BUDGETUNDERLAG FÖR PERIODEN

(1)

BUDGETUNDERLAG

FÖR PERIODEN 2023–2025

(2)

(3)

BUDGETUNDERLAG

FÖR PERIODEN 2023–2025

LINKÖPINGS UNIVERSITET

(4)

Produktion: Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen Tryck: Februari 2022, LiU-Tryck, Linköping

Omslagsfoto: Anna Nilsen. Paulien Van de Vlasakker är doktorand på Biologilabbet på IFM. Paulien intresserar sig för odling och hur det påverkar grundvattnet. I projektet tas kontinuerligt vattenprover för att granska olika värden. Paulien har också återkommande kontakter med trädgårdsmästare som hon intervjuar.

(5)

INNEHÅLL

BUDGETUNDERLAG FÖR PERIODEN 2023–2025 LINKÖPINGS UNIVERSITET

SAMMANFATTNING 3

STRATEGISKA UTMANINGAR 3

Bakgrund och förutsättningar 3

Våra utmaningar 3

Framtida prioriteringar med ny strategisk plan 4 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 4 Höjda ersättningsbelopp för hög utbildningskvalitet 4

Utbyggnad av utbildningsplatser 4

Fokus på livslångt lärande genom satsning på mikromeritering 5 Nationellt samordningsuppdrag för

utveckling av mikromeritering 5

Utökade behov för regionaliserad läkarutbildning 5 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 6

Behovet av höjt basanslag 6

Långsiktig finansiering av de strategiska forskningsområdena 6 Förstärkning av nationellt kunskapscentrum Barnafrid 6 SAMVERKAN, NYTTIGGÖRANDE OCH INTERNATIONALISERING 7 Samverkan och nyttiggörande för hållbar utveckling 7 Aktivt stöd till initiativet Europauniversitet 7

Fokus på forskningskommunikation 7

EKONOMISK UTVECKLING 8

Utveckling av kostnader och intäkter 8

Investeringar i anläggningstillgångar och behov av låneram 9

Räntekonto och kredit i Riksgälden 9

Avgiftsbelagd verksamhet 9

LOKALFÖRSÖRJNING 9

ÖVRIG RAPPORTERING 10

Aktuella medlemskap som kräver särskilt bemyndigande 10

Föreskrifter och allmänna råd 10

BILAGA: TABELLER 11

(6)

BUDGETUNDERLAG

FÖR PERIODEN 2023–2025

LINKÖPINGS UNIVERSITET

(7)

Sammanfattning

Linköpings universitet överlämnar härmed budgetunderlag för perioden 2023–2025. Verksamheten har under de senaste åren präglats av en ökad forsknings- volym baserat på framgångar i den externa forsk- ningsfinansieringen medan den tillväxt som efterfrå- gats inom grundutbildningen har varit blygsammare men nu börjat öka. Under kommande år görs insatser för att utveckla verksamheten i enlighet med LiU:s nya vision och strategiska plan för 2030.

På ett övergripande plan framhåller Linkö- pings universitet följande angelägna områden för förstärkning:

• Att ersättningsnivåerna för utbildning ökar, speciellt inom utbildningsområden med lägst ersättningsnivå, för att kunna höja kvaliteten i utbildningarna samt ge förutsättningar för lång- siktiga och hållbara utbyggnader.

• Att lärosätena ges utökade resurser för att kunna erbjuda livslångt lärande.

• Att regeringen tillskjuter medel till de svenska lärosätenas deltagande i Horisont Europa och medverkan i Europakommissionens pilotprojekt European Universities.

För Linköpings universitet önskas specifikt:

• Att LiU erhåller ett nationellt samordningsuppdrag i uppbyggnaden av ett digitaliserat kvalitetssäkrat system för mikromeritering (micro-credientials) och erhåller därvidlag medel om 5 mnkr årligen under perioden 2023–2025.

• Att LiU erhåller 9 mnkr i särskilda medel för regionaliserad läkarutbildning för att kunna bidra till kompetensförsörjningen i hela landet och speciellt i sydöstra regionen.

• Att LiU erhåller 10 mnkr som förstärkning till det nationella kunskapscentrumet Barnafrid för att ge stabila förutsättningar för att uppfylla regeringens grunduppdrag.

• Att LiU erhåller ökat basanslag för forskning för att ge optimala förutsättningar att säkra utvecklingen av forskningssatsningar, infrastruktur och attraktiva karriärvägar.

Strategiska utmaningar

Bakgrund och förutsättningar

Linköpings universitet (LiU) har sedan starten 1975 vuxit till ett av landets mest framgångsrika bredd- universitet och är erkänt som ett nyskapande universitet som bidrar till ett hållbart samhälle och som utmärker sig genom tvärvetenskaplig utbildning och forskning. Framgångsfaktorerna är många men något som utmärker LiU är en unik innovationskultur som genom en lång tradition av att arbeta nära närings- livet och offentliga sektorn, både lokalt och internationellt, utgör en inspirationskälla för en hållbar samhällsutveckling.

Som ett riksrekryterande universitet där över 70 procent av studenterna kommer utanför Östergöt- land arbetar LiU kontinuerligt och långsiktigt med att utbildningsprogrammen håller hög kvalitet och uppskattas av såväl studenter som arbetsmarknad.

Det visar sig bland annat i UKÄ:s statistik från 2021 att studenter från LiU vid en jämförelse med de andra stora flerfakultetsuniversiteten har högst etablerings- grad på arbetsmarknaden vilket är något som även gäller LiU:s disputerade doktorer. En förklaring till att studenter vid LiU är efterfrågade på arbetsmarknaden är vår starka tradition att erbjuda innovativa och genomarbetade utbildningsprogram, ofta riktade mot olika professionsområden.

Under en lång period har LiU haft en mycket positiv utveckling avseende forskning som möjliggjort uppbyggnad av starka forskningsmiljöer som bidrar med internationellt uppmärksammande genombrott och innovationer, ofta i en tvärvetenskaplig anda och i nära samverkan med näringsliv och samhälle.

LiU menar att grundförutsättningen för att fortsatt kunna ta detta ansvar behöver förstärkas, inom såväl utbildning som forskning, vilket kräver höjda utbild- ningsersättningar och utökade basanslag.

Våra utmaningar

Linköpings universitet har sedan 2016 redovisat en underproduktion relativt sitt takbelopp. Även om antalet helårsstudenter och helårsprestationer nu har ökat har rektor under hösten 2021 vidtagit ett antal åtgärder i syfte att skapa incitament för ökad utbildningsproduktion på kort och lång sikt. Ökningarna som skett har i viss mån sammanfallit med att regeringen har gjort kraftfulla satsningar i form av utökade resurser till lärosätena för att möta samhällets behov av utbildningsplatser till följd av coronapandemin.

LiU välkomnar de utökade utbildningsuppdragen för att säkerställa landets kompetensförsörjning men samtidigt poängteras vikten av hållbart långsiktiga utbyggnader.

Linköpings universitet är ett av de lärosäten i landet som är mest beroende av extern finansiering. Det relativt låga basanslag för forskning som LiU erhåller, som dessutom är historiskt betingat och har sitt ur- sprung när vårt universitet var i en uppbyggnadsfas, leder till utmaningar i hela verksamhetens möjlighet att växa, är orimligt och måste utökas. Det är pro- blematiskt av flera anledningar, inte minst genom att flertalet nya utbildningsuppdrag från regeringen under de senaste åren ofta kräver utökade lärarresur- ser. Med tanke på akademins grundläggande tanke att utbildning och forskning inte ska åtskiljas utan samverka, är det en stor utmaning att rekrytera nya lärare och forskare med begränsade resurser. LiU har till exempel ingen möjlighet i nuläget att via statsan- slaget fullt finansiera läraranställningar vid universitetet (biträdande lektorer, lektorer och professorer) eller göra större investeringar i lokal infrastruktur för forskning och undervisning.

(8)

Framtida prioriteringar med ny strategisk plan LiU har precis beslutat om en ny ambitiös strategisk plan för perioden 2022–2030. Vår vision är att vi ska vara det djärva nyskapande universitetet som kraftsamlas kring ett antal prioriterade målområden.

Den långsiktiga målsättningen är att vara ett öppet och inkluderande lärosäte för alla medborgare och åldersgrupper där studenterna är med och formar framtidens utbildning, att sträva efter excellens, nyttiggörande och mångfald i alla våra uppdrag, och att vi verkar för samverkan över gränser både lokalt och globalt. Under de kommande åren planerar LiU därför att göra olika satsningar på hållbar utveckling, nya utbildningar för livet, öka digitaliseringen, bygga och förädla starka forskningsområden, prioritera ändamålsenlig infrastruktur, samt öka det internationella utbytet för forskare och studenter. Dessa satsningar kommer att bidra till högre kvalitet i alla våra verksamheter men kräver också resurser som i dagens läge är svåra att hitta.

LiU vill också särskilt lyfta det stora förtroende som vårt universitet har från olika forskningsfinansi- ärer. Förutom stor framgång hos våra forskare att att- rahera finansiering för sin forskning genom de stora forskningsråden, särskilt Vetenskapsrådet och Vinno- va, är LiU ett av de mest framgångsrika universiteten i landet att erhålla medel för stora programsatsningar från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW).

Således är LiU värduniversitet för det sedan 2015 etablerade Wallenberg Artificial Intelligence, Autono- mous Systems and Software program (WASP), men också för det nya programmet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability (WISE) för forskning om hållbara material. Dessa utgör två av Sveriges största forskningsprogram genom tiderna. Dessutom finansierar KAW sedan 2021 en ny infrastruktur för högprestandaberäkningar förlagd vid Nationellt superdatorcentrum på Linköpings universitet (NSC) och som har etablerats som en nationell infrastruktur fritt tillgänglig för forskare på svenska universitet samt för företag. Genom ytterligare en satsning från Science of Life Laboratory kring databeräkning och lagring inom datadriven livsvetenskap, som även den förläggs på LiU, har vårt universitet positionerat sig som nationellt ledande inom e-infrastruktur.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Höjda ersättningsbelopp för hög utbildningskvalitet Linköpings universitet erbjuder ett utbildningsutbud som kännetecknas i första hand av professionsutbild- ningar som antingen leder till en yrkesexamen eller till en generell examen med tydligt professionsfokus.

Urholkning av ersättningsbelopp har över tid minskat den lärarledda tiden. Detta påverkar förutsättningar- na för alla utbildningar, men särskilt för utbildnings- områden med lägst ersättningsnivå.

Höjda ersättningsbelopp för att möjliggöra ökad lärarledd tid är således en av de viktigaste frågorna inom högskolesektorn idag. Den lärarledda tiden i Sverige är låg jämfört med andra europeiska länder (UKÄ, 2018. Lärarledd tid i den svenska högskolan.

En studie av scheman. Rapport 2018:15) vilket ger svenska lärosäten sämre förutsättningar att förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs.

Samhällets och studenternas förväntningar ökar och inom utbildningsområden med lägst tilldelning ser LiU att nuvarande ersättningsbelopp inte räcker för att garantera en långsiktig hög kvalitet med tillräcklig lärarledd tid.

LiU vill påtala behovet av att ersättningsbeloppen höjs för att att öka kvaliteten, speciellt inom utbild

ningsområden med lägst ersättningsnivå (huma

niora, juridik, teologi och samhällsvetenskap), och för att kunna erbjuda en lärarledd tid i utbildning i paritet med andra europeiska länder.

Utbyggnad av utbildningsplatser

LiU efterfrågar en långsiktighet för att kunna möta samhällets behov av efterfrågad kompetens och även för att rekrytera egen lärarkompetens samt studenter till den nya utbildningsvolym som lärosätet har att möta. Under 2021 har nya program startats vid LiU och antalet platser ökats på program med högt söktryck vilket också bidrar till ett ökat studentantal.

Regeringen har under de senaste åren kraftigt byggt ut antalet platser inom lärarutbildning, men dessa utbyggnadsmål kommer inte att kunna nås vid LiU på grund av för få sökande samt brist på disputerade lärare. En utmaning som delas med de flesta lärosä- ten som har lärarutbildning.

LiU har under de senaste åren gjort en satsning på decentraliserade lärarutbildningar vid lokala lärcentra för att nå nya studentgrupper. Parallellt med detta kommer LiU behöva göra satsningar för att fler av de redan antagna studenterna ska full- följa utbildningen, vilket är speciellt viktigt inom legitimationsutbildningar. Det skulle leda till högre genomströmning och i förlängningen även ett ökat antal utexaminerade (se rapport från Riksrevisionen, Riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och hög- skolor – regeringens styrning genom utformning och uppföljning, RIR 2021:1, s. 4). Allt detta pekar på behovet av en långsiktig och hållbar utbyggnadsstrategi.

Under höstterminen 2021 antogs de första studenterna till den sexåriga läkarutbildningen. Den nya utbildningen är legitimationsgrundande och studenterna kommer att kunna ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen direkt efter examen. LiU har därmed ett ökat ansvar för att säkerställa att studenterna uppnått kunskap och färdigheter för att kunna arbeta självständigt som läkare. För att möta dessa omfattande kunskapskrav för legitimation har hela utbildningen omarbetats och inte enbart som tillägg av en extra termin. Som LiU, tillsammans med övriga

(9)

universitet som bedriver läkarutbildning tidigare påtalat, behöver utbyggnaden av den 12:e terminen kompenseras med ett utökat takbelopp.

LiU understryker behovet av långsiktiga och håll

bara utbyggnadsstrategier för att kunna rekrytera egen lärarkompetens och öka genomströmning och antal examinerade studenter med en bibehållen hög kvalitet.

Fokus på livslångt lärande genom satsning på mikromeritering

Det livslånga lärandet innefattar universitetens uppdrag att stödja individens bildning och sökande efter ny kunskap samt utgör samtidigt ett sätt för samhäl- let att tillgodogöra och möta arbetslivets behov av kompetens. Universitet och högskolor har således en nyckelroll för den framtida kompetensförsörjningen och behöver erbjuda ett utbildningsutbud som möter många krav. Det pågår en löpande uppföljning och utveckling i syfte att möta de behov och intressen som finns såväl bland unga studenter som studenter som vill kompetensutveckla sig eller yrkesväxla senare under yrkeskarriären. Vidare är ett livslångt och behovs- orienterat flexibelt lärande en av hörnstenarna i den allians inom ramen för EU:s European Universities initiativ, ECIU University, där LiU ingår.

LiU vill påtala behovet av att utökade resurser ges för att kunna erbjuda livslångt lärande i form av ett brett utbud av bland annat MOOC:ar och mikromeritering för att kunna möta samhällets och arbetsmarknadens behov men också studenternas efterfrågan.

Nationellt samordningsuppdrag för utveckling av mikromeritering

En viktig del av omställningen till livslångt lärande är kortare kurser och lärtillfällen ämnade att ge specifika validerbara färdigheter och kompetenser. För att uppnå detta krävs ett öppet system där individens kompetensutvecklingsbehov och arbetsmarknadens kompetensförsörjningsbehov möts.

LiU ämnar därför under perioden att tillsammans med sina europeiska partner inom ECIU ta en aktiv position, såväl nationellt som internationellt, i utvecklingen av ett kvalitetssäkrat system för kortare kurser/lärtillfällen och utvecklar härvidlag expertis inom området på ett för Sverige nytt sätt.

LiU erbjuder sig därför att ta ett nationellt sektorsansvar i uppbyggnaden av ett digitaliserat kva- litetssäkrat system för att handha lärandeerbjudan- den kopplade till mikromeritering – anslutet till den europeiska digitala infrastrukturen för meritering, Europass Digital Credentials Infrastructure (EDCI).

För att åstadkomma detta behövs resurser i form av projektledning samt utvecklingsmedel av en digital nationell plattform. Arbetet kommer även inrymma

kvalitetssäkringsfrågor på nationell såväl som inter- nationell nivå.

LiU önskar erhålla ett nationellt samordningsupp

drag i uppbyggnaden av ett digitaliserat kvali

tetssäkrat system för mikromeritering och önskar därvidlag medel om 5 mnkr årligen under perioden 2023–2025.

Utökade behov för regionaliserad läkarutbildning Behovet av fler läkare i Sverige är mycket stort. Lin- köpings universitet har genom den regionaliserade läkarutbildningen med framgång medverkat till att snabbt utöka studieplatserna till dagens utbildningsvolym och bidragit till att möta behovet av utökad kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården.

De kliniska delarna av läkarprogrammet i Linköping genomförs sedan 2019 vid de fyra studieorterna Linköping, Jönköping, Kalmar och Norrköping.

Regionaliseringen har möjliggjort för alla tre re- gioner att aktivt bidra till utbildningens kliniska delar på respektive studieort och har därmed skapat förutsättningar för att bygga långsiktig kompetens.

Studenterna som utexamineras stannar i stor omfattning kvar på sina studieorter i de olika regionerna för sin fortsatta kliniska karriär. LiU bidrar genom den regionaliserade läkarutbildningen till utbildning i hela landet, och till en säkrare kompetensförsörjning i hela Sydöstra sjukvårdsregionen.

Under uppbyggnadsfasen 2015–2020 har LiU gjort omfattande investeringar inom digitalisering och satsat särskilda medel på uppbyggnad av kliniska träningscentra med simuleringsenheter på varje studieort. Flera professorer och universitetslektorer har nyanställts. Intäkter som erhålls av ersättningarna för helårsstudenter och helårsprestationer samt ALF-er- sättning räcker dock inte längre för att finansiera nödvändiga investeringar och för de merkostnader för pedagogisk utrustning och kliniska lärare som uppstår genom regionaliseringen. LiU anser att det är nödvändigt att Linköpings universitet erhåller utökade medel för regionaliserad läkarutbildning för att möta behovet av en långsiktigt hållbar och fullt finansierad läkarutbildning. LiU vill understryka att utbyggnaden av antalet studieplatser är betydligt mer omfattande vid LiU än vid Umeå universitet, som erhåller särskilda medel för sin regionaliserade läkarutbildning.

LiU önskar erhålla 9 mnkr i särskilda medel för regionaliserad läkarutbildning för att kunna bidra till kompetensförsörjningen i hela landet och speci ellt i sydöstra regionen.

(10)

Forskning och utbildning på forskarnivå

Behovet av höjt basanslag

Basanslaget utgör den forskningsresurs som lärosätet har egen rådighet över. Med detta anslag som grund kan lärosätet fastställa en forskningsstrategi och därmed utveckla sin profil. Basanslaget har också en avgörande betydelse för universitetets möjligheter att skapa långsiktiga förutsättningar för framgångsrika forskningsmiljöer, med tjänster som kombinerar undervisning och forskning och med tydliga villkor och karriärvägar (meriteringsanställningar). Vidare utgör basanslaget grunden för finansiering av forskningsinfrastruktur samt för utvecklingen av universitetets förmåga att möta nya utmaningar, som övergången till öppen vetenskap. Den totala finansieringen av forskningen vid LiU har dock avsevärt förändrats under de senaste decennierna, framför allt genom att externfinansieringsgraden har ökat kraftigt. Idag står basanslagen för mindre än 50 procent av de totala forskningsmedlen vid Linköpings universitet. Om man dessutom inkluderar de krav som flera forsk- ningsfinansiärer har på medfinansiering, direkt eller indirekt genom begränsad möjlighet till fullt OH-ut- tag, så urholkas LiU:s basanslag ytterligare. Detta blir än mer bekymmersamt framgent då LiU har blivit värd för de stora satsningarna från Knut och Alice Wallenbergs satsningar nämligen WASP, WISE och Berzelius.

Basanslaget behöver ökas för att ge LiU optimala förutsättningar att säkra utvecklingen av priorite

rade forskningssatsningar och erbjuda attraktiva karriärvägar med goda och jämställda villkor för framtidens universitetsanställda.

Långsiktig finansiering av de strategiska forskningsområdena

För Linköpings universitet har satsningen på strategiska forskningsområden (SFO) inneburit viktiga för- stärkningar och avgörande förnyelse för två av läro- sätets redan etablerade styrkeområden: IT och mobil kommunikation samt Materialvetenskap. Dessutom har satsningen på strategiska forskningsområden möjliggjort utveckling av ett nytt multidisciplinärt forskningsområde inom Säkerhet och krisberedskap, om än i mindre omfattning än de två ovanstående.

Området Säkerhet och krisberedskap berör allvarliga händelser och är vittomfattande, det kan röra allt från sabotage och storskaliga olyckor till pandemier. I Sverige finns ett antal aktörer som på olika sätt arbetar med frågorna, men forskningen inom området är fortfarande blygsam. Med rådande coronapandemi, ökad risk för attentat, större IT-sår- barhet, klimatförändringar, en alltmer globaliserad värld etc. så blir området Säkerhet och krisberedskap tyvärr ytterligare aktuellt. Det är därför glädjande att Försvarsmakten etablerar ett IT-försvarsförband med

cybersoldater i Linköping, där närheten till LiU är en starkt bidragande faktor.

SFO-resurserna har framför allt gått till strategiska rekryteringar av nya professorer och forskare med komplementära kompetenser. Som en ytterligare effekt har flera lärosäten, genom satsningen på strategiska forskningsområden, kunnat fördjupa och in- tensifiera sitt samarbete under en längre tid. LiU har dessutom mycket goda kontakter med andra verksamheter, företag och myndigheter som är verksam- ma inom dessa områden vilket möjliggör utveckling av nya delområden i anslutning till respektive strate- giskt forskningsområde. Detta stärker såväl kvaliteten på forskningen inom respektive område som Sveriges position liksom att det medverkar till spridning och nyttiggörande via ny kunskap och innovationer.

LiU understryker behovet av en fortsatt finansiering för de strategiska forskningsområdena.

Förstärkning av nationellt kunskapscentrum Barnafrid

Nationellt kunskapscentrum Barnafrid vid Linkö- pings universitet har sedan 2015 ett regeringsuppdrag att på ett strukturerat sätt samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Verksam- heten ska bidra till att uppnå ett förbättrat förebyg- gande arbete och till att utveckla effektiva skyddande och stödjande insatser och metoder. Kunskapscen- trumet ska även främja tvärprofessionell kunskaps- utveckling samt samverkan över myndighetsgränser och mellan de yrkesverksamma, forskare och det civila samhället.

Tidigare utvärdering konstaterar att Barnafrids uppdrag är större än vad ramanslaget på 5 mnkr per år omfattar. Ramanslaget är betydligt lägre än det som Socialstyrelsen 2012 uppskattade att ett nationellt kompetenscentrum om våld mot barn skulle be- höva, nämligen en årlig finansiering på 15–20 mnkr.

Förutom ovan nämnda 5 mnkr så finansierar kortare extra regeringsuppdrag (via Socialstyrelsen) stora delar av kunskapscentrumets arbete, vilket medför en risk för att verksamheten måste anpassas utifrån dessa krav.

Barnafrids verksamhet har idag fått en allt större aktualitet, inte minst då pandemin har ökat utsatthe- ten för våld och efterfrågan om kunskap och möjlig- het att delta i nationella nätverken har ökat markant.

Detta märks bland annat i de digitala utbildningar som tagits fram, till exempel Basprogram Barnafrid med över 15 000 användare. Dessutom skrivs Bar- nafrid i större och större utsträckning in i andra ak- törernas uppdrag och vidare så har lagstiftning, som till exempel barnfridsbrott, krävt extra insatser för att stödja implementeringen av den nya lagstiftningen.

Det är därför ytterst viktigt för Barnafrid att ha stabila förutsättningar för att uppfylla grunduppdra- get från regeringen. Detta är också mycket angeläget för det långsiktiga kunskapsbyggande arbetet utifrån

(11)

den nationella strategin, Agenda 2030:s hållbarhets- mål (särskilt delmål 16.2) samt andra åtaganden som Sverige har som vägvisarland för det globala End Violence-initiativet.

LiU önskar erhålla 10 mnkr som förstärkning till det nationella kunskapscentrumet Barnafrid för att ge stabila förutsättningar för att uppfylla regeringens grunduppdrag.

Samverkan, nyttiggörande och internationalisering

Samverkan och nyttiggörande för hållbar utveckling Ambitionerna som knyts till samverkansuppgiften från politiken motsvaras väl av LiU:s visioner och strategier där lärosätet tydligt framhåller sitt bidrag till en hållbar samhällsutveckling. Samtidigt är poten- tialen för ett ökat nyttiggörande genom spridning och tillämpning av samhällsrelevanta forskningsresultat, i det breda perspektivet, än större.

Inom LiU finns en lång tradition av tvärveten- skapliga och tematiserade forsknings- och utbild- ningsinitiativ vilket skapar en förväntan på att lärosätets utbildning och forskning ska kunna bidra med reella lösningar för Agenda 2030-utmaningarna.

Vilket redan görs, men som kontinuerligt behöver breddas och fördjupas. I EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa (2021–2027), där samhällsuppdrag (missions) är en av de bärande utgångspunkterna för forskningsfinansiering och där medskapande samt relevans och påverkan får allt större utrymme i ansökningar, förstärker detta ytterligare.

I den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa lyfts målet att öka samarbetet mellan svensk akademi och excellenta forsknings- och innovationsmiljöer i Europa. LiU genomför därför under perioden en satsning på att förbättra lärosätets forsknings- och innovationsstöd med fokus på en hållbar utveckling och därmed stärka förutsättning- arna för ett framgångsrikt deltagande i Horisont Europa.

En begränsande faktor för medverkan är att en stor del av insatserna inom ramprogrammet krä- ver medfinansiering, något som delvis förklarar det relativt låga svenska deltagandet. Därför behövs en nationell agenda med tydliga incitament för svenskt deltagande.

Förutsättningar för lärosätenas deltagande i Hori

sont Europa behöver stärkas varför LiU uppmanar regeringen att ta fram ett nationellt stöd till bevilja

de Horisont Europaprojekt. Ett sådant stöd stärker lärosätenas bidrag till att uppnå hållbar ekono misk, social och miljömässig utveckling.

Aktivt stöd till initiativet Europauniversitet

Europauniversitetsinitiativet (EUI) är en hävstång för samarbeten mellan europeiska lärosäten och syftar till att stärka kvaliteten i den högre utbildningen i Europa. Arbetet är framåtsyftande och drivs av högt ställda ambitioner och en snabb reformtakt. Målsätt- ningen, att skapa samverkan mellan policyområden och program på europeisk nivå liksom att stimulera samordning av europeiska system för högre utbildning och forskning, öppnar stora möjligheter till fördjupat internationellt samarbete inom forskning, utbildning och samverkan.

Initiativet aktualiserar dock en mängd olika frågor där LiU ser behov av en kontinuerlig dialog mellan utbildningsdepartementet och de lärosäten som ingår i initiativet. Till dessa hör exempelvis kvalitetssäkring av högre utbildning, effekter på gäl- lande svensk examensordning, sammanflätningen av forskning, utbildning och innovation i ett EU-strate- giskt perspektiv, frågor rörande akademisk frihet och autonomi, samspelet mellan finansiering från EU och nationella finansieringsstrukturer samt möjligheten att som myndighet ingå i internationella överens- kommelser som möjliggör exempelvis gemensamma beslut och gemensamt ägande av resurser.

Vad avser finansiering av initiativet konstaterar LiU att de flesta berörda europeiska samarbetspart- ners även beviljats nationella medel. LiU anser att ef- tersom högre utbildning och kompetensutveckling är prioriterat för Sverige är det önskvärt att regeringen följer samma exempel som övriga europeiska länder och avsätter medel för att stödfinansiera lärosäten som ingår i dessa allianser. Detta för att inte våra svenska lärosäten försätts i en situation av finansiellt underläge gentemot övriga samarbetsparter runtom i Europa.

LiU uppmanar regeringen att tillskjuta medel till de svenska lärosäten som beviljas medverkan i Europakommissionens pilotprojekt European Universities.

Fokus på forskningskommunikation

Under det senaste decenniet har starka krafter utma- nat kunskapens och demokratins ideal. Populistiska rörelser och idéer om falska nyheter och alternativa fakta medverkar till en polariserad samhällsdebatt och till att etablerade metoder för kunskapspro- duktion alltmer ifrågasätts. Sociala medier erbjuder stora möjligheter, men bidrar också till en förenklad samhällsdebatt, till ett skarpare tonläge och till att föreställningsvärldar och övertygelser befästs snarare än problematiseras.

Samtidigt har den vetenskapliga kunskapen allt oftare kommit att bedömas ur ett kortsiktigt nyttoper- spektiv. Institutionaliserade krav på utvärdering och effektmätning i offentlig verksamhet har resulterat i att kunskap som bidrar till innovation ofta uppfattas som mer värdefull än andra sorters kunskap. Även

(12)

om det inte är avsikten, kan detta leda till att under- minera tron på vetenskapens inneboende värde. Ett ökat ifrågasättande av vetenskapligt grundad kunskap kan på längre sikt hota hela vårt demokratiska sam- hälle och redan nu minska tilltron till och intresset för forskningsresultat.

För att motverka utvecklingen ovan har LiU tagit flera initiativ för att sätta forskningskommunikation i fokus. En hubb för tvärvetenskapliga och tvärsekto- riella studier om kunskapscirkulation, kallad KOM- PASS, har bildats. Involverade forskare undersöker där hur skapande och delning av kunskap möjliggörs och omöjliggörs. Genom att utforska kunskapscir- kulationens villkor, former och normer inom en rad områden, syftar KOMPASS till att stärka Linköpings universitets position inom området forskningskommunikation. Ett annat initiativ rör hur man med hjälp av visuell forskningskommunikation kan vända det sjunkande intresset för teknik och naturvetenskap bland barn och unga. Genom satsningen Explorana- tion Laboratory får unga besökare vid Visualiserings- center C själva utforska och interagera med vetenskapliga material, för att kunna se och förstå fakta och samband på nya pedagogiska sätt.

LiU vill uppmana regeringen att genom utökade resurser stödja lärosätena med arbetet med forsk

ningskommunikation för att bidra till utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.

Ekonomisk utveckling

Den ekonomiska tillväxten vid Linköpings universitet har fortsatt under 2021. LiU omsatte 4,4 mdkr i intäkter och redovisade ett överskott på 120 mnkr.

Överskottet fördelar sig med 19 mnkr inom utbildning och 101 mnkr inom forskning. Överskottet kan, liksom föregående år, främst härledas till den anslags- finansierade forskningen. Överskottet har minskat med 59 mnkr jämfört med föregående år, då ett över- skott på 179 mnkr redovisades. Resultatförändringen återfinns inom forskningsverksamheten

De senaste årens överskott har medfört att den balanserade kapitalförändringen har ökat och uppgår efter bokslut 2021 till 1 146 mnkr. Universitetssty- relsen beslutade i december 2021 om riktlinjer för verksamhetens balanserade kapital. Riktlinjerna ang- er att om institutionerna/fakulteternas balanserade kapitalförändring överstiger vissa angivna nivåer efter årsbokslut, kommer delar av kapitalet att överföras till universitetet centralt för att kunna prioriteras och omfördelas till strategiska satsningar och andra behov inom LiU. Syftet med riktlinjerna är att ge stöd för verksamhetsstyrning, ge förutsättningar för effektivt resursutnyttjande samt att skapa incitament för att prioritera och omfördela resurser.

Verksamhetens kostnader bedöms fortsatt öka i högre takt än intäkterna under perioden 2022–2025.

Bedömningen är att antalet årsarbetare fortsätter att

öka kommande år och att LiU successivt kommer att kunna omsätta erhållna medel till verksamhet i högre grad. De senaste årens låga övriga driftkostnader bedöms öka då pandemins effekter på resor och konferenser avtar, samtidigt som LiU:s avskriv- ningskostnader ökar till följd av större investeringar i infrastruktur. De årliga överskotten bedöms fortsatt minska för att från år 2023 istället redovisa underskott i syfte att omsätta tidigare års överskott till verksamhet.

För år 2022 beräknar LiU att redovisa ett över- skott på 60 mnkr, därefter beräknar universitetet att redovisa underskott under resten av planperioden.

För år 2023 bedöms LiU redovisa ett underskott på 10 mnkr, år 2024 ett underskott på 68 mnkr, för att år 2025 redovisa ett underskott på 94 mnkr.

Utbildningsverksamhetens överskott 2021 bedöms plana ut till ett mindre underskott vid planperiodens slut. Även forskningsverksamhetens högre överskott bedöms successivt minska till ett högre underskott under planperioden.

LiU har de senaste åren redovisat en underproduktion av helårsstudenter och helårsprestationer relativt sitt takbelopp för utbildning. Universitetet redovisar efter bokslutet 2021 ett anslagssparande motsvarande 266 mnkr. Detta medför att LiU:s anslagssparande även 2021 överstiger 10 procent av takbeloppet, som för LiU:s del motsvarar 175 mnkr, och behöver därmed återlämna anslagssparande till regeringen. LiU arbetar aktivt med åtgärder för att öka utbildningsproduktionen, bland annat har rektor fastställt en handlingsplan för utökad utbildningsproduktion. Handlingsplanen innehåller 13 åtgärdspunk- ter på kort och lång sikt som ska stimulera insatser för en ökad utbildningsproduktion. Utbildningspro- duktionen bedöms öka under planperioden till följd av att LiU utökar sitt utbildningsutbud, samtidigt som takbeloppet minskar kommande år i takt med att de temporära satsningarna för att möta behovet av fler utbildningsplatser under pandemin minskar. LiU bedöms nå sitt takbelopp under 2023.

Utveckling av kostnader och intäkter

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Intäkterna beräknas öka med 566 mnkr (13 procent) från 2021 och uppgå till 5 011 mnkr år 2025.

Ökningen beror delvis på ökade anslagsintäkter inom utbildning men kan främst härledas till ökade bidragsintäkter inom forskning. Inom utbildning sker en ökning av anslagen till följd av utbyggnad av utbildningar och därmed ett högre ianspråktagande av takbeloppet. Från 2022 till och med 2025 bedöms bidragen öka med 280 mnkr (19 procent) till följd av att LiU ser en utökad bidragsfinansierad forskningsverksamhet. Den kan delvis ses som effekt av förstärkningen av forskningsanslag till forskningsrå- den i budgetpropositionen för 2021 samt delvis som en effekt av att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) finansierar ny beräkningsinfrastruktur vid

(13)

LiU samt även det nya forskningsprogrammet Wal- lenberg Initiative Material Science for Sustainability där LiU är värduniversitet. Avgiftsintäkterna bedöms öka med 15 mnkr (6 procent) och kan främst härledas till ökad uppdragsverksamhet och fler studieavgifts- skyldiga studenter.

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Kostnaderna bedöms öka med 780 mnkr (18 procent) från 2021 och uppgå till 5 106 mnkr år 2025.

Ökningen återfinns i huvudsak inom forskningsverksamheten. Det är främst kostnader för personal och drift som bedöms öka. Från 2022 till 2025 beräknas personalkostnaderna öka med 316 mnkr (10 procent).

Ökningen beror huvudsakligen på att antalet årsar- betare fortsatt beräknas öka för att kunna möta den ekonomiska tillväxten. LiU kommer arbeta aktivt med rekryteringar av biträdande lektorer för att nå regeringens måltal samt med tidsbegränsade anställ- ningar, så som postdocs, för att kunna omsätta det balanserade kapitalet till verksamhet. Driftkostnader- na, framför allt kostnader för resor och konferenser, beräknas efter pandemin successivt att återställas till en mer normal nivå (dock något lägre än tidigare till följd av att andelen digitala möten och konferenser förväntas öka). Driftkostnaderna beräknas öka med 119 mnkr (15 procent) under perioden 2022 till 2025. Kostnader för lokaler bedöms vara stabila och öka med 1 mnkr (0,2 procent) från 2022 till 2025.

Lokalkostnadernas andel av totala kostnader be- räknas uppgå till 11,8 procent år 2025. Kostnaderna för avskrivningar beräknas öka med 60 mnkr (30 procent) under perioden 2022 till 2025, främst till följd av större investeringar i forskningsinfrastruktur såsom ny beräkningsinfrastruktur och superdatorer, se nedan.

Investeringar i anläggningstillgångar och behov av låneram

Under 2021 investerade LiU i anläggningstillgångar för sammanlagt 268 mnkr, vilket är cirka 130 mnkr mer än under 2020. Den stora ökningen beror i huvudsak på en enskild investering, den nya superdatorn Berzelius som installerats på Nationellt superdatorcentrum (NSC) med ett inköpspris på 123 mnkr. Förutom ovan nämnda investering har en fo- tonräknande datortomograf köpts in till Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) för 21 mnkr under 2021.

LiU:s låneram avseende 2021 uppgick till 570 mnkr. Vid årsskiftet utnyttjades 483 mnkr av låne- ramen. Att inte en större del av låneramen behövde utnyttjas beror till största delen på att alla planerade inköp inte genomförts under 2021 samt att inköp i större omfattning än förväntat kunnat undantas från lånefinansiering via bidrag. Det ingående lånebelop- pet var dessutom lägre än förväntat.

Avseende 2022 har en låneram om 540 mnkr erhållits. Den lägre låneramen än 2021 räknades fram

med utgångspunkt i de stora avskrivningar som fram- för allt den nya superdatorn genererar. Då låneramen inte nyttjats fullt ut under 2021 skapas ett extra utrymme 2022 som till stor del förväntas behöva nyttjas för tillkommande investeringsbehov, inom framför allt universitetets forskningsverksamhet. Bland planerade inköp kan nämnas elektronmikroskop, superdator och investeringar i frys- och kylrum.

För år 2023 bedöms behovet av låneram öka till 715 mnkr då NSC planerar för stora investeringar under 2023. För år 2024 förväntas behovet minska till 640 mnkr.

Det finns flera planerade investeringar som en- skilt överstiger 20 mnkr i inköpspris under perioden för budgetunderlaget 2023–2025. Det är investeringar i superdatorer med tillhörande kringutrustning vid NSC med ett sammanlagt inköpsvärde på ca 325 mnkr under framför allt 2023. Dessutom planeras in- köp av en ny datortomograf för 20 mnkr under 2023 och elektronmikroskop med ett beräknat inköp under 2023–2024 på 32 mnkr.

Universitetets verksamhet är sådan att behov som vi idag inte ser kan uppstå beroende på vilka forsk- ningsbidrag som beviljas och vilka satsningar som initieras både lokalt och nationellt. Utrustning för forskningsändamål kan vara mycket kostsam vilket gör att påverkan på låneramen framför allt mot slutet av budgetunderlagets period är svårbedömd.

Räntekonto och kredit i Riksgälden

Universitetet har inget behov av räntekontokredit under den period som budgetunderlaget omfattar.

Avgiftsbelagd verksamhet

Omfattningen av universitetets uppdragsverksamhet har ökat något under 2021 jämfört med tidigare år.

Även den offentligrättsliga verksamheten ökade i omfattning till följd av fler provtillfällen av högskolepro- vet. Bedömningen är att den avgiftsbelagda verksamheten kommer öka successivt de närmaste åren.

Lokalförsörjning

Linköpings universitet ska erbjuda attraktiva, stöd- jande och nyskapande lokaler i en trygg och säker miljö. LiU ska även säkerställa en konkurrenskraftig, kostnadseffektiv och kvalitetssäkrad campusutveck- ling och service på alla våra campus. En attraktiv och väl fungerande studiemiljö stärker LiU:s varumärke och är ett tydligt konkurrensmedel. Det är därför av yttersta vikt att universitetets studenter och med- arbetare finner lokalerna attraktiva, trivsamma och funktionella. Universitetets lokaler ska vidare vara anpassade efter gällande myndighetskrav avseende bland annat arbetsmiljö, tillgänglighet för funktions- hindrade samt miljö- och hållbarhetskrav.

Coronapandemin har stor inverkan på universitetets nyttjande av lokaler. De nya arbetssätt som har kommit att prägla samhället under pandemin medför

(14)

möjligheter till att tänka om/nytt gällande lokalers nyttjande framåt. Ett samhälle där arbete mer än tidigare utförs på distans utmanar synen på ett framtida campus. Den osäkerhet gällande framtida nyttjande av lokaler som pandemin drivit på visar vikten av att följa utvecklingen i samhället och arbetslivet i stort för att skapa nya strategier för framtidens lokalut- nyttjande. En framgångsfaktor är att finna balansen mellan det digitala och det fysiska mötet.

LiU fortsätter att arbeta med lokalförsörj- ningsfrågorna med lokaleffektivitet i fokus. Särskilt fokus kommer framöver vara att hitta metoder för att samordna ett mer effektivt nyttjande av lokaler utifrån de lärdomar pandemin har fört med sig. Ett första steg är att analysera flöden och användning av de lokaler som universitetet förhyr. Lokaler som är speciellt anpassade för digital examination är också ett fokusområde, denna examinationsform medför behov gällande anpassningar av lokalerna för att sä- kerställa god arbetsmiljö och tillgodose tekniska krav.

Det kontinuerliga arbetet med att skapa fler lärmiljö- er som erbjuder interaktion mellan lärare och student och anpassningsbara och flexibla lokaler för undervisning, tentamen eller studier i grupp fortsätter.

LiU avser inte att under den aktuella planerings- perioden inkomma med en framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande.

Övrig rapportering

Aktuella medlemskap som kräver särskilt bemyndigande

Statliga universitet och högskolor ska i budgetunderlaget inkludera en översikt över aktuella medlemskap i forskningssamarbeten som kräver särskilt bemyndigande från riksdagen samt årlig medlemsavgift.

Linköpings universitet beräknar betala 300 tkr årligen 2023–2025 för medlemskap i European Consortium of Innovative Universities (ECIU).

Föreskrifter och allmänna råd

Statliga universitet och högskolor ska i budgetunderlaget redovisa hur och var de föreskrifter och allmänna råd som de har beslutat om görs tillgängliga för allmänheten. Vid Linköpings universitet tillgäng- liggörs bindande regler för verksamheten, inklusive föreskrifter samt i förekommande fall allmänna råd, genom publicering i universitetets regelsamling.

Regelsamlingen nås via universitetets webbsidor.

Kurs- och utbildningsplaner registreras i särskild ordning och nås via universitetets webbsidor. För att förbättra tillgängligheten till LiU:s föreskrifter har universitetet nyligen skapat en särskild webbsida för föreskrifter med adressen http://styrdokument.liu.se/

Foreskrifter

(15)

Bilaga: Tabeller

Tabell 1 Total budget (mnkr)

Utfall2021 2022

Prognos 2023

Beräknat 2024

Beräknat 2025

Beräknat Verksamhetens intäkter

Anslag ¹ 2 941 3 007 3 028 3 040 3 054

Transfereringar -79 -79 -79 -79 -79

Intäkter av anslag 2 862 2 929 2 949 2 961 2 975

Avgifter och andra ersättningar 252 260 265 270 275

Bidrag 1 331 1 480 1 580 1 690 1 760

Finansiella intäkter 0 1 1 1 1

Summa intäkter 4 446 4 670 4 795 4 922 5 011

Verksamhetens kostnader

Personal 2 892 3 050 3 164 3 262 3 366

Lokaler 553 569 572 571 570

Drift/Övrigt 710 790 854 882 909

Avskrivningar och nedskrivningar 170 200 215 275 260

Finansiella kostnader 1 1 1 1 1

Summa kostnader 4 325 4 610 4 806 4 991 5 106

Verksamhetsutfall 120 60 -10 -68 -94

Transfereringar

Erhållna 479 500 550 550 550

Lämnade -479 -500 -550 -550 -550

Årets kapitalförändring ² 120 60 -10 -68 -94

Utgående myndighetskapital ² 1 146 1 206 1 196 1 128 1 033

(inklusive årets kapitalförändring)

Utgående oförbrukade bidrag 1 060 1 050 1 060 1 070 1 080

1. Intäkterna av anslag motsvarar summan av anslag i tabellerna 2 och 3.

2. Årets kapitalförändring och utgående myndighetskapital är exklusive statskapital och resultatandel i hel- och delägda företag.

(16)

Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr)

Utfall2021 2022

Prognos 2023

Beräknat 2024

Beräknat 2025

Takbelopp ¹ 1 748 1 749 1 716 1 715 1 715

Beräknad avräkning ² (A) 1 645 1 695 1 714 1 726 1 740

Särskilda åtaganden (B) 2 3 3 3 3

Klinisk utbildning och forskning (C) 93 96 97 97 97

Anslag (A+B+C) 1 740 1 794 1 815 1 827 1 841

Avgifter 90 93 96 99 101

Bidrag 81 85 85 85 85

Summa intäkter 1 906 1 968 1 992 2 007 2 023

Personal 1 255 1 299 1 319 1 339 1 355

Lokaler 298 307 309 308 307

Drift/övrigt 295 312 323 328 332

Avskrivningar 38 41 41 41 41

Summa kostnader 1 887 1 959 1 992 2 016 2 036

Verksamhetsutfall 19 9 0 -9 -12

Transfereringar

Erhållna 14 14 14 14 14

Lämnade -14 -14 -14 -14 -14

Årets kapitalförändring/Årets resultat 19 9 0 -9 -12

1. Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2022 i 2022 års prisnivå.

2. Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till eventuellt utnyttjande av uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt eventuella decemberprestationer.

3. Ersättning för klinisk utbildning och forskning enligt uppskattning enligt avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Posten avser även utvecklingsmedel.

(17)

Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr)

Utfall2021 2022

Prognos 2023

Beräknat 2024

Beräknat 2025

Anslag ¹ 1 056 1 067 1 067 1 067 1 067

Klinisk utbildning och forskning ² 145 146 146 146 146

Avgifter 162 167 169 171 174

Bidrag 1 251 1 396 1 495 1 605 1 675

Summa intäkter 2 539 2 702 2 804 2 915 2 988

Personal 1 636 1 751 1 845 1 923 2 011

Lokaler 255 262 263 263 262

Drift/övrigt 415 478 531 554 577

Avskrivningar 132 159 174 234 219

Summa kostnader 2 438 2 651 2 814 2 974 3 070

Verksamhetsutfall 101 51 -10 -59 -82

Transfereringar

Erhållna 465 486 536 536 536

Lämnade -465 -486 -536 -536 -536

Årets kapitalförändring/Årets resultat 101 51 -10 -59 -82

1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2022 i 2022 års prisnivå.

2. Ersättning för klinisk utbildning och forskning enligt uppskattning enligt avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Posten avser även utvecklingsmedel.

(18)

Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit (tkr)

Investeringar i anläggningstillgångar¹ 2021

Utfall 2022

Prognos 2023

Beräknat 2024

Beräknat 2025

Beräknat

IB lån i Riksgäldskontoret 413 055 482 779 537 779 702 779 631 779

Beräknad nyupplåning ² 211 519 241 000 363 000 165 000 165 000

varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 2 486

Beräknad amortering -141 794 -186 000 -198 000 -236 000 -220 000

UB lån i Riksgäldskontoret ³ 482 779 537 779 702 779 631 779 576 779

Maximalt utnyttjande av låneramen under året 482 779 537 779 702 779 631 779 576 779

Föreslagen låneram 570 000 540 000 715 000 640 000 585 000

Beräknad ränteutgift 0 0 0 0 0

Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0,00 % 0,00 % 0,00 % 0,00 % 0,00 %

Summa räntor och amorteringar 141 794 186 000 198 000 236 000 220 000

Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0 0 0 0 0

Föreslagen räntekontokredit 0 0 0 0 0

1. Enligt definition i 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

2. Nyupplåning 2021 inkluderar differensen mellan lån som togs upp i december och verkligt utfall för 2020. Differensen är 1 824 tkr och en mindre del beror även på korrigeringar gjorda under 2021.

3. På grund av att alla planerade investeringar inte genomförts under 2021, det ingående lånebeloppet var lägre än förväntat och att en större del av investeringarna än förväntat kunnat undantas från lånefinansiering via bidrag så har inte hela låneramen behövt nyttjas under 2021.

Investeringarna tillgodoser både universitetets utbildnings- och forskningsverksamhet med en övervikt mot forskning.

(19)

Tabell 4 b Verksamhetsinvesteringar (tkr)

Utfall2021 2022

Prognos 2023

Beräknat 2024

Beräknat 2025

Beräknat Verksamhetsinvesteringar

Datasystem, rättigheter m.m. 2 486

Maskiner, inventarier och installationer m.m. 252 108 244 000 512 000 161 000 161 000

Byggnader, mark och annan fast egendom

Övriga verksamhetsinvesteringar 13 829 16 000 16 000 16 000 16 000

Summa verksamhetsinvesteringar 268 423 260 000 528 000 177 000 177 000

Finansiering

Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen) 209 695 241 000 363 000 165 000 165 000

Bidrag (2 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen) 58 729 19 000 165 000 12 000 12 000

Finansiell leasing (2 kap. 5 § kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (uppdelat per post)

Summa finansiering 268 423 260 000 528 000 177 000 177 000

Investeringarna tillgodoser både universitetets utbildnings- och forskningsverksamhet med en övervikt mot forskning.

Tabell 4 c Särskild information om verksamhetsinvesteringar (tkr)

Totalt Ack. utfall 2022

Prognos 2023

Beräknat 2024

Beräknat 2025 Beräknat Verksamhetsinvesteringar per objekt

Superdatorer inkl. kringutrustning Nationellt superdatorcentrum 400 000 74 000 322 000 4 000

Elektronmikroskop 40 000 8 000 20 000 12 000

Datortomograf fotonräknare 20 000 20 000

Summa utgifter för investeringar 460 000 0 82 000 362 000 16 000 0

Finansiering

Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen) 308 000 80 000 212 000 16 000 Bidrag (2 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen) 152 000 2 000 150 000

Finansiell leasing (2 kap. 5 § kapitalförsörjningsförordningen) 0

Anslag (uppdelat per post) 0

Summa finansiering 460 000 0 82 000 362 000 16 000 0

Varav investeringar i anläggningstillgångar

Datasystem, rättigheter m.m. 0

Maskiner och inventarier 460 000 82 000 362 000 16 000

Fastigheter och mark 0

Övriga verksamhetsinvesteringar 0

Summa investeringar i anläggningstillgångar 460 000 0 82 000 362 000 16 000 0

Investeringarna tillgodoser framför allt universitetets forskningsverksamhet.

I tabellen redovisas planerade enskilda investeringar där investeringsbeloppet överstiger 20 mnkr.

Avseende superdatorer till Nationellt superdatorcentrum så har liknande investeringar lagts samman som en post.

(20)

Tabell 5 Lokalförsörjning (tkr)

Redovisning av lokaler 2021

Utfall 2022

Prognos 2023

Beräknat 2024

Beräknat 2025

Beräknat Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder)

– föregående års utgång 276 712 276 127 276 595 276 595 276 595

– ökning under året 1 736 724 0 0 0

– minskning under året 2 321 256 0 0 0

– vid årets utgång (A) 276 127 276 595 276 595 276 595 276 595

Förbättringsutgift på annans fastighet¹ (mnkr)

– nyinvesteringar 14 16 16 16 16

– avskrivningar 12 12 13 14 15

Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder)² (mnkr) (B) 512 525 529 528 526

Genomsnittlig hyra (kr/kvm LOA)³ (B/A) 1 853 1 899 1 911 1 908 1 903

Sammanställning av lokalkostnader

(exkl. student- och gästforskarbostäder)⁴ (mnkr) (C) 583 598 601 602 602

Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA)⁵ (C/A) 2 111 2 161 2 173 2 177 2 176

Lärosätets totala kostnader (mnkr) (D) 4 325 4 610 4 806 4 991 5 106

Totala externa hyresintäkter (mnkr) -30 -31 -32 -31 -31

Justerade totala kostnader (mnkr) (D2) 4 295 4 579 4 774 4 959 5 074

Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader⁶ 13,5 % 13,0 % 12,5 % 12,1 % 11,8 % Lokalkostnadens andel av verksamhetens justerade totala kostnader⁷ 13,6 % 13,1 % 12,6 % 12,1 % 11,9 % 1. En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar

och avskrivningar.

2. Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning.

3. Beräknas som B/A.

4. Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna.

5. Beräknas som C/A.

6. Beräknas som C/D.

7. Beräknas som C/D2.

(21)

Tabell 6 Avgifter (tkr)

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat

2021 61 563 62 037 -474

varav tjänstexport 5 787 5 787 0

2022 66 000 66 000 0

2023 70 000 70 000 0

Offentligrättslig verksamhet Intäkter till

inkomsttitel¹ Intäkter som

får disponeras Kostnader Resultat

2021² 1 204 3 882 -2 679

2022 1 500 3 800 -2 300

2023 1 600 3 000 -1 400

1. Intäkter som inte får disponeras.

2. Intäkterna i tabellen avser avgifter för Högskoleprovet.

Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 §§ avgiftsförordningen ska inte redovisas.

(22)

(23)

(24)