golf oCh SkattER
1 Inledning
1997 utfärdade SGF ett faktablad, Golf och Skatter. Bifogat omarbetat och uppdaterat faktablad innehåller nu aktuella regler på området.
Faktabladet inleds med en allmän del som upptar avsnitt som brukar vara de vanligaste
frågeställningarna samt aktuella frågor på skatteområdet. Därefter följer en del med beskrivning av skatte- och momskonsekvenser vid olika sätt att driva golfverksamhet enligt följande:
· Golfklubb äger eller hyr golfanläggning och ansvarar för drift och verksamhet som anläggningsägare.
· Golfklubb har ett helägt golfAB. Klubben äger eller hyr golfanläggning och bolaget bedriver golfverksamhet.
· Golfklubb har ett helägt golfAB. Bolaget äger eller hyr golfanläggning och bedriver golfverksamhet som anläggningsägare.
Golfverksamhet Klubbverksamhet Anläggningsägare Anläggningsdrift
Ev. arrende-
avtal Golfklubb
Klubbverksamhet
Golfverksamhet Anläggningsägare Anläggningsdrift Golfklubb
Nyttjanderätts- avtal
Golf AB
Ev. arrende- avtal
Golfverksamhet Anläggningsdrift
Klubbverksamhet Anläggningsägare Golfklubb
Golf AB Nyttjanderätts-
avtal
Ev. arrende- avtal
· Golfklubb har nyttjanderätt till golfanläggning. Anläggningsägare bedriver golfverksamhet.
· Golfklubb har nyttjanderätt till golfanläggning. Golfklubben bedriver klubb- och golfverksamhet.
· Anläggningsägare bedriver golfverksamhet (golfklubb saknas).
Som alltid när det gäller skatter sker ständigt förändringar och man bör kontakta sin rådgivare i skattefrågor i konkreta fall, speciellt gällande moms och inkomstskatt.
Det är skatteexperter hos Ernst & Young AB som har omarbetat 1997 års upplaga av Golf och Skatter. Specialister inom respektive ämnesområde har gått igenom de olika avsnitten.
Kontaktpersoner hos Ernst & Young AB är:
Lars Arvidsson, inkomstskatt Lena Westfahl, mervärdesskatt
Stockholm december 2007
Anläggnings- ägare
Golfverksamhet
Ev. arrende- avtal
Klubbverksamhet Golfverksamhet
Golfklubb Anläggnings-
ägare
Nyttjanderätts- avtal
Ev. arrende- avtal
Golfverksamhet
Nyttjanderätts- avtal Anläggnings-
ägare Golfklubb
Klubbverksamhet
Ev. arrende- avtal
1 Inledning ……… 1
2 Definitioner ...5
Del 1. 3 Golfklubbens skattskyldighet för rörelseinkomster ...6
3.1 Intäkter med naturlig anknytning...6
3.2 Intäkter som av hävd finansierat verksamheten ...7
3.3 Intäkter från restaurang och golfshop ...7
3.4 Huvudsaklighetsbedömning ...7
4 Golfklubbens skattskyldighet...9
4.1 Inkomstskatt ...9
4.2 Fastighetsinkomster ...9
4.3 Fastighetsskatt ...9
4.4 Klubbens skattskyldighet för förmögenhet ...10
5 Golfklubbens deklarations- och uppgiftsskyldighet...11
5.1 Ett golfaktiebolags skatt- och deklarationsskyldighet ...11
5.2 Arbetsgivarrollen, arbetstagarbegreppet och F-skattsedel ...11
5.3 Skyldighet att lämna kontrolluppgift ...12
5.4 Arbetsgivaravgifter, preliminär skatt mm. ...12
5.5 Skattedeklaration ...13
5.6 Lathund – Arbetsgivaravgifter, Skatteavdrag, Kontrolluppgift ...14
6 Golfklubbens skattskyldighet till moms ...15
6.1 Vad är blandad verksamhet i momssammanhang?...15
6.2 Moms på fastighetsintäkter ...16
6.3 Fastighet – frivillig skattskyldighet till moms...17
6.3.1 Skattskyldighetens upphörande ...18
6.3.2 Jämkning...18
6.3.3 Sammanfattning – frivilligt skattskyldighet ...18
6.4 Uttagsbeskattning – moms på egenregiarbeten ...20
7 Spelrätter och avgifter...21
7.1 Inkomstskatt ...21
7.2 Moms ...21
7.2.1 Faktureringsskyldighet samt samfakturering av spelrätts- och medlemsavgift...23
8 Jämförelse av mervärdesskatteplikten mellan golfklubb och golfAB...26
9 Sponsring ...27
9.1 Inkomstskatt ...27
9.1.1 Ideell förening...27
9.1.2 Sponsring – Aktiebolag ...27
9.1.3 Sponsring – företagets avdragsrätt...27
9.2 Reklam ...27
9.3 Representation ...28
9.3.1 Personalkostnad ...29
9.4 Reklamskatt ...29
9.5 Moms ...30
10 Stipendier ...31
10.1 Generellt ...31
10.2 Inkomstskatt ...31
10.2.1 Givaren ...31
10.2.2 Arbetsgivaravgifter ...31
10.2.3 Preliminärskatt ...31
10.2.4 Kontrolluppgift ...31
10.2.5 Mottagaren...32
10.2.6 Exempel 1 ...32
10.2.7 Exempel 2 ...32
10.2.8 Exempel 3 ...32
10.2.9 Exempel 4 ...32
10.3 Moms ...32
11 Styrelsearvode ...33
11.1 Generellt ...33
11.2 Inkomstskatt ...33
11.2.1 Förmåner...33
11.2.2 Givaren ...33
11.2.3 Arbetsavgifter ...33
11.2.4 Preliminärskatt ...33
11.2.5 Kontrolluppgift ...33
11.2.6 Mottagaren...34
11.3 Moms ...34
12 Aktuellt ...35
12.1 Momsskattesats vid tillhandahållande av idrottstjänster respektive upplåtelse av idrottsanläggning...35
12.1.1 Idrottstjänster ...35
12.1.2 Upplåtelse av idrottslokal...36
12.2 Skattesatsutredningen; Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt?...36
12.3 Mervärdesskatteutredningens betänkande ”Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74)...37
12.4 Betänkandet ”Nya skatteregler för idrotten, SOU 2006:23 ...38
Del 2. 13 Skattekonsekvenser vid olika driftsformer ...41
13.1 Skattekonsekvenser när golfklubb äger eller hyr golfanläggning och ansvarar för drift och verksamhet...41
13.1.1 Inkomstskatt...41
13.1.2 Moms...41
13.2 Skattekonsekvenser när golfklubb har ett helägt golfAB. Klubben äger eller hyr golfanläggning och bolaget bedriver golfverksamhet ...43
13.2.1 Inkomstskatt...43
13.2.2 Moms...43
13.3 Skattekonsekvenser när golfklubb har ett helägt golfAB. Bolaget äger eller hyr golfanläggning och bedriver golfverksamhet ...45
13.3.1 Inkomstskatt...45
13.3.2 Moms...45
13.4 Skattekonsekvenser när extern part äger eller hyr golfanläggning och golfklubben eller den externa parten bedriver golfverksamhet...47
13.4.1 Golfklubb har nyttjanderätt till golfanläggning. Anläggningsägare bedriver golfverksamhet och ger ut eventuella spelrätter...47
13.4.2 Golfklubb har nyttjanderätt till golfanläggning. Golfklubben bedriver klubb- och golfverksamhet samt ger ut eventuella spelrätter...49
13.4.3 Anläggningsägare bedriver golfverksamhet och utger spelrätter (klubb saknas)...50
2 Definitioner
Golfverksamhet Tillhandahållande av golfspel på anläggning innefattande bl.a. intäkter från greenfeeavgifter och drivingrange. Såväl golfklubb som golfAB kan bedriva golfverksamhet.
Klubbverksamhet Ideell föreningsverksamhet som bedrivs av golfklubben och avser medlemsverksamhet, tävling, träning, ungdoms- och andra
klubbarrangemang.
Kapitalinsats/revers Ett reverslån som medlem ger till golfklubb för finansiering av verksamhet. Lånet betalas tillbaka när utträde ur klubben sker, i enlighet med de klubbstadgar som gällde då lånet gavs.
Medlemsavgift En årlig avgift som erläggs för medlemskap i golfklubb. Medlemskap kan inte erhållas i ett bolag, endast i en förening.
Spelavgift Årlig avgift som tas ut av golfklubb eller golfAB (som inte har ett system med spelrättsbevis).
Årsavgift Medlems- och spelavgift tillsammans kallas ofta för årsavgift. För att få spela på golfanläggningen som medlem krävs vanligtvis betalning av både medlems- och spelavgift.
Spelrättsklubb/ En golfklubb som finansierar sin verksamhet genom ett system med spelrättsbevis upplåtelse av spelrätter via utfärdande av särskilda spelrättsbevis. Ett
register upprättas med spelrättshavarna. Spelrättshavaren tillåts överlåta/sälja spelrätten vid utträde ur klubben, d.v.s. ingen återbetalning sker till medlemmen, jämför kapitalinsats.
Avgift för spelrättsbevis Avgiften erläggs i samband med köp eller överlåtelse av spelrättsbevis.
Ett spelrättsbevis kan utges av golfklubb eller golfAB eller annan som bedriver golfverksamhet. Innehav av spelrättsbevis utgör en
förutsättning för golfspel på anläggning i kombination med erläggande av spelrättsavgift och i förkommande fall även medlemsavgift till golfklubb.
Spelrättsavgift Årlig avgift som tas ut av golfklubb eller golfAB, som har ett system med spelrättsbevis, för rätten att spela på anläggningen. De personer som innehar spelrättsbevis debiteras avgiften.
Greenfee Gästavgift som erläggs för rätten att spela på anläggningen vid enstaka eller fler tillfällen. Avgiften kan även erläggas av medlem med s.k.
greenfeespelrätt.
Del 1
3 Golfklubbens skattskyldighet för rörelseinkomster
En golfklubb som uppfyller kravet på att vara en allmännyttig ideell förening är begränsat
skattskyldig. För att en ideell förening skall anses allmännyttig skall följande förutsättningar vara uppfyllda:
· föreningen skall ha till huvudsakligt syfte att främja sitt idrottsliga ändamål
· föreningen skall uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose sitt idrottsliga ändamål
· föreningen måste vara öppen och inte vägra någon inträde som medlem samt
· föreningen måste bedriva verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen på föreningens tillgångar.
Ideella föreningar som uppfyller de fyra ovan nämnda kraven är skattskyldiga endast för inkomst av näringsverksamhet. Även inkomst av näringsverksamhet kan vara skattefri under vissa
förutsättningar.
Det krävs att föreningen använder inkomsterna i och för den idrottsliga verksamheten. Det krävs därför att föreningen – bedömt ungefär över en femårsperiod – använder ca 80 procent av de annars skattepliktiga inkomster i denna idrottsliga verksamhet.
Det har betydelse för den skattemässiga behandlingen vilken typ av inkomster det är fråga om.
Man kan dela upp inkomsterna i olika kategorier:
· skattefria inkomster
· rörelseinkomster med naturlig anknytning till golfen
· rörelseinkomster som av hävd finansierat det ideella arbetet
· övriga rörelseinkomster med ett inre samband med golfen
· övriga rörelseinkomster utan ett inre samband med golfen
För rörelseinkomster i en allmännyttig ideell förening gäller att inkomsten är skattefri om den till huvudsaklig del härrör från verksamhet som antingen har anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete.
Om den kommersiella rörelsen bedrivs med ideella arbetsinsatser av föreningens medlemmar, skall samtliga rörelseverksamheter anses ha ett sådant inre sammanhang att de ingår i en och samma rörelse.
3.1 Intäkter med naturlig anknytning
Exempel på intäkter som är skattefria p.g.a. den ideella verksamheten eller som kan anses ha en naturlig anknytning till golfen är:
· Medlemsavgifter
· Anmälningsavgifter
· Greenfeeavgifter
· Skåpintäkter
· Lektionsintäkter
· Startavgifter
· Drivingrangeavgifter
· Köavgifter
· Städavgifter
Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om klubbens kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna. Exempel på detta är t ex försäljning i mindre skala av förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler.
3.2 Intäkter som av hävd finansierat verksamheten
Exempel på intäkter som är skattefria för golfklubben p g a hävd är;
· Sponsorintäkter
· Reklamintäkter
· Bingointäkter
· Lotteriintäkter
· Försäljning av programblad m m
Inkomster av kommersiell verksamhet med anställd personal av större omfattning skall beskattas, om inkomsterna inte är skattefria på grund av hävd eller naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål.
3.3 Intäkter från restaurang och golfshop
Är inkomster från en av klubben bedriven restaurangverksamhet skattepliktig för golfklubben?
Av förarbetena till lagstiftningen framgår att om en ideell förening bedriver en liten serveringsverksamhet som en service till medlemmarna, är denna inkomst befriad från inkomstskatt. En golfklubbs restaurang kan normalt inte anses vara en sådan ”liten
serveringsverksamhet” som man åsyftat i lagen. Inkomsterna från sådan rörelse skall som regel beskattas. Det innebär att skattskyldighet föreligger om verksamheten i huvudsak riktar sig till andra än medlemmar.
Är en golfshop som drivs av golfklubben befriad från skatt?
Bedrivs shopen ideellt och i mycket liten skala skulle man kunna påstå att verksamheten är av servicekaraktär till medlemmarna och därför skattefri. Det är sannolikt ett mycket begränsat antal golfshopar som drivs i så liten skala att de skulle kunna uppfylla kravet för skattebefrielse p.g.a hävd.
3.4 Huvudsaklighetsbedömning
Rörelseinkomsterna i en allmännyttig förening är undantagna från inkomstskatt om de till huvudsaklig del härrör från verksamhet som antingen har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
Om flera kommersiella verksamheter bedrivs med ideella arbetsinsatser av föreningens
medlemmar, ska samtliga rörelseverksamheter anses ha ett sådant inre sammanhang att de ingår i en och samma förvärvskälla. Vid bedömningen av beskattningen för en allmännyttig förenings rörelseinkomster måste först fastställas om det finns rörelseinkomst som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller kan hänföras till begreppet hävd.
Finns både skattefria och skattepliktiga rörelseinkomster som härrör från verksamheter som bedrivs med ideella arbetsinsatser, ska beskattningen av dessa verksamheter avgöras på grundval av en huvudsaklighetsbedömning. Rörelsen ska i sin helhet beskattas eller i sin helhet undantas från beskattning. För skattefrihet krävs att förvärvskällans inkomster till huvudsaklig del, dvs. till åtminstone 70–80 procent härrör från den skattefria delen. Är den skattefria delen mindre ska all rörelseinkomst beskattas.
4 Golfklubbens skattskyldighet
4.1 Inkomstskatt
Vi har konstaterat att en golfklubb kan ha både skattefria och skattepliktiga intäkter.
Om klubben skall beskattas för vissa inkomster, vilken skattesats är aktuell?
För den inkomst som är skattepliktig för den ideella föreningen blir skattesatsen 28 procent.
Avsättning till periodiseringsfond får ske på samma sätt som i ett aktiebolag.
Skattebasen är den nettointäkt som hänför sig till inkomsten. Således får kostnader direkt hänförliga till den skattepliktiga inkomsten dras av.
Det skall här också tilläggas att den ideella föreningen har rätt till ett grundavdrag från den taxerade inkomsten. Grundavdraget är 15.000 kronor.
4.2 Fastighetsinkomster
Inkomster av fastighet som golfklubben äger är skattefria om fastigheten till mer än hälften
används i den idrottsliga verksamheten. Med fastighet i detta sammanhang avses t ex byggnad som klubben äger trots att denna står på annans mark.
Är klubbens hyresintäkter/arrendeintäkter avseende shopen eller restaurangen skattepliktiga?
Det första man måste fråga sig är om det är en byggnad som hyrs ut eller en rörelse som sådan.
Hyr man bara ut tomma lokaler måste man se till vad fastigheten används till i övrigt. Är mer än hälften uthyrd skall arrende/hyresinkomsten beskattas. Används dock fastigheten till mer än hälften av den ideella föreningen blir arrendeintäkten befriad från skatt.
Hyr man ut lokaler med tillhörande specialutrustning som behövs för att driva t.ex.
restaurangverksamhet kan det vara fråga om utarrendering av rörelse. Denna inkomst saknar naturligt samband med idrotten och skall som regel beskattas.
4.3 Fastighetsskatt
En fastighet som ägs av en ideell förening skall inte åsättas ett taxeringsvärde och sålunda inte beskattas för fastighetsskatt om fastigheten till övervägande del används i den idrottsliga
verksamheten. Med övervägande del avser man mer än 50 procent. Det är sålunda samma regler för skattebefrielse som vid inkomstbeskattningen. Detta leder alltså till att om en golfklubb har en fastighet som endast inrymmer utarrenderad shop och restaurang skall inte bara inkomstskatt erläggas utan även fastighetsskatt tillkommer. Fastighetsskatten är 1 procent av taxeringsvärdet för byggnader taxerade som småhus och småhus på jordbruksenhet.
Flera klubbar betalar felaktig fastighetsskatt och man bör se upp så man inte betalar den i onödan.
Om klubbens fastigheter skulle vara felaktigt taxerade kan omprövning av fastighetstaxeringen begäras hos Skatteverket.
4.4 Klubbens skattskyldighet för förmögenhet
Förmögenhetsskatt skall erläggas för de tillgångar som ingår i klubbens inkomstskattepliktiga verksamheter med undantag av rörelsetillgångar. Detta innebär i praktiken att ytterligt få klubbar kommer att behöva betala förmögenhetsskatt.
Förmögenhetsskatten är 1,5 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 25.000 kronor.
5 Golfklubbens deklarations- och uppgiftsskyldighet
En allmännyttig ideell golfklubb är skyldig att avlämna inkomstdeklaration om:
· skattepliktiga inkomster överstiger 15.000 kronor på ett år eller
· skattepliktig förmögenhet överstiger 25.000 kronor eller
· fastighetskatt skall erläggas eller
· särskild löneskatt å pensionskostnader skall erläggas eller
· mervärdeskatt skall redovisas
En s.k. särskild uppgift lämnas i likhet med andra allmännyttiga ideella föreningar.
Det är samma blankett INK 3 för den särskilda självdeklarationen och för särskild uppgift, bara olika sidor.
5.1 Ett golfaktiebolags skatt- och deklarationsskyldighet
Golfverksamhet som drivs i form av ett aktiebolag är skattepliktig för alla sina inkomster.
Aktiebolag är ej föremål för förmögenhetsskatt.
GolfAB är deklarationsskyldiga för alla inkomster som överstiger 100 kronor. Skatt utgår med 28 procent på nettointäkten.
Ett aktiebolag får innan beskattning sker göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond med 25 procent av överskottet av näringsverksamhet före avdraget.
5.2 Arbetsgivarrollen, arbetstagarbegreppet och F-skattsedel
Med arbetsgivarrollen följer diverse skyldigheter som åvilar en golfklubb när det gäller skatter och avgifter till följd av att man utbetalar olika typer av ersättningar och förmåner till någon som är arbetstagare eller uppdragstagare.
Trots att den ideella golfklubben har en mycket begränsad skattskyldighet inverkar denna begränsning inte på klubbens skyldigheter i egenskap av arbets-/uppdragsgivare. Klubben måste således svara för preliminärskatteavdrag, inbetalning av arbetsgivaravgifter och avlämna
kontrolluppgifter på samma sätt som en vanlig arbets-/uppdragsgivare. Dessa bestämmelser omfattar naturligtvis även golfAB.
Observera att om styrelseledamöter och kommittéledamöter slipper betala hela eller delar av medlemsavgiften är detta att se som ersättning för utfört arbete och skall därför behandlas som andra ersättningar.
Den skattemässiga gränsdragningen mellan arbetstagare och självständiga företagare sker genom en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.
Det är numera enklare att avgöra om skatteavdrag skall göras eller inte på ersättning för ett arbete som utförts. Det är typen av skattsedel som avgör. Betalas ersättning ut till en person som har A-
skattsedel är man skyldig att göra skatteavdrag vid utbetalningstillfället. Detta gäller oavsett om uppdragstagaren är en fysisk eller juridisk person och oavsett om ersättningen är huvudsaklig inkomst eller sidoinkomst.
Om någon åberopar en F-skattsedel skall skatteavdrag inte ske.
Betalar man ut ersättning till någon fysisk person med A-skatt skall dessutom arbetsgivaravgift erläggas eftersom personen betraktas som anställd.
Rent praktisk kan man konstatera att det är typen av skattsedel som avgör om det är en arbetstagare eller en egen företagare. Notera dock att om en fysisk eller juridisk person åberopar en F-skattsedel när det uppenbart är fråga om anställning skall klubben skriftligen meddela skattemyndigheten detta. Klubben kan annars tillsammans med uppdragstagaren bli ansvarig för skatt och sociala avgifter på ersättningen.
5.3 Skyldighet att lämna kontrolluppgift
En golfklubb som betalat ersättning till en person med sammanlagt 100 kronor under ett år skall lämna kontrolluppgift till Skatteverket. Gränsen på 100 kronor gäller oavsett om ersättningen består av kontanter eller förmåner.
Utgör ersättningen för mottagaren inkomst av näringsverksamhet skall ingen kontrolluppgift lämnas. Detta innebär t ex att om en professionell golfspelare som vinner en tävling och erhåller ett pris som överstiger 100 kronor behöver ingen kontrolluppgift lämnas. Anledningen är att den professionella golfspelaren anses bedriva näringsverksamhet och inte är att anse som anställd. Han skall själv ombesörja inbetalning av skatt samt sociala avgifter (egenavgifter). Förutsättning för att klubben inte skall anses ha denna skyldighet är att en F-skattsedel uppvisas. Ett annat sätt är att ange på faktura eller dylikt att man har F-skattsedel.
5.4 Arbetsgivaravgifter, preliminär skatt mm.
Ett annat ord för arbetsgivaravgifter är sociala avgifter och egenavgifter. När en fysisk person bedriver rörelse dvs. är näringsidkare, skall han erlägga s.k. egenavgifter.
Huvudregeln är att arbetsgivaravgifter skall erläggas av arbetsgivaren eller annan som under året betalt ut ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete som uppgått till minst 1.000 kronor per år till samma mottagare.
För att underlätta utbetalningar av mindre summor av ersättningar och förmåner som en
allmännyttig ideell förening med idrottsligt ändamål betalar till en idrottsutövare, som inte är att betrakta som näringsidkare, föreligger befrielse från arbetsgivaravgifter om den årliga
ersättningen/förmånen understiger ett halvt basbelopp (2007 = 20 150 kronor).
Att klubben slipper betala arbetsgivaravgift innebär inte att beloppet är skattefritt för mottagaren.
Kontrolluppgift skall lämnas och mottagaren skatta för det på vanligt sätt.
Tänk också på att om ersättningen uppgår till t.ex. 21.000 kronor skall arbetsgivaravgift erläggas på hela summan.
Med idrottsutövare avses tränare, funktionärer, lagledare, domarfunktionärer, aktiva idrottare etc.
vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen. Däremot är de personer som huvudsakligen sysslar med administrativa uppgifter undantagna, t.ex.
styrelseledamöter.
OBSERVERA att halva basbeloppsregeln endast gäller ersättningar som betalas av en allmännyttig ideell förening.
Arbetsgivaravgiften för 2007 är 32,42 procent av lönen.
För samtliga ersättningar och förmåner skall preliminärskatteavdrag ske. Skatteavdragsskyldighet föreligger inte om den kontanta ersättningen uppgår till högst 1.000 kronor.
Preliminärskatteavdrag skall ske om A-skattsedel eller ingen skattsedel uppvisas. Är man att betrakta som den som utger mottagarens huvudsakliga inkomst skall skatteavdrag ske enligt skattetabellerna. Är det mottagarens sidoinkomst skall skatteavdrag ske med 30 procent av utgivna ersättningen och skattepliktiga förmånerna.
Preliminärskatteavdrag behöver inte ske om ersättningen faller under den s.k. ”halva basbeloppsregeln”.
Har ersättningen eller förmånen utgivits till någon som vid årets ingång fyllt 65 år skall inte arbetsgivaravgifter erläggas för denna person utan löneskatt. Löneskatt är skattedelen av arbetsgivaravgifterna.
Löneskatten utgår med 24,26 procent (2007).
Rent praktiskt betalas löneskatten genom skattedeklarationen, dvs. samtidigt med de vanliga arbetsgivaravgifterna.
Löneskatt skall också erläggas på en arbetsgivares kostnader för anställdas pensionsförmåner.
Denna löneskatt påförs på slutskattsedeln och underlaget skall anges på blankett 3 för inkomstskatt.
5.5 Skattedeklaration
Arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt och avdragen preliminär skatt skall redovisas varje månad i en skattedeklaration. Skattedeklarationen och skatteinbetalningen – som skall göras till
golfklubbens skattekonto – skall vara Skatteverket tillhanda senast den 12:e i månaden efter
utbetalningsmånaden. (Skattedeklaration för företag med momsomsättning över msek 40 skall vara Skatteverket tillhanda senast den 26:e i månaden efter utbetalningsmånaden.)
Skatteverket skickar varje månad ut skattedeklarationer till de golfklubbar som är registrerade som arbetsgivare.
5.6 Lathund – Arbetsgivaravgifter, Skatteavdrag, Kontrolluppgift
Ersättning till aktiv idrottsutövare/funktionär
Ersättning Kontrolluppgift Arbetsgivaravg. Skatteavdrag Från 100 kr upp
till ½ basbelopp
Ja Nej Nej
Ett ½ basbelopp och högre
Ja Ja Ja
Ersättning till övrig personal
Ersättning Kontrolluppgift Arbetsgivaravg. Skatteavdrag
Från 100-999 kr Ja Nej Nej
1 000 - Ja Ja Ja
6 Golfklubbens skattskyldighet till moms
Som vi konstaterat tidigare är i regel de flesta av golfklubbens intäkter befriade från inkomstskatt.
Detta gäller även momsen.
Enligt momslagen är entréavgifter till idrottsevenemang eller avgifter för att utöva idrottslig verksamhet undantagna från moms om verksamheten tillhandahålls av staten, kommun eller allmännyttig ideell förening.
Genom detta kan vi slå fast att golfspel i en allmännyttig ideell förening inte är momspliktigt.
Blir det moms på golflektioner/golfskolor?
Med utövande av idrottslig verksamhet avses inte bara praktiskt utövande av sport eller idrott.
Även sådan idrottslig verksamhet som till mindre delar består av ett teoretiskt inslag omfattas. Som exempel nämner Skatteverket golfskolor.
Svaret är därför att det inte skall utgå moms på golflektioner/golfskolor när dessa tjänster tillhandahålls från golfklubben om denna är en allmännyttig ideell förening som undantas från inkomstbeskattning (se vidare nedan under 10. “Aktuellt” ).
Den ideella föreningen ska inte heller ta ut moms på reklamintäkter under förutsättning att dessa är inkomstskattebefriade (se vidare nedan under 9.4 “Reklamskatt”).
6.1 Vad är blandad verksamhet i momssammanhang?
Om en klubb (allmännyttig ideell förening) har inkomster för vilka den skall beskattas, t.ex.
restaurang eller shop, så skall den registrera sig till moms för denna verksamhet.
Resultatet blir att moms tas ut på intäkterna i just denna verksamhet och att avdrag erhålls för den moms som är direkt hänförlig till kostnader i denna verksamhet.
Man erhåller dock inget avdrag för den moms som är hänförlig till kostnader som hör till den övriga skattefria verksamheten. Klubben har i detta fall s.k. blandad verksamhet i momshänseende.
Vid blandad verksamhet har man även rätt att dra av viss del av den moms som är hänförlig till gemensamma kostnader, dvs. gemensamma för såväl den verksamhet som är momspliktig som för den som inte är momspliktig. Det är ett komplicerat avdragssystem och den klubb som har blandad verksamhet bör rådgöra med expertis för att reda ut vilken moms man har rätt att dra av. Något förenklat kan sägas att full avdragsrätt föreligger för ingående moms som är hänförlig till den momspliktiga verksamheten, emedan ingen avdragsrätt föreligger för den ej momspliktiga verksamheten. För ingående moms som är gemensam ska en uppdelning göras på den skattepliktiga, respektive den ej skattepliktiga delen. Vid en sådan uppdelning ska den
fördelningsgrund användas som på mest rättvisande sätt visar hur anskaffningarna har förbrukats i de olika verksamhetsdelarna. Exempel på fördelningsgrunder kan vara omsättning, lokalyta eller nedlagd tid hos personalen.
6.2 Moms på fastighetsintäkter
Huvudregel: Upplåtelse av fastighet är inte momspliktigt.
Frågan som följer är då vad som enligt mervärdesskattelagen utgör fastighet.
Förutom jord (mark) anses som fastighet även byggnad, ledning, stängsel eller liknande anläggning som anlagts på marken och som tillhör markägaren eller annan än ägaren till jorden.
Detta innebär att om en golfklubb eller ett golfAB äger banan och byggnader men inte marken anses de ändå som fastighetsägare. De kan således, om övriga förutsättningar är uppfyllda (se respektive avsnitt):
· begära frivillig skattskyldighet, d v s ansöka om att momsbelägga del av fastighetsintäkten
· bli föremål för uttagsbeskattning
Fast inredning och annat som tillförts byggnaden som sådan för byggnadens allmänna funktion, ingår också i mervärdesskattelagens fastighetsbegrepp.
Sådan fast inredning som anskaffats för att direkt användas i viss verksamhet anses dock inte vara del av fastighet.
Detta medför att t ex klädskåp eller skåp för golfbagar inte är att anse som fastighet eftersom dessa tillförts byggnaden för att direkt användas i golfverksamheten. Upplåtelse av förvaringsskåp är momspliktigt om det är annan än klubben (allmännyttig ideell förening) som hyr ut dessa.
För den ideella golfklubben som hyr ut dylika skåp till sina medlemmar har detta ingen betydelse men för ett golfAB innebär det skyldighet att debitera moms på denna skåputhyrning med 25 procent.
En golfklubb som äger en bana och hyr ut den till ett golfAB kan ansöka om frivillig
skattskyldighet för momsen eftersom golfAB kommer att bedriva momspliktig verksamhet på banan (tillhandahållande av idrott).
Om däremot uthyrning sker till en golfklubb, t.ex. från ett aktiebolag som äger banan kan någon frivillig skattskyldighet till mervärdesskatt för uthyrningen inte medges eftersom golfklubben inte kommer att bedriva momspliktig verksamhet på banan. En allmännyttig ideell förenings
tillhandahållande av idrottstjänster är undantaget från mervärdesskatt.
Observera att uthyrning av enbart mark (utan golfanläggning) alltid är en momsfri transaktion som det inte går att få frivillig skattskyldighet för.
Bolaget kan drabbas av uttagsbeskattning för de egenregiarbeten som bolagets personal utför på banan i det fall den uthyrs till en golfklubb (se vidare nedan under 6.4).
Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked från den 29 januari 1998 ansett att upplåtelse av golfbana till en golfklubb inte kan anses som en från skatteplikt undantagen fastighetsupplåtelse utan en s.k. korttidsupplåtelse. Den aktuella klubben hade ingått ett nyttjanderättsavtal som löpte på 40 år med ägaren till en golfbana. Avtalet gav klubbens medlemmar rätt att för, och i samband med, golfspel använda aktuell golfbana. För sina rättigheter enligt avtalet skulle klubben för varje medlem med spelrätt till ägaren överlåta dels hela den kapitalinsats som medlemmen var skyldig
att betala, dels 90 procent av medlemmens årsavgift. S.k. greenfee-avgifter tillföll också ägaren till anläggningen. Ägaren hade även rätt att disponera golfbanan för företagsgolf och egna tävlingar.
Enligt Skatterättsnämnden kan en upplåtelse av idrottsanläggning utgöra en momsfri
fastighetsupplåtelse endast i vissa speciella situationer såsom när ett företag för en längre tid och med uteslutande av alla andra hyr en idrottsanläggning eller idrottslokal.
Förhandsbeskedet får tolkas så att endast långtidsuthyrning, och med uteslutande av alla andra, av en idrottsanläggning kan omfattas av undantaget från skatteplikt för fastighetsuthyrning (för vilken frivillig skattskyldighet kan sökas under vissa förutsättningar, se vidare nedan under 6.3), medan övriga tillhandahållanden av idrottsanläggningar utgör tillhandahållande av idrottstjänst. En idrottstjänst är skattefri om den tillhandahålls av en golfklubb (en allmännyttig ideell förening) men ska beläggas med 6 procent moms om upplåtaren är ett bolag. Förhandsbeskedet ger även stöd för uppfattningen att en klubb kan anses som ett antal idrottsutövare (se vidare nedan under 10.
“Aktuellt”).
6.3 Fastighet – frivillig skattskyldighet till moms
Huvudregeln är att uthyrning av fast egendom inte är momspliktig. Det finns naturligtvis ett undantag som bekräftar även denna regel, och den kallas på fackspråk för ”frivillig
skattskyldighet”.
Frivillig skattskyldighet innebär att en fastighetsägare eller en första- respektive
andrahandshyresgäst, som hyr ut en fastighet till en person som bedriver momspliktig verksamhet på den fastigheten, frivilligt kan registrera sig till moms.
Observera så här långt att uthyraren måste vara fastighetsägare eller första- respektive
andrahandshyresgäst och att uthyrarens hyresgäst måste bedriva momspliktig verksamhet i den uthyrda lokalen/på anläggningen.
Varför vill man då frivilligt registrera sig till moms?
Svaret är att fastighetsägaren som hyr ut fastighet/anläggning då får rätt att retroaktivt dra av den moms som erlagts för ny-, till- eller ombyggnad om den frivilliga skattskyldigheten medges inom tre år från utgången av det kalenderår då ny-, till- eller ombyggnaden var färdigställd
(slutbesiktning). Detta innebär också att löpande avdrag medges för ingående moms på
driftskostnader. Observera att detta s.k. retroaktiva avdrag inte kan göras om banan tas i bruk innan ansökan om frivillig skattskyldighet sänds in till Skatteverket. Skatteverket anger att ansökan om frivillig skattskyldighet för uthyrning av lokalen/anläggningen ska komma in till Skatteverket senast under kalendermånaden efter den månad hyresgästen tillträdde lokalen/anläggningen. Det är alltså viktigt att notera att ansökan om frivillig skattskyldighet för uthyrning av golfanläggningen ska ske innan den tas i bruk, i annat fall kan avdrag inte ske direkt för hela byggmomsen utan då får avdrag ske genom jämkning (se angående jämkning nedan under 6.3.2) vilket innebär att 1/10 av byggmomsen betalas tillbaka per år, under den tid som kvarstår av en 10-årsperiod räknat från slutbesiktning. Detta innebär dessutom att den skattskyldige kan gå miste om avdragsrätt för en del av momsen. Om uthyrningen t.ex. sker först år 3 efter slutbesiktningen så kommer avdrag inte att kunna ske för 2/10 av byggmomsen. För det fall en klubb har kostnader för ny-, till- eller
ombyggnad idag, men uthyrning med frivillig skattskyldighet sker till ett dotterbolag (eller annan person som kommer att bedriva momspliktig golfverksamhet på banan) inom tre år från
slutbesiktning av byggåtgärderna, ska alltså klubben se till att skicka in en ansökan om frivillig
skattskyldighet till Skatteverket innan dotterbolaget ”flyttar in”, eller senast under kalendermånaden därefter.
När det gäller det retroaktiva avdraget räknas treårsperioden från det att byggnadsarbetena har utförts.
Moms på driftskostnader får dras av fr.o.m. registreringen men inte retroaktivt.
Eftersom frivillig skattskyldighet gäller för upplåtelse av fastigheten ska hyran beläggas med moms. Hyresgästen som bedriver momspliktig verksamhet på fastigheten kan göra avdrag för den moms denne betalar på hyran.
Skattskyldighet medges tidigast från den dag då skriftlig ansökan kommit in till
skattemyndigheten, därför gäller det att ansökan skickas in i tid. Retroaktivt avdrag för kostnader avseende ny-, till- eller ombyggnad får i sin helhet göras den första redovisningsperioden när fastighetsägaren har blivit skattskyldig.
6.3.1 Skattskyldighetens upphörande
Ansökan om skattskyldighet till moms för uthyrning av fast egendom är frivillig. Den
fastighetsägare som en gång blivit registrerad kan dock inte frivilligt gå ur systemet annat än vid försäljning av fastigheten om såväl säljare som köpare är överens om att den frivilliga
skattskyldigheten ska upphöra. I annat fall kan utträde ske ur systemet först när förutsättningarna för skattskyldighet inte längre föreligger, t.ex. om uthyrning sker till någon som inte bedriver momspliktig verksamhet på fastigheten. Om så är fallet kan fastighetsägaren även bli skyldig att återbetala (jämka) den byggmoms han fått avdrag för. Detta kan inträffa t.ex. om en skattskyldig hyresgäst flyttar och fastigheten hyrs ut till en icke mervärdesskattepliktig hyresgäst, eller om fastigheten säljs eller förstörs så att den inte längre kan användas.
6.3.2 Jämkning
En s.k. korrigeringstid om tio år löper från och med det år då ny-, till-, eller ombyggnationen har färdigställts. Om något inträffar så att användningen av fastigheten övergår från att användas i momspliktig verksamhet till ej momspliktig verksamhet under dessa tio år ska den ingående momsen jämkas med en tiondel för varje år. Om händelsen inträffar år tre ska alltså 7/10 av den ingående momsen jämkas. Jämkningen kan ske åt båda håll. Om ändring sker från användning i momspliktig verksamhet till ej momspliktig ska tidigare avdragen ingående moms betalas tillbaka till staten respektive om ändring sker från användning i ej momspliktig verksamhet till
momspliktig ska tidigare ej avdragen ingående moms betalas ut till fastighetsägaren.
Observera att de s.k. jämkningsreglerna endast gäller om den ingående momsen på investeringen (ny-, till-, eller ombyggnationen) uppgår till minst 100.000 kronor.
6.3.3 Sammanfattning – frivilligt skattskyldighet
Huvudregel: Ingen moms på hyra av fastighet.
Undantag: Frivillig skattskyldighet.
Förutsättningar: Gäller endast fastighetsägare, förstahands- respektive andrahandshyresgäst.
Hyresgäst måste driva mervärdesskattepliktig verksamhet på fastigheten för att frivillig skattskyldighet ska kunna medges.
Skriftlig ansökan skall skickas till skattemyndigheten.
Frivillig skattskyldighet medges tidigast från den dag ansökan inkom till Skatteverket.
Vilken moms får fastighetsägaren/hyresgäst som hyr ut med frivillig skattskyldighet dra av?
· Moms på löpande driftskostnader fr.o.m. momsregistreringen.
· Moms på ny-, till- och ombyggnad förutsatt att arbetet tillhandahållits högst tre år innan ansökan om frivillig skattskyldighet inkommit till skattemyndigheten.
Övrigt
· Hyran beläggs med moms. Denna är avdragsgill för hyresgästen eftersom han bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet. Den moms som fastighetsägaren får in på hyran skall betalas till skattemyndigheten.
· Fastighetsägaren kan i vissa fall bli skyldig att jämka/återbetala avdragen moms.
Kan en ideell golfklubb begära frivillig skattskyldighet?
Ja, men endast under förutsättning att hyresgästen bedriver skattepliktig verksamhet på banan och i lokalerna som hyrs ut. Detta innebär att frivilligt inträde kan bli aktuellt vid uthyrning av banan till t.ex. ett golfAB eller av restauranglokaler och shop.
Kan ett golfAB begära frivillig skattskyldighet vid uthyrning av bana eller byggnad till en golfklubb?
Nej, eftersom golfklubben inte bedriver någon momspliktig verksamhet. Om golfklubben hyr ut banan med frivillig skattskyldighet bedrvier golfklubben momspliktig verksamhet på banan och då kan golfAB ansöka om frivillig skattskyldighet för uthyrning till klubben.
Sammanfattande skiss:
6.4 Uttagsbeskattning – moms på egenregiarbeten
En fastighetsägare som skall reparera eller bygga om sin fastighet har två alternativ. Antingen köps denna tjänst av en byggherre eller så kan föreningen/bolaget göra jobbet själv med hjälp av egna anställda. Applicerar vi detta på golfverksamhet så kan det avse en banägares underhåll av banan.
Denne kan göra detta med egen personal eller lägga ut jobbet på en entreprenör. Köps tjänsten tillkommer moms. Med motiveringen att det inte skall vara fördelaktigare att göra detta jobb med egen personal jämfört med att köpa tjänsterna, har man infört en regel som innebär att en
fastighetsägare som utför egenregiarbeten på en fastighet skall betala moms för detta. Regelns syfte är att uppnå konkurrensneutralitet mellan de bägge alternativen och gäller under förutsättning att:
· Fastigheten används i en verksamhet som inte är momspliktig.
· Lönekostnaden för nämnda arbeten överstiger 150.000 kronor.
Uttagsbeskattning innebär att fastighetsägaren skall betala in moms på ovan nämnd lönekostnad.
Med lönekostnad menas lön och därtill hänförliga avgifter och skatter. En ideell golfklubb som är fastighetsägare och som är befriad från inkomstskatt berörs inte av denna beskattning. Detta eftersom klubben inte bedriver näringsverksamhet. Ett golfAB som utför eget arbete på banan, där ingen momspliktig verksamhet bedrivs kan däremot bli föremål för uttagsbeskatting. En sådan situation kan inträffa om golfAB t.ex. hyr ut en byggnad eller del därav till den ideella golfklubben utan att ha beslut om frivillig skattskyldighet, dvs. golfAB hyr ut banan utan moms. Som exempel hänvisas till avsnitt 13.4.2.
En byggnad som bolaget använder i en mervärdesskattepliktig verksamhet eller som omfattas av reglerna om frivilligt inträde berörs dock inte av uttagsbeskattningen. De skulle ju haft rätt att dra av den moms de betalat till en byggherre. Någon neutralitetsregel behövs därför inte.
Sammanfattningsvis kan man säga att uttagsbeskattning träffar inkomstskattepliktigt subjekt som utför egenregiarbeten på egen fastighet som används i en icke momspliktig verksamhet.
Sponsring, reklam etc.
25 % moms
Golfspelare
Bolaget Klubben
(Fastighetsägare)
6 % mervärdesskatt på greenfee och
spel(rätts)avgifter för såväl klubbmedlemmar som andra spelare 6 % mervärdesskatt vid uthyrning
för t.ex. tävling eller annan ideell verksamhet
Uthyrning av bana (friv.skskhet) och klubbhus, personal och maskiner,
mervärdesskatt med 25 % Medlemsavgifter,
ingen mervärdesskatt
7 Spelrätter och avgifter
7.1 Inkomstskatt
Spelrätt i golf har huvudsakligen två betydelser:
1. Spelrätt medges till medlemmar i golfklubb som erlagt en kapitalinsats i klubben för att erhålla ett överlåtbart spelrättsbevis. Spelrätten köps och säljs till marknadspris till andra, antingen privat eller via klubben.
2. Många klubbar benämner medlemmens rätt att få spela på golfbanan utan att erlägga greenfee, som spelrätt.
I den sistnämnda betydelsen ingår ofta spelrättsavgiften i den årsavgift som medlemmarna erlägger årligen.
I vissa fall finns det anledning för golfklubben att omvandla en kapitalinsats, oftast ett medlemslån, till spelrätter. I sådant fall kommer medlemmen att erhålla en överlåtbar spelrätt i enlighet med punkt 1 ovan. Ur skatterättslig synpunkt uppkommer då två frågor.
1. Är omvandlingen av medlemslånet till en spelrätt att betrakta som en skattepliktig händelse för golfklubben?
2. Hur beskattas medlemmen vid en avyttring av spelrätten?
Regeringsrätten har i domar den 8 mars 2005 besvarat dessa frågor.
För golfklubben innebär omvandlingen att man erhåller en kapitalinsats från medlemmen och samtidigt utfärdar en spelrätt. Detta skall inte medföra att golfklubben får någon skattepliktig intäkt.
En medlem (individ) som avyttrar sin spelrätt skall beskattas enligt reglerna för avyttring av tillgångar som innehafts för personligt bruk. Dessa regler innebär att omkostnadsbeloppet schablonmässigt kan beräknas till ett belopp motsvarande 25 procent av ersättningen. Vidare medger reglerna att ett belopp om 50 000 kronor av vinsten är skattefritt. Resterande del beskattas med 30 procent.
7.2 Moms
Moms tas ut med 6 procent vid tillhandahållande av idrottstjänster från annan än allmännyttig förening, stat eller kommun, eller om tjänsterna har ett omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten.
Såsom nämnts ovan kan begreppet ”spelrätt” användas i flera olika sammanhang med olika betydelser. Dock kan man urskilja två huvudtyper av ”spelrätter”. Den ena huvudtypen utgör ett överlåtbart bevis om att innehavaren har erlagt kapitalinsats i klubben, och den andra utgör en rättighet att få spela golf utan att erlägga green fee. Såsom angivits inledningsvis under
”Definitioner” kan dessa huvudtyper kombineras på flera olika sätt. Frågan är då om moms ska
utgå på dessa ”spelrätter” eller inte. Detta är inte en enkel fråga. Något förenklat kan man säga att om betalningen utgör en kapitalinsats i klubben eller golf AB ska någon moms inte utgå, eftersom ersättning för sådana andelar faller utanför momsens tillämpningsområde. Däremot ska moms erläggas för det fall ”spelrätten” utgör en betalning för att få spela golf och ”spelrätten” utges av någon annan än en golfklubb (allmännyttig förening, stat eller kommun), eftersom det då föreligger ett tillhandahållande av en idrottstjänst. I praktiken förekommer dock olika kombinationer av dessa nämnda huvudtyper och det är ofta mycket svårt att med bestämdhet säga att den tillhandahållna
”spelrätten” renodlat är en kapitalinsats eller en betalning för att få spela golf. Därmed blir det också mycket svårt att avgöra om moms ska debiteras eller inte.
Vad som kan konstateras är dock att för det fall en allmännyttig ideell förening (dvs. golfklubben i detta sammanhang) tillhandahåller ”spelrätter” av något slag ska moms inte debiteras. Detta gäller oavsett om ”spelrätten” utgör en kapitalinsats eller en ersättning för spel eftersom golfspel som tillhandahålls av golfklubb är undantaget från moms.
Nedan följer en bedömning av några av de vanligare formerna av ”spelrätter” och kapitalinsatser som finns på marknaden. Det är inte möjligt att generellt uttala sig om hur klubbar ska hantera moms i samband med utgivande av ”spelrätter” utan förutsättningarna i varje enskild situation måste utredas och bedömas. En klubb kan i det enskilda fallet t.ex. söka ett förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN). Klubben ska då vara medveten om en viss handläggningstid hos SRN.
Klubben kan även välja att öppet redovisa för Skatteverket hur man avser att hantera momsen vad gäller ”spelrätterna”. Oavsett vilken väg klubben väljer kan det vara en god idé att hantera
momssituationen tillsammans med eventuella revisiorer eller rådgivare.
Kapitalinsats/revers Ett lån som en medlem lånar ut till en golfklubb utlöser inga momskonsekvenser eftersom den betalningen inte motsvaras av klubbens tillhandahållande av en någon tjänst. Eventuell ränta är dock undantagen från moms, men om lånet ges av en privatperson saknar det betydelse.
Spelavgift Denna årliga avgift utgör alltid vederlag för tillhandahållande av golfspel, dvs. en idrottstjänst. Detta innebär således att 6 procents moms ska debiteras när denna avgift tas ut av ett golfAB. Såsom nämnts ovan gäller detta inte om spelavgiften tillhandahålls av golfklubben, eftersom tillhandahållande av idrott från av ideella allmännyttiga föreningar inte är momspliktigt.
Spelrättsbevis Avgiften för spelrättsbevis erläggs i samband med köp eller överlåtelse av beviset. Spelrättsbeviset utgör en förutsättning för golfspel på anläggningen i kombination med erläggande av spelrättsavgift och i förkommande fall även medlemsavgift till golfklubb. Spelrättsbeviset är svårbedömt i momshänseende. Det är tveksamt om spelrättsbeviset utgör ett vederlag för en tillhandahållen idrottstjänst eller om den endast ska anses utgöra en kapitalinsats. Detta får relevans om spelavgiften tas ut av ett golfAB eftersom tillhandahållande av idrottstjänster från bolag ska debiteras med moms. Såsom nämnts ovan gäller detta inte om spelavgiften tillhandahålls av golfklubben, eftersom tillhandahållande av idrott från av ideella allmännyttiga föreningar inte är momspliktigt.
Det är därför tveksamt om moms ska debiteras eller inte när beviset
tillhandahålls av annan än en allmännyttig ideell förening, stat eller kommun.
Spelrättsavgift Denna årliga avgift tas ut av golfklubb eller golfAB, som har ett system med spelrättsbevis, för rätten att spela på anläggningen. Eftersom denna avgift är direkt kopplad till golfspel ska momsdebiteras när den tas ut av t.ex. ett golfAB, dvs. någon annan än en allmännyttig ideell förening, stat eller kommun
7.2.1 Faktureringsskyldighet samt samfakturering av spelrätts- och medlemsavgift
Det händer att klubben och dess helägda golfAB samfakturerar spelrätts- och medlemsavgiften, dvs. dessa avgifter tas ut av medlemmen på en gemensam faktura. Fakturering av egen och annans försäljning kan ske i samma handling. En sådan handling kan enligt momslagen betraktas som två fakturor, dvs. en för respektive säljare. För varje sådan faktura måste då de krav som ställs i mervärdesskattelagen på innehållet i en faktura vara uppfyllt.
För det fall fakturering sker till privatpersoner ställs inga krav på att fakturering ska ske i enlighet med momslagens bestämmelser. I dessa fall finns det alltså inga särskilda krav att följa i
momshänseende. Eftersom det i de allra flesta fall torde vara privatpersoner som är medlemmar i en golfklubb och erlägger medlemsavgifter uppstår därför inget problem med momsen vid samfakturering av spelrättsavgift respektive medlemsavgift.
Detsamma gäller avseende fakturering av medlemsavgifter. Inte heller här ställs krav på faktura enligt momslagen eftersom betalning av medlemsavgift inte anses utgöra en betalning för en tillhandahållen vara eller tjänst. I momshänseende utgör detta inte en omsättning och därmed faller medlemsavgiften utanför momslagens tillämpningsområde. Medlemsavgifter ska därför inte momsbeläggas.
Inte heller föreligger något faktureringskrav i momshänseende om spelrättsavgifter av olika slag tas ut av klubben (se ovan under 7.2).
Vid fakturering av en spelrättsavgift som utgör en kapitalinsats (se ovan under 7.2) i klubben/golfAB ställs inte heller några faktureringskrav enligt momslagen.
För det fall fakturering sker till en näringsidkare, t.ex. om ett företag köper in ett antal green fee- biljetter föreligger dock krav enligt momslagen på att en faktura med visst innehålls ställs ut. I dessa fall torde inte fakturering av medlemsavgift ske i samma faktura men om så skulle vara fallet, så avser faktureringen endast en försäljning i momshänseende, nämligen green fee- biljetterna (spelrättsavgift som avser golfspel – se ovan under 7.2). Fakturan kan ställas ut av antingen golfAB eller klubben. Oberoende av vem som ställer ut fakturan måste den uppfylla momslagens krav på innehåll i faktura när det gäller den del som avser golfspel.
Om det är klubben som ställer ut fakturan kommer fakturering av golfspel i detta fall att ske för golfAB:s räkning, det innebär att fakturan måste innehålla samma uppgifter som om bolaget hade ställt ut fakturan. Momslagen ställer följande krav på fakturainnehåll:
· Datum för utfärdande
· Löpnummer som ensamt identifierar fakturan
· Den skattskyldiges momsregistreringsnummer
· Kundens momsregistreringsnummer under vilket denne förvärvat varor eller tjänster vid s.k. omvänd skattskyldighet
· Fullständigt namn och adress för den skattskyldige och hans kund
· De levererade varornas eller tjänsternas mängd, omfattning och art
· Dagen då varuleverans eller tillhandahållande av tjänst utförts eller slutförts eller dagen då à conto betalning erlagts
· Beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag enhetspriset exkl. skatt samt ev.
prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkl. i enhetspriset
· Tillämpad mervärdesskattesats
Mervärdesskatt att betala, om inte särskild ordning tillämpas där detta inte ska framgå
· Vid befrielse från skatt, d.v.s. vid undantagna transaktioner eller när kunden är skyldig att betala skatt anges relevant lagrum i ML, direktivet eller på annat sätt
Detta innebär att fakturan, oavsett vem som ställer ut den, måste innehålla bolagets namn, och adress, momsregistreringsnummer, bolagets löpnummer etc.
Eftersom tillhandahållande av medlemskap inte utgör någon omsättning i momshänseende ställs, såsom nämnts ovan, inget krav på fakturans utseende i den delen. Därför behöver bara anges de uppgifter som klubben anser nödvändiga för att betalning av medlemsavgiften ska kunna ske.
Naturligtvis bör det framgå att betalningen avser medlemsavgift. På så sätt kan en utomstående granskare sluta sig till att mervärdesskattelagens regler angående fakturainnehåll inte är tillämpliga i den delen.
Sammanfattningsvis
Faktureringsskyldighet föreligger vid:
• GolfAB:s fakturering till näringsidkare av spelrättsavgift (när denna utgör betalning för golfspel se ovan under 7.2)
Faktureringsskyldighet föreligger inte vid:
• Golfklubbs fakturering av spelrättsavgift
• Golfklubbs fakturering av medlemsavgift
• Golfklubbs/GolfAB:s fakturering till privatpersoner
• Golfklubbs/GolfAB:s fakturering av spelrätt som avser kapitalinsats – se ovan under 7.2.
Exempel på en faktura med två säljare:
GK (registreringsnummer) Klubbmedlem
Golfvägen 18 Drivevägen 12
Pegestad Fågelhult
Golf AB (registrerings-/momsregistreringsnummer) Golfvägen 18
Pegestad Datum: 2007-01-01
Fakturanr: 07435
Tjänst Belopp Moms
Medlemsavgift GK 700 kr för 2007
Golfspel Golf AB 2 000 kr
för 2007, moms 6 % 120 kr
Att betala 2 820 kr
8 Jämförelse av mervärdesskatteplikten mellan golfklubb och golfAB
Mervärdesskatt för olika typer av verksamhet kan sammanfattas enligt nedan.
Golfklubb GolfAB
6 % 25 % 6 % 25 %
Medlemsavgifter
Spelrättsavgifter som avser tillhandahållande av golfspel (se ovan under 7.2)
X Spelrättighet som avser
kapitalinsats eller lån (se ovan under 7.2)
Greenfee X
Drivingrange X
Golflektioner/Golfskola X
Tränarutbildning X
Startavgifter X
Anmälningsavgifter X
Uthyrning av vagnar, X
Klubbor, X
golfbilar X
Skåpintäkter X
Reklamintäkter X
Uthyrning av restaurang/shop –
Tomma lokaler X1 X2
Restaurangverksamhet i egen regi X3 X4
Shop i egen regi X5 X X6 X
Observera att frivillig skattskyldighet kan begäras för uthyrning av lokal under vissa omständigheter.
1 Om uthyrningen sker med frivillig skattskyldighet.
2 Om uthyrningen sker med frivillig skattskyldighet.
3 12 procent om försäljning avser mat för avhämtning, dvs. ej servering.
4 12 procent om försäljning avser mat för avhämtning, dvs. ej servering.
5 6 procent moms vid försäljning av t.ex. böcker och tidningar.
6 6 procent moms vid försäljning av t.ex. böcker och tidningar.
9 Sponsring 9.1 Inkomstskatt
9.1.1 Ideell förening
Enligt lag är ”verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller dylikt” att anse som skattebefriad inkomst av hävd. Även om sponsorintäkterna är befriade från skatt för den ideella golfklubben kan klubben ändå bli skyldig att betala reklamskatt. Se dessutom nedan under 9.5 angående hur momsen ska hanteras.
Den första fråga som uppenbarar sig är: Är syftet med dagens sponsoravtal endast att ge reklam och marknadsföringstillfälle?
I avtalen ingår allt som oftast spelrätter, parkeringsplatser i samband med tävlingar, entréavgifter etc. Innebär dessa mertjänster att sponsringverksamhetens karaktär av skattebefriad inkomst förändras så att intäkterna istället skall anses vara skattepliktiga?
Vi kan inte ge ett entydigt svar på denna fråga men vill genom att ta upp frågeställningen göra Er uppmärksamma och hissa en varningsflagga.
9.1.2 Sponsring – Aktiebolag
Drivs golfverksamheten av ett golfAB är sponsorintäkterna både inkomst- och mervärdesskattepliktiga.
9.1.3 Sponsring – företagets avdragsrätt
Den viktigaste frågan i detta sammanhang är trots allt sponsorernas/företagens avdragsrätt. Erhåller sponsorerna inte avdrag för sina sponsringskostnader ökar deras utgifter med skatten. För att ett företag skall få avdrag för den sponsring den lämnar krävs att företaget erhåller en viss grad av motprestation eller att kostnaden har anknytning till företagets verksamhet.
9.2 Reklam
Dagens sponsring är för det mesta att betrakta som reklam. Reklam är en avdragsgill kostnad för företag under förutsättning att priset för reklamen motsvarar reklamvärdet för företaget. Med andra ord reklamen skall skapa eller främja försäljningen i ett företag och priset man betalar måste stå i proportion till vad reklamen kan förväntas åstadkomma i detta avseende.
Några exempel får illustrera detta.
Exempel 1
Bengt livs är en liten livsmedelsbutik i Tyresö några mil söder om Stockholm. Om ägaren till denna beslutar sig för att sponsra en golftävling i södra Skåne kan han knappast påräkna avdrag för detta. Denna reklam kan inte anses påverka försäljningen i hans butik. Reklamvärdet är således i princip noll (angående moms se nedan under 9.5).
Exempel 2
Volvo är en stor sponsor av idrott. Alla vet vad Volvo står för och bilhandlare som säljer deras bilar finns över hela världen. Den reklam Volvo betalar för kan därför som regel anses skapa eller främja försäljning av dess produkt. Reklamen har således ett värde. Kostnaden för reklamen måste alltid stå i relation till värdet.
Exempel 3
Margarinbolaget sponsrade två golftävlingar, ”Flora-alliansen” och ”Flora-cupen”. Tävlingarna hade båda döpts efter en av företagets produkter. Bolaget får anses vara känt över hela Sverige men ändå erhölls inte avdrag i det ena fallet.
Man erhöll avdrag för ”Flora-alliansen”. Denna tävling var en öppen tävling dit många golfklubbar inbjudits. Resultatet av tävlingen publicerades också i massmedia. Reklamen fick på detta sätt spridning och ett värde för bolaget.
För kostnaderna avseende ”Flora-cupen” medgavs dock inget avdrag. Tävlingen vände sig endast till anställda och affärskontakter. Någon publicering av resultatet gjordes inte i massmedia. Något reklamvärde ansågs denna sponsring inte ha.
9.3 Representation
Kunde Margarinbolaget inte få avdrag för sponsringen genom att anse detta som representation?
Reglerna om avdrag för representationskostnader är mycket stränga.
Representationen måste ha ett omedelbart samband med företagets verksamhet.
Kravet på omedelbart samband innebär att:
· Representationen tidsmässigt skall ligga nära en affärsförhandling
· Platsen skall anses som en naturlig förhandlingsort
· Den som representationen riktar sig mot skall antingen vara anställd eller affärskontakt.
Mot bakgrund av dessa hårda krav samt Skatteverkets strikta tolkning av desamma har företagen ibland haft problem med att få avdrag för t ex golfdagar. Däremot är det vanligt att man under en affärsförhandling tar med kunden på en gratis golfrunda. Detta skulle då kunna vara avdragsgillt med de begränsade avdragsramar som föreligger för representation. Skälig avdragsgill kostnad, vid extern representation för greenfee, får anses vara högst 180 kronor per person enligt Skatteverkets meddelande SKV M 2004:4 . Avdrag för måltidsutgift som avser lunch, middag eller supé medges inte med större belopp än 90 kronor per person.
I likhet med vad som är brukligt i andra representationssammanhang anser många företag att värdet av ”golfdagar” är så påtagligt att man medvetet kalkylerar med den merskatt man drabbas av som en extra kostnad.
9.3.1 Personalkostnad
Många gånger får de anställda utnyttja de spelrätter som ingår i olika företagspaket. Detta är att betrakta som en personalförmån som den anställde skall beskattas för samt ingå i företagets uppbördsredovisning avseende källskatt och arbetsgivaravgift.
Företagen subventionerar många gångar de anställdas motionsutövande såsom personalvård. Efter vissa regler får företagen avdrag för kostnaden och den anställde erhåller en skattefri förmån.
Skatteverket har dock intagit en ståndpunkten som starkt kan kritiseras att golf är en exklusiv sport som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning och därför inte omfattas av skattefriheten.
Motioner har inlämnats till riksdagen där man begär att detta förhållande skall ändras så att även golf skall innefattas i reglerna om skattefri personalvård. Finansminister Anders Borg har i svar på en fråga uttalat följande;
”Gränsen för vilken typ av motionsutövning som ska utgöra personalvårdsförmån och därmed vara skattefri för anställda, har bestämts till att det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en. Bakgrunden till denna gränsdragning är att man önskat åstadkomma en nödvändig avgränsning mellan vad som ska vara personalvård i förhållande till personliga levnadskostnader och fritidsintressen.
Sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning har därvid inte ansetts utgöra enklare slag av motion.
Denna gränsdragning bör alltjämt vara vägledande. Jag planerar därför inte för någon förändring av skattelagstiftningen på detta område.”
9.4 Reklamskatt
En golfklubb kan vara skyldig att betala reklamskatt även om verksamheten är allmännyttig. Det innebär att om en klubben offentliggör mer än en enstaka skattepliktig annons eller reklamskylt är det yrkesmässigt, enligt lagen om skatt på annonser och reklam.
När klubben offentliggör skattepliktiga annonser, eller reklam i någon annan form, ska reklamskatt betalas. Med en annons menas ett utrymme som har upplåtits i en trycksak.
Beskattningsvärdet är ersättningen, utan reklamskatt och moms. Detta innebär att skatten beräknas på priset för införandet av en annons i en trycksak, upplåtelsen av utrymme för affischering eller annat reklammeddelande.
Reklamskatten är som huvudregel 8 procent och beräknas på ersättningen för den skattepliktiga varan eller prestationen. En golfklubb som har reklamintäkter som under ett beskattningsår överstiger 20.000 kronor ska registreras hos Särskilda skattekontoret i Ludvika. Den som är registreringsskyldig är också redovisningsskyldig.
Beskattningsår är detsamma som gäller vid redovisning enligt Inkomstskattelagen.
Det innebär att beskattningsåret sammanfaller med kalenderåret, om inte klubben har fått tillstånd av Skatteverket att ha ett annat räkenskapsår. Redovisningsperioden är i regel två månader.
Skatteverket skickar, normalt tre veckor före redovisningsperiodens förfallodag, ut deklarationsblanketter till den adress som klubben är registrerad på.
En skattskyldig golfklubb ska i fakturan eller en därmed jämförlig handling, till den som köper reklamplats, öppet redovisa debiterad (påförd) och i förekommande fall krediterad (tillgodoräknad) reklamskatt. Om inte ersättning tas ut för skattepliktig reklam ska en proformafaktura (för formens skull) eller liknande handling utfärdas. En sådan faktura ska innehålla uppgift om skatt eller beskattningsvärde.
När föreningen är registrerad ska deklaration lämnas för alla redovisningsperioder. Om några reklamskattepliktiga intäkter inte finns under en period ska ändå en deklaration lämnas in för den perioden. Föreningen redovisar då 0 kronor i intäkter. Om beskattningsvärdet för ett år understiger 20.000 kronor ska uppgifter om intäkterna lämnas i deklarationen, men själva skattebeloppet behöver inte betalas in.
Den som är deklarationsskyldig ska i räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för att deklarera och för kontroll av deklarationen. I bokföringen ska det också läggas upp ett särskilt reklamskattekonto. Räkenskapsmaterial ska bevaras i
minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.
Om den reklamskattepliktiga verksamheten upphör ska man skiftligt begära att bli avregistrerad hos Skatteverket. Datum när verksamheten har upphört ska anges. Om verksamheten har tagits över av någon annan bör dennes namn och person/organisations-nummer framgå.
9.5 Moms
Tillhandahållande av sponsring eller reklam är momspliktigt. Om golfklubben, som är en allmännyttig ideell förening, upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens
samlingslokaler eller liknande är detta, såsom nämnts ovan, att anse som skattebefriad inkomst av hävd. Detta innebär att ett sådant tillhandahållande inte heller behöver beläggas med moms, eftersom detta inte anses ske i en yrkesmässig verksamhet då intäkten är inkomstskattebefriad.
Om däremot ett golfAB tillhandahåller sponsring/reklam i någon form, t.ex. genom att upplåta reklamutrymme enligt ovan ska moms debiteras med 25 procent.
Frågeställningar angående tillämplig skattesats kan uppkomma är när golfklubben eller golfAB tillhandahåller såväl spelrätter som reklamtjänster i ett paket till bolag. Bolaget betalar ett pris för hela paketet. Om klubben tillhandahåller detta uppstår dock ingen momsproblematik eftersom vare sig sponsringen eller golfspelet ska beskattas. Klubben kommer alltså inte att debitera bolaget moms på paketet.
Om det däremot är golfAB som tillhandahåller samma tjänster i ett paket uppstår frågan om vilken skattesats som ska tillämpas. När golfAB säljer golfspel är skattesatsen 6 procent emedan
skattesatsen på tillhandahållande av reklamtjänster är 25 procent. I dessa fall bör golfAB göra en uppdelning av paketet och fakturera respektive del med rätt skattesats. Nästa fråga blir då hur stor del av det fakturerade beloppet som utgörs av golfspel respektive reklam? Man bör i detta fall utgå från en självkostnadsprincip, dvs. om 50 procent av priset för att producera tjänsterna utgörs av reklamtjänsterna så ska också 50 procent av det vederlag som erhålls från kunden beskattas med 25 procent.
10 Stipendier
10.1 Generellt
Det är inte definierat i skattelagstiftningen vad ett stipendium är. Enlig allmänt språkbruk är det ett stipendium ett bidrag som ges till en fysisk person och som har benefik karaktär, dvs. inte utgör ersättning för arbete eller prestation som stipendiaten utfört för givarens räkning eller som är till direkt nytta för givaren. Den skatterättsliga praxisen följer oftast denna definition. Ett stipendium som skatterättsligt accepteras som ett stipendium är inte skattepliktig intäkt för mottagaren, inte avdragsgill kostnad för givaren och utgör inte underlag för arbetsgivaravgifter. Skatteverket har givit ut ett meddelande (RSV M 2003:1) som behandlar beskattning av ersättningar i samband med idrottslig verksamhet och som bl.a. tar upp dessa frågor. Om stipendiet inte accepteras
skattemässig ses det som en löneutbetalning varför de regler som anges ovan i bl.a. avsnitt 5.4 gäller, exempelvis befrielsen från arbetsgivaravgifter vid årliga ersättningar som understiger ett halvt basbelopp.
10.2 Inkomstskatt
10.2.1 Givaren
Om givaren är en allmännyttig ideell förening (se avsnitt 3 ovan) är sannolikt ett stipendium som faller in under definitionen ovan en del av den skattebefriade verksamheten. Någon avdragsrätt för kostnaden finns då inte.
I den mån stipendiet faller inom en skattepliktig verksamhet, exempelvis om det utges av ett sådant golfaktiebolag som nämns i avsnitt 5.1 ovan skall avdragsrätten bedöms enligt samma regler som avdragsrätten för sponsring, se avsnitt 9.1.3 och 9.2 ovan. Givaren skall alltså få något av
motsvarande värde, t ex reklam, som motprestation för att stipendiekostnaden skall vara
avdragsgill. Motprestationen innebär då i normalfallet att utbetalningen inte godtas skattemässigt som ett stipendium, att socialavgifter skall utgå och att mottagaren skall beskattas för inkomsten.
10.2.2 Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgifter skall betalas av en arbetsgivare som betalar ut ersättning för utfört arbete, se avsnitt 5.4 ovan. Ett stipendium som följer definitionen ovan är inte en ersättning för utfört arbete eller liknande och medför alltså inte någon skyldighet för utbetalaren att betala arbetsgivaravgifter.
10.2.3 Preliminärskatt
Ingen preliminärskatt skall innehållas om stipendiet faller under definitionen ovan, i annat fall gäller reglerna i avsnitt 5.4.
10.2.4 Kontrolluppgift
Om stipendiet faller under definitionen ovan behöver inte utbetalaren lämna kontrolluppgift, i annat fall gäller reglerna i avsnitt 5.4.
