Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14

(1)

AKTUELL KUNSKAP FRÅN FOLKHÄLSO MYNDIGHETEN

Grundrapport

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från en enkätun- dersökning av levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal och andra som på olika sätt arbetar med att främja

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2014

BARN OCH UNGA

(2)

Uppväxtvillkor

Barn och unga 2013

Utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, 2013

Barn och unga 2013

– utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder SAMORDNAD FOLKHÄLSORAPPORTERING

Rapporten visar hur förutsättningarna för barns och ungas hälsa, och deras faktiska hälsa, har förändrats de senaste decennierna. Rapporten redogör också för vilka åtgärder som har vidtagits på nationell nivå under perioden 2006-2011 för att förbättra förutsättningarna för barns och ungas hälsa..

När föräldrarna mår dåligt påverkar det barnen

Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen

Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

Många barn växer upp i familjer med missbruks- problem, psykisk ohälsa eller våld. Svårigheter som gör att de vuxna kan brista i sin förmåga att ta hand om barnen. Barnen är utsatta och har en ökad risk att själva utveckla olika problem. Genom att stödja utvecklingsprojekt och ta fram kunskapssamman- ställningar arbetar Folkhälsomyndigheten för att dessa barn ska erbjudas ändamålsenligt stöd. Broschyren ger kortfattad information om det arbete som pågår under 2011–2015.

2

(3)

Föräldrar spelar roll

Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2014

Föräldrar spelar roll. Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete.

VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE

Föräldrar spelar roll

Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund.

www.folkhalsomyndigheten.se Barns och ungas uppväxtvillkor är av avgörande betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Och föräldrarna är de viktigaste personerna med störst möjlighet att påverka sina barns framtid.

För att göra det möjligt för föräldrar att ge sina barn de allra bästa förutsätt

ningarna, behöver även samhället bidra. Vi har i dag goda kunskaper om hur man på lokal och regional nivå kan gå tillväga för att stödja föräldrar i sin viktiga roll. Det kan till exempel handla om att erbjuda en träffpunkt för familjer, en föräldrakurs under en hel termin eller individuella stödsamtal för familjer som har problem.

Den här vägledningen vill bidra med kunskap om hur man lyckas med ett framgångsrikt föräldrastödsarbete. Vägledningen ger en samlad bild över aktuell forskning och olika former av föräldrastöd. Den ger också en konkret beskrivning av hur man kommer igång med ett framgångsrikt föräldrastöds

arbete.

Vägledningen vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän och praktiker på lokal och regional nivå som vill påbörja eller vidareutveckla föräldrastödjande arbete. Förhoppningen är att vägledningen ska tjäna som inspiration och stöd.

Vägledningen ger en samlad bild över aktuell forskning och olika former av föräldrastöd. Den ger också en konkret beskrivning av hur man kommer igång med ett framgångsrikt föräldrastödsarbete. Den vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän och praktiker på lokal och regional nivå som vill påbörja eller vidareutveckla föräldrastödjande arbete. Förhoppningen är att väg- ledningen ska tjäna som inspiration och stöd.

Två korta filmer om föräldrastöd

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2013/2014

Filmerna handlar om föräldrars betydelse och om samhällets stöd till föräldrar, och är tänkta att fungera både som diskussionsunderlag och utbildningsmaterial.

I filmen ”Föräldrar spelar roll” får vi följa en nionde klass och elevernas relationer med sina föräldrar.

I filmen ”Föräldrastöd lönar sig” ges möjlighet att lyssna till bland andra de kända föräldrastödsforskarna Håkan Stattin och Anna Sarkadi om deras syn på föräldrastöd ur ett samhällsperspektiv. Varje film är ca tre minuter lång och finns tillgänglig på Folkhälso- myndighetens webbplats under ämnesområdet Barns och ungas hälsa/Föräldrastöd.

(4)

Distansutbildningen

”Förebyggandets konst – föräldrastöd”

Två utbildningstillfällen under våren och hösten 2015 FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2014

Tillsammans med Örebro Universitet ger Folkhälsomyndigheten en utbild- ning i vad som behövs för att utveckla en lokal föräldrastödsstrategi.

Utbildningen ger bland annan fördjupade kunskaper om barns och ungas hälsa, om familjens betydelse och om vilka metoder och verktyg som kan användas i olika situationer. Utbildningen vänder sig till tjänstemän, praktiker och beslutsfattare inom kommun, landsting, länsstyrelser och ideell sektor. Mer information och länk för anmälan finns på Örebro univer- sitets webbplats: www.oru.se/forebyggandetskonst

4

(5)

Ungdomar och sexualitet

Att förebygga hiv och STI

Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna

SMITTSKYDDSINSTITUTET OCH SOCIALSTYRELSEN, 2011

Att förebyggA hiv och Sti

Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna

Vägledningen vänder sig i första hand till alla inom hälso- och sjukvård som arbetar med unga och unga vuxna, och som inom ramen för detta kan bedriva hiv- och STI-prevention, inklusive sex och samlevnad.

Den bör även vara av intresse för andra som arbetar inom områden som berör sexualitet och samlevnad.

Det förebyggande arbetet mot hiv och STI respektive smittspårning och behandling är arbetsuppgifter som kräver såväl medicinsk som beteendevetenskaplig och pedagogisk kunskap.

UngKAB09

Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga SMITTSKYDDSINSTITUTET, 2011

Skriftserien 2011:1 ISBN 978-9186796-79-2

ISSN 1401-5781

Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg UngKAB09

UngKAB09

Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg Rapporten innehåller en presentation av resultat från

sexualitetsstudien UngKAB09. UngKAB09 besvarades av drygt 15 000 ungdomar och unga vuxna och är därmed den största undersökningen i sitt slag i Sverige. Undersökningen fokuserar på ungas kunskaper, attityder och erfarenheter när det gäller sexualitet.

Resultatet från UngKAB09 visar att de flesta unga är positiva till sina sexuella erfarenheter men också att det finns ett relativt utbrett sexuellt risktagande bland unga människor. Den visar också att social utsatthet är förknippad med risktagande i vid mening, inkluderande sexuellt risktagande. Resultaten visar därmed på behovet av att stärka unga människors egna förmågor att styra och utveckla sitt sexuella liv i en riktning de själva väljer och mår bra av. Preventivt arbete inom området behöver intensifieras och utvecklas för att kunna möta de unga ungas frågor och behov.

Rapporten vänder sig till alla som arbetar med ungas sexuella hälsa. Kunskapen från enkäten utgör ett underlag som man kan utgå ifrån i arbetet med att intensifiera och förstärka hälsofrämjande insatser kring sexualitet bland ungdomar och unga vuxna.

Ronny Heikki Tikkanen är filosofie doktor i socialt arbete och verksam som forskare vid Göteborgs universitet. Jonna Abelsson är filosofie kandidat och verksam som forskare vid Göteborgs universitet. Margareta Forsberg är filosofie doktor i socialt arbete och arbetar med forsknings- och utvecklingsarbete vid Enheten för hivprevention och sexuell hälsa vid Statens smittskyddsinstitut.

Skriftserien 2011:1 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga

Rapporten är en kartläggande studie av ungdomar och unga vuxnas kunskaper, attityder och sexuella handlingar. Ungdomar och unga vuxna är mycket centrala i arbetet med att förebygga alla typer av sexuell ohälsa. Sexuella relationer är självklart något positivt men rymmer också risker, dels för hiv/STI men också för oönskad graviditet och andra problem med sexualitet som gemensam nämnare. Rapporten finns tillgänglig för nedladdning via Göteborgs universitet.

(6)

Ungdomsbarometern

Ungdomar och sexualitet 2013/14 FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2014

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14 specialanalys för Folkhälsomyndigheten

2014-03-06

Folkhälsomyndighetens specialrapport ”Ungdomar och sexualitet” från Ungdomsbarometern innehåller resultaten från en årlig, internetbaserad enkätundersökning kring ungdomars attityder och beteenden inom ett antal olika områden. Undersökningen presenterar resultat från 2007 och framåt.

6

(7)

Miljö och hälsa

Barns miljöer för fysisk aktivitet

Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, 2009

Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm

Fax 08-449 88 11 fhi@strd.se www.fhi.se

R 2008:33 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-586-8

Barns miljöer för fysisk aktivitet

– samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga Johan Faskunger Målet med skriften Barns miljöer för fysisk aktivitet är att lyfta fram sam-

hällsplaneringens betydelse för att främja barns lek, fysiska aktivitet och rörelsefrihet i bostadsområden, lokalsamhällen och städer. Det är i dag ett väletablerat faktum att barns rörelsefrihet har minskat, sannolikt på grund av starkt ökande trafikvolym, höga hastigheter på motorfordon, längre avstånd samt otrygga fysiska förhållanden för till exempel gång och cykling till skolan. Vetenskapliga projekt visar dock att det är fullt möjligt att vända en negativ trend och åstadkomma ökad fysisk aktivitet hos barn och unga genom att förbättra den byggda miljön.

Skriften vänder sig framför allt till kommuner och organisationer som agerar på det lokala och regionala planet och som har goda möjligheter att verka för en aktiv samhällsplanering när det gäller barns förutsättningar till fysisk aktivitet. Skriften bör också vara av stort intresse för pedagoger, folkhälsoarbetare, arkitekter, stadsplanerare, beslutsfattare och grupper som på olika sätt verkar för ett mer hållbart samhälle.

Skriften är den tredje i en serie med fyra delrapporter. Skrifterna är en del av Statens folkhälsoinstituts regeringsuppdrag Stödjande miljöer för fysisk aktivitet 2006–2008, som handlar om att påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete kring byggd miljö och fysisk aktivitet.

Denna skrift lyfter fram samhällsplaneringens betydelse för att främja barns lek, fysiska aktivitet och rörelsefrihet i bostadsområden, lokalsamhällen och städer. Det är i dag ett väletablerat faktum att barns rörelsefrihet har minskat, sannolikt på grund av starkt ökande trafikvolym, höga hastigheter och motorfordon och otrygga fysiska förhållanden för till exempel gång och cykling till skolan. Vetenskapliga projekt visar dock att det är fullt möjligt att vända en negativ trend och åstadkomma ökad fysisk aktivitet hos barn och unga genom att förbättra den byggda miljön.

Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

TILL DIG SOM ÄR SKOLLEDARE

Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

Det här är en introduktion till arbetet med egen kontroll av inomhusmiljön i skolan. Den som ansvarar för en skola ska bedriva ett löpande, systematiskt arbete för att förhindra att lokalerna, eller det man gör i verksamheten, påverkar människors hälsa eller miljön negativt.

(8)

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Folkhälsomyndighetens författningssamling

Brister i städningen kan göra att allergiska barn får känningar av sin allergi och blir trötta. En skola med fullgod städning av lokalerna får elever som mår bättre och presterar bättre. Folkhälsomyndigheten har beslutat om nya allmänna råd om städning i skolor och förskolor. Råden är ett viktigt verktyg i arbetet med att säkerställa att städningen i dessa lokaler sköts på ett godtagbart sätt.

Allergi i skola och förskola

SOCIALSTYRELSEN, 2013

Allergi i skola och förskola

Allergierna bland barn ökar. Men utredningen visar att trots att många barn har besvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete.

I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med sär- lösningar som pekar ut barnet.

8

(9)

Hälso- och sjukvård

Tecken på allvarlig infektion hos barn

Ett kunskapsunderlag med förslag till handläggning i primärvård FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2014

Tecken på allvarlig infektion hos barn

Ett kunskapsunderlag med förslag till handläggning i primärvård

Kunskapsunderlaget ger förslag på handläggning av misstänkt allvarliga infektioner hos barn och är ett stöd för läkare och sjukvårdspersonal i primärvården att uppmärksamma när det finns risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp hos barn.

Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2013

Årsrapport

Barnvaccinations- programmet i Sverige 2013

Å R S R A P P O R T

Rapporten är en nationell sammanställning av uppfölj- ningen av barnvaccinationsprogrammet. Den innehåller information om vaccinationstäckning, sjukdomsöver- vakning, mikrobiologisk övervakning och säkerhetsupp- följning. Sammanställningen visar att vaccinations- programmet är effektivt och ger ett gott och säkert skydd mot de sjukdomar vi vaccinerar mot. Rapporten har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Läkemedelsverket.

(10)

Råd till föräldrar om svinkoppor

Råd och fakta om antibiotikaanvändning – Antibiotika och svinkoppor FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2014

Impetigo (svinkoppor) är en ytlig hudinfektion som oftast drabbar barn i förskoleåldern. Den vanligaste formen av svinkoppor ger gulaktiga skorpor på rodnad hud och orsakas av bakterierna stafylokocker och/eller streptokocker.

Svinkoppor sitter ofta i ansiktet men kan förekomma på nästan hela kroppen. Bakterierna kan lättare få fäste i en fuktig och irriterad hud, vilket gör att barn med eksem lättare får impetigo. Det är viktigt att dessa barn använder mjukgörande krämer och eventuell kortisonkräm.

Små hudförändringar går ofta över av sig själva med hjälp av rengöring med tvål och vatten. Om större hudpar- tier är drabbade kan antibiotikasalva behövas och ibland även antibiotika i tablettform eller i flytande form.

Behandling Vid små hudförändringar: Blöt upp och tvätta ut slaget noggrant med flytande tvål och vatten, både morgon och kväll tills skorporna försvinner. Kompletterande behandling med antibakteriell klor hexidinlösning på de såriga förändringarna kan ha effekt.

Klorhexidinlösning kan köpas receptfritt på apotek.

Detta kan prövas i en vecka. Om såren inte har läkt under denna tid eller fortsätter att sprida sig bör man kontakta sjukvården/vårdcentralen. Det kan då vara aktuellt med antibiotikasalva. Den stryks på två gånger dagligen i fem dagar. Om ditt barn har utbredda hudförändringar och/

eller svinkoppor som förvärrats kraftigt kan det ibland även bli aktuellt med antibiotika i flyt ande form eller i tablettform.

Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna man bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverk- ningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner.

Råd till föräldrar om svinkoppor

ISBN 978-91-7603-022-6 (pdf) februari 2014

RåD och fakta om antIbIotIka och InfektIoneR

Förhindra smittspridning Föräldrar och barn bör tvätta händerna ofta. Använd gärna handsprit. Undvik direktkontakt med utslagen.

Engångshanddukar är bra. Klipp naglarna på barnet och försök att få det att undvika att riva och klia i såren. Byt kläder och örngott ofta. Byt gärna ut barnets tandborste och nappar. Tvätta leksaker och annat, t.ex. dörrhandtag, som barnet tar i med händerna.

Barn i förskoleåldern bör stanna hemma tills såren ser helt torra ut. Äldre barn som förstår att det är viktigt att vara noggrann med att tvätta händerna, kan vara i skolan.

Det här faktabladet är framtaget av tidigare Smittskyddsinstitutet, sedan 1 januari 2014 folkhälsomyndigheten, med stöd av dess Stramaråd. texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av katarina hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard mölstad, professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. faktabladet går att ladda ner på svenska och flera andra språk på www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/

Informationsblad som kan användas som ett stöd för läkare, sjuksköterskor och patienter. Det är framförallt tänkt att användas i samband med besök på vårdcen- tral. Patientinformationen bygger på Läkemedelsver- kets och tidigare nationella Stramas behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård.

Bladet går att ladda ner på svenska, finska, engelska, arabiska, somaliska, sorani och spanska.

Råd till föräldrar vid akut öroninflammation

Råd och fakta om antibiotikaanvändning – Antibiotika och öroninflammation FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2014

Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion som oftast orsakas av bakterier. Infektionen läker hos de flesta barn utan antibiotikabehandling. I vissa fall krävs behandling med antibiotika och då oftast ”vanligt” penicillin. Smärtstillande medi- cin kan behövas under något dygn oavsett om barnet fått anti biotika eller inte.

Behandling Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öron inflammation.

Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en säker öroninflammation ger läkaren penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också med penicillin, liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Ibland kan läkaren skriva ut ett recept som kan hämtas ut senare om barnet inte blivit bättre inom en till två dagar. Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen oavsett om barnet behandlas med antibiotika eller inte.

Ta ny kontakt

om det utvecklas svullnad eller rodnad bakom örat eller om örat börjar stå ut

vid försämring med hög feber, ökad värk, eller påverkat allmäntillstånd

vid öronflytning (eller hämta ut och ge antibiotika enligt tidigare utskrivet recept) samt vid kvarstående öronvärk eller feber efter två till tre dygn.

Smärtstillande läkemedel, t.ex. paracetamol, kan ges till barnet vid behov. Om barnet är över sex månader kan även ibuprofen ges. Barnet ska vara besvärsfritt och feberfritt minst ett dygn innan det går tillbaka till förskolan/skolan.

ISBN 978-91-7603-021-9 (pdf) februari 2014

Råd till föräldrar vid akut öroninflammation

Råd och fakta om antIbIotIka och InfektIoneR

Uppföljning Om ditt barn har öroninflammation i det ena örat och det andra örat är friskt behövs ingen efter kontroll (oavsett om barnet har fått antibiotika eller inte).

Barn yngre än fyra år bör kontrolleras efter tre månader om de har dubbelsidig öroninflammation, eller öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat.

Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter tre månader endast om hörseln då fortfarande är försämrad. Tänk på att det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation.

Ta alltid ny kontakt för undersökning vid andra symtom (till exempel värk, kraftig lock- eller tryckkänsla, öron- flytning och balanspåverkan).

Sök alltid läkare om du misstänker att ditt barn hör dåligt oavsett om du har märkt av någon öroninflammation eller inte.

Fyll i på mottagningen och kryssa för de alternativ som gäller:

I dag har barnet öroninflammation i vänster öra höger öra Det andra örat är friskt.

Det är vätska i det andra örat.

Kontroll behövs inte om allt är bra.

Kontroll rekommenderas om 3 månader.

baRnet haR VaRIt hoS doktoR

daGenS datUm kontakta/beStÄLL tId hoS teLefon

det här faktabladet är framtaget av tidigare Smittskyddsinstitutet, sedan 1 januari 2014 folkhälsomyndigheten, med stöd av dess Stramaråd. texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av anita Groth, medicine doktor och specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar i Lund, katarina hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard mölstad professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. faktabladet går att ladda ner på svenska och flera andra språk på www.folkhalsomyndigheten.se/

publicerat-material/

Informationsblad som kan användas som stöd i mötet mellan patient och sjuksköterska. Det är framförallt tänkt att användas i samband med besök på vård- central. Patientinformationen bygger på Läkemedels- verkets och tidigare nationella Stramas behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård.

Bladet går att ladda ner på svenska, finska, engelska, arabiska, somaliska, sorani och spanska.

10

(11)

Luftvägsinfektion hos förskolebarn

Handläggning i öppenvård SMITTSKYDDSINSTITUTET, 2012

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn – handläggning i öppenvård Kortversion

Detta är en skrift om de vanligaste luftvägsinfektio- nerna hos förskolebarn och hur dessa handläggs i öppen vård. Materialet har ursprungligen tagits fram av Strama och finns även i en längre version med bakgrundsmaterial.

(12)

Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund.

www.folkhalsomyndigheten.se

Allt material i broschyren kan du kostnadsfritt ladda ner från Folkhälsomyndighetens webbplats, om inte annat angivits.

Vissa material kan även beställas i tryckt form via webbplatsen.

Där hittar du även priser och leveransvillkor.

www.folkhalsomyndigheten.se