• No results found

Gruppledaren har ordet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Gruppledaren har ordet"

Copied!
89
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2

(2)

3

(3)

4

Innehåll

Gruppledaren har ordet ... 5

Politisk plattform ... 6

2.1. Ekonomi och näringsliv ... 6

2.2. Trygghet ... 8

2.3. Stadsbyggnad ... 10

2.4. Levande landsbygd ... 13

2.5. Vård- och omsorg ... 14

2.6. Invandring och assimilation ... 16

2.7. Skola, barnomsorg och arbetsmarknad ... 19

2.8. Kultur- och idrott ... 22

2.9. Miljö och energi ... 24

2.10. Demokrati ... 25

2.11. Arbetsgivaransvar ... 26

Kommunstyrelsen ... 28

Stadsbyggnad ... 33

4.1. Gatu- och samhällsmiljönämnden ... 33

4.2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ... 35

4.3. Namngivningsnämnden ... 36

4.4. Plan- och byggnadsnämnden ... 36

4.5. Räddningsnämnden ... 38

Utbildning och arbete ... 39

5.1. Arbetsmarknadsnämnden ... 39

5.2. Utbildningsnämnden ... 41

Vård och omsorg ... 46

6.1. Socialnämnden ... 46

6.2. Omsorgsnämnden ... 49

6.3. Äldrenämnden ... 50

6.4. Överförmyndarnämnden... 52

Kultur, idrott och fritid ... 53

7.1. Idrotts- och fritidsnämnden ... 53

7.2. Kulturnämnden ... 55

Skattesats ... 57

Ägardirektiv, avkastningskrav och investeringsnivåer för Uppsala Stadshus AB och dotterbolagen i Stadshuskoncernen ... 57

Ekonomiskt beräkningsunderlag ... 69

(4)

5

Gruppledaren har ordet

Sverigedemokraterna presenterar fyra fokusområden i årets budget. Dessa områden är:

Trygghet, äldreomsorg, landsbygd och skola/barnomsorg. Vi presenterar också ett stabilt resultatmål om 2,1 procent och sänkt skatt om 30 öre.

På trygghetsområdet satsar vi återigen extra på trygghetsåtgärder i form av ordningsvakter, kameraövervakning. Vi satsar också på utökad trygghet på förskolor, skolor och gymnasieskola med särskilt riktade medel. Satsningarna är uppdelade under kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Uppsala kommun behöver i sammanhanget också verka för hårdare straff på nationell nivå och slopade straffrabatter.

Våra äldre förtjänar en värdig ålderdom. Både i sina hem och på boenden. De förtjänar att mötas av kompetent personal som kan språket och bemöter dem värdigt. Likaså ska maten vara aptitlig och näringsrik. Vi satsar särskilt på personalsatsningar i årets budget där vårdpersonal får 1000 kr i lönehöjning. Vi har också riktade språkinsatser med både språkutveckling och språkkrav innan anställning.

Uppsala är Sveriges största landsbygdskommun. Resursfördelningen är däremot djupt orättvis där landsbygdsbor blir kraftigt missgynnade. Det handlar dels om en ovilja att överhuvudtaget låta folk bygga på landsbygden där man har en negativ inställning till byggnation som inte omfattar Sydöstra Uppsala. Vi vill göra det lätt att bygga på landsbygden och satsar medel på bland annat förbättrad handläggningstid och minskade bygglovsavgifter. Därutöver har vi en historiskt stor satsning på landsbygden. Vi riktar hela 20 miljoner inom ramen för idrotts-och fritidsnämnden, 10 miljoner genom kulturnämnden. Styrets medborgarbudget på 1,5 miljon är ett skämt. Det genererar 25- 30 kr/invånare. Vi satsar i stället 15 miljoner. Det är en medborgarbudget värd namnet.

För att hela Uppsala ska leva.

Skolans viktigaste uppdrag är att förmedla kunskap. Därför satsar vi särskilt på höjd skolpeng om 120 miljoner. För att tillgodose sig kunskap behövs trygga miljöer. Vi har trygghetsåtgärder för 7 miljoner. Vi satsar också extra medel på resursskolor, dit elever som stör undervisningen för andra elever kan flyttas. På så sätt får båda elevgrupper en anpassad skolgång och ges bättre förutsättningar.

Slutligen satsar vi precis som tidigare år mindre på politik, kultur, kommunikationsenheten samt invandringsrelaterade kostnader. Politiker måste våga peka på vad som ska satsas på, men också vad som ska besparas på. Det viktigaste för oss är att kommunen ges medel att bedriva sin kärnverksamhet – och det återspeglas i vår budget.

Linnea Alm, Gruppledare SD Uppsala 14 oktober 2021

(5)

6

Politisk plattform

2.1. Ekonomi och näringsliv

Sänkt skatt och stärkt välfärd

Nuvarande skattesats i Uppsala kommun är 21,14 öre per intjänad krona. Genomsnittet i hela riket är lägre och i Stockholms län betydligt lägre. För att Uppsala kommun ska vara attraktivt att skattemässigt bo och leva i, behöver skatten anpassas till riksgenomsnittet, och därmed inte tydligt avvika negativt från skattesatsen i kommunerna i Stockholms län.

För år 2022 föreslås skatten fastställas till 20,84 öre per intjänad krona. Det är en sänkning med 30 öre. Det innebär därmed en återgång till den skattesats som gällde före år 2016.

Det är viktigt att anpassa skattetrycket till i första hand riksgenomsnittet under denna budgetperiod. Uppsala kommun har omfattande resurser att omprioritera till kärnverksamheterna skola, vård och omsorg samt trygghet, vilket möjliggör en sänkning av skattetrycket samtidigt som kommunen kan fortsätta utveckla den gemensamma välfärden.

Kommunen har stora effektivitetsproblem. Rationaliseringsmöjligheter finns inom kommunen som måste identifieras, utredas och genomföras.

En ansvarsfull ekonomisk hushållning

För att Uppsala kommun ska kunna erbjuda sina medborgare en god samhällsservice krävs skatteintäkter. Det privata näringslivet är förutsättningen för sysselsättning och därmed också nyckeln för ekonomisk utveckling.

Utvecklingen går kortsiktigt inte alltid framåt, utan konjunktursvängningar är ett fenomen vi måste hantera. För att motverka alltför stora lokala konjunkturpåverkningar behöver kommunen därför spara under bra år för att kunna undvika alltför omfattande nedskärningar när det kommer sämre år.

Uppsala kommun bör därför ha ett överskottsmål på 2 procent av intäkterna.

Satsa på företagandet

För att Uppsala kommun ska få in de skatteintäkter som behövs för att finansiera vår gemensamma välfärd måste företagsklimatet vara gynnsamt. Det är därför oroväckande att Uppsala återigen har sjunkit i företagsrankingen. Kommunen bör genomföra en djupstudie om de bakomliggande faktorerna till den försämrade rankingen följd av en prioriterad åtgärdsplan. Kommunen kan aldrig på egen hand skapa tillräckligt med jobb för att dess ekonomi ska växa. Självklart ska ungdomar erbjudas sommarjobb, men det viktigaste är ett attraktivt företagsklimat där entreprenörskap välkomnas och bereds utrymme samt goda förutsättningar för att växa och skapa arbetstillfällen.

Kommunen måste bli bättre på att erbjuda det lokala näringslivet en god service genom att bland annat minska handläggningstider, ändra attityder, ha en sammanhållen politik för bostäder, skolplatser, infrastruktur, kollektivtrafik och parkeringsplatser samt att

(6)

7 skapa fora för att entreprenörskap och företagande premieras och uppmuntras både i offentlig verksamhet, i skolan och i samhället i övrigt.

Arbete och företagande för en stark ekonomi

Kommunen kan inte som ensam aktör skapa särskilt många jobb på lång sikt men ska i god samverkan med näringsliv och organisationer verka för att pressa tillbaka arbetslösheten och stimulera företagande och entreprenörskap. Särskilt viktigt är detta bland ungdomar, invandrare, funktionshindrade och personer som uppbär försörjningsstöd. Därför är också sänkt skatt en viktig reform.

Kommunen bör dock i största möjliga utsträckning erbjuda ungdomar sommar- och feriejobb samt praktikplatser för att stärka ungdomars möjlighet att träda in på arbetsmarknaden. Dessutom bör företag och organisationer uppmuntras att ta emot lärlingar för att ytterligare skapa möjligheter till arbete och goda kontakter mellan utbildning och jobb.

Arbetsmarknadsåtgärder ska vara meningsfulla och syfta till att ge individer en första eller återupptagen kontakt med arbetsmarknaden. Kommunen ska ha målsättningen att åtgärderna blir kortast möjliga för individen. Dessa åtgärder ska inte kunna systematiskt missbrukas av arbetsgivare för att få lägre personalkostnader för sin ordinarie verksamhet. I stället för att indirekt subventionera entreprenörers verksamheter bör kommunen prioritera att anställa fler personer inom den kommunala välfärden.

Upphandlingar

Kommunen ska ställa krav på leverantörer om att beställt arbete utförs enligt kollektivavtalsenliga villkor. Det betyder att entreprenören även ska ta ansvar för eventuella underentreprenörer. Aktören ska även ha ett stort hänsynstagande till djur med svensk djurskyddslagstiftning som lägstanivå.

Livsmedelsupphandling ska utgå från att livsmedlen är lokalt producerade och tillagade samt ekologiska i största möjliga mån.

Kommunens it-support ska inte privatiseras. Det finns stora fördelar med att ha denna verksamhet inom kommunal regi, och erfarenheter från andra kommuner som privatiserat liknande verksamhet visar på bland annat merkostnader.

Genomför ISO-9001-certifiering av Uppsala kommun

ISO-9001 är ett antal standarder som kan användas för kvalitetsarbete. Det är en effektivt och välbeprövad metod. En av grundpelarna är att det enkelt ska gå att felsöka och hitta möjligheter till förbättringar. Till exempel genom att spåra orsaker till fel. En annan pelare är att kontinuerligt utveckla organisationens metoder och processer. Detta används ofta inom företag och andra stora organisationer, men det går likväl att tillämpa i de flesta sammanhang, kommuner inkluderade. Bland annat har Kalmar kommun och Västerviks kommun certifierats enligt ISO-standard. Uppsala kommun jobbar i dagsläget med systematiskt kvalitetsarbete, men en certifiering med den välbeprövade ISO-standarden skulle förbättra arbetet. Därför bör Uppsala kommun initiera ett arbete med att certifiera kommunkoncernen.

(7)

8

2.2. Trygghet

Trygghet för alla Uppsalabor

Uppsalaborna måste kunna känna sig trygga och säkra i sin egen kommun. Därför ska gator, torg, gång- och cykelvägar samt parker vara väl upplysta, i synnerhet i brottsutsatta stadsdelar. Belysningen ska aldrig vara en budgetregulator. Särskilt utsatta torg och andra utsatta mötesplatser ska kameraövervakas. Detta kommer att verka avskräckande för gärningsmän eftersom det leder till en högre uppklarningsprocent på de brott som sker där. Genom en högre uppklarningsprocent och ett mindre antal utförda brott kommer tryggheten att öka. Bildkvaliteten för kamerorna är därför avgörande för att de ska ha önskad effekt. Dessutom behöver systemet med kommunala ordningsvakter utökas för att ytterligare på fler platser kunna arbeta trygghetsskapande.

Uppsala kommun måste även verka för att Polisen är mer synlig i samhället. Detta för att med ökad polisnärvaro kunna förebygga brott men också för att bli en mer naturlig del av stadsbilden. Polisen ska upplevas som en garant för att säkerställa tryggheten i samhället.

Tryggheten behöver också stärkas på skolor. Det åstadkoms inte genom fler fritidsgårdar, som snarare visat sig ha motsatt effekt. Det krävs en rad åtgärder för detta ändamål. Dels högre närvaro av polis och ordningsvakter. Både vad gäller regelbunden tillsyn men också för exempelvis föreläsningar och liknande, för att öka förståelsen mellan Polis och elever.

För att förbättra lärmiljön och tryggheten för alla elever bör det inrättas särskilda jourskolor eller jourklasser, där kompetensen och lärartätheten hög och dit stökiga elever kan hänvisas. Därutöver behöver skolpersonal bättre redskap och stöd i att kunna hålla ordning och reda. Kommunen bör också i högre utsträckning ta inspiration från lyckade exempel såsom Engelska skolan.

Brottsligheten letar sig längre ner i åldrarna, vilket ger socialnämnden en allt mer viktig roll i att minska brottsligheten på totalen i kommunen. Särskilt viktigt är det för att minska brottsligheten som drabbar unga i skolmiljö. Socialnämnden ska jobba mer resultatorienterat i de fall man får ansvaret att tillse att unga bryter sin påbörjade brottsbana, och i de fall socialtjänsten stöter på hinder för resultatuppfyllelse engageras nämnden för att kunna söka lösningar både från förvaltningshåll och politiskt dito.

Socialnämnden bör även uppvakta regeringen med de fall och statistik på ungdomar som helt undslipper eller får kraftigt rabatterade straff för att i stället hamna på socialtjänstens ansvar.

Kommunen behöver även arbeta med att uppvakta regeringen i de fall där mängdrabatten skapar möjlighet för otrygghetsspridande individer att vara ute mer än mindre för att förstöra för laglydiga kommuninvånare. Mängdrabatten och andra varianter av strafflindringar skapar förutsättningar för brottsaktiva personer att begå fler brott. Även om kommunen inte är en polisiär myndighet får kommunen kännedom via ordningsvakter, dialog med polisen samt det egna arbetet i socialtjänsten i kontakt med problematiken, och kan uppvakta regeringen från ett kommunalt perspektiv.

(8)

9

Motverka tiggeriet

Förekomsten av det utbredda tiggeriet i centrala Uppsala och numera även vid butiker i hela kommunen är ett fortsatt stort problem. Tillströmningen av utländska medborgare som tigger på gatorna har ökat kraftigt under de senaste åren. Anledningarna till tiggeriet är flera, men oavsett skäl ska detta fenomen försvinna från gatubilden.

Det förekommer att kriminella ligor utnyttjar människor från andra länder för att tigga, och här måste Polisen se till att lagen efterlevs. Kommunen måste också skicka en stark signal och tillskriva regeringen om att ändra lagstiftningen så att offentligt tiggeri förbjuds.

Dessutom måste man se över möjligheterna att införa tillståndsplikt för tiggeri och liknande beteende i Uppsala samt tiggeriförbud så långt det är möjligt med lagens begränsningar. Likaså ska tillståndsplikt gälla för gatumusik och ambulerande försäljning.

Därutöver ska inte kommunala skattemedel gå till att bekosta uppehälle eller andra välfärdsinsatser för utländska medborgare som tigger här.

I en del fall förekommer att svenska medborgare hamnar i hemlöshet. Det ska aldrig vara ett alternativ att dessa människor tvingas till att tigga för sin föda, utan i stället behöver kommunen bli bättre på att söka upp och stötta dessa människor till att återfå en normal situation. Ofta är missbruk en del av anledningen till att svenska medborgare hamnar i hemlöshet, och i dessa fall är det viktigt att kommunen erbjuder stöd och hjälp för att bryta beroendet. Efter genomförda insatser behövs också tydlig uppföljning för att motverka att berörda faller tillbaka i missbruk eller liknande.

Kommunalt beredskapslager

Vår kommun är sårbar vid en eventuell samhällsomvälvande kris, det kan röra sig om större sjukdomsutbrott, ett militärt angrepp, naturkatastrofer eller andra faror. Det är en ständig risk som inte kan bortses från och som kan medför storskaliga faror för våra invånare. Uppsala kommun behöver en politik med ett långsiktigt perspektiv, en politik för ett robust samhälle som har rätt förutsättningar för att kunna hantera större kriser.

För oss är det en självklarhet att kommunen behöver ha fungerande och välutrustade beredskapslager. Vi vill att kommunen utreder ett inrättande av ett beredskapslager. Ett kommunalt beredskapslager bör omfatta den utrustning och de förnödenheter som behövs för att kommunens samhällsviktiga verksamheter ska kunna fortgå och att våra invånares grundläggande behov tillgodoses. Det kan röra sig om bland annat skyddsutrustning, medicinteknik, läkemedel, drivmedel och livsmedel. Samorganisering med myndigheter, region och stat är viktigt i denna process, men det allra viktigaste är att Uppsala kommun tar det yttersta ansvaret för att ett beredskapslager implementeras inom en inte alls för avlägsen framtid.

(9)

10

2.3. Stadsbyggnad

Stärk kommunen med fler bostäder

Efterfrågan på bostäder är som störst i centrala Uppsala, vilket är vanligt för många städer.

Generellt sett ska strävan vara att låta Uppsala växa på bredden snarare än på höjden. I annat fall försvinner den stadsbild som särpräglar Uppsala. Det är viktigt att våra få kvarvarande grönområden och gröna stråk i staden fredas och att utvecklingen mot alltmer förtätning i stadskärnan avbryts.

Kommunen bör i större utsträckning se till att efterfrågan styr vilka bostäder som byggs.

Undersökningar visar att de allra flesta vill äga sin bostad och bo i småhus. Uppsala har de senaste åren haft en överproduktion av nyproducerade lägenheter, vilket har lett till att många inte går att sälja. Samtidigt som efterfrågan och priserna på villor har ökat markant.

Detta är något som kommunen måste ta hänsyn till vid stadsplanering för att få en sådan ändamålsenlig sammansättning av boendeformer som möjligt.

Vidare är antalet hyresrätter i Uppsala är otillräckligt i förhållande till det stora antalet främst unga och studenter som efterfrågar sådan boendeform. Ett ökat tillskott är avgörande för att möta marknadens behov. Uppsala kommun ska ställa sig positiv till det intresse som aktörer på hyresmarknaden visar för att investera i utveckling och uppbyggnad av lägenhetsbestånd i kommunen. Fler små billiga hyresrätter behövs för studenter och ungdomar som första boende. Därutöver kan kommunen informera personer som nyligen blivit myndiga om hur man generellt sett kan göra för att kunna köpa sig sitt första boende. Genom att arbeta motivationshöjande kan man stötta ungdomar, och personer i andra åldersgrupper, i hur de kan hitta en väg till sina drömmars mål om en egenägd bostad.

Fler trygghetsboenden ökar tryggheten i det egna hemmet. För människor med särskilda boenden är det av extra vikt att säkra närhet till service och kommunikationer.

Kommunens bostäder via framför allt Uppsalahem är en väsentlig del av hyresmarknaden i kommunen. Det innebär att kommunen ett stort ansvar och möjlighet att minska prisstegringen bland hyresrätter. Vinstmålen är ett medel för att kunna utveckla och utöka bostadsbeståndet, men är också i konflikt med möjligheterna att hålla nere hyresnivåerna. Vinstnivåerna bör därför minska för att ge utrymme för minskade hyresökningar utan att det minskar ner byggandet för mycket.

Kommunen ska ta vara på alla möjligheter till att nya bostäder tillkommer varför förhållningssättet ska vara tillåtande för styckebyggande. Styckebyggande ska aldrig avslås med hänvisning till kollektivtrafikförsörjningen eller tillgången till annan samhällsservice.

(10)

11 Samhällsutveckling i de delar av kommunens mindre prioriterade områden ska därmed inte hindras ytterligare än av det faktum att kommunen avsiktligt väljer att inte satsa på området. Kommunala misslyckanden avseende samhällsservice kan därmed brytas när antalet hushåll på flera platser ökar. Hela kommunen ska tillåtas leva och utvecklas.

Möjligheterna till utökad utbyggnad i sommarstugeområden bör även ses över. Dessa områden innehåller ofta bostäder som är ändamålsenliga och förhållandevis billiga. Om möjligheterna till att kunna bygga ut förenklas skulle det öka attraktiviteten i att flytta dit och bo kvar längre, även vid till exempel familjebildande.

Bygglovshantering

För att underlätta för bostadsbyggandet behöver kommunen arbeta för att korta ned handläggningstiderna. Kommunen ska hantera byggloven skyndsamt, och besked ska lämnas inom sex veckor från ansökningsdatum. Bygglovshanteringen är ett sätt för kommunen och medborgarna att kunna kontrollera och påverka hur samhället ska formas.

Det är en viktig funktion som är alla till gagn. Kostnaden för hela processen ska därför också i hög grad finansieras av kommunens skatteintäkter. De bygglovssökande ska inte betala för större delen av kostnaden eftersom processen inte endast finns till för dessa.

Snabbare handläggningstider och lägre kostnader för den ansökande är en viktig åtgärd för att utöka bostadsbyggandet i Uppsala kommun och i synnerhet på landsbygden.

Traditionell arkitektur

För att nya områden ska svara mot framtidens krav och möjligheter krävs en samsyn mellan inblandade aktörer. Genom en god stadsplanering skapas möjligheter för områden som uppfattas som trygga och välkommande samt uppmuntrar uppbyggnad av lokalt socialt kapital.

Kommunen bör verka för att nybyggnationer i Uppsala tätort inte har alltför många våningsplan och framför allt inte inkräktar på stadssilhuetten med Uppsala domkyrka och Uppsala slott som riktmärken. Nya bostäder och andra byggnader bör utgå från klassisk arkitektur för att smälta in i Uppsalas stadslandskap.

Ett inslag som uppenbarat sig i den svenska gatubilden de senaste decennierna är moskéer, något som många inte uppfattar vara en del av traditionell arkitektur i Sverige.

Kontroversiella byggnadsprojekt är något som kommunmedborgarna ska få vara med och bestämma kring. Det är därför rimligt att folkomröstningar hålls kring byggnationer av sådana slag.

Parkeringssituation och bilism i centrala Uppsala

Många samhällsviktiga funktioner i kommunen är idag belägna i centrala Uppsala. Det innebär för exempelvis landsbygdsbor, barnfamiljer, funktionshindrade, företag, företagens kunder, och andra personer som i högre grad är beroende av bilen att man måste ta sig in till den centrala staden för att ta del av dessa samhällsfunktioner. För många kan det vara problematiskt att välja kollektivtrafiken.

Det har under en lång tid försvårats för bilburna att ta del av centrala Uppsala. Exempelvis

(11)

12

har parkeringsplatser byggts bort samtidigt som de kvarvarande belagts med höga avgifter. För att tillgängliggöra centrum mer för bilburna bör parkeringsavgifterna sänkas och fler parkeringsplatser byggas. Därutöver har vägar smalnats av vilket har lett till försämrad framkomlighet för såväl bilar som andra transportslag. Inte minst är det bekymmersamt hur dessa förändringar av vägnätet hindrar blåljuspersonal från att ta sig fram. Blåljusverksamheten behöver bli en remissinstans vid stadsplanering för att säkerställa att deras framkomlighet tas hänsyn till. Det handlar om att minska restid för dem för att i slutändan kunna rädda liv.

Namngivning

I kommunen ska större balans eftersträvas gällande tänkare. Det är idag en god representation av socialistiska profilers namn i stadsbilden. Det behöver därmed ge plats för en större bredd av även konservativa profiler under en period för att nå balans. Större hänsyn behöver också visas till områdets befintliga namn. Namn på områden och gator bör inte heller ändras i onödan av byråkratiska skäl som tyvärr har gjorts. Det är även eftersträvansvärt att söka lokal anknytning vid namngivningstillfällen. Korta och okomplicerade namn på områden och gator är att föredra. Det är också av vikt att namnen tydligt särskiljer sig åt för att minimera risken för sammanblandning.

(12)

13

2.4. Levande landsbygd

Hela kommunen ska leva och vara trygg

Förutsättningarna för boende i Uppsala stad, i övriga tätorter samt på lands- och i glesbygd ska vara så likvärdiga som möjligt. Därför måste grundläggande samhällsservice säkerställas på landsbygden.

Brandstationer och skolor hör till denna service. Även exempelvis gatubelysning och bredbandsutbyggnad måste fungera i hela kommunen. Samtliga kommundelar ska vara livskraftiga och dynamiska. Vi vill att hela kommunen ska leva. Därför är det viktigt att inte allt för mycket prioriteringar riktas mot utbyggnaden av Sydöstra staden. Vi ska värna fyrspåret till Uppsala men byggnation av detsamma får inte ske på bekostnad av att vi bygger om vår stad till oigenkännlighet. Stadsdelens utbyggnad ska ske i samklang med Uppsalabornas efterfrågan. En tydlig sådan efterfrågan är småhus framför fler hyresrätter och bostadsrätter. Vi vill se en ny trygg och barnfamiljsvänlig stadsdel med mycket småhus och tydliga gröna stråk, samtidigt som vi inte gör avkall på utvecklingen i övriga kommunen. Vad gäller att Gottsunda föreslås bli kärnan i Sydöstra staden är det något vi motsätter oss med hänvisning till den utbredda otryggheten i området. Om ingen förändring sker riskerar Uppsala med nuvarande planer bygga ett till utanförskapsområde.

Vad gäller kapacitetsstark kollektivtrafiklösning förordar vi Bus Rapid Transit och att möjligheten till utveckling längs redan befintliga linjer i kommunen ses över. Bland annat genom nytt tågstopp i Bergsbrunna, Järlåsa samt ett slags pendeltåg längs spåret för Lennakatten. Vi menar att det är bättre att utveckla det vi redan har runt om i hela vår kommun, i stället för att bygga ett onödigt och dyrt skrytbygge som spårväg är. I slutändan handlar det om att använda skattebetalarnas pengar ansvarsfullt.

En stark och välmående landsbygd

Uppsala är en stor landsbygdskommun sett till både kommunens geografi och invånarantal utanför centralorten. Utvecklingen för landsbygden har under de senaste decennierna gått bakåt på ett flertal områden. Få arbetstillfällen skapas på landsbygden idag samtidigt som samhällsservicen flyttats från landsbygden till Uppsala stad.

Landsbygden har haft svåra utvecklingsförutsättningar under en lång tid över hela landet.

I Uppsala län är dock skillnaden stor mellan de olika kommunerna, där Uppsala kommun har minst levande landsbygdsorter sett till mångfald av näringsliv och samhällsservice. På flera orter i kommunen finns inte längre ett ordentligt brandförsvar, då även det flyttat in till staden.

Samhällsservicen måste flytta tillbaka till landsbygden för att skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan kommunmedborgarna. Skillnaden i inställelsetid för brandförsvarsinsatser som rökdykning ska minska, och landsbygdsskolorna ska garanteras fortsatt existens. Kommunen ska även verka för att flytta ut kommunala arbetstillfällen till landsbygden för att både förbättra servicen och öka sysselsättningen på orterna.

Detsamma gäller för myndigheter som också bör öppna upp verksamhet i landsbygdsorterna.

(13)

14

Tillgången till bredband måste förbättras på landsbygden. Kommunen ska utöka resurserna för att uppnå en bättre bredbandstäckning. Detta eftersom Internet kommit att bli en allt viktigare funktion för såväl näringsliv som privatpersoner.

En likvärdigare möjlighet till hjälp från brandförsvaret

Historiskt har nedskärningar gjorts på brandförsvarets stationer på landsbygden. Detta har man på senare år försökt kompensera för genom att sätta upp mål om att anställa fler deltidsbrandmän på tre av kommunens brandstationer. Dock har det inte verkställts på grund av svårigheter i rekrytering och behovet av därför fortfarande stort och eftersatt på landsbygden.

Brandförsvaret saknar möjlighet på tre av sina stationer i kommunen att genomföra livräddande åtgärder såsom rökdykning. Detta på grund av att det lokala brandförsvaret på flera orter i kommunen tvingas invänta förstärkning från andra brandstationer innan rökdykning kan genomföras.

Förändringarna inom brandförsvaret har lett till att det tar längre tid innan rökdykning kan påbörjas. För att säkerställa att människor i kommunens östra, västra och norra delar i framtiden återfår ett likvärdigt stöd från brandförsvaret måste bemanningen höjas till en nivå där rökdykning är möjligt att genomföra utan ständigt behov av förstärkning.

I frågan om likvärdigt stöd från brandförsvaret är det också av yttersta vikt att rekrytering sker utefter kompetens och inte kvotering.

2.5. Vård- och omsorg

Sveriges bästa äldreomsorg

Uppsala kommuns äldre ska kunna känna sig trygga med att de erhåller den hjälp de behöver och i den form som önskas. Hemtjänst och hemsjukvård ska möjliggöra att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge de önskar. Kommunens äldreboenden ska hålla en hög kvalitet med kompetent personal som skänker trygghet och värdighet till de boende.

Samtidigt ska andra typer av stöd erbjudas i form av trygghetsboenden och hemvårdsinsatser.

Äldre par som är i behov av vård ska garanteras kunna bo tillsammans så länge de önskar.

Ersättningen för anhörigvård bör utökas eftersom det både är kostnadseffektivt för kommunen och för att det ger brukaren den mest värdiga vården. Kostnadsfria trygghetslarm bör dessutom erbjudas de som anses vara i behov av detta. Matkvaliteten är viktig för att höja livskvaliteten för de äldre, varför maten bör tillagas så lokalt som möjligt samt vara näringsrik, välsmakande och följer den matkultur som de äldre är vana vid.

Äldreboenden ska finnas i hela kommunen. Det är viktigt att äldre inte ska behöva flytta allt för långt från sin ort eller hembygd när de behöver hjälp på ett äldreboende. Därför ska de befintliga äldreboendena finnas kvar på de platser de är etablerade idag, och möjligheten att öppna äldreboenden på fler platser i kommunen ska löpande ses över.

Kommunen behöver tydligare arbeta mot ofrivillig ensamhet. I sammanhanget är

(14)

15 frivilligorganisationer oumbärliga. Från kommunalt håll behöver man också se över möjligheten till utökad verksamhet som inte nödvändigtvis måste vara vårdrelaterad. Det kan till exempel handla om mer sociala insatser som att komma över och fika eller ta en promenad tillsammans.

Färdtjänst för en aktiv tillvaro

För många äldre är färdtjänsten det enda alternativet om de ska ta sig till släkt, vänner eller andra aktiviteter. Det är därför viktigt att den fungerar bra och att den har rimliga priser.

Starka familjer med barn och unga i fokus

Det är viktigt att tidigt upptäcka och förebygga fysiska och psykiska problem hos barn och unga för att tidigt kunna sätta in rätt åtgärder och framför allt undvika alltför ingripande åtgärder. När barn och ungdomar drabbas av psykosociala problem och när lindrigare brister i föräldrarnas omsorg föreligger bör fokus vara att i största möjliga mån verka för sammanhållna familjer med barnets bästa i främsta rummet. Tillgänglig familjeterapi eller familjerådgivning bör garanteras inom kort för att verka för trygga och sammanhållna familjer.

Grundläggande trygghet

Uppsala ska vara en kommun där kvinnor och män, såväl infödda som invandrade, känner sig trygga och säkra. Därför måste stödet till våldsutsatta kvinnor och män öka, även de som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck. Stöd ska även erbjudas de som utövar våld för att dessa ska anpassas till samhällets lagar och normer avseende våldsanvändande.

Drogförebyggande arbete

Kommunen ska genom olika projekt, i första hand riktade till föräldrar, barn och ungdomar, satsa på arbetet mot droger, missbruk och ungdomsbrottslighet.

Informationsspridningen måste vara stor och handlingsutrymmet tydligt och beslutsamt.

Samarbetet med socialtjänst, skola, Polis och fritidsverksamhet måste intensifieras.

Sverigedemokraterna vill öppna upp för fler konkreta åtgärder som kan hantera problematiken i god tid, exempelvis urinprover riktade till elever på skolor och att kommunen verkar för att Polismyndigheten genomför sökinsatser med narkotikasökhund på skolor. Det är även viktigt att kommunen ställer tydliga krav på drogfrihet för de som erhåller kommunalt finansierade boendeformer.

Stöd till brottsoffer

Tyvärr är stödet till brottsoffer undermåligt i Sverige idag. Kommunen måste säkerställa att man gör vad man kan inom ramarna för sitt ansvarsområde. Sverigedemokraterna ser äldre brottsoffer som en särskilt prioriterad grupp som det bör inrättas en uppsökande verksamhet för. Kommunen behöver också säkerställa att personer som är i behov av skyddad identitet får det.

(15)

16

En mer tillgänglig familjerådgivning

Att tidigt få rätt och möjlighet till familjerådgivning kan rädda familjeförhållanden och lösa de par-relaterade problem som många gånger måste hanteras akut i ett påfrestande läge.

I nuläget är väntetiderna till familjerådgivning alldeles för långa. Det behövs en tydlig prioritering för att få ned köerna och tydliga riktlinjer för inom vilken tidsperiod detta skall erbjudas. Vi finansierar en garanti på att familjerådgivning erbjuds inom en vecka från ansökan.

2.6. Invandring och assimilation

Invandringspaus för ett hållbart Uppsala

För att komma till rätta med de sociala, ekonomiska och kulturella problem som orsakats av en omfattande invandring behöver kommunen säga upp samtliga överenskommelser om invandringsmottagande samt verka för att tillåtas ha en invandringspaus. Därutöver måste kommunen tillskriva regering om lagrum för att ha invandringspaus i de fall kommunen idag saknar beslutsmöjlighet. Detta för att fokusera på att lösa den sociala, ekonomiska och kulturella segregation och splittring som växer, i synnerhet i vissa utsatta stadsdelar som Gottsunda, Stenhagen, Gränby och Sävja. Kommunen har i dagsläget undantagit delar av kommunen från fri bidragsberättigat boende, i enlighet med EBO- lagen. Det är bra. Vi vill dock undanta hela kommunen, något som regeringen omöjliggjort genom en lagändring på området. Uppsala kommun bör därför tillskriva regeringen om att de bör ompröva denna lagändring så att hela kommuner kan undantas. De invandringsrelaterade problemen i Uppsala är för stora och som kommun måste vi göra allt vi kan för att stävja detta. Inom rådande ram för möjligheterna att undanta områden ska kommunen maximera omfattningen av det.

Dessutom underlättar en invandringspaus möjligheterna att pressa tillbaka arbetslösheten i stället för att späda på ett redan utbrett utanförskap. Detta medför även att de som tidigare kommit hit men fastnat i ett beroende av försörjningsstöd ges möjlighet att ta sig ur det och komma in på arbetsmarknaden. Utanförskapet ska arbetas bort i stället för att fyllas på.

Uppsala kommun har också stora problem med att erbjuda bostäder till sin växande befolkning. Ett minskat invandringsmottagande kommer att leda till att bostadssituationen inte förvärras ytterligare i samma utsträckning.

Utöver detta ska ett så kallat mångkulturellt bokslut upprättas, där kostnader och eventuella intäkter för den senaste tidens invandring redovisas. Även andra, såväl positiva som negativa, konsekvenser för kommunen bör redovisas. Detta för att få ytterligare faktaunderlag inför kommande beslut om invandringsmottagande och andra beslut som rör invandring och integration.

Demokratin bygger på att väljarna ska kunna göra fria och informerade val. Ett mångkulturellt bokslut är därför en demokratisatsning då man kan presentera sakliga fakta. Väljarna i Uppsala kommun ska kunna söka objektiv information inför kommande val.

(16)

17 Kommunen ska anordna en folkomröstning om eventuellt fortsatt invandringsmottagande, då detta är en fråga som i allra högsta grad påverkar kommunens utveckling. Därför bör kommunens medborgare få vara med och direkt påverka utvecklingen.

Assimilation – att ta seden dit man kommer

Målet för invandrare ska vara att assimileras till det svenska samhället. Det kräver ett välordnat arbete med goda förutsättningar för att kunna erbjuda och skapa förutsättningar för utbildning, bostäder och arbete. Samtidigt är kommunen inte en välgörenhetsinstitution utan ska även ställa krav. Detta ska bestå i att snabbt tillgodogöra sig det svenska språket, aktivt skaffa sig utbildning eller arbete och ordna med egen bostad.

Kommunen bör därför införa integrationsplikt. Det innebär att den nyanlända skall, inte bör, acceptera en plan att göra sig anställningsbar. I planen ingår märkbara framsteg i SFI och kurs i svensk samhällsorientering där värderingar och lagar inkluderas. Det är ett sätt att underlätta för den nyanlända att välja rätt väg och få honom eller henne in i ett riktigt skattegenererande arbete så fort det bara är möjligt. Det ger den nyanlända tydlig kunskap om vad som gäller och inte gäller i Sverige, vilket är goda förutsättningar för att kunna bestämma sig för om Sverige är det land man vill bo i eller inte.

Kommunen ska inte acceptera krav på etniska, kulturella, religiösa eller språkliga särrättigheter såsom burka som arbetskläder i kommunala verksamheter, böneutrop och könssegregerade badtider. I de fall där enskilda individer misslyckas med assimilationen bör kommunen underlätta för återvandring genom att inrätta en särskild återvandringshandläggare. Denne kan bistå med stöd och råd inom ramen för frivilligt intresse eller önskemål om återvandring. Detta kommer både den enskilde, övriga och kommunen till gagn, då ingen vinner på att människor fastnar i olika former av segregation och utanförskap.

FN:s flyktingkonvention är tydlig med att det är assimilation som ska vara gällande för de man gett flyktingstatus. På UNHCR, FN:s flyktingorgan, kan man på engelska läsa enligt nedanstående urklipp. Översatt till svenska betyder det att man ska så långt som möjligt främja assimilation och anpassning av flyktingar till värdlandets förhållanden. Det understryks att man särskilt ska anstränga sig för att skynda på anpassningsprocessen och minska kostnaderna för processen så långt det är möjligt.

Kommunen som arbetsgivare ska införa sådan klädkod som leder till att slöja, burka och niqab inte kan användas på arbetstid av kommunens personal. Det är i en del fall nödvändigt att ha kortärmad klädsel för att man ska kunna tvätta sig ordentligt för att upprätthålla en god hygien. Det är även viktigt att kommunen uppträder med ett gott bemötande inför kommuninvånarna, och bidrar till anpassning för de individer som fastnat icke jämställda strukturer.

(17)

18

Mottagande av ensamkommande invandrarungdomar

Uppsala kommun ska arbeta aktivt med att försöka påverka regeringen i riktning mot att ta ett större ansvar för de tiotals miljoner människor på flykt där de befinner sig eller i närområdet. Att kunna hjälpa betydligt fler människor på plats än här i Sverige är den mest humana åtgärden.

Här finns inte heller goda förutsättningar att erbjuda arbete eller bostad. Därför ska kommunen säga upp samtliga överenskommelser och tvång om invandringsmottagande.

Det är lagstadgat att ingen kommun kan neka placering av ensamkommande invandrarungdomar. Dessa personer ska dock familjehemsplaceras i stället för att placeras på särskilda boenden. På så vis kan de familjer som vill ta ett ansvar för denna invandringspolitik själva ha möjlighet att göra det. I de fall där människor uppehåller sig illegalt i kommunen ska kommunen eftersträva att minimera användandet av skattemedel till denna grupp, inom ramen för vad lagstiftning tillåter.

Ensamkommande invandrarungdomar kräver stora resurser. Kommunen måste söka en dialog med länsstyrelsen och verka för att få en förståelse för kommunens behov av ett minskat åtagande för ensamkommande invandrarungdomar. Dessutom ska kommunen även verka för att invandrarungdomarnas ålder säkerställs då det oftast idag inte sker någon grundlig bakgrundskontroll. I det fall kommunen tvingas ta emot ensamkommande invandrarungdomar ska kommunen verka för att gruppen som tas emot har en balanserad könssammansättning för att undvika en könsobalans som riskerar att bli fallet om man fortsätter ta emot företrädesvis män.

Inga särskilda förmåner, såsom exempelvis gratis körkort, ska utgå till ensamkommande invandrarungdomar. Det ska vara samma förutsättningar för alla ungdomar i kommunen.

Assimilering framför segregering

Överlag vill vi framhålla värdet av en sammanhållen och enhetlig kultur, varför projekt med fokus på exempelvis etniska, kulturella eller religiösa olikheter och särarter bör minskas. Kommunen ska eftersträva en kulturell assimilation och därför rikta stöd till det svenska kulturarvet i stället för etniskt segregerande invandrarföreningar och kontraproduktiva integrationssatsningar. Det skulle medföra ökad samhörighet, solidaritet och trygghet mellan kommunens medborgare.

Uppsala kommuns projekt med fristadsförfattare behöver avskaffas. Det tillför kommunen ett begränsat värde av kultur, och bidrar inte till att skapa mer sammanhållning utan kan i stället räknas som mångkultur. Sådan subventionering ska kommunen inte ägna sig åt.

(18)

19

2.7. Skola, barnomsorg och arbetsmarknad

En trygg förskola av högsta kvalitet

Förskolan och barnomsorgen ska ge Uppsala kommuns barn den bästa möjliga starten i livet. Varje familj ska ha möjlighet att själv välja den barnomsorg som anses passa bäst för barnet. Därför måste en mångfald av omsorgsformer och utförare finnas.

Vårdnadsbidraget har blivit förbjudet för kommunen att erbjuda varför kommunstyrelsen behöver tillskriva regeringen om lagändring på området.

För att den kommunala barnomsorgen ska vara attraktiv krävs en trygg miljö där barnen med hjälp av välutbildade pedagoger blir sedda och utvecklas. Förskolan får aldrig bli en form av förvaring utan ska stimulera barns nyfikenhet, lärande och kreativitet. Samtidigt måste alla barn kunna känna sig trygga och inte utsättas för påtryckningar eller sociala experiment i olika former, som exempelvis genuspedagogik eller mångkulturalism. Barn ska tillåtas vara just barn utan att påtvingas politisk eller annan ideologisk indoktrinering.

Uppsala har sedan många år tillbaka inte lyckats få fram tillräckligt många förskoleplatser.

Det har lett till att ett antal nödlösningar införts. Några exempel på det är moduler och vår-förskolor.

Det behövs ett förbättrat arbete med lokalförsörjningsplanen och bättre kommunikation mellan kommunens nämnder och bolag som berörs av frågan. Inte minst måste också behovet av lokaler för barn tydligare finnas med i planprocessen för nybyggda områden.

Kommunen behöver också i större utsträckning verka för andra barnomsorgsformer än kommunal förskola. Fristående aktörer som bedriver förskola och privatpersoner som bedriver pedagogisk omsorg är oumbärliga i sammanhanget. Dessa bör värnas mer och inte minst behöver omsorgsformen pedagogisk omsorg profileras tydligare gentemot Uppsalas föräldrar. Det är en barnomsorgsform som både skulle minska trycket på behovet av lokaler och som är mer kostnadseffektiv än vanlig förskola. Därutöver visar enkäter att föräldrar är med nöjda med den barnomsorgsformen.

Stärkt grund- och gymnasieskola

I grund- och gymnasieskolan krävs ett intensivt arbete för att samtliga elever ska uppnå de mål som fastställts. Fokus måste hela tiden ligga på det som är huvudsyftet med skolan, nämligen kunskapsinlärning. Kompetenta och behöriga lärare som ges tid och möjlighet att undervisa är den viktigaste resursen för att uppnå förbättrade resultat för eleverna.

Därför måste pedagogerna få möjlighet att ägna sig åt just undervisning. Tillräckliga resurser för andra yrkesgrupper vid varje skola är helt nödvändigt för att detta ska kunna säkerställas. Kuratorer, skolsköterskor, studie- och yrkesvägledare, bibliotekarier, elevassistenter, lärarassistenter och andra yrkesgrupper är viktiga i detta sammanhang.

Förutsättningarna ska vara likvärdiga över hela Uppsala kommun. Undervisningens kvalitet ska hålla en hög nivå i såväl stad som landsbygd. Vad gäller landsbygdens skolor är det av stor vikt att dessa bevaras och utvecklas i så stor utsträckning som möjligt.

Kommunen bör eftersträva småskalighet.

På samtliga nivåer i utbildningsväsendet ska svenska vara det språk som det kommuniceras på förutom vid undervisning i främmande språk. Därför bör också all

(19)

20

skattefinansierad undervisning avskaffas. För detta ändamål bör kommunstyrelsen tillskriva regeringen.

Idrottsundervisningen ska vara varierad i förhoppning om att så många elever som möjligt ska hitta en idrott som passar just dem. Ju fler som hittar en idrott som man tycker om och kan börja utöva på sin fritid, desto bättre kommer hälsan att bli. Därför är det viktigt med en utökad kontakt med föreningslivet och att det varje dag inryms minst en timmes fysisk aktivitet. Välmående elever kommer lättare att kunna tillgodogöra sig den kunskap som skolan förmedlar till dem.

Uppsala är en utbildningsstad och bör vara bland de bästa kommunerna när det kommer till elevresultaten. För att öka förutsättningarna för eleverna att klara kunskapsmålen behövs förändringar. Miljön i klassrummen måste förbättras för att upprätthålla disciplin samt ordning och reda i klassrummen. Klasserna bör även bli mindre för att läraren ska kunna ge eleverna det stöd och den hjälp de behöver. Genomströmningen på gymnasiet måste fortsätta öka för att stävja ungdomsarbetslösheten.

Personal ska utbildas för att bättre upptäcka och hantera mobbning. Om alternativ saknas ska i första hand mobbaren byta klass, inte den drabbade. Kommunen bör även se över möjligheterna till jourklasser eller jourskolor, där såväl kompetensen som lärartätheten ska vara hög. Det skulle förbättra situationen för alla inblandande. Lugna elever skulle få större arbetsro och elever som är i behov av mer stöd för att få arbetsro skulle få en mer anpassad undervisning och undervisningsmiljö.

Trygghetskameror bör finnas i skolbyggnader för att i efterhand lättare kunna utreda brott som breder ut sig i skolmiljön. Det ska vara nolltolerans mot all form av mobbning och trakasserier.

Skolområdet ska vara rök- och drogfritt. I klassrum där stank av rök av olika slag uppenbaras ska alltid åtgärd vidtas för att både förbättra studiemiljön. Möjlighet bör även ges för organisationer som arbetar mot narkotika att mer regelbundet besöka skolor för att informera. Elever med missbruksproblem ska erbjudas bättre hjälp och stöd.

Samarbetet mellan skolan och socialtjänsten behöver bli bättre genom snabbare hantering av misstänkta fall av drogpåverkade elever.

En konsekvens av att Polisen minskat sin lokala verksamhet är att avståndet till medborgarna ökat. Polisen bör därför bjudas in till skolorna för att informera om sin verksamhet och skapa dialog kring lokala problem.

Vuxennärvaron i skolan ska höjas. Fler lärare och annan skolpersonal ska finnas på skolorna, men för att ytterligare höja den säkerställda vuxennärvaron ska det så kallade klassmorfarsystemet återinföras. En positiv bieffekt med detta är att överbrygga de avstånd mellan generationerna som utökats under de senaste decennierna.

Vid alla nyrekryteringar av personal till kommunala skolor ska utdrag ur belastningsregistret krävas. Detta för att säkerställa att skolan är en trygg plats. Ett mobilförbud behövs på Uppsalas skolor för både en ökad arbetsro och ökade förutsättning för rörelse på rasterna. Det skulle också minska risken för ofrivillig fotografering som sprids på sociala medier och ger upphov till mobbning.

Därutöver behöver stödet till barn som blir sexuellt, fysiskt eller psykiskt utsatta öka. Det skulle kunna göras genom en central handlingsplan för ändamålet.

(20)

21 På vissa skolor skulle det kunna vara aktuellt med id-brickor för inpassering till skolan. Det skulle minska förekomsten av obehöriga på skolan.

Elever som har svårt att hävda sig i skolan ska ges det stöd och den hjälp som de behöver.

Samtidigt är det viktigt att högpresenterande elever inte hålls tillbaka utan också ges möjlighet att utveckla sin fulla potential. Det är nödvändigt att ha specialiserade lärare för elever med behov av extra stöd och hjälp samtidigt som elever utan extra behov kan studera i en lugn miljö. Det är viktigt att alla elever ges den hjälp och det stöd som de behöver för att utvecklas i en god takt.

För att kunna hjälpa de elever som halkar efter i något ämne ska kommunen erbjuda lovskola. Detta för att elever som får underkänt i något ämne ska ha möjlighet att hämta i kapp nödvändiga kunskaper för att ligga på samma nivå som sina klasskamrater inför nästkommande studieår.

Alla elever ska ha likvärdiga förutsättningar. För att förbättra likvärdigheten ska skolpengen per elev fördelas mer lika mellan skolorna. Det är viktigt att skolor som är framgångsrika får möjlighet att utveckla och dela med sig av sina framgångskoncept.

Strukturersättningar ska inte riktas till någon elevgrupp på basis av etnicitet eller ursprungsland. Extra stöd ska riktas till skolor på landsbygden med svagt elevunderlag, och elever på individuellt behovsbasis.

Förbättrad svenska för invandrare

En välfungerande svenskundervisning för invandrare är av yttersta vikt för att påskynda och underlätta assimileringen till det svenska samhället. Hårdare krav på bättre resultat och en ökad måluppfyllelse och genomströmning måste ställas på både utförare och elever. Språket är helt avgörande för att kunna tillägna sig andra studier samt för att komma in på arbetsmarknaden.

Genomströmningen behöver ske snabbare i kurserna. Det är av vikt för kommunens ekonomi avseende området och för att individerna fortare ska komma vidare till andra studier eller arbete. Det är även fördelaktigt för individerna när de fortare kan lära sig språket utifrån ett perspektiv av anpassning och personlig utveckling.

I perspektiv av en invandringspaus minskar behoven av SFI då volymen nya elever också minskar. Det skapar förutsättningar till såväl besparingar som kvalitetshöjningar när de återstående medlen kan användas till en allt mindre målgrupp. Utgångspunkten är att eleverna gör sitt yttersta att i rimlig studietakt nå fullgod svenska.

En stark kommunal vuxenutbildning

Komvux fyller en viktig funktion för att kunna hjälpa människor att ställa om och matcha arbetsmarknadens behov. Komvux ska hjälpa Uppsalabor att snabbt tillägna sig de kunskaper de behöver för att komma vidare till den utbildning de söker sig till eller tillbaka till arbetsmarknaden.

(21)

22

Minskning av försörjningsstöd

Trots Uppsala kommuns goda ambitioner på området finns risk för högre försörjningsstödskostnader i ett läge där kommunens ekonomi är utsatt för stor påfrestning. I det läget behöver försörjningsstödet minskas och anpassas till försörjningsstödsnormen för att underlätta för kommunens ekonomi. Incitamenten för att erhålla arbete och bli egenförsörjande måste öka. Inspiration kan tas från lyckade exempel såsom från Södertälje där man kraftigt minskat kostnaderna för försörjningsstöd.

Med en invandringspaus och därmed ett mindre inflöde av personer som är långt ifrån arbetsmarknaden kommer arbetsmarknaden på sikt att återhämta sig och normaliseras.

Andelen människor i utanförskap och i behov av försörjningsstöd kommer att minska.

Kommunen ska även öka ambitionen att säkerställa att beslut om utbetalning av försörjningsstöd är välgrundade.

Mat med hög kvalitet

Mat som serveras inom kommunala verksamheter ska i en högre utsträckning produceras lokalt och tillagas så nära bespisningen som möjligt. Maten ska hålla hög kvalitet. En viktig aspekt gällande attraktionen vid sidan av hur maten smakar och ser ut är givetvis också att djuren inte utsatts för onödigt lidande. Den mat som serveras ska därför inte vara en produkt av att djur som utsatts för onödigt lidande vid slakt, exempelvis genom att djuren slaktats utan föregående bedövning.

Skolan ska ej servera mat med hänsyn till religiösa särkrav då skolan är sekulär och icke- konfessionell.

Utgångspunkten är svensk husmanskost och sådan mat som breda elevunderlag uppskattar. En del elever kan eller vill inte äta en del maträtter av olika skäl. För dessa ska mat finnas såsom vegetarisk mat eller mat som lämpar sig för gluten- eller laktosintollerans.

2.8. Kultur- och idrott

Värna vårt kulturarv

Det är av yttersta vikt att det svenska, uppländska och uppsaliensiska kulturarvet levandegörs och vitaliseras i kommunens kulturarbete. I synnerhet gäller detta för kommunens barn och unga i samarbete med skolor och förskolor. Den rika historia och kultur Uppsala bär på måste lyftas fram, göras begripligt och föras vidare till kommande generationer.

Sverigedemokraterna vill införa en tydlig flaggpolicy för den kommunala verksamheten.

Kommunen skall endast flagga med neutrala flaggor av officiell karaktär, såsom Sveriges flagga och Upplands landskapsflagga.

Offentlig konst – folkets konst

Den offentliga konsten bör präglas av lokal anknytning samt innehålla fokus på det svenska, det uppländska och det uppsaliensiska kulturarvet. Det är viktigt med

(22)

23 gemensamma referenspunkter och identifikationsobjekt för att skapa en känsla av samhörighet bland kommunens medborgare. Kommunens medborgare bör i större mån ges möjlighet att ge synpunkter på utformningen av den offentliga konsten, inte minst i det gemensamma stadsrummet. Kommunen bör eftersträva att premiera populär och folklig konst framför smala konstformer som inte kommer flertalet Uppsalabor till gagn.

Den offentliga konsten ska aldrig tillåtas vara en möjlighet för marknadsföring eller förskönande av despoter, massmördare eller extremideologier såsom fascism, islamism, kommunism och nazism.

Inom kommunen behövs också en mer transparent process för inköp av konst, där processen i högre grad konkurrensutsätts. En inventering och eventuell försäljning av delar av kommunens konst skulle också vara aktuellt.

En kultur för folket

Kulturen i Uppsala är värdefull, men det är viktigt att kulturen anpassas bättre efter Uppsalabornas önskemål och intresse. Jämfört med många andra kommuner har Uppsala en hög subventionering av kulturen. Subventionerna av kulturen i Uppsala måste minska genom att forma kulturen på ett mer tilltalande sätt för den breda publiken.

En större och bredare publik leder till en ökad omsättning, varför behoven av subventioner därför kan minska. Utbudet av vissa smalare och snävare kulturinslag ska anpassas efter den efterfrågan som finns.

Kulturen som bedrivs av kommunen och finansieras av kommunen har kommit att bli vänstervriden. Det är inte kommunens uppdrag att understödja politisk vänsteraktivism som går under täckmantel av kultur, men som i innehållet tydligt präglas av vänstervärderingar. Kommunen behöver därför söka bedriva och finansiera kulturverksamhet som är politiskt neutral.

Fokus på idrott och fritid

I dagens samhälle lyser vardagsmotionen via jobb eller annan sysselsättning alltmer med sin frånvaro för många Uppsalabor. Idrotts- och fritidsaktiviteter fyller därför en viktig funktion genom att bidra till motion och bättre hälsa. I förlängningen leder det till lägre kostnader för såväl individer som samhället avseende olika följdproblem kopplade till brist på motion och dålig hälsa.

Kommunen bör skapa likvärdiga förutsättningar för samtliga medborgare att ha tillgång till och ta del av möjligheten till idrotts- och fritidsutövning. Detta gäller oavsett kön, varför de muslimska, könssegregerade badtiderna på Gottsundabadet måste tas bort.

Samtidigt måste tillgången till arenor och anläggningar för såväl elit- som breddidrott säkerställas och utvecklas. Uppsala kommun växer i invånarantal, varför satsningar behövs för att bevara de idrotts- och fritidsanläggningar som finns men också för att utöka utbudet genom nybyggnationer.

(23)

24

2.9. Miljö och energi

Grönområden

Uppsala har under lång tid minskat de grönytor som funnits i framför allt centrala Uppsala.

Detta behöver ändras. Gröna stråk och gröna områden är viktiga att bevara varför vi riktar medel till det ändamålet.

Miljötillsyn

För att kommunen ska vara attraktiv i framtiden behövs miljötillsyn. Det är viktigt att den sker återkommande för att alla ska visa hänsyn till miljön. Frekvensen och noggrannheten avgör hur kostsam tillsynen blir. Kommunen behöver vara både noggrann och regelbundet ha tillsyn. Denna kostnad är nödvändig för att miljökraven ska efterlevas.

Kostnaden fördelas idag på både kommunen och näringsidkaren eller privatpersonen. Det är viktigt att kostnadsmodellen uppmuntrar till att miljön får en hög prioritet. Därför ska miljötillsyn vid förbättringsåtgärder för miljön minska. När en privatperson aktivt själv önskar göra om sitt avlopp ska avgiften vara liten sett som andel av de kostnader kommunen får för denna tillsyn. Det måste vara låga avgifter för att göra rätt. I annat fall riskerar många privatpersoner behöva spara längre för att ha råd med entreprenaden, utrustningen, driften och miljötillsynsavgiften. En annan konsekvens av höga avgifter kan vara att en andel av privatpersonerna väljer att avstå från att göra förbättringsåtgärder och inväntar den dag då kommunen tvingar dem genom föreläggande.

Ekonomiskt hållbara energilösningar

Samtliga eventuella planer på vindkraftsutbyggnad ska avbrytas. Det är inte bara en ineffektiv form för att generera energi utan medverkar dessutom till att förstöra landskapet och orsaka störningar för närboende som drabbas av vindkraftverk eller rent av hela vindkraftsparker i sitt närområde. Därutöver påverkas djurlivet, framför allt fågellivet, negativt.

Uppsala kommun bör däremot möjliggöra för utvinning av solenergi. Denna energiform är ekonomiskt försvarbar till följd av skattemässiga fördelar och är därför att föredra av de förnyelsebara energilösningarna som en kommun har möjlighet att arbeta med.

Kommunen behöver dock vara lyhörd inför om staten drar tillbaka de skattemässiga fördelarna då dessa är helt avgörande för solcellernas lönsamhet.

Problemet med elbrist måste tydligare adresseras i Uppsala. Det är avgörande för Uppsalas fortsatta expansion.

(24)

25

Smart, miljövänlig och prisvärd kollektivtrafik

Kollektivtrafiken ska vara lättillgänglig, prisvärd och attraktiv. Kommunens satsning på biogasproduktion och användning bör fortsätta samtidigt som man också bör se över nya teknikmöjligheter som exempelvis eldrift.

Kollektivtrafiken kommer aldrig av ekonomiska skäl att kunna vara ett komplett substitut till att människor väljer att åka bil, varför det är viktigt att inte glömma bort att framkomligheten och möjligheterna för bilister inte ska försämras. Att människor väljer att åka mer kollektivt ska ske utan att man hindrar dem från att välja bilen.

Dubbdäcksförbudet och bortbyggandet av körfält är ett exempel som innebär onödiga hinder för bilburen trafik. Kollektivtrafiken måste bli mer tillförlitlig och tillgänglig för att fler Uppsalabor ska vilja välja att lämna bilen hemma oftare.

Inte minst för äldre kommunmedborgare är taxi i form av färdtjänst att föredra och i många fall även oumbärligt. För att bättre motarbeta svarttaxi och samtidigt underlätta för resenärer behövs fler upptagsplatser.

2.10. Demokrati

Bemötandefrågor ur ett allmänt perspektiv

Uppsala kommun har sedan ett antal år HBTQ-certifierat en mängd verksamheter. I många fall verksamheter där det inte funnits ett utbrett problem med diskriminering. De HBTQ-certifieringar som externa aktörer erbjuder är oftast mycket dyra och kräver förnyelse efter några år. Alla människor som kommunen kommer i kontakt med ska bli bemötta på neutralt och respektfullt sätt av professionell personal. Vi förordar ett generellt fokus på likabehandling framför dyra certifieringar av externa utförare.

Delaktighet och inflytande

En av de viktigaste beståndsdelarna i en demokrati är att medborgarna bereds största möjliga inflytande i beslutsprocesserna före, under och efter beslut är fattade. Det är viktigt att man har möjligheten att påverka och ställa politiker till svars för dessa. Därför måste insynen, transparensen och redovisningen av fattade beslut bli mer lättillgänglig för kommunens medborgare.

Bland annat bör kommunens närvaro på Internet kraftigt byggas ut och förbättras. Det ska vara enkelt att följa nämnder och styrelsers verksamhet och de överväganden som lett fram till besluten som fattas. Detta ska ske genom att alla tillgängliga dokument läggs ut på kommunens webbplats, samtliga nämndssammanträden är öppna för allmänheten, i den mån sekretess inte är påkallat eller andra skäl förhindrar detta, samt att kommunikation om fattade beslut förs ut så snabbt som möjligt på kommunens webbplats.

Folkets röst

Medborgarnas vilja sätts alltför ofta på undantag, då den representativa demokratin inte är tillräckligt lyhörd. De direktdemokratiska inslagen i den kommunala demokratin bör

(25)

26

därför stärkas på olika sätt. Vi vill att möjligheten till fler kommunala folkomröstningar nyttjas i frågor av större vikt för kommunen. Exempelvis bör kommunens eventuellt fortsatta invandringsmottagande vara en sådan fråga där befolkningen får säga sitt.

Möjligheterna att påverka och följa upp beslut måste stärkas för kommunmedborgarna.

Demokratin i Uppsala kommun har gått tillbaka sedan kommunsammanslagningarna. På senare år har även intresset för politiken börjat dala. För att öka engagemanget för politiken och för att medborgarna ska känna att man kan påverka sin vardag ska en rad demokratifrämjande åtgärder genomföras. Uppsalaborna ska uppmuntras att delta i en högre utsträckning i besluten som berör dem.

Beslutsfattandet flyttar allt längre från medborgarna. Detta till följd av att flera kommuner gick samman till Uppsala kommun och en omfattande inflyttning till centralorten. Idag representerar därför färre förtroendevalda fler medborgare. För att öka engagemanget och inflytandet från kommunens alla delar bör byråd införas. Byrådet ska samla sina lokala invånare kring frågor som är viktiga för den egna bygden.

Uppsala kommun ska införa möjligheten att lämna in e-petitioner, som är en form av digitala medborgarförslag, för att få värdefulla förslag från medborgarna men också för att stärka det demokratiska engagemanget.

En förutsättning för att ha en levande demokrati är att korrekt, saklig och aktuell information och faktasammanställning finns lättillgängligt för att medborgarna ska kunna bilda sig en korrekt uppfattning utifrån sina värderingar och prioriteringar. Därför ska kommuninformation i högre utsträckning åskådliggöras. Det ska finnas relevant information om aktuella förslag till beslut och om fattade beslut på fler platser än idag.

Förtroendevald – ett hedersuppdrag

I kärva ekonomiska tider bör kommunens förtroendevalda föregå med gott exempel och avstå en del av de i många avseenden generösa arvoden som utbetalas. Därför bör en generell sänkning av samtliga arvoden i kommunen införas. Att ta ett förtroendeuppdrag ska i huvudsak innebära just att förvalta medborgarnas förtroende och inte att uppbringa en extra inkomstkälla.

2.11. Arbetsgivaransvar

Kompetens framför kvotering

Uppsala kommun ska inte ägna sig åt kvotering i någon form i samband med nyrekryteringar utan alltid utgå från kompetens vid bedömning av kvalifikation. Även i andra sammanhang än vid anställningar ska kvotering undvikas. Kvotering leder alltid till att någon förfördelas och således diskrimineras. Dessutom innebär kvotering per definition att kompetens undantas, vilket leder till en mindre effektiv arbetsmarknad.

Grundläggande kvalifikationer

Det språk som ska gälla vid kommunikation på kommunens arbetsplatser är och ska vara svenska. Alla medarbetare ska kunna förstå varandra. Inom skola, vård och omsorg är det extra viktigt att kunskaperna i svenska är goda eftersom elever som inte förstår vad

(26)

27 läraren säger inte kommer att kunna ta till sig kunskaperna läraren förmedlar på bästa sätt. Äldre som är i behov av stöd och hjälp måste mötas av personal som har god förståelse för vad de menar och vad de behöver hjälp med.

Språkförbristningar inom vård och omsorg kan leda till omfattande konsekvenser för brukaren. Inom vård och omsorg samt skola är det dessutom grundläggande att arbetsgivaren begär in utdrag ur brottsbelastningsregistret för att säkerställa brukarnas trygghet.

Uppsala kommun som arbetsgivare

För att Uppsala kommun ska kunna erbjuda sina medborgare en god service krävs att kommunen kan attrahera kompetenta medarbetare. Kommunen måste vara mån om dessa och kunna erbjuda dem trygga anställningar och möjlighet till att vara med och påverka verksamheten. Detta för att både öka kvaliteten på det arbete som utförs och för att säkerställa personalens trivsel och välmående.

Delade turer inom vården ska inte förekomma. Det är ett system som är problematiskt för den anställde som får stora luckor i arbetsschemat. Dessa luckor är svåra för individen att utnyttja till fritid eller annat arbete och drabbar oftast kvinnor.

Anställda inom vården ska ha rätt till heltid och möjlighet till deltid. Genom ökad tydlighet gentemot de anställda om att de har rätt till heltid men också genom att förbättra arbetsvillkoren genom mindre pressade scheman och inga delade turer kan personalförsörjningen stärkas. Dessa förändringar bör genomföras i egen regi. Vad gäller de fristående utförarna bör de uppmuntras att göra desamma.

Vid fall av brott eller missförhållanden som möjliggjorts av personal inom de av kommunen finansierade verksamheterna ska kommunen verka för att de drabbade invånarna får upprättelse, stöd och hjälp.

Mål och uppdrag för nämnder och styrelser

Uppsala kommun arbetar med mål- och resultatstyrning. Det betyder att politiker styr utifrån de mål de sätter upp och de resultat som kommunens verksamheter ska uppnå.

Genom att planera, följa upp och jämföra våra resultat med andra kommuner identifierar vi framgångar och utvecklingsområden för ökad kvalitet på service och tjänster till invånare och företag.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål styr den kommunala verksamheten och strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten. De sätter fokus på ett gott liv i en trygg kommun.

Varje inriktningsmål förstärks med tidsbegränsade uppdrag, som kan vara för alla eller nämnd- och styrelsespecifika. Om inte annat anges gäller uppdragen samtliga nämnder och styrelser.

(27)

28

Kommunstyrelsen

Ansvar- och verksamhetsområde:

Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar arbetet med kommunens verksamhet och ekonomi, följer upp och rapporterar till kommunfullmäktige och samordnar verksamheten mellan kommunens nämnder. Kommunstyrelsen har även uppsiktsplikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.

Kommunstyrelsen bereder ärenden inför kommunfullmäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs.

Kommunstyrelsen leder planering och utveckling, följer upp och analyserar inom strategiskt viktiga politiska områden. Dessutom har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för kommunens ekonomi, IT, arbetsgivarfrågor, mark och exploatering samt kris- och beredskap. Som kommunens arkivmyndighet har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens arkivfrågor.

Övergripande mål:

1. Säkerställa god ekonomisk hushållning för de områden som kommunstyrelsen ansvarar för samt verka för gott samarbete med näringslivet.

2. Kommunstyrelsen ska säkerställa att kommunen är en attraktiv och rättvis ar- betsgivare.

3. Tillse att förtroendemannaorganisationen är välfungerande och att demokra- tin främjas.

4. Verka för en varsam utveckling av Uppsala kommun där efterfrågan styr mer vad gäller typ byggnation, landsbygden ska särskilt prioriteras med fler bostä- der.

5. Trygghet och invandringsrelaterade frågor ska vara prioriterade för kommun- styrelsen, där styrelsen ska verka för invandringspaus och säkerställd trygg- het.

Målområde 1:

Säkerställa god ekonomisk hushållning för de områden som kommunstyrelsen ansvarar för samt verka för gott samarbete med näringslivet och genomföra kloka upphandlingar.

1. Att tillse att driftskostnader, räntekostnader och avskrivningar för gjorda inve- steringar ska rymmas i kommunens driftsbudget och ekonomin i varje verk- samhet ska vara i balans.

2. Att upprätta en plan för hur kommunen ska verka för att tillhöra den bästa fjärdedelen i svenskt näringslivs ranking över företagarvänliga kommuner.

3. Att konkurrensutsätta kommunal service där det tydligt och påvisbart ökar kreativiteten, kvaliteten och effektiviteten.

4. Att kvalitetssäkra kommunal service genom uppföljning ur såväl brukar- som avtalsperspektiv.

References

Related documents

Staden kommer att gallra dina uppgifter efter 1 år.

 Samråd bör ske mellan vårdnadshavare och behandlande läkare om vem som ger information till skolhälsovård, rektor och eventuell annan personal om att barnet bär på

På förskolan Furan ska vi sträva mot att alla barn skall visa respekt för varandras liv, egendom, åsikter och känslor.. Genom vårt sätt att vara påverkar vi vuxna barns

Dessutom menar de att samverkan kan skapa en råd tråd genom undervisningen något som gynnar barnen/elevernas lärande, genom samverkan får barnen/eleverna även

Trygghet och delaktighet: en öppen, tillåtande och respektfull atmosfär mellan barn och vuxna som skapar förståelse för varje individs unika förutsättningar – att få vara den

Både läroplan och kursplaner skall ligga till grund för planeringen av undervisningen. Grundläggande värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet,

 Upplever pedagoger och barnskötare att det finns en skillnad mellan flickor och pojkar på förskolan och skolan och i sådana fall hur visar det sig..  Hur kan man

Handläggare på ärendet (namn och titel) och ansvarig chef (namn