PRIVAT- JURIDIK J2000. Jan-Olof Andersson. Cege Ekström LÄRARHANDLEDNING (NEDLADDNINGSBAR)

(1)

P R I V A T - J U R I D I K

J2000

L Ä R A R H A N D L E D N I N G ( N E D L A D D N I N G S B A R )

(2)

ISBN 978-91-47-11581-5

Projektledare: Anna Klöble

Redaktörer: Anna Klöble och Per-Olof Bergsten Formgivare: Eva Jerkeman

Omslag: Eva Jerkeman Produktionsledare: Adam Dahl

Andra upplagan 1

Repro: OKS Prepess Services, Indien Tryck: Interak, Polen 2016

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman förutbildningsanordnare, exempelvis kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Undantag

Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med ”Kopiering tillåten”. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

(3)

FÖRORD

Denna lärarhandledning är avsedd att vara ett stöd för de lärare/handledare som använder J2000 Privatjuridik på gymnasieskolan, inom komvux och i övrig vuxenutbildning. Den är dock ett viktigt stöd även i andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik.

Handledningen innehåller följande:

• En allmän inledning med bland annat en översikt över innehållet, kursplaner och de grundläggande pedagogiska tankarna bakom läromedlets upplägg.

• Varje kapitel börjar med undervisningstips till läraren utifrån kapitlets innehåll. Hän- visning fi nns till powerpoint-bilder (PP-bilder).

• Kommentarer till uppgift er och tips hur dessa kan användas och fungera i den praktiska undervisningen.

• PP-bilder och kopieringsunderlag som kan underlätta genomgång av fakta.

• Ytterligare fakta, som utgör fördjupning av bokens faktatext.

• Till läromedlet följer även en webbapp där eleverna på egen hand kan träna juridiska begrepp och rätt eller fel-frågor till varje kapitel.

• Instuderingsfrågor med lösningar till verkliga rättsfall.

• Förslag till provuppgift er i kapitelföljd samt lösningar. Provuppgift erna kan vid behov användas som extra uppgift er.

• Blanketter, bland annat till uppgift er i boken.

• Bilagor i form av förslag till rapportstruktur samt ett förslag till distanskurs.

• Bland extramaterialet fi nns också ett praktikfall om ett tvistemål i tingsrätten.

Författarna och redaktionen

(4)

INNEHÅLL

BLOCK 1: SAMHÄLLE

1. Hur lagar kommer till, 12 2. Hur domstolarna arbetar, 15 3. Om brotten, 21

4. Internationell rätt, 26

BLOCK 2: FAMILJ

5. När man ﬂ yttar ihop, 32 6. Föräldrar och barn, 37 7. När någon dör, 41

BLOCK 3: KONSUMENT

8. Avtal och köp, 48 9. Konsumentskydd, 52 10. Köpa på kredit, 57 11. Försäkringar, 61

BLOCK 4: BOENDE

12. Hyreslägenhet och bostadsrätt, 66 13. Eget hus, 70

14. Lån, säkerheter och obestånd, 75

BLOCK 5: ARBETE

15. Anställning, 80

16. Arbetsförhållanden, 85

BLOCK 6: SKADESTÅND 17. Mer om skadestånd, 90

(5)

ÄMNET JURIDIK

Ekonomiprogrammet i Gymnasium 2011 (Gy 11) har en valbar juridisk inriktning på 300 poäng innefattande tre kurser: privatjuridik, aff ärsjuridik samt rätten och samhället. Kur- serna kan läsas i valfri ordning.

Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och off entlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Off entlig rätt behandlar hur den off entliga makten är fördelad och hur den utövas. Ämnet omfattar även internationell rätt, som belyser Sveriges förhållande till omvärlden och där tonvikten är lagd på Europarätt med EU-rätt.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet juridik ska syft a till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska rättssystemet och förståelse av hur gällande lagar styr privatlivet, yrkeslivet och aff ärslivet. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av dagens samhällsliv samt stimulera dem till att verka för ett rättssystem som värnar alla människors lika värde.

Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att tillämpa ett vetenskap- ligt förhållningssätt i arbetet med rättsliga problem. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att formulera sig korrekt och precist eft ersom det juridiska språket stäl- ler stora krav på exakthet, precision, saklighet och logisk skärpa. Genom att läsa juridisk litteratur och olika rättsfall samt genom att skriva och tala ska eleverna ges möjlighet att använda det juridiska språket. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta praktiskt med juridiska fallbeskrivningar för att utveckla förmåga att formulera fråge- ställningar, strukturera och analysera lösningsförslag samt hänvisa till och tolka relevanta rättskällor.

Undervisningen i ämnet juridik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kunskaper om centrala rättsområden.

2. Kunskaper om juridiska begrepp samt förmåga att använda dessa.

3. Kunskaper om enkla och vanligt förekommande juridiska dokument samt förmåga att upprätta sådana.

4. Förmåga att identifi era, analysera och lösa juridiska problem utifrån fallbeskrivningar samt att tolka och använda relevanta rättsregler.

5. Förmåga att identifi era och diskutera juridiska frågor i samhället ur rättsfi losofi sk och etisk synvinkel.

Kurser i ämnet:

• Aff ärsjuridik, 100 poäng

• Privatjuridik, 100 poäng

• Rätten och samhället, 100 poäng.

(6)

PRIVATJURIDIK 100 POÄNG (KURSKOD JURPRIO)

Kursen privatjuridik omfattar punkterna 1 - 5 under rubriken Ämnets syft e. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Konstitutionell rätt samt straff rätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet.

• Familjerätt och arvsrätt: regler som rör par- och familjerelationer samt arv, testamente och bodelning.

• Avtalsrätt: hur avtal sluts samt deras rättsverkan.

• Konsumenträtt och köprätt: regler som rör köp mellan konsument och näringsidkare, konsumentkrediter samt köp mellan privatpersoner.

• Fastighetsrätt: regler som rör köp av fast egendom samt hyra och andra nyttjanderät- ter.

• Arbetsrätt: arbetstagarens rättigheter och skyldigheter.

• Skadeståndsrätt: regler som rör ersättningsskyldighet för den som orsakat en skada.

• Försäkringsrätt: regler som rör försäkringar och hur de kan täcka uppkomna skador.

• Obeståndsrätt för fysiska personer: regler som gäller när privatpersoner inte kan betala sina skulder.

• Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av de juridiska områden som rör privat- personer.

Eleven redogör också översiktligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven översiktligt innebörden av vanligt förekommande privatjuridiska dokument och upprättar i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument.

Utifrån enkla fallbeskrivningar löser eleven med tillfredsställande resultat givna problem inom olika privatjuridiska områden med hjälp av given rättskälla. Dessutom för eleven enkla resonemang om lagstift ningens eff ekter och drar enkla slutsatser.

Eleven beskriver översiktligt privatjuridiska frågor i samhället och för enkla resone- mang om dessa frågor ur rättsfi losofi sk och etisk synvinkel.

(7)

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven redogör utförligt för delar av de juridiska områden som rör privatpersoner. Eleven redogör också utförligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt innebörden av vanligt förekommande privatjuridiska dokument och upprättar eft er samråd med handledare och med tillfredsställande resultat några sådana dokument.

Utifrån fallbeskrivningar identifi erar och beskriver eleven utförligt problem inom olika privatjuridiska områden och löser dem med tillfredsställande resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade argument, för välgrundade resonemang om lagstift ningens eff ekter och drar välgrundade slutsatser.

Eleven beskriver utförligt privatjuridiska frågor i samhället och för välgrundade resonemang om dessa frågor ur rättsfi losofi sk och etisk synvinkel.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av de juridiska områden som rör privatpersoner. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt och nyanserat innebörden av vanligt förekommande privatjuridiska dokument och upprättar eft er samråd med handledare och med gott resultat några sådana dokument.

Utifrån komplexa fallbeskrivningar identifi erar och beskriver eleven utförligt och nyanserat problem inom olika privatjuridiska områden och löser dem med gott resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lös- ningsförslag med välgrundade och nyanserade argument, för välgrundade och nyanserade resonemang om lagstift ningens eff ekter och drar välgrundade och nyanserade slutsatser.

Eleven beskriver utförligt och nyanserat privatjuridiska frågor i samhället och för välgrundade och nyanserade resonemang om dessa frågor ur rättsfi losofi sk och etisk synvinkel.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

(8)

J2000 PRIVATJURIDIK – I KORTHET

Varför J2000 Privatjuridik?

Tankarna bakom och uppläggningen av läromedlet kan sammanfattas i bland annat föl- jande punkter:

• Indelningen i sex block gör framställningen överskådlig

• Juridiken behandlas ur individens synvinkel

• Verklighetsanknytning genomsyrar hela materialet

• Utdrag ur lagtext för att få ”juridisk känsla”

• Fylliga begreppsförklaringar i marginalen som stöd för inlärning och repetition

• Webbapp där centrala begrepp kan tränas på datorn, i mobilen och på läsplattan

• Vardagsnära juridiska problem istället för akademiska problem

• Genomarbetad och lättfattlig text

• Ökad förståelse genom många praktiska exempel och rättsfall

• Många exempel på juridiska dokument

• ”Tipsrutor” i vissa kapitel

• Överskådlig sammanfattning eft er varje kapitel Se också lärobokens förord.

Aktiv inlärning

Eleverna arbetar aktivt med bland annat följande:

• Inledande berättelser med startfrågor på kapitlet

• Rätt/fel-frågor som kontroll av inläsningen, dessa fi nns även i webbappen

• Problem som anknyter till personerna i de inledande berättelserna och behandlar väsentliga delar av kapitlet

• Utformning av viktiga dokument

• Frågor med juridiska problem som påminner om dem i tidningars frågespalter

• ”Hur skulle du döma?” Rättsfall i sammandrag

• ”Sök svaret”, där lösningen på frågorna ska sökas i lagtext

Rätt/fel-frågorna kan användas av eleverna som egen repetition. Det är då viktigt att de får tillgång till de rätta svaren. I annat fall kan en felaktig slutsats etsa sig fast i minnet.

Det allra bästa är om läraren går igenom svaren med klassen och även ger en möjlighet till följdfrågor.

På så sätt ger rätt/fel-frågorna möjlighet till en aktiv inlärning med möjligheter till följdfrågor och diskussion.

(9)

Lösningar till problemen

Till uppgift erna fi nns kommentarer och lösningsförslag i en separat bok. I fl ertalet kommentarer fi nns textutdrag från den berörda lagen med tillämplig paragraf angiven. Många av de angivna lagarna fi nns även i ”Libers lagtextsamling för juridiska grundkurser”. De kan också hämtas på www.riksdagen.se under ”Dokument och lagar”.

Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett problem. I sådana fall anges bedömningsgrunderna – och andra förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget – i kommentaren. Detta innebär att du kan komma fram till en lösning som avviker från författarnas om du har gjort andra bedömningar. Det är i många fall först när en domstol i sista instansen har fällt ett avgörande som man kan säga vilken lösning som är den rätta.

Provuppgifter med lösningar

I materialet fi nns provuppgift er som ansluter till respektive kapitel i boken. Uppgift erna är inte sammansatta till färdiga prov, utan är snarare en meny för lärarens urval. Detta med tanke på att man kan ha gjort olika prioriteringar ur texter och uppgift er vid kursens genomförande. Provet bör ju avspegla undervisningens faktiska innehåll. Glöm inte att i ett prov poängsätta uppgift erna var för sig och ange poänggränsen för de olika betygsni- våerna på provet.

Olika typer av provuppgifter

Man kan säga att provuppgift erna är av tre typer: detaljfrågor, redogöra-frågor och problemfrågor. Detaljfrågorna kräver ett visst givet svar, medan redogöra-frågorna får svar som är berättande. De senare kan därför vara svårare att rätta, eft ersom eleverna kan uttrycka sig på olika sätt, men ändå tänka rätt. Problemfrågorna är mer avgränsade, eft ersom de innehåller givna förutsättningar. De har därför ett tänkt svar även om vissa problem kan bedömas på olika sätt.

För problemfrågorna är det viktigt att påpeka för eleverna att de måste uttrycka sig klart och tydligt, men inte omständligt för den skull. En utomstående läsare måste förstå vad de menar utan att ha muntlig kontakt med dem.

Obs! Om eleverna ska ange vilken lag de grundar sig på i svaret, måste detta klart framgå i provet. Ange också om de ska motivera svaret på problemfrågorna.

Lösningar

Eft er provuppgift erna fi nner du förslag till lösningar till samtliga uppgift er.

(10)

DETTA FINNS I

LÄRARHANDLEDNINGEN

Till varje kapitel

– Allmänna kommentarer till fakta och uppgift er – PP-underlag för genomgång av kapitlen

– PP med begreppsförklaringar för genomgång och repetition – Fördjupande faktatext

– Instuderingsfrågor och lösningar till rättsfall

– Praktikfall med arbetsuppgift er: Tvistemål i tingsrätten (kapitel 2)

Blanketter och tips

– Blanketter

– Tips i form av förslag till rapportstruktur samt ett förslag till uppläggning av distanskurs i rättskunskap

Extramaterial

– Powerpoint (PP) i både pdf- och ppt-format – Webbapp där juridiska begrepp tränas interaktivt – Praktikfall: Tvistemål i tingsrätten

– Rättsfall med uppgift er och svar – Blanketter (pdf/word)

– Provuppgift er/extrauppgift er med lösningsförslag

Ytterligare juridisk information

– Lagtext: www.riksdagen.se, klicka på ”Dokument och lagar”

– Rättsfall: www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/index.jsp – Förarbeten till lagar: www.lagrummet.se

– Propositioner: http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/

J2000 Privatjuridik Kommentarer och lösningar

Utförliga lösningar, inklusive lagtext, till uppgift erna i fakta- och uppgift sboken fi nns i en separat bok: J2000 Privatjuridik Kommentarer och lösningar.

(11)

• Block 1

BLOCK 1

SAMHÄLLE

(12)

KAPITEL 1 • Hur lagar kommer till

Detta kapitel redogör för bakgrunden till de svenska lagarna och hur lagregler kommer till. I den inledande berättelsen väcks bland annat frågor om vem som beslutar om nya lagar och hur förslag till sådana uppkommer.

Förklara skillnaderna mellan sociala regler, moralregler och rättsregler med hjälp av

PP 1:1. De olika stegen i lagstift ningsprocessen kan visas med PP 1:2. Påpeka också att en ny lag kan ha sin utgångspunkt ibland annat EU:s direktiv. Detta berörs kortfattat i kapitel 1 (PP 1:3) och mer ingående i kapitel 4 Internationell rätt.

Rättskällorna kan visas med hjälp av PP 1:4. Klargör att lagarna publiceras i SFS och att lagboken är en sammanställning och ett urval av dessa lagar. Lagboken (PP 1:5) ges ut av ett privat förlag (Norstedts Juridik), medan SFS ges ut av riksdagen (även om den distribueras genom samma förlag som lagboken). En alternativ lagbok är Sveriges Lagar (Th omson Fakta). Lagar och förordningar fi nns också elektroniskt på exempelvis www.riksdagen.se.

Boken tar upp de olika grundlagarna, PP 1:6. På PP 1:7 fi nns utdrag ur de båda grundlagarna regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Gå gärna igenom innebörden av statsskickets grunder i regeringsformen 1 kap 1–2 § samt om tryckfrihet och off entlighets- principen i tryckfrihetsförordningen 1 kap 1 § resp 2 kap 1 §.

Kapitlet avslutas med några grundläggande begrepp: off entlig rätt och civilrätt, tvingande och dispositiva lagregler samt fysiska och juridiska personer, PP 1:8.

Som sista PP fi nns en ordlista med viktiga begrepp i kapitlet – Kan du detta? Denna kan användas som en repetitionsuppgift . I webbappen kan eleverna själva träna dessa begrepp.

Uppgifter

Rätt eller fel?

Uppgift en fi nns som en sorts repetition av faktatexten. Glöm inte bort att gå igenom svaren med eleverna. Det händer ibland att eleverna tänker längre än påståendet gäller och de upplever då svaret som oklart. Diskutera gärna runt frågeställningarna, men ge först eleverna de korrekta svaren. I annat fall kan de uppleva genomgången som ”rörig”..

Vad säger lagen?

Deluppgift erna behandlar följande moment:

1. Oetiskt eller nödvändigt? – Polisanmäla en kund

2. Elpistol utan tillstånd – Tillåtet med vapen inköpt i ett annat land?

3. Leta eft er lagen – Var hittar man en lag?

4. Fundera på förarbete – Innebörd av förarbete 5. Påverka regeringen? – Initiativ till ny lag

Problem i vardagen

Deluppgift erna behandlar följande moment:

1. Olaglig påverkan – Metoder för förändring KAPITEL 1

HUR LAGAR KOMMER TILL

(13)

Sök svaret

Här är inte svaret självklart. Det gäller för eleverna att hitta rätt lag (personuppgift slagen) och paragraf, vilket kräver eft ertanke och sökarbete, enklast via internet

PP-bilder

1:1 Normer

1:2 Lagstift ningsprocessen 1:3 Internationella regler 1:4 Rättskällorna 1:5 Lagbokens indelning 1:6 Grundlagar

1:7 Utdrag ur regeringsformen och tryckfrihetsförordningen 1:8 Några juridiska grundbegrepp

1:9 Kan du detta? – juridiska begrepp

Rättsfall

Till kapitlet hör också ett rättsfall från HD upp som anknyter till kapitlet. Fallet behandlar frågan om huruvida en person som har följt med på en färd med en olovligt tillgripen bil ska dömas för olovligt brukande. Till fallet hör några instuderingsfrågor som kan använ- das för genomgång och diskussion. Lösningar till frågorna fi nns också.

Obs! Själva rättsfallet fi nner du i mappen ”Rättsfall”.

Normer

PP 1:1

Sociala regler

artighetsregler och uppföranderegler

Moralregler

”du ska inte vara otrogen”, ”du ska inte ljuga” etc

Rättsregler

lagar (straffrätt, skatterätt, civilrätt etc)

Internationella regler

PP 1:3

EU-direktiv – införs i svensk lagstiftning

EU-förordningar – gäller som svensk lag

Lagstiftningsprocessen – från initiativ till lag

PP 1:2

Rättskällorna

PP 1:4a

Författningar (Publiceras i SFS) – Lagar

– Förordningar

(14)

Rättskällorna

PP 1:4b

Utdrag ur tryckfrihetsförordningen

PP 1:7b

1 KAP. Om tryckfrihet

1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt, att utan några av myndighet eller allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 1 § Till främjande av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

Grundlagar

PP 1:6

Regeringsformen (1974)

Successionsordningen (1810)

Tryckfrihetsförordningen (1949)

Yttrandefrihetsgrundlagen (1991)

Kan du detta? – juridiska begrepp

PP 1:9a

normer Mönster för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar etc och i samhället i stort för att undvika konflikter. Kan vara sociala regler, moralregler eller rättsregler.

rättsregler De lagar, förordningar, föreskrifter och prejudikat som domstolar och myndigheter använder när de fattar beslut.

motion Förslag till riksdagen från en eller flera av riksdagens ledamöter.

betänkande Skriftligt förslag från riksdagens utskott eller utredningsförslag från en särskild utredare eller kommitté som har tillsatts av regeringen.

proposition Förslag från regeringen till riksdagen om t ex en ny lag.

remiss Begäran om yttrande från myndigheter, organisationer m fl över ett förslag.

Lagbokens indelning

PP 1:5

Några juridiska grundbegrepp

PP 1:8

Juridikens två delar – Offentlig rätt – Civilrätt

Två typer av lagregler – Tvingande regler (”minimiskydd”) – Dispositiva regler (kan förändras genom avtal

Två typer av personer (rättssubjekt) – Fysisk person

– Juridisk person

Utdrag ur regeringsformen

PP 1:7a

1 KAP. Statsskickets grunder

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Kan du detta? – juridiska begrepp

PP 1:9b

författning Samlande beteckning för lagar, förordningar och föreskrifter utfärdade av myndighet.

förordning Författning som har tillkommit genom regeringsbeslut.

prejudikat Ett domstolsavgörande som är vägledande för framtida avgöranden.

förarbeten Betänkanden, remissvar, propositioner etc som föregår en lag.

civilrätt Rättsområde som rör förhållandet mellan privatpersoner och som inte innefattar något brott.

offentlig rätt Samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller regler om myndigheters verksamhet.