Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg

(1)

Varför skall kommunen planera för friluftsliv?

”Rekreation i storstadsregion”, Göteborg 2013-05-22

Lars Emmelin

senior professor

Swedish School of Planning

Blekinge Tekniska Högskola

(2)

Swedish School of Planning

Moment

Varför ska kommunen planera för friluftsliv Läget för friluftsliv i dagens planering

Folkhälsoargumentet & definitionsproblemen Reflexioner runt behov och åtgärder

mitt inlägg bygger i hög grad på forskningsprojektet

”Friluftsliv i kommunal planering” inom programmet ”Friluftsliv i förändring”

(3)

Argument för kommunen att planera för friluftsliv

Medborgarnas önskemål

Viktigt för val av bostadsort/område Upplevd hälsa & välbefinnande Konkurrensmedel

”Attraktiv kommun”

Naturturism Formellt krav

”Allmänintresse”

Kommunen ska ange hur den hanterar evt. riksintresse Nationella mål för friluftsliv – nationellt uppdrag

Hantera motstående intressen

Friluftsliv som part i konflikter om markanvändningen Behålla kontroll över markanvändning

Folkhälsa?

Vilket friluftsliv ska kommunen planera för?

(4)

Vilket friluftsliv?

bevarande

naturnära friluftsliv anläggningsberoende;

”konsumistiskt”

”Naturvård, turism & friluftsliv – ett triangeldrama”

(5)

Läget för planeringen idag – några exempel

Allmänheten: Nationell postenkät Friluftsliv 07 + i Blekinge skärgård och kustzon

Friluftslivsmöjligheter påverkat val av bostadsort/bostadsområde: ^(helt

eller delvis eniga)

Nationellt - 40 % Blekinge – 51 %

Upplever viss brist på lämpliga naturområden, vardagar:

Nationellt - 15 % Blekinge - 4 %

Det är kommunens och statens ansvar att skydda frilufts- och rekreationsområden:

Nationellt – 62 % Blekinge – drygt 60 %

Kommunen är bra på att skydda friluftsnatur:

Nationellt – 40% Blekinge – 32 % (hög andel vet ej, 25 %)

Allmänheten är delaktig i planeringen av mark- och vatten:

Nationellt – 18 % Blekinge - 16 % (Mycket hög andel vet ej, 40 %)

Det behövs fler områden som är fria från buller:

Nationellt - frågan saknades Blekinge – 55 %

(6)

Kommunerna:

Webbaserad enkät i samarbete med SKL

Nämner friluftsliv i sin marknadsföring: 92 %

Nämner friluftsliv i policydokument: 42 %

Har friluftsplaner: 6 % (jmf näringslivs-, miljövårds-, naturvårdsplan/grönplan - drygt 30 %)

Beaktar tysta områden i översiktlig planering: 38 %

(7)

Kommunerna:

Intervjuer med planeringstjänstemän

Beskriver föreställning hos beslutsfattare om att ”det finns så mycket grönt” och ”natur är exploateringsreserv”

Anser att kommunens uppdrag är att planera för det friluftsliv ”som många vill göra”

Upplever dilemman – närhet mot tystnad/ostördhet och tillgänglighet/tillrättaläggande mot orördhet

Efterfrågar argument för friluftsliv (exploatering har starka företrädare)

Efterfrågar kunskapsunderlag om friluftsliv – helst lokalt

Efterfrågar tillgång till nätverk med kunniga människor (ex forskare)

(8)

Slutsats av våra studier: Friluftsliv står relativt svagt i kommunal planering

•andra prioriterade frågor

”hållbar stad” som hot mot friluftslivet?

”det finns så gott om andra arealer”

•svag kunskapsbas

•ofta svagt politiskt & organisatoriskt stöd

•brett eller oklart begrepp

•turism eller lokalt friluftsliv

•friluftsliv mellan välfärds- & näringspolitik

•relation till naturvård

statligt eller kommunalt ansvar?

(9)

slutsatser forts.

•riksintressen för friluftsliv

•grovt angivna m svagt kunskapsunderlag & föråldrade

•hanteras svagt el inte alls av många kommuner

•interkommunal/regional fråga

faller lätt mellan

•översiktlig planering svag i många kommuner

•friluftsliv försvinner i detaljplaneringen

• planeringen i ökande grad exploatörsdriven

friluftsliv svagt intresse hos exploatörer

”Starkt i retoriken, svagt i praktiken”

men goda undantag finns naturligtvis !

(10)

Några reflexioner om friluftsliv i kommunal planering • ”Bättre planering”

– Konkretisering & kunskap – Bättre bruk av verktyg

– Planeringsdoktriner om tät & hållbar stad som hot

• Stärka friluftslivets ställning?

– ”Friluftslag” bl.a för att reglera allemansrätten?

– De nationella friluftsmålen?

mål för vilket friluftsliv?

problemet med ”målproliferation”

– Egna mål: årets friluftskommun?

– Partnerskap: engagera organisationer

(11)

”Hållbar stad” som hot mot friluftslivet”

Framtiden finns i ytterstaden...Det finns redan idag många planer på förtätning av ytterstaden. Men ofta tvingas man ta till markplättar vid industrier och trafikleder.

Det som på kartorna kallas parkmark är i ytterstadens verklighet ofta tufsiga gräsmattor, snåriga buskar och ogenomtränglig sly. ….Idag är skogsgläntorna ödsliga och befolkas av förvildade kaniner, glupska rådjur och besynnerliga skalbaggar.

Miljön skulle bli vackrare, tryggare och roligare med bostäder….Ny stad och kultur kan vara vackrare än gammal och ful natur.

John Chrispinsson SvD 2011-03-19

(12)

Hur möta ”urbanitetsidealen”?

Avfärda?

– eller möta med saklighet och god planering?

”verklighet”?

faktisk kunskap om friluftsliv – var & när

risken med enkla kvantitativa mått: ”areal parkmark/grönyta” – missar att de ofta kan vara så som JC beskriver

uppmärksam på planeringens beroende av modetrender:

”förtätning” som ideologi mer än kunskap

transporteffektivisering eller förskjutning av transporter medborgarnas önskemål – i olika faser av livet

(13)

Vad anser svenskarna är friluftsliv:

fjällturer, kajakpaddling & fågelskådning – stor majoritet definierar som ”helt & hållet” friluftsliv

”Gå i en park i staden”:

”helt & hållet friluftsliv” 8 % men ”i någon utsträckning” 77%

Är kopplingen till naturvård:

•en styrka genom att ”kvalificerad natur” tillhandahålls?

•ett problem genom att välbelägen ”vardagsnatur” underbetonas?

Kommunens roll: att säkra vardagslandskapet?

(14)

Ett vagt ”friluftslivs”-begrepp är oanvändbart i planering!

Planering för friluftsliv kräver ställningstaganden:

• vilket friluftsliv

• för vem

• varför

Vill politikerna – planeringens närmaste uppdragsgivare – ha

• information om intressekonflikter

• med andra intressen

• mellan olika former av friluftsliv

• mellan icke-kommersiellt friluftsliv & turism

• tydliga & konkreta ställningstaganden

• bra kunskapsunderlag

- eller med vaga begrepp upprätthålla illusioner om konsensus & ”allt kan förenas” & ”win-win”

(15)

Folkhälsoargumentet:

”befolkningen som helhet – inte bara enskilda individer - blir friskare av friluftsliv & ökning skulle ge folkhälsovinster”

Motion är tveklöst bra för folkhälsan

en mängd hälsoproblem är förknippade med en ”orörlig livsstil”

Många människor upplever välbefinnande av ett brett spektrum av friluftslivsaktiviteter

Undersökningar pekar på flera olika möjliga positiva effekter av friluftsliv

- men den vetenskapliga underbyggnaden är inte så stark som ofta hävdas

(16)

Folkhälsoargumentet – några problem:

Upplevd hälsa hos utövare kan inte utan vidare överföras till andra grupper

Många undersökningar saknar kontrollgrupp

ex. friluftsliv som ”stimulansfaktor”

Många ”samband” är inte enkla orsakssamband

”människor 500 m från grönområde är friskare”

Samhällsekonomiska kalkyler saknar ”friluftslivets minusposter”

olyckor (t.ex. drunkning, fallolyckor, skallskador, benbrott), miljöeffekter av transporter, ”utrustningskonsumismen”

men folkhälsa är ett politiskt gångbart argument så det används ofta långt utöver vad det finns har täckning för!

(17)

Turism som argument

Nästan alla kommuner använder friluftsliv i marknadsföring

”skog & mark” & traditionella friluftsaktiviteter

-en föreställning om att ”om utlänningarna bara visste hur fint här är skulle de komma strömmande”

Vi marknadsför ”bilden av vildmarken”

men < 10 % av utländska naturturister norr om Dalälven

Lonely Planet: den svenska skogen är ointressant &

myggrik

Bättre kunskaper för att undvika både hemmablindhet &

självöverskattning:

”att förstå besökaren som förutsättning för planering”

(18)

Medborgarnas önskemål som argument Vardagar: fysisk aktivitet betonas

Helg & ferie: ”avkoppling”, ”social samvaro”

”naturupplevelse”

Stark uppslutning runt att det är samhällets uppgift att säkra natur för friluftsliv

Stor grupp anser inte att det är viktigt att resa bort för att idka friluftsliv

Behov:

•tätortsnära natur

•men också tätortsarealer: parker, kajer

•gröna stråk i urban miljö

• ”spridningskorridorer för människor”

(19)

”46 % av svenskarna vill öka sitt deltagande i en eller flera aktiviteter”

Anförda hinder allmänt:

•tidsbrist

•familjesituation

•brist på lämpliga platser

•saknar partner

speciellt vid ”lång ledighet”:

•kostnad

•fysisk ansträngning

Slutsatser för kommunen?

•planering & säkerställande

•tillgänglighet

•naturturism & välfärdspolitik

(20)

Översiktsplanen som viktig arena riksintressen

behov av zonering

t.ex friluftslivets behov av obrutna & bullerfria områden

friluftsliv som interkommunal fråga

andra aktörer planerar viktiga naturresurser

•naturvårdsplanering

•vattenplanering

•kustzoneplanering?

(21)

översiktsplanen som arena 2

tryck på att minska kommunens inflytande

•strandskyddsdebatten

•förslag om vindkraftprövning

ÖP används i ökande utsträckning i miljöprövning

ÖP verkar få ökande roll för att behålla inflytande över mark & miljö

men översiktlig planering står svagt i minst hälften av

landets kommuner

(22)