Gymnasieexamen inom el- och datateknik. Inriktning elteknik elmontör

Gymnasieexamen inom el- och datateknik

Inriktning elteknik – elmontör

Läroplanen är fastställd av Styrelsen för Ålands yrkesgymnasium

27.06.2011/28.11.2011

Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 LÄROPLANENS ALLMÄNNA DEL ... 4

1.1INNEHÅLLET I ALLMÄNNA DELEN ... 4

1. Läroplanens allmänna del... 4

1.2ÖVRIGT ... 4

1.2.1 Gemensam baskompetens ... 6

1.2.2 Programmål ... 6

1.2.3 Syfte ... 6

1.2.4 Programmets karaktär och uppbyggnad ... 7

Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd ... 7

1.2.5 Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet ... 8

1.2.6 Samverkan med arbetslivet ... 8

1.2.7 Programidén ... 9

1.2.8 Att tänka programinriktat ... 9

2 LÄROPLANENS ÄMNESDEL ... 10

2.1STUDIERNAS UPPBYGGNAD OCH STRUKTUR ... 10

Fördelning av yrkesämnena ... 12

Studiernas framskridande ... 13

Periodisering ... 13

Lärande i arbete ... 14

Examensarbete ... 14

2.2.1Grundläggande studier ... 14

2.2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 30 sv ... 15

2.2.1.2 El- och automationsinstallationer, 20 sv ... 20

2.2.2 Yrkesinriktade studier ... 27

2.2.2.1 El- och energiteknik, 20 sv ... 27

2.2.2.2 Svagströmssystem i fastigheter, 10 sv ... 34

2.3VALBARA ÄMNEN – CENTRALT INNEHÅLL, MÅL FÖR STUDIEHELHETEN OCH BEDÖMNING ... 39

2.3.1 Valbara yrkesämnen ... 39

2.3.1.1 El- och installationsteknik, 1-10 sv ... 39

2.3.1.2 Elektronik och automationsteknik, 1-10 sv ... 44

2.3.2 Fritt valbara ämnen ... 48

2.3.2.1 Högskoleförberedande utbildningshelhet ... 48

2.4ALLMÄNNA ÄMNEN – CENTRALT INNEHÅLL, MÅL FÖR STUDIEHELHETEN OCH BEDÖMNING ... 49

2.4.1 Svenska, 4 sv ... 49

2.4.2 Engelska, 4 sv ... 50

2.4.3 Matematik, 4 sv ... 52

2.4.4 Fysik, 1 sv ... 54

2.4.5 Kemi, 1 sv ... 56

2.4.6 Informations- och kommunikationsteknologi, 1 sv ... 58

2.4.7 Samhällskunskap, 3 sv ... 60

2.4.8 Hälsa och idrott, 3 sv ... 62

2.5BEDÖMNING AV STUDERANDE ... 63

2.5.1 Syftet och målet med bedömningen ... 63

2.5.2 Genomförande av bedömningen ... 63

2.5.3 Vitsordsgivning ... 64

2.5.4 Förnyande av studieprestationer ... 64

2.5.5 Rättelse av bedömning ... 64

2.5.6 Föremål och kriterier för bedömningen ... 64

2.5.7 Erkännande av kunnande ... 66

2.5.8 Vitsordsskalan... 66

3 KOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE ... 67

4 ÅTGÄRDER SOM STÖDER STUDIER ... 68

4.1STUDIEHANDLEDNING ... 68 4.2STUDERANDEVÅRD... 69 4.3PERSONLIG STUDIEPLAN ... 69 BILAGA 1. AVSNITTSBESKRIVNING

BILAGA 2. FRITT VALBARA ÄMNEN

INLEDNING

1 Läroplanens allmänna del

1.1 Innehållet i allmänna delen

1. Läroplanens allmänna del

Den allmänna delen i läroplanen skall innehålla beskrivningar för:

 visioner, verksamhetsidé, studieinriktning eller profilering

 vilka delar av värdegrunden i läroplansgrunderna som särskilt betonas i utbildningen

 hur läroplansgrundernas övergripande mål förverkligas i utbildningen

 hur studiemiljön är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna

 hur studerandevården och samarbetet med vårdnadshavarna (anhöriga) förverkligas utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna

 hur studiehandledning, stödundervisning och specialundervisning är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna

 hur samarbetet med övriga utbildningar, andra organisationer och myndigheter förverkligas

 hur den kontinuerliga interna utvärderingen av verksamheten förverkligas

1.2 Övrigt

Övrigt

- Gemensam baskompetens - Programmål

- Syfte

- Programmets karaktär och uppbyggnad

- Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet - Samverkan med arbetslivet

- Programidén

- Att tänka programinriktat

Gemensamt kunnande och baskompetens

Förändringar i omvärlden leder till att det ställs krav på förändringar även inom utbildningen.

Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och nya kompetenser. Gränserna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion.

Miljöfrågor har fått en ökad betydelse och ingår nu i ett bredare perspektiv, kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och

utvecklingsfrågor. Den tekniska utvecklingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns inom informationstekniken.

Betydelsen av ett mångsidigt kunnande ökar alltmer. Följande kompetensområden bör uppmärksammas och integreras i alla branschprogram och i alla studier:

• internationalisering

• hållbar utveckling

• teknologisk samt kunskaps- och informationsteknisk utveckling

• företagsamhet

• kvalitet och kundinriktning

• konsumentkunskap

• arbetarskydd och hälsa

Den internationalisering som pågår i samhället och i näringslivet medför nya drag i arbetet, vardagslivet och umgängeskulturen. Då utbildningen internationaliseras är avsikten att ge de studerande yrkeskunskaper och färdigheter, med vilka de kommer till rätta i en mångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som internationaliseras. Språkkunskaper och social kompetens är viktiga ingredienser inom internationaliseringen.

Kraven på hållbar utveckling och miljömedvetenhet ökar. Den ökande miljömedvetenheten leder i sin tur till att förmågan att arbeta för en hållbar utveckling börjar ses som ett kvalitetskriterium och en konkurrensfaktor inom produktion och service. En sund och trivsam miljö värdesätts allt mera. Utbildningens uppgift blir att ge de studerande ett sådant kunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utveckling både i sitt arbete och i sitt vardagsliv.

Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, arbetets uppläggning och arbetsplatsens karaktär. Utbildningen har som mål att de studerande skall behärska den moderna tekniken inom sitt eget område samt kontinuerligt kunna utveckla och mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna.

Dagens arbetsplatser och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga yrkesfärdigheter, flexibilitet i tänkande och attityder samt företagsamhet.

Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter och service måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamheten skall vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar och de varierande servicesituationerna. Också konsumenter har rättigheter, ansvar och skyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare. Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang.

Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följer dessa. De skall lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment.

1.2.1 Gemensam baskompetens

Utbildningen har som mål att med de studerande som aktörer utveckla följande färdigheter som oberoende av branschinriktning har samma aktualitet:

• inlärningsfärdigheter

• förmåga att lösa problem

• interaktions- och kommunikationsfärdigheter

• förmåga att samarbeta

• etiska och estetiska färdigheter

Inlärningsfärdigheter skall utbildningen utveckla genom att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och inspiration att utveckla sig själva. De bör kunna utvärdera sin egen inlärning och sitt kunnande och planera sina studier. De skall lära sig att inhämta, organisera och bedöma kunskap och att tillämpa tidigare förvärvad kunskap i nya situationer.

Förmågan att lösa problem utvecklas genom att de studerande under utbildningen får färdigheter i att handla flexibelt, innovativt och nyskapande i sitt arbete och i olika problemsituationer.

Interaktions- och kommunikationsfärdigheterna skall uppmärksammas i utbildningen så att de studerande lär sig att klara av olika slag av interaktiva situationer i arbetslivet. De skall öva sig i att förhandla och i att kommunicera muntligt och skriftligt samt i att använda sig av informationsteknik i samband med utbyte och förmedling av information.

Förmågan att samarbeta skall de studerande utveckla så, att de blir vana att agera tillsammans med andra, bl.a. i team, och att vara flexibla och observanta i sina människorelationer. De skall kunna identifiera egna och andras känslolägen och beakta dem på ett konstruktivt sätt i sitt arbete.

Etiska och estetiska insikter skall utbildningen främja genom att lära de studerande att hantera och lösa etiska problem, att vara medvetna om sina egna liksom även kulturbetingade värderingar och att beakta dem i sitt arbete. De studerande bör kunna handla ansvarsfullt och objektivt och hålla sig till ingångna överenskommelser. I sitt arbete bör de iaktta yrkesetiska normer såsom tystnadsplikt, datasekretess och konsumentskyddsbestämmelser.

1.2.2 Programmål

Målet med utbildningen inom el- och data, inriktning elteknik, är att utbilda anställningsbara, yrkesskickliga elmontörer. Utbildningen ger också goda förutsättningar för vidare studier inom branschen.

1.2.3 Syfte

Utbildningsprogrammet inom el- och datateknik skall ge grundläggande kunskaper för arbete med installationer, service och underhåll samt grundläggande tekniska och teoretiska

kunskaper inom områdena automation, datorteknik och elektronik. Programmet skall även ge grunder för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.

1.2.4 Programmets karaktär och uppbyggnad

I programmet inom el- och datateknik betonas kunskaperna i den teknik som krävs för arbete inom installation samt service och underhåll. Från att ha varit ett arbetsområde med ganska klart definierade yrkesprofileringar inom elinstallation, elektronik samt styr- och reglerteknik har nya tillämpningsområden tillkommit. Den tilltagande datoriseringen och automatiseringen i samhället har på olika sätt påverkat det område som programmet utbildar för i riktning mot elektroniska tillämpningar och datorstyrda processer.

Ämnena ellära och elkunskap är grundläggande kunskapsområden i utbildningen. Till dessa båda ämnen är de flesta av utbildningens ämnen direkt kopplade. Även matematiska beräkningar ingår som en viktig del i alla elämnen. Inom vissa områden behövs både system- och komponentkunnande, inom andra områden krävs fördjupade insikter i reglerteknik och analyserande mätteknik. Säkerhetstänkandet är väsentligt inom utbildningens alla områden.

Många arbetsuppgifter inom utbildningens yrkesområden innebär omfattande kundkontakter, där social förmåga och servicekänsla är viktiga. Andra generella krav är språkliga färdigheter, kvalitetsmedvetenhet, entreprenörskap samt förmåga att arbeta med och leda projekt. Den ökande internationaliseringen ställer krav på språkkunskaper utöver svenska samt förståelse för andra kulturella mönster.

Ett miljöperspektiv präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling.

Genom samverkan mellan kärnämnen och yrkesämnen samt genom att praktiska och teoretiska inslag förs samman, bildas olika studiehelheter i utbildningen och utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet. De teoretiska inslagen i programmet är betydande och den praktiska undervisningen samt arbetspraktiken utgör därför en viktig kompletterande del av utbildningen.

Arbetspraktiken ger erfarenheter av programmets verksamhetsområden och möjlighet att tillämpa och värdera olika arbetsmetoder liksom möjlighet att arbeta såväl självständigt som i arbetslag. Arbetspraktiken bidrar också till ett utvecklande av kvalitet i arbetet och till förståelse av företagandets villkor.

Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd

En person med en sjukdom eller handikapp som uppenbart utgör ett hinder för deltagande i utbildningen kan inte antas, vilket innebär då den studerande själv eller andra utsätts för fara.

Praktiska problem som är förorsakade av sjukdom eller handikapp ska lösas med undervisningsarrangemang och med tjänster inom studerandevården. Den studerande måste klara av den inlärning i arbetet som ingår i utbildningen för att uppnå de krav på yrkesskicklighet som ingår i examen.

De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om hälsorisker som finns inom utbildningsområdet.

I elbranschen och i utbildning inom branschen förutsätts en tillräcklig fysisk kondition för att klara påfrestningarna i arbetet. En persons lämplighet för specifika arbetsuppgifter kan

övervägas på basen av sjukdomar som kan äventyra hälsan eller säkerheten för den studerande eller andra som arbetar i närheten. En persons lämplighet kan övervägas vid följande symptom eller vid nedsatt funktionsförmåga bl.a. vid nedsatt syn.

1.2.5 Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet

Den arbetsmarknad som el- och dataprogrammet utbildar för har förändrats och vidgats.

Teknikutvecklingen går snabbt och förutsätter att olika kompetenser ständigt förnyas. En viktig orsak till förändringarna är att många sektorer inom el- och dataprogrammet har datoriserats och automatiserats. Framtidens tekniker kommer att stå inför komplexa arbetsuppgifter, som kräver såväl baskunskap som specialistkompetens. De måste vara inställda på att hela tiden öka sitt kunnande, inte minst vad kvalitet och resurshantering beträffar.

Nya arbetsfält tillkommer ständigt. I takt med att hem och arbetsplatser datoriseras ökar behovet av kunskaper om datorer. Den digitala elektroniken finns numera i många apparater som tidigare varit uppbyggda av analog elektronik. Ökade energikostnader har inneburit att nya system utvecklats för att styra och reglera värme, kyla och fuktighet i fastigheter. Arbete med service och underhåll finns inom industri, sjukvård och handel.

El- och datateknikprogrammet ger praktiska och teoretiska kunskaper inom automation, elektronik och datorteknik. Programmet förbereder för arbete inom installation, service och underhåll.

El- och datateknikprogrammet är en utpräglat teknisk utbildning, men de tekniska kunskaperna tillämpas ofta i relation till andra människor. Många arbetsuppgifter innebär omfattande kundkontakter. Känslan för service och förmågan att kommunicera är därför viktiga kompetenser. För att förklara komplicerade sammanhang för personer utan specialkunskaper krävs dessutom en god pedagogisk förmåga.

Språkkunskaper är viktiga för el- och dataprogrammets studerande, eftersom läroböcker och manualer ofta är skrivna på engelska. Många kommer också att arbeta i företag med verksamheter utanför det egna språkområdet.

El- och dataprogrammet har betydande teoretiska inslag. I många studiehelheter ingår exempelvis matematiska beräkningar. För att öka de studerandes förståelse för tekniska begrepp och sammanhang varvas teoriavsnitt med praktiska uppgifter. De studerande tränas också för att kunna arbeta med och leda projekt.

1.2.6 Samverkan med arbetslivet

Utbildningen i skolan och den arbetspraktik som sker ute på olika arbetsplatser skall tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål.

Inom el- och datateknikprogrammet omfattar arbetspraktiken minst 6 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. Den studerandes erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär.

Förutom arbetspraktiken är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av studiehelheterna.

När en studerande kommer till sin arbetspraktikplats skall han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med praktikperiodens syfte, vilken roll arbetspraktiken har i utbildningen och vad den studerande skall få ut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera arbetspraktikens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i bedömningen av den studerandes arbetspraktik.

1.2.7 Programidén

Programmålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att denna grundläggande tanke skall genomsyra programmets samtliga ämnen och studiehelheter. Den studerande skall uppfatta sin utbildning som en helhet.

Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur gör man för att uppnå dem?

Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra en egen tolkning av programmålen för att komma till insikt om hur man bäst skall uppnå dem.

Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigen utbildning som möjligt. Utbildningen skall alltid återspegla läroplanens intentioner och mål.

Läroplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en studerande minst skall ha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen.

I stället framhålls vilka kunskaper de olika ämnena och studiehelheterna bygger på.

Studiehelheternas mål och centrala innehåll har beskrivits på berömlig nivå. Det avgörande är att de studerande besitter dessa kunskaper, inte på vilket sätt kunskaperna har inhämtats.

Studiehelheternas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag och studerande planerar undervisningen.

1.2.8 Att tänka programinriktat

För att programmet skall fungera som en helhet behöver lärarna samarbeta över ämnesgränserna. Kärnämnen och yrkesämnen skall ha samma målinriktning. Det gäller att tänka programinriktat snarare än ämnesinriktat. Då upplever den studerande att undervisningen är meningsfull. Det är viktigt att lärarna i kärnämnen anpassar sina ämnen till målen för respektive program. Yrkesläraren, å sin sida, måste visa på vilka möjligheter till samverkan som finns. Viktigt är att skolan ger de organisatoriska förutsättningarna.

Det finns olika sätt att integrera kärnämnen och yrkesämnen. Populärt brukar man tala om

”infärgning”. Man låter då yrkesämnen bidra med innehåll till undervisningen i kärnämnen.

Material och erfarenheter från yrkesämnen används i kärnämnesundervisningen på ett sätt som tydliggör den praktiska nyttan av t.ex. engelska och matematik.

2 Läroplanens ämnesdel

2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur

Programstrukturen för elprogrammet visar programmets olika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka studiehelheter som är obligatoriska samt vilka studiehelheter som är valbara inom ramen för de valbara ämnena.

De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot det egna intresseområdet. Strukturen visar också hur stor del av studierna som skall vara kärnämnen samt hur stor del som skall inrymmas inom ramen för de valbara ämnena.

Studierna inom elprogrammet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar för de studerande en arbetsinsats på 40 timmar.

Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för en studerande att avlägga examen kan variera individuellt beroende på den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet.

Rikets examensgrunder för grundexamen inom el- och automationsteknik är grund för yrkesämnenas och de valfria yrkesämnenas uppbyggnad. För allmänna ämnen utgör landskapsregeringens läroplan grund (2007:6; beslut 51U32/10.11.2011) och i övrigt följer läroplanen landskapsregeringens läroplansgrunder fastställda 14.12.2004.

Examensbenämningarna är elmontör.

YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN, ELMONTÖR, 120 sv

Grundexamen inom el- och automationsteknik, motsvarar föreskrift 23/011/2009 1 studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar

2.2 YRKESÄMNEN 80 sv

2.2.1 Grundläggande studier

2.2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik 30 sv

2.2.1.2 El- och automationsinstallationer 20 sv

2.2.2 Yrkesinriktade studier

2.2.2.1 El- och energiteknik 20 sv

2.2.2.2 Svagströmssystem i fastigheter 10 sv

2.3 VALBARA ÄMNEN 19 sv

2.3.1 Valbara yrkesämnen 10 sv

2.3.1 El- och installationsteknik 1-10 sv

2.3.2 Elektronik och automationsteknik 1-10 sv

2.3.2 Fritt valbara ämnen 9 sv

2.3.2.1* Högskoleförberedande utbildningshelhet

*Se nedan hur ämnena fördelas Fritt valbara ämnen, se bilaga 2

2.4 ALLMÄNNA ÄMNEN 21 sv

2.4.1 Svenska 4 sv

2.4.2 Engelska 4 sv

2.4.3 Matematik 4 sv

2.4.4 Fysik 1 sv

2.4.5 Kemi 1 sv

2.4.6 Informations- och kommunikationsteknologi 1 sv

2.4.7 Samhällskunskap 3 sv

2.4.8 Hälsa och idrott 3 sv

2.3.2.1* Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv

Svenska 6 kurser

Engelska 6 kurser

Matematik 6 kurser

Samhällskunskap (eller hälsokunskap) 2 kurser

Hälsokunskap (eller samhällskunskap) 3 kurser

Fysik 1 kurs

Kemi 1 kurs

Tabell 1: Studiernas uppbyggnad

2.2 Yrkesämnen – centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning

Fördelning av yrkesämnena

Grundläggande studier, 50 sv

Examensdelar som är obligatoriska för alla

2.2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 30 sv

Teknisk datateknik 2 sv

Ellära 5 sv

Elektronik 5 sv

Sammanfogningsteknik 1 sv

Arbetarskydd och elsäkerhet 3 sv

Säkerhet vid elarbete 2 sv

Ritteknik 2 sv

Elinstallationsteknik 1 6 sv

Elinstallationsteknik 2 4 sv

2.2.1.2 El- och automationsinstallationer, 20 sv

Arbetsplaner och beskrivningar 4 sv

Rör- och ledning 2 sv

Elcentraler 1 5 sv

Elinstallationsteknik 3 6 sv

Hydraulik- och pneumatikinstallationer 1 sv

Ibruktagningsbesiktning 2 sv

Yrkesinriktade studier, 30 sv

Examensdel för el- och automationsteknik, elmontör 2.2.2.1 El- och energiteknik, 20 sv

Elproduktion och elöverföring 4 sv

Elritningsteknik 2 sv

Belysningsteknik 4 sv

Elinstallationsteknik 4 7 sv

Avtal 1 sv

Felsökning och underhåll 2 sv

Examensdel som erbjuds lokalt

2.2.2.2 Svagströmssystem i fastigheter, 10 sv

Generella kabelnät 4 sv

Svagströmsinstallationer 4 sv

VVS-system 2 sv

Studiernas framskridande

Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av valbara yrkesämnen och fritt valbara studier.

Periodisering

Tabell 2 ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet.

Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra studieförberedande utbildningshelhet enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas

placering i skilda perioder. De fält som i tabellen är gråfärgade består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan. På grund av programmets förutsättningar kan fördelningen mellan de allmänna ämnena variera, vilket innebär att de inte alltid kan gå i de angivna perioderna.

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5

År 1 A B

År 2 C D

År 3 E

Tabell 2. Periodisering

Lärande i arbete

De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 80 studieveckor, av vilka minst 6 studieveckor skall genomföras som lärande i arbete. Studiehelheterna skall

genomföras i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan.

Skolan kan dela studiehelheterna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter.

Examensarbete

De yrkesinriktade studierna skall avslutas med ett fyra studieveckors examensarbete. Detta innebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Examensarbetet skall utveckla den studerandes förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skall baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara på slutprodukten.

Den studerande planerar och gör ett examensarbete över det sammantagna egna kunnandet i form av t.ex. en produkt, ett arbetsprov, en portfolio samt en presentation. Den studerande identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. Den studerande presenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet av det.

Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning.

Utbildningsanordnaren beslutar hur examensarbetet ska genomföras.

2.2.1Grundläggande studier

Studierna skall ge nödvändiga grundkunskaper inom installation, service och underhåll.

För arbete inom branschen är det nödvändigt att de studerande tillägnar sig dels arbetsmetoder som överensstämmer med elsäkerhetsföreskrifterna, dels grundläggande kunskaper i elteknik, datorteknik, elektronik och automation.

Utbildningen syftar till att ge kunskaper i att installera och att underhålla såväl enkla som komplicerade elinstallationer samt därutöver ge tillräckliga tekniska kunskaper i automationsteknik.

Vidare är målsättningen att de studerande skall ha kunskap om hur den datatekniska apparatur som är central i det moderna samhället är konstruerad och om dess funktion samt grundkunskaper i installation, service och underhåll liksom tekniska kunskaper i automationsteknik.

Enligt grunder för yrkesinriktad grundexamen inom el- och automationsteknik 2009, föreskrift 23/011/2009

2.2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 30 sv

Krav på yrkesskicklighet

Basanvändning av dator och dataadministration samt förmåga att ta i bruk en dator:

Den studerande

 kan göra en arbetsplatsansökan och utarbeta skriftliga utredningar med bilder och tabeller för övningsarbeten eller anvisningar om användning av apparater och system

 kan utnyttja färdiga program för rapportering av arbetsprestationer, för att göra upp listor över eltillbehör och komplettera eller ändra elritningar

 kan använda dator som kommunikationsmedel och hjälp vid informationssökning

 kan beakta datasäkerhetsfrågor i samband med användning av datanät.

Basfärdigheter i elteknik och elektronik Den studerande:

 känner till de eltekniska grundstorheterna och deras fysikaliska grunder samt beroendeförhållanden, t.ex. Ohms lag och Kirchhoffs lagar

 kan mäta ström och spänning vid serie-, parallell- och sammansatta kopplingar av motstånd

 kan utföra beräkningar med grundstorheter och göra kopplingar enligt räkneuppgifterna

samt hantera storheter som fysikaliska fenomen

 kan göra grundmätningar och då använda universalmätare, tångampermätare och spänningsprovare

 kan använda oscilloskop för ström- och spänningsmätning i lik- och växelströmskretsar

 kan genom mätning konstatera inverkan av olika komponenter, t.ex. motstånd, spole, kondensator, diod och galvaniska element, på lik- och växelströmskretsars funktion

 kan visa hur magnetism påverkar funktionen i olika elapparater, såsom generatorer, motorer, reläer och transformatorer

 kan göra kretsscheman för grundkopplingar och då använda ett standardiserat framställningssätt

 kan fastställa den eleffekt som 1- och 3-faskretsarna tar utgående från resultat vid mätning av spänning, ström och fasförskjutningsvinkel

 känner till egenskaperna för analoga och digitala elektroniska grundkomponenter och de grundkopplingar som kan göras med dem. Den studerande kan följande analoga grundkopplingar: halv- och helvågslikriktning, spänningsregulatorn och transistorns användning som brytare. Då det gäller digitala grundkomponenter bör han eller hon kunna använda grindkretsar och bistabila vippor

 kan mekaniskt bygga upp grundläggande kopplingar och kan genom lödning ansluta och lösgöra komponenter på kretskort och ansluta ledare till anslutningsdon och samtidigt beakta ESD-skyddet (electro static discharge).

 kan mäta signaler i anslutning till analoga och digitala grundkopplingar med normala mätinstrument samt bedöma erhållna mätresultat

 kan med hjälp av färdiga kretsscheman reda ut kopplingarnas funktion.

Användning av handredskap, trä-, metall- och plastarbeten inom elbranschen Den studerande:

 kan välja sina arbetsredskap enligt användningsändamålet och använda dem rätt

 kan sköta handverktygen och hålla dem i användbart skick

 kan använda arbetsredskap utan att redskapet, det objekt som ska bearbetas, han eller hon själv eller andra skadas

 kan välja ändamålsenliga tillbehör och verktyg för att fästa anordningar på olika ytor

 kan tillverka enkla skydds- och fästtillbehör av trä, metall eller plast

 kan i sitt arbete välja och använda ändamålsenliga råmaterial, bearbeta dem och följa anvisningarna för hantering av dem

 kan foga samman ståldelar genom svetsning eller skruvfogning genom att använda maskin- och plåtskruvar samt popnitar

 kan foga samman trädelar med spik- eller skruvfog eller genom limning

 kan välja fastsättningssätt enligt egenskaperna hos föremålet som ska fästas och ytan det ska fästas på, så att fastsättningen blir stabil

 kan tolka maskinritningar, såsom tillverknings- och monteringsritningar

 kan både manuellt och med något planeringsprogram på dator rita skisser av ett enkelt föremål med dimensioner och skala

 kan mäta och dimensionera samt välja det mest lämpliga mätredskapet för det objekt som är aktuellt.

Behärskande av arbetarskydd, elsäkerhet och säkerhet vid elarbete Den studerande:

 genomgår med godkänt vitsord kursen för heta arbeten i enlighet med fordringarna från Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland

 genomgår med godkänt vitsord arbetarskyddskursen i enlighet med Arbetarskyddscentralens

fordringar

 genomgår med godkänt vitsord utbildningen i första hjälpen i enlighet med fordringarna om säkerhet vid elarbete enligt standarden SFS 6002

 genomgår med godkänt vitsord kursen om säkerhet vid elarbete enligt SFS 6002

 den studerande känner till kraven i bestämmelserna om elsäkerhet (elsäkerhetslagen, elsäkerhetsförordningen, ministeriernas beslut och förordningar), anvisningarna från elsäkerhetsmyndigheten (Tukes) samt kraven i standarden SFS 6002 om säkerhet vid elarbete

 känner till de viktigaste informationskällorna för sin bransch och kan söka uppgifter ur dem med hjälp av uppgifter om objektet enligt de krav arbetet ställer

 kan använda personkort enligt de allmänna avtalsvillkoren för byggnadsbranschen (YSE 98)

 kan använda korrekta arbetskläder, som inte orsakar fara i arbetet.

Kännedom och användning av elinstallationsmaterial Den studerande:

 kan utföra elinstallationsarbeten på gruppledningsnivå, såsom grundläggande belysningskopplingar och kan spänningslöst göra ibruktagningsbesiktningar på de installationer han eller hon gjort samt dokumentera dem. Vid installationer kan den studerande välja för ändamålet lämpliga armaturer, kablar, monteringstillbehör och kontaktdon

 kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt

 kan vid uppgörande av materiallistor använda sig av informationskällor, såsom SSTL:s eltillbehörsnummer och benämningar, samt använda dessa benämningar i diskussioner med branschfolk

 kan i samband med monteringsarbeten inom elbranschen fästa olika slags

komponenter på material som används inom byggnadsbranschen (såsom trä, tegel, betong och byggskivor)

 känner till de ledningsvägar som används inom elbranschen och kan installera kablar och armaturer i dem

 kan välja lämplig elinstallationsmateriel för olika lokaler enligt beteckningarna på apparaterna och beaktar samtidigt de krav som lokalen ställer på elutrustning, t.ex.

elutrustningens kapslingsklasser

 kan utföra de mätningar och sensoriska granskningar som krävs t.ex. vad gäller kapsling och kabelfästning i samband med reparationer av elutrustning

 kan tolka och göra elbranschens ritningar såsom installationsritningar och huvudscheman för elcentraler

 kan tolka de byggritningar som behövs inom elbranschen

 kan ta reda på varifrån installationstillbehör kan anskaffas

Bedömning

I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterierna sammanställts kumulativt för tre olika kunskapsnivåer. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.

Föremål för bedömning

Bedömningskriterier 1. Behärskande

av

arbetsprocessen

Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande

Planering av eget arbete och uppgörande av planer

- väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas

- väljer en för situationen ändamålsenlig

arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas

- väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett

slutresultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet - behöver handledning

för att förstå nästa

- klarar självständigt av arbetsuppgiften

- klarar lätt av uppgiften och förutser kommande

arbetsmoment arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete

självständigt och på eget initiativ

Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)

- arbetar under handledning enligt de uppställda

kvalitetsmålen

- arbetar enligt de

uppställda kvalitetsmålen

- utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen

- utvärderar sitt arbete under handledning

- utvärderar sitt arbete - utvärderar sitt arbete utgående från

kvalitetskraven - arbetar utan onödigt

svinn

- strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostnader och material

- arbetar effektivt med avseende på kostnader och material

Föremål för bedömning

Bedömningskriterier Behärskande av

arbetsmetoder, verktyg och material

Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5

Den studerande

Behärskande av arbetsmetoder

- arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar

- bedömer de valda arbetsmetodernas

lämplighet under arbetets gång

- anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena Behärskande av

arbetsredskap och material

- använder och underhåller verktyg under handledning

- använder och

underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar

- väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för situationen, använder dem rätt och sköter dem - väljer och använder

tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar

- använder tillbehör och material enligt deras egenskaper

- använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under

beaktande av material- och energieffektivitet Föremål för

bedömning

Bedömningskriterier 3. Behärskande

av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5

Den studerande

Tolkning av ritningar

- identifierar de viktigaste

komponenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller - scheman

- lokaliserar olika komponenter i el- och/eller

automationsplaner och - scheman

- utnyttjar el-/eller automationsplaner och - scheman i sitt arbete

Behärskande och tillämpning av kunskaper som

- kan under handledning söka och använda

information som behövs i

- kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information och bearbeta

- kan bedöma

informationens riktighet och tillförlitlighet samt

behövs i arbetet arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.

den för sina behov dra slutsatser

Föremål för bedömning

Bedömningskriterier 4.

Nyckelfärdigheter för livslångt lärande

Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5

Den studerande

Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga

- har en positiv attityd till säkert arbete och

undviker risker i sitt arbete

- tar ansvar för att det egna arbetssättet är säkert

- utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare

- följer de

säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara

- följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete

- observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem

- använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna

- förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service

- kan bedöma om skyddsutrustning, arbetsredskap och - metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete

Lärande och problemlösning

- behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna

- klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker

- klarar självständigt av också överraskande problemsituationer - arbetar självständigt

och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren

- arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar Interaktion och

samarbete

- arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman

- är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till arbetslaget

- arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet - slutför erhållna

uppgifter eller

rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört

- har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper

- har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper Yrkesetik - uppför sig sakligt och

håller arbetstiderna.

- uppför sig väl . - kan diskutera eventuella undantag.

Sätt att visa yrkesskickligheten

Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra grundläggande elinstallationsarbeten på en arbetsplats där el- och automationsinstallationer utförs eller under förhållandena som så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en sådan arbetsplats.

Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet.

Genom yrkesprov bedöms åtminstone

 behärskandet av arbetsprocessen i fråga om grundläggande elinstallationer och läsning av ritningar i anslutning till dem

 behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material i fråga om grundläggande elinstallationer och läsning av ritningar i anslutning till dem

 behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet

 nyckelkompetenserna för livslångt lärande: beaktandet av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt yrkesetik.

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

Vid erkännande av kunnande ersätter Basuppgifter i elektronik och ICT 30 sv, som ingår i Grundexamen i datateknik och datakommunikationsteknik, examensdelen Basfärdigheter i el- och automationsteknik 30 sv i Grundexamen inom el- och automationsteknik.

2.2.1.2 El- och automationsinstallationer, 20 sv

Krav på yrkesskicklighet

Elinstallationstekniska arbeten

Användning och tillämpning av arbetsplaner för el- och automationsinstallationer Den studerande:

 kan använda anvisningar för installation, drift och service och förstår deras betydelse för installationsarbetet, installationerna och användningen av apparaterna samt för apparaternas livscykel

 tar vara på dokumenten och överlåter dem åt kunden när arbetet är färdigt

 kan med hjälp av installationsobjektets dokumentation ta reda på utrymmesklasser, apparaternas kapslingsklasser och installationsplatserna

 kan beakta kraven på mekaniskt skydd och elektriskt skydd när installationer görs

 kan bestämma vilka byggnadsställningar och lyftanordningar som behövs i arbetet enligt arbetarskyddslagen samt reservera och använda de arbetsredskap och den skyddsutrustning som behövs i installationsarbetet.

Rör- och ledningsdragning och apparatinstallationer Den studerande:

 kan välja de vanligaste installationsledarna och -kablarna, känner till deras

konstruktion, tillåten draghållfasthet, böjningsradier samt installationstemperaturer

 kan installera kabelvägarna enligt el- och automationsritningarna

 kan installera och fästa kablarna i kabelvägarna enligt planerna

 kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt

 kan installera jordnings- och potentialutjämningsledningar jämte anslutningar enligt planerna

 kan genomföra kablage i enlighet med kraven på störningsskydd

 kan enligt elritningen installera och ansluta styrdon och eluttag för belysning samt fördelnings- och förgreningsdosor samt armaturdosor

 känner till de kablar och busskablar som är mest använda för styrning av energimatning och övervakning och känner till kablarnas konstruktion och kan installera dem

 kan skydda kablar och då beakta de krav som installationsmiljön ställer

 kan skala, avsluta och koppla samt märka kablar

 kan rätt och säkert använda arbets- och specialredskap för installationer.

Installationer i fördelningscentraler Den studerande:

 kan montera elcentraler på olika underlag och i olika installationsutrymmen, dra ledningar till centraler utan att kapslingsklassen försämras och så att kraven på mekaniskt skydd uppfylls och kan ansluta ledare, ledningar och kablar till centralen.

 kan utföra erforderliga tillägg och ändringar i utrustningen enligt anvisningar samt de märkningar som hör till installationer i centraler.

Monteringsarbeten inom industrin Komponent- och kabelinstallationer Den studerande:

 känner till olika slag av komponenter inom monteringsindustrin

 kan välja de vanligaste installationsledarna och kablarna, känner till deras konstruktion, tillåtna draghållfasthet, böjningsradie samt installations- och driftstemperatur

 kan med hjälp av monteringsritningar, huvud- och kretsscheman samt

kopplingstabeller installera rätt utrustning, rätt material för kabelvägar, rör och kablar samt övriga tillbehör för monteringen

 kan installera och fästa ledarna och kablarna i kabelvägarna enligt planerna

 kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt

 kan dimensionera, skala och installera ledarna vid montering av en elcentral m.m.

Installationer av elmotorer, relästyrning och logikstyrning Den studerande:

 kan göra upp ett huvud- och styrschema för en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motorutgång

 kan med hjälp av färdiga ritningar installera en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motor

 kan använda programmerbar logik och dess programmeringsmiljö vid installation av en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och

frekvensomriktardriven motor

 kan använda och koppla gränslägesbrytare och lägesgivare när ovannämnda kopplingar utförs

 känner till kortslutningsmotorns funktionsprincip, konstruktion och kopplingar

 känner till hur motorer monteras mekaniskt och hur de underhålls

 känner till principerna för överbelastnings- och kortslutningsskyddet för motordrifter och kan säkerställa att skyddsanordningarna är lämpliga och ställa in dem rätt enligt uppgifterna på motorns märkskylt och skriftligt hjälpmaterial.

Hydraulik- och pneumatikinstallationer Den studerande:

 känner till principerna för hur tryckluft produceras och transporteras och dess miljöeffekter

 kan baskomponenternas, t.ex. styrventilens och cylinderns konstruktion och funktionsprinciper och vet hur de ska installeras, regleras och styras

 kan läsa hydraulik- och pneumatikscheman

 kan utföra installations, idrifttagnings-, service- och reparationsuppgifter i hydraulik- och pneumatiksystem

 kan reda ut systemets funktionssätt med hjälp av scheman

 kan med hjälp av scheman reda ut arbetsrörelsebanor, effekterna av justeringar och söka orsaker till funktionsstörningar i felsituationer samt utföra nödvändiga

reparationsåtgärder

 kan utföra enkla styrningar och regleringar av ventiler, såsom att ändra funktionsriktningen.

Användning och tillämpning av publikationer om elsäkerhet och kvalitetssystem Den studerande:

 kan söka information som gäller branschen från lagstiftningen (lagar, förordningar, ministeriers föreskrifter och beslut samt standarder)

 kan tolka och utarbeta installationsritningar samt huvud- och kretsscheman

 kan tolka monteringsritningar samt apparatlistor för centraler samt införa eventuella ändringar som gjorts under arbetet

 kan också använda gällande föreskrifter och standarder (t.ex. SFS 6000) och

publikationer som anknyter till elsäkerhetsexamen 2 för att hitta de uppgifter som han eller hon behöver

 känner till avsikten med och principen för kvalitetssystem

 kan arbeta enligt anvisningar om elsäkerhet, exempelvis den anvisning som Henkilö- ja Yritysarviointi SETI Oy har publicerat för yrkesinriktad utbildning inom

elbranschen

 kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt.

Kontroll av installationer och ibruktagningsbesiktning Den studerande:

 vet hur viktigt det är att i samband med elinstallationer kontrollera det egna arbetet under hela arbetets gång före överlåtande av installationsarbetet till beställaren

 kan göra en ibruktagningsbesiktning enligt standarden SFS 6000

 kan fylla i de protokoll över ibruktagningsbesiktningen som gjorts upp för

arbetsobjektet och i installationsritningarna införa de ändringar som kom fram vid besiktningarna eller under arbetet

 kan ge instruktioner om hur det färdigställda elinstallationsarbetet ska användas.

Reparation av eldrivna mindre apparater Den studerande:

 kan utföra service på och reparera de vanligaste elverktygen och elektriska konsumtionsapparaterna, såsom vägguttagsanslutna elektriska handverktyg, elradiatorer, ugnar och spisar

 kan utnyttja handböcker och annat stödmaterial vid reparation av apparater.

Bedömning

I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterierna sammanställts kumulativt för tre olika kunskapsnivåer. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.

Föremål för bedömning

Bedömningskriterier 1. Behärskande

av

arbetsprocessen

Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande

Planering av eget arbete och uppgörande av planer

- väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas

- väljer en för situationen ändamålsenlig

arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas

- väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett

slutresultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet - behöver handledning

för att förstå nästa arbetsmoment

- klarar självständigt av arbetsuppgiften

- klarar lätt av uppgiften och förutser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete

självständigt och på eget initiativ

Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)

- arbetar under handledning enligt de uppställda

kvalitetsmålen

- arbetar enligt de

uppställda kvalitetsmålen

- utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen

- utvärderar sitt arbete under handledning

- utvärderar sitt arbete - utvärderar sitt arbete utgående från

kvalitetskraven - arbetar utan onödigt

svinn

- strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostnader

- arbetar effektivt med avseende på kostnader och material

och material Föremål för

bedömning

Bedömningskriterier 2. Behärskande

av arbetsmetoder, verktyg och material

Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5

Den studerande

Behärskande av arbetsmetoder

- arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar

- bedömer de valda arbetsmetodernas

lämplighet under arbetets gång

- anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena Behärskande av

arbetsredskap och material

- använder och underhåller verktyg under handledning

- använder och

underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar

- väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för situationen, använder dem rätt och sköter dem - väljer och använder

tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar

- använder tillbehör och material enligt deras egenskaper

- använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under

beaktande av material- och energieffektivitet Föremål för

bedömning

Bedömningskriterier 3. Behärskande

av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5

Den studerande

Tolkning av ritningar

- identifierar de viktigaste

komponenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller - scheman

- lokaliserar olika komponenter i el- och/eller

automationsplaner och - scheman

- utnyttjar el-/eller automationsplaner och - scheman i sitt arbete

Behärskande och tillämpning av kunskaper som behövs i arbetet

- kan under handledning söka och använda

information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.

- kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information och bearbeta den för sina behov

- kan bedöma

informationens riktighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser

Föremål för bedömning

Bedömningskriterier 4.

Nyckelfärdigheter för livslångt lärande

Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5

Den studerande

Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga

- har en positiv attityd till säkert arbete och

undviker risker i sitt

- tar ansvar för att det egna arbetssättet är säkert

- utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare

arbete - följer de

säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara

- följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete

- observerar och

identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem

- använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna

- förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service

- kan bedöma om skydd, arbetsredskap och - metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete

Lärande och problemlösning

- behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna

- klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker

- klarar självständigt av också överraskande problemsituationer - arbetar självständigt

och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren

- arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar Interaktion och

samarbete

- arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman

- är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till arbetslaget

- arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet - slutför erhållna

uppgifter eller

rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört

- har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper

- har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper Yrkesetik - uppför sig sakligt och

håller arbetstiderna

- uppför sig väl - kan diskutera eventuella undantag

Sätt att visa yrkesskickligheten

Den studerande/examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att på en arbetsplats där el-/automationsinstallationer görs eller på en arbetsplats i anknytning till

industriellt montage utföra grundläggande installationsarbeten inom el- och

automationsteknik enligt inriktningen hos den arbetsplats där inlärningen i arbetet genomförs.

Arbetena gäller de centrala kompetenserna i fråga om el- och automationsinstallationer.

Alternativt kan arbetena utföras på en annan plats där förhållandena så väl som möjligt motsvarar ovannämnda förhållanden.

Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet.

Genom yrkesprov bedöms åtminstone

 behärskandet av arbetsprocessen i dess helhet

 behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material: behärskandet av grundläggande arbetsmetoder

 behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet i dess helhet

 nyckelkompetenserna för livslångt lärande: beaktandet av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt yrkesetik.

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras detta med annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

2.2.2 Yrkesinriktade studier

Utbildningsprogrammet eller kompetensområdet för elmontör

2.2.2.1 El- och energiteknik, 20 sv

Elproduktion och elöverföring Den studerande:

 vet hur elproduktionen går till i Finland och vilka olika typer av kraftverk som används

 känner till principen för den riksomfattande eldistributionen och de olika överförings- och distributionsspänningarna

 känner till huvudkomponenterna i överförings- och distributionsnäten

 kan för en konsument redogöra för eldistributionen från ett kraftverk.

Behärskande och användning av elritningar, elbeskrivningar, installations- och bruksanvisningar

Den studerande:

 känner till de vanligaste elsymbolerna som används vid elinstallationer

 kan läsa elritningar så att han eller hon kan utföra ett arbete självständigt eller med lite handledning

 kan läsa och tillämpa elspecifikationer

 kan läsa systemspecifika anvisningar och handla enligt dem

 kan tolka planritningar, systemscheman, apparatlistor och elspecifikationer samt ändra dem om ändringar i elinstallationerna gjorts under arbetet

 kan göra upp en arbetsplan för ett mindre objekt och utifrån denna utföra arbetet

 kan göra ändringar i elritningar med de rätta schemasymbolerna

 kan läsa installationsanvisningar och utifrån dem installera och koppla elutrustning av olika system till nätet

 kan ge kunden instruktioner om användningen av elutrustningen med hjälp av bruksanvisningarna.

Behärskande av belysningsteknik och belysningsinstallationer Den studerande:

 känner i fråga om grunderna i belysningsteknik till belysningsstyrkan

 känner till de vanligaste ljuskällorna, deras färgtemperaturer och färgtoner samt kopplingsdonen för dem

 känner till olika armaturkonstruktioner och kan välja en ljuskälla som passar respektive konstruktion

 är medveten om betydelsen av att spara energi vid projektering och installation av belysning

 kan installera olika armaturer på puts och infällda armaturer med hjälp av armaturtillverkarens instruktioner och gör det rätt med beaktande av kraven på installationsläge och kapslingsklass enligt utrymmesklass