Elevers upplevelser av motivation i förhållande till Idrott och Hälsa
En kvantitativ studie av elevers motivation och olika motivationsformer inom ämnet Idrott och Hälsa
Students experiences of motivation in Physical education A quantitative study of students motivation and different forms of motivation in the subject Physical education
Marcus Rosendahl
Idrottsvetenskap/Lärarprogrammet
Självständigt arbete 15 hp
Handledarens namn: Stefan Wagnsson
Examinatorns namn: Johan Högman
2021-01-03
Sammanfattning
Motivation är ett ämne som anses vara viktigt för att utföra en viss prestation. I dagens gymnasieskolor runt om i Sverige anser jag att alltmer fokus riktas mot betyg och kunskapskrav snarare än själva kunskapen. Därifrån kommer min studie genom att undersöka elevers känsla gentemot motivation och vilka faktorer som styr dem i ämnet Idrott och Hälsa. I denna kvantitativa studie ser vi att elever både drivs av inre och yttre faktorer. Till framtiden ser vi att elever som drivs av en stark inre motivation har större sannolikhet att fortsätta med fysisk rörelse och fortsatt lärande inom hälsoaspekter efter deras skolgång. Studien visar också elever som drivs av yttre faktorer har en svag korrelation gentemot fortsatt fysisk rörelse och lärande. Det leder till frågeställningen alla inom skolverksamheten borde beakta. Vad borde stå i fokus? Att elever ska sträva mot betyg eller att hitta en stark inre motivation till fysisk aktivitet och lärande inom hälsa.
Nyckelord: Motivation, Elever, Idrott och Hälsa, Fysisk rörelse och Skolverket
Abstract
Motivation is a subject that is considered important to perform a certain achievement. In today's upper secondary schools around Sweden, I believe that more and more focus is on grades and knowledge requirements rather than the knowledge itself. From there, my study comes by examining students' feelings towards motivation and what factors guide them in the subject Physical education and health.
In this quantitative study, we see that students are driven by both internal and external factors. In the future, we see that students who are driven by a strong inner motivation are more likely to continue with physical activity and still learning in health aspects after their schooling. The study also shows that students who drive due to external factors have a weak correlation with continued physical movement and learning. This leads to the issue that everyone in school activities should consider.
What should be in focus? That students should strive for grades or to find a strong inner motivation for physical activity and learning in health.
Keywords: Motivation, Pupils, Physical education and health, Physical Exercise and the National Agency for Education
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Litteraturgenomgång ... 3
2.1 Självbestämmandeteorin ... 3
2.2 Inre motivation ... 3
2.3 Yttre motivation ... 5
2.4 Motivation för fysisk rörelse ... 6
2.5 Läroplanens uppmaning till fysisk rörelse ... 8
2.6 Skillnader i motivation mellan kvinnor och män ... 8
3. Syfte och frågeställningar ... 10
3.1 Syfte ... 10
3.2 Frågeställningar ... 10
4. Metod ... 11
4.1 Val av metod ... 11
4.2 Fördelar och nackdelar ... 11
4.3 Urval... 12
4.4 Genomförande ... 13
4.5 Databearbetning ... 13
4.6 Reliabilitet och validitet ... 14
4.7 Etiskt förhållningssätt ... 15
5. Resultat... 17
5.1 Kort beskrivning av studiens respondenter ... 17
5.2 Medelvärde av generell motivation ... 17
5.3 Medelvärde av motivationsformer i relation till Idrott och hälsa ... 18
5.4 Medelvärde av motivationsformer i relation till kön ... 19
5.5 Korrelation mellan olika motivationsformer och fysisk aktivitet efter studietid uppdelat för kön ... 20
5.6 Korrelation mellan kön och fortsatt intresse för hälsorelaterade frågor efter studier ... 20
6. Diskussion ... 22
6.1 Resultatdiskussion ... 22
6.2 Metoddiskussion ... 25
6.3 Fortsatt forskning ... 26
Källförteckning ... 27
Bilaga 1 ... 30
1
1. Inledning
Att motivation präglar all form av prestation är självklart och det känns därför intressant att undersöka hur elevers motivation i skolan ser ut när det kommer till Idrott och Hälsa. Under min gymnasietid och framförallt under min VFU-period märkte jag att många elever var högpresterande och hade en stark motivation till att få höga betyg snarare än att uppnå kunskap i ämnet. Efter min praktik blev jag alltmer intresserad att undersöka elevers känsla kring inre och yttre motivation på ett djupare plan.
I läroplanens syfte står det konkret att elever ska utveckla sitt intresse för rörelseaktiviteter i olika sammanhang samt en förståelse för fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet i relation till livsstilens betydelse (Skolverket, 2011). Det innebär att större fokus bör ligga på själva kunskapen inom ämnet Idrott och Hälsa än på att uppnå ett högt betyg.
Idrott och Hälsa som ämne är för många den första regelbundna fysiska aktiviteten, således blir det extra viktigt för idrottslärare att försöka fullfölja den regelbundna fysiska aktiviteten för eleverna.
Det blir av stort intresse för mig som idrottslärare att försöka sträva efter att elever hittar sin inre motivation till fysisk träning och god hälsa. Därmed kan det leda till ett ökat välbefinnande och livslångt intresse för idrott och hälsa (Engström, 1994). Studier visar att ungdomars fysiska aktivitet minskar ju äldre de blir och två faktorer som lyfts i denna studie är den självbestämmande motivationen och en positiv känsla i korrelation till ämnet Idrott och Hälsa. Intressant i studien var att den inre motivationen till fysisk rörelse hade minskat hos elever från årskurs 7 till årskurs 9. Vidare framgick det att elever inte känner samma glädje till ämnet Idrott och Hälsa när de blev äldre samtidigt som eleverna kände en lägre tillfredsställelse (Jonsson, 2019).
Hassmen och Hassmen (2010) menar att med ökad inre motivation blir det enklare att upprätthålla motivationen under en längre tid. Det betyder dock inte att resultatet blir sämre för eleverna med yttre motivation, dock blir det enklare för elever med stark inre motivation att genomföra aktiviteter och upprätthålla en god hälsa över tid. Idrottslärarens roll blir av betydelse för att hitta elevers inre motivation så att de utvecklar sin kunskap inom Idrott och Hälsa som kunskapsämne. Det är av stor betydelse att idrottsläraren använder en ledarstil där hen lockar fram den inre motivationen hos eleverna och vägleder motivationsklimatet i klassen i rätt riktning. Om motivationsklimatet präglas av resultat leder det till att många elever känner en stor press av att misslyckas och upplever en rädsla gentemot gruppen. Vidare kan det påverka elevernas självförtroende och självkänsla negativt om lektionerna innehåller mycket resultatorienterade aktiviteter. Det kan resultera i att många
2 elever upplever lektionerna som jobbiga och att de inte vill delta i vissa moment. En alltför stark yttre motivation kan upplevas stressfull och kan innebära en fysisk och psykisk ohälsa (Hassmén &
Hassmén, 2010).
Med fokus på elevers upplevelse och känslor gentemot motivation och framtida tankar om hälsa kan det leda till ökade diskussioner kring ämnet motivation i ämnet Idrott och hälsa. I och med fokus på elevers perspektiv får vi en direkt röst hur de känner och upplever ämnet i sin helhet kopplat till motivation. Syftet med studien är att visa om skolämnet når upp till sitt syfte, att utveckla elevernas intresse för rörelseaktiviteter i olika sammanhang, samt få dem att förstå konsekvenserna av fysisk inaktivitet. Samtidigt blir denna studie intressant för idrottslärare och blivande idrottslärare då den visar på elevernas egen känsla och motivation för ämnet Idrott och Hälsa (Skolverket, 2011).
3
2. Litteraturgenomgång
I detta kapitel kommer självbestämmandeteorin att presenteras samt tidigare forskning inom området motivation.
2.1 Självbestämmandeteorin
Självbestämmandeteorin har framarbetats för att förklara en människas psykologiska motivationsmotiv och vad som ligger bakom vilka behov en individ har. Teorin utgår ifrån vilka faktorer som driver människor att utföra saker utan yttre påverkan. Denna teori berör motivation på många sätt och korrelationen mellan självbestämmande teori och motivation får ändå sägas vara stark.
Själva teorin har som syfte att förklara varför en individ presterar eller inte presterar. Det är tre behov som poängteras i självbestämmandeteorin och det är behovet av kompetens, behovet av relationer med omgivningen och behov av autonomi. Dessa tre behov är starkt fundamentala när man diskuterar självbestämmandeteorin (Ryan & Deci, 2000). Kompetens innebär att individen är nyfiken att utveckla sin kunskap samtidigt som man har ett behov att öka sin kunskap. Genom kompetens och viljan att utöka den blir människan mer motiverad. Kompetens är en central del i självbestämmandeteorin där individer behöver ett behov av utveckling samt att stärka sin egen kompetens (Moreno m.fl., 2010). Behovet av relationer med omgivningen är också ett centralt fundament genom att behovet av en samhörighet med individer finns för individen. Det innebär att individen känner en samhörighet och känner uppskattning från sin omgivning (Ryan & Deci, 2000).
Det sista psykologiska behovet som är central i självbestämmandeteorin är behovet av autonomi. Den innefattar betydelsen av att individen inte styrs av bestämmelser utan snarare av fritt val. I skolsammanhang betyder det att med större inflytande får eleven en högre motivation och bättre välmående enligt självbestämmandeteorin (Moreno m.fl., 2010).
2.2 Inre motivation
Den inre motivation myntades redan under 1960-talet när den behavioristiska modellen började ifrågasättas. Människor började fundera i banor om människors drivkraft för nyfikenhet och köpte inte modellen om att brist på motivation betyder icke belöning. Argument som att barn som är ute och leker på skolgården behöver ingen belöning för att lära sig nya saker eller att motiveras till att bli tillfredsställda. De leker för att bli stimulerade på ett sätt som anses kul och de behöver ingen yttre drivkraft för att själva uppgiften ska vara kul. Barnen har en förmåga att delta i aktiviteter genom att vilja lära sig nya saker och utvecklas på sitt eget sätt (Lindwall m.fl., 2019).
4 Hassmén och Hassmén (2010) menar att när motivationen kommer inifrån upplever individer att autonomibehovet finns och att de bestämmer själv vad som ska göras. Utifrån den inre motivation upplevs en stor glädje och tillsammans med kompetensbehovet blir det enklare för individer att arbeta tillsammans med andra människor samt att man känner att man upplever en samhörighet med andra.
Även Lindwall m.fl. (2019) menar att när individer upplever att autonomibehovet är uppfyllt under en lektion blir eleverna mer motiverade och presterar också bättre eftersom de har varit delaktiga i undervisningen. När eleverna får välja mellan olika övningar har det en positiv effekt på prestationen och de känner sig mer motiverade när det finns valmöjligheter. Orsaken var att vid valfrihet känner sig elever mindre kontrollerande än när val inte finns. Vidare beskriver Faskunger (2001) också betydelsen av att skapa valmöjligheter för individer. När en person får flera valmöjligheter att välja mellan och väljer det alternativ som känns bäst ökar den inre motivationen. Det är viktigt att ledaren åstadkommer ett öppet klimat om en person med låg motivation ska hitta en inre motivation för exempelvis fysisk aktivitet.
Enligt Hassmén och Hassmén (2010) finns det olika typer av inre motivation som går ut på att individen vill delta för att utveckla sin kunskapsbank genom nya färdigheter. En annan typ är att individen har en vision att uppnå något inom sitt område. Det kan innebära att en skolelev vill utföra den ultimata frivolten för att utveckla sig själv och känna sig nöjd över att lyckas. Det är alltså den inre känslan som är i fokus och inte betydelsen av att visa den för omgivningen. Det är utmaningen i sig att utveckla en svår uppgift till något spännande för en inre driven person.
En skolelev som drivs av inre motivation söker intellektuell utveckling genom att vilja lära sig nya saker och finner en glädje att delta i undervisningen. Skillnaden mellan inre och yttre motivation är utveckla sin kunskapsbank och att lära sig information som räcker för det betyg man strävar efter (Jenner, 2014).
I skolans komplexa värld är det viktigt att läraren framhäver och utvecklar elevernas inre motivation för att de ska känna sig lyckade i skolan. Med en ökad inre motivation kan eleverna öka sin egen självbild och självkänsla när de känner att de klarar av uppgifterna i skolan. Det blir viktigt som lärare visa tillit och tro till sina elever att de kan klara av kunskapsmålen. En annan ståndpunkt som är viktigt för den inre motivationen är att uppgifter är varierande där elever känner att det går att lösa samtidigt som det ska vara utmanade. Det är viktigt att stärka den inre motivationen och framförallt framhäva den mer än vad som görs. Idag läggs mycket fokus på yttre faktorer som exempelvis betyg och kunskapskrav istället för att hitta den inre motivationen hos eleverna (Wery & Thompson, 2013).
5 2.3 Yttre motivation
Begreppet yttre motivation har funnits över en längre tid och på 1960-talet dominerades motivationsklimatet av det behavioristiska perspektivet. Grundfundamentet i individens beteende är att vara passiv där utomstående personer genom yttre faktorer ger personen motivation och stimulerar deras arbete.
Det primära i detta perspektiv är belöningar i form av förstärkningar av något slag och med syfte att beteendet kan förändras över tid. När individen har utfört en prestation förstärker man detta genom att ge en belöning när beteendet är utfört. Detta perspektiv lever vidare idag i samhället och det förklaras vid att metoden är relativt enkel och det leder till snabbt resultat. En bredare förklaring till att detta perspektiv är hur människor uppfattar hur samhället fungerar. Det kan vara en individs vision att nå sitt drömjobb genom hårt arbete för att nå den lön man länge har stävat efter. Ett annat exempel kan vara en skolelev som motiveras genom att sträva efter toppbetygen i skolan och där med bli privilegierad att nå sin dröm. Vid en lyckad prestation exempelvis på skolan eller arbetet leder detta till belöningar och förhoppningsvis kommer personen fortsätta med sitt beteende och motivation att generera nya resultat (Lindwall m.fl., 2019).
En person som endast är motiverad av yttre faktorer är externt motiverad. Yttre faktorer kan vara lön, priser och betyg och inom idrotten finns det många individer som började med en stark inre motivation och ju mer professionell den blev ju lägre drivkraft kan det leda till. Några faktorer som kan spela in är sponsorer, vinstpengar och intäkter. Anledningen kan vara personens självbestämmandegrad som kan minska ju mer yttre omständigheter och faktorer som involveras i personens idrottande (Hassmén & Hassmén, 2010). Yttre motivation kan beskrivas som målsträvan eller målorientering. Det formuleras genom att individen strävar efter yttre mål som exempelvis betyg, status eller lön. Inom skolan visar forskning att elever med yttre motivation tenderar att lära sig kunskap som krävs för strävan efter det betyget som den vill ha. Till skillnad från personer med inre motivation som strävar efter att utvecklas intellektuellt och nå en känsla av att lära sig ny kunskap (Jenner, 2004).
Deci m.fl. (2001) anser att individer som drivs av yttre motivation med belöningar som drivkraft tenderar att bromsa den inre motivation och får svårare att utveckla sina personliga mål. Istället för att poängtera och trycka på yttre faktorer bör fokus ligga på att eleverna hittar sin egen inre motivation. Det kan göras genom att läraren framhäver meningsfullheten utifrån ett elevperspektiv genom att aktiviteterna eller uppgifterna är tillfredsställande för eleverna. Vidare är det viktigt att
6 eleverna känner en progression i undervisningen som höjer känslan av glädje och därifrån utökar elevernas kreativitet i ämnet.
Yttre motiverade individer som är starkt drivna av yttre faktorer har lättare att drabbas av utbrändhet och stress. Samtidigt visade det att personer med högre lön kunde öka sin arbetsinsats under arbetet genom yttre belöningar. I forskningen visade det sig att arbetet känns mindre tillfredsställt när det minskade behovet av autonomi finns för de anställda som drivs av yttre faktorer. Med stark drivkraft av yttre faktorer kan det leda till hälsorisker i form av ångest (Kuuvas m.fl., 2017).
Enligt självbestämmandeteorin finns det olika former av yttre motivation som beskriver olika beteenden hos individer. Elever som deltar på lektioner för att förväntningarna och yttre regler fastställer det kallas extern reglering. Eleverna har ingen inre motivation och närvaron på lektionerna genomförs för att slippa problem med exempelvis lärare eller föräldrar. En annan form av yttre motivation är introjicerad reglering som innefattar att eleven deltar i undervisningen med ett syfte att sin yttre omgivning ska tycka att eleven är duktig och ambitiös. Dessa former brukar kallas som kontrollerande motivation och den har påvisat en lägre grad av påvisat intresse hos eleven. Med kontrollerande motivationsform har det visat att skolelever har en högre risk att få ångest i skolan och där blir lärarens roll som ledare extra påtagligt att påverka och vägleda eleverna (Jonsson, 2019).
Integrerad reglering som motivationsform innebär att personen deltar i aktiviteten utan att tänka på varför och vad det kommer resultera i. Närvaron känns naturlig och individen utför aktiviteten utan att fundera på om den ska delta eller ej. Identifierad reglering som motivationsform innebär att individen självmant har valt att delta i aktiviteten även om själva uppgiften kanske inte alltid ses som något positivt. Det känns meningsfullt att lära sig ny kunskap inom ämnet och att utveckla lärandet och färdigheter. Själva aktiviteten kan ses om något negativt men tillfredsställelsen och känslan efteråt överväger själva innehållet (Ryan & Deci, 2003).
2.4 Motivation för fysisk rörelse
Fysisk rörelse och aktivitet är något som de flesta tycker är väldigt viktigt för att människor ska må bra i största allmänhet. Jonsson (2019) anser att fysisk aktivitet kan ses som en helhet och allt från organiserade träningsformer till vardagliga behov kan ses som fysisk rörelse. Vidare betonar Jonsson att fysisk rörelse har enorma fördelar på muskulaturen och konditionen, men även stora psykologiska effekter som ökad självkänsla och självuppfattning. Fysisk rörelse inom skolan är ett viktigt område som har diskuterats länge och skolan anses vara en viktig plats för att främja fysisk aktivitet där
7 skolans roll är av stor betydelse. Forskning visar att barns totala fysiska aktivitet minskar redan vid sju till åtta års ålder och en anledning till det var den minskade självbestämmande motivationen och behovet av autonomi (Cooper m.fl., 2015). Det utmynnar i att barn inte känner samma tillfredsställelse gentemot idrott och hälsa.
Det är påtagligt att självbestämmandeteorin är en viktig byggsten gentemot fysisk aktivitet. Det finns också ett samband mellan lägre fysisk aktivitet och motivation, där elever som inte har någon motivation tenderar till att röra sig mindre (Jonsson, 2019).
Vid idrottsundervisning har denna studie påvisat en undersökning där elevers motivation varierar mellan en alltmer kontrollerad motivation eller självbestämmande motivation. Det är tre faktorer som SDT utgår ifrån vid fysisk aktivitet i relation till motivation. Dessa är kompetens, självbestämmande och tillhörighet. Denna studie visar att många elever vill ha en större grad av självbestämmande genom att utöva olika sorters av aktiviteter. Det skulle leda till en större grad av tillfredsställelse för ämnet. Det är också viktigt att ämnet har en hög meningsfullhet för att eleverna ska känna sig motiverade i ämnet. Eleverna upplevde också brist med kompetens hos idrottslärarna att undervisa en effektiv idrottslektion vilket genererar en negativ upplevelse. Bristen med progression och aktiviteter som stimulerar elevers kompetens är några element som är oerhört viktiga för elever. Att implementera lärares kunskap i kompetens och motivation skulle öka elevers fysiska aktivitet både på kort sikt och på lång sikt. Det framgick också att om klimatet är av kontrollerad form blir elevers upplevelse negativ och intresset för fysisk aktivitet minskar. För att uppnå fysisk aktivitet hos eleverna blir det alltmer viktigt att de hittar en inre motivation med ett högt självbestämmande (Domville m.fl., 2015).
Mycket forskning visar på att fysisk rörelse har en positiv verkan för hälsan både på kort och lång sikt. Det finns rekommendationer från Folkhälsomyndigheten om fysisk aktivitet och dess fördelar ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet från Folkhälsomyndighetens sida är att förebygga och minska risken för hälsosjukdomar (Weman Josefsson & Lindwall 2019). Hassmén och Hassmén (2010) menar att den inre motivationen är av betydelse för att genomföra regelbunden aktivitet i ett långvarigt perspektiv. Det blir lättare att fånga ett intresse över tid om känslan kommer inifrån. Dock betyder det inte att prestationen blir bättre eller sämre än om en individ styrs av yttre faktorer.
När man pratar om fysisk aktivitet använder man ofta ordet motivation för att kunna förklara hur individen drivs till fysisk rörelse och vilka faktorer som behövs för att bli motiverad. Vallerand (2004) menar att antingen styrs det av inre eller yttre motivation. Om individen styrs av inre motivation
8 känner de ett behov av självbestämmande och de känner en egen tillfredsställelse till fysisk rörelse.
Individer med inre motivation känner också en positiv stimulans av träning samt ett eget behov av träning. Styrs individer av yttre faktorer utför de fysisk aktivitet genom yttre behov, samvete eller ideal. De kan även vara en yttre omgivning som trycker på att de ska röra sig mer. Hassmén och Hassmén (2010) menar att självbestämmandeteorin kan vara en bra teori att utgå ifrån när man vill se hur individer drivs till fysisk aktivitet. De menar också att inre och yttre motivation är två fundamentala faktorer när man jämför motivation och långvarigt intresse för aktiviteter.
2.5 Läroplanens uppmaning till fysisk rörelse
Skolverket (2011) uppmanar elever till fysisk rörelse genom att i syftet beskriva att fysisk aktivitet är viktigt för elevens hälsa och välbefinnande. Vidare ska eleven kunna förstå betydelsen av fysisk aktivitet och inaktivitet samt vad effekten blir av båda delarna. Ett annan ståndpunkt är att eleverna uppmanas att ha ett intresse i rörelseaktiviteter med korrelation till hälsa. Jonsson (2019) menar också att skolan är en viktig arena för att främja fysisk aktivitet och likaså menar WHO också att skolan har en stor roll när det gäller att skapa ett intresse för fysisk aktivitet hos eleverna.
2.6 Skillnader i motivation mellan kvinnor och män
Motivation är viktigt för att åstadkomma någon form av prestation inom idrott. I denna studie visas att män har en högre motivation i ämnet Idrott och hälsa. En orsak är att män utövar mer idrott utanför skolan och därmed känner en större hängivenhet till ämnet, till skillnad mot kvinnor som tenderar att i mindre grad utöva fysiska aktiviteter utanför skolan. För att eleverna ska uppnå en större förståelse och högre kunskap inom hälsa är det viktigt att skolan lägger mer energi att förbättra elevers motivation till Idrott och Hälsa för att implementera kunskap kring en hälsosam livsstil (Martinovic m.fl., 2019). En annan studie visar att inre motivation har positiv korrelation med kunskapslärande bland ungdomar. Vidare visar det att elever med yttre motivation som drivs av yttre faktorer har en negativ effekt på lärande. I denna studie visade det sig att män har en starkare inre motivation än kvinnor (Zaccone & Pedrini, 2019). Lundvall, Meckbach och Wahlberg (2008) menar att undervisningen inom Idrott och Hälsa har förändrats genom historian från att tidigare fokuserat mer på fysisk träning och prestation. I deras senare studie går undervisningen ut mer på kunskap om de olika områden som undervisas utifrån läroplanen. Alltmer fokus läggs på kunskap om hur eleverna ska arbeta med en aktiv livsstil och en att uppnå en god hälsa.
9 I ämnet Idrott och Hälsa visar denna studie på att män upplever en högre grad av de flesta motivationsformer och en högre avsikt att bli fysiskt aktiva i framtiden. Under lektionerna tenderar också män att vara mer fysiskt aktiva och en orsak kan vara de traditionella normerna som finns i samhället. Rekommendationer för aktiva idrottslärare borde läggas på att hitta elevers inre motivation och främja elevers behov av kompetens i ämnet. Det skulle ge avsikt för eleverna att vara fysiskt aktiva i framtiden och främja en fysisk livsstil med en god hälsa (Raposo m.fl., 2007). Skolverket (2006) menar att män uppvisar ett lägre resultat inom skolan i relation till lärande i de flesta ämnen.
Inom Idrott och Hälsa har det historiskt varit en social norm att män ska vara maskulina och stå för en fysisk kapacitet än kunskap. Studien visar att kvinnor uppträder med mer nyfikenhet kring lärande i ämnet än män. Det beror på att män inte har samma kunskapssyn kring vad ämnet ska innehålla.
Larsson (2016) anser att män generellt tycker att Idrott och Hälsa som ämne är roligare än kvinnor.
Män ser ämnet mer positivt än kvinnor i den utsträckning att det liknar den aktivitet de utför på fritiden. Det gör att de motiveras av ämnet mer än det gör för kvinnor.
10
3. Syfte och frågeställningar
I detta avsnitt presenteras studiens syfte och frågeställningar.
3.1 Syfte
Syftet med denna studie är att ur gymnasieelevers perspektiv undersöka olika motivationsformer och undersöka samband till fortsatt fysisk aktivitet och lärande efter studierna. Det kommer att göras allmänt och även specifikt för kön för att undersöka eventuella skillnader.
3.2 Frågeställningar
1. Vilken motivationsform dominerar för elever i ämnet Idrott och Hälsa?
2. Finns det någon skillnad mellan kön när det kommer till motivation?
3. Finns det samband mellan olika motivationsformer och fortsatt intresse för hälsofrågor efter studietiden?
11
4. Metod
I detta avsnitt presenteras val av metod, hur tillvägagångssättet gick till och hur allt material bearbetades. I detta avsnitt kommer jag också beskriva fördelar och nackdelar med den valda metoden. Validitet och reliabilitet kommer också att diskuteras i detta avsnitt för att visa en klar helhetsbild gällande tillvägagångssättet.
4.1 Val av metod
När man ska utföra en studie står man inför frågan om vilken metod som ska användas. Antingen väljer man en kvantitativ metod eller en kvantitativ metod. Bryman (2011) menar att val av metod beror på vilket syfte man har med sin studie. Med mitt syfte i åtanke känns den kvantitativa metoden som ett bra val eftersom jag vill undersöka en relativt stor population. Därmed valde jag enkäter och surveyundersökningar som metodform för att samla in en större mängd data än i intervjuer. Backman (2016) beskriver att kvantitativ metod innebär att göra undersökningar med hjälp av statistik och kvantifiering av matematik. Denscombe (2000) anser att kvantitativ metod är att fördra vid mätning av en större population och större mängd data. Det ska tilläggas att det i denna Covid-19 pandemi kändes som ett klokt val av metod utifrån smittspridning och restriktioner, där enkäter är att föredra framför fysiska möten med respondenter.
4.2 Fördelar och nackdelar
En kvantitativ metod är att föredra om urvalsgruppen har en stor eller relativt stor geografisk spridning då kostnaderna blir lägre. Med enkäter behöver du inte vara deltagande under själva momentet där enkäten besväras eftersom respondenterna är informerade om vad enkäten handlar om inför att den ska besvaras, genom till exempel detaljerad information som förtext. Enkäter som metodform blir också enklare att administrera än en kvalitativ metod där du ska transkribera ett antal intervjuer. Det negativa istället blir att när utskickande av enkäter har gjorts kan det leda till ett stort bortfall enligt Bryman (2011). En annan fördel med kvantitativ metod och enkätundersökning framför intervjuer är den effekt som kan bli under en intervju. Vid en intervju finns en intervjuperson som kan påverka respondentens svar och det möjliggör ett icke tillförlitligt svar. Vidare anser Bryman (2011) kan både osäkerhet och blygsamhet finnas när man intervjuar personer och under enkäter kan personen ifråga våga vara ärlig.
12 Enkäter är också en fördel tidsmässigt eftersom individer kan utföra enkäten när de har tid i jämförelse med intervjuer som behöver planeras samt hittas tid att genomföra. Genom enkäter får du goda mätbara möjligheter eftersom upplägget och enkätens formalia är lika för alla. Det leder till att frågorna är formulerade på samma sätt och att det därmed inte finns någon risk för att olika frågor ställs till olika respondenter enligt Bryman (2011). En nackdel vid enkätundersökningar är att du inte har någon möjlighet att ställa fördjupade uppföljningsfrågor som kan ge mer detaljerade svar som rör undersökningen. I intervjusammanhang kan intervjuaren ställa frågor som ger en bredare kunskap och mer material till din studie i jämförelse med enkäter. En annan fördel med intervjuer som nämns är att intresset av att göra en intervju är högre än att svara på enkäter (Bryman, 2011).
4.3 Urval
För att samla in material till studien valde jag ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval innebär att respondenterna väljs ut genom att forskaren väljer att vända sig till personer i sin närhet som kan besvara studiens syfte (Trost & Hultåker, 2016). Med brist på tid och pengar har jag valt att göra ett stickprov som ska symbolisera befolkningen på bästa möjliga sätt. Det ska förmedla en bild av hur Sveriges gymnasieelever upplever motivation inom ämnet Idrott och Hälsa. Eftersom det är ett stickprov ska resultatet tas med försiktighet, då det endast representerar ett litet urval av respondenter (Hassmen & Hassmen, (2008).
Denna studie avser att undersöka gymnasielevers egen upplevelse av motivation i förhållande till ämnet Idrott och Hälsa valde jag att skicka ut enkäterna på en utvald gymnasieskola. Jag valde en gymnasieskola som jag inte hade någon egen relation till. Jag tog kontakt med en idrottslärare på en gymnasieskola i Mellansverige för att få hjälp med att sprida enkäten. Idrottsläraren lät elever från slumpmässiga klasser besvara enkätfrågorna i samband med deras idrottslektion. Undersökningen genomfördes sammanlagt av 67 elever där 40 stycken (59.7 %) var kvinnor och 27 stycken (40.3%) var män.
Inför pilotstudien valde jag, utan vidare eftertanke om respondenternas bakgrund, ut tre personer som fick besvara enkäten. I mitt fall genomfördes pilotstudien genom att tre närstående till mig i olika åldrar fick fylla i enkäten.
13 4.4 Genomförande
I början av arbetet tänkte jag genomföra denna studie med elever som jag undervisade under min VFU-period. Därefter tänkte jag om då vi redan under min VFU-period pratat om motivation och elevens eget ansvar för skoltiden. Det gjorde att jag ville söka till mig till elever som jag inte har undervisat eller har någon relation med. Bryman (2011) poängterar att betydelsen av en tillförlitlig studie är att intervjuaren står opartisk gentemot sina respondenter. Därefter frågade jag en idrottslärare på en gymnasieskola via telefon om det gick bra att genomföra denna studie med lärarens elever. Det ska tilläggas att jag och idrottsläraren har varit arbetskollegor tidigare och det underlättade för mig. Jag informerade vad studien handlade om för läraren och undersökningen var väldigt intressant tyckte hen. Därefter började jag att utforma frågor till enkäten och att utföra pilottest med tre individer.
Under mötet med eleverna introducerade jag mig för eleverna och berättade om vad enkäten innehåller för moment. Jag informerade också att det är frivilligt att delta och att enkäten kommer att besvaras med anonymitet. Efter introduktionen fick eleverna svara på enkäten och jag tackade för deras uppmärksamhet och eleverna fick fortsätta sin ordinarie undervisning. Samtliga kontakter med elever och lärare skedde med hjälp av elektroniska hjälpmedel som telefon, dator och e-mail.
Kommunikationen mellan mig och elever skedde över länk eftersom deras undervisning sker på distans för tillfället på grund av covid-19 pandemin. Efter insamlingen av enkätsvar började jag att sammanställa enkätsvar via Survey & Report genom att jämföra olika faktorer med varandra. Det gjordes med syftet att finna eventuella korrelationer mellan faktorer som kön och motivationsformer.
4.5 Databearbetning
All databearbetning och insamling av enkätsvar analyserades och utformades i enkätprogrammet Survey & Report. Jag tyckte detta program var fördelaktigt att använda, dels för att programmet var relativt enkelt att förstå då jag inte tidigare har erfarenhet av databearbetningsprogram, dels ur ett kostnadsperspektiv eftersom programmet var gratis för oss studenter. Arbetet gick smidigt och både skapande av enkät och rapport genomfördes i Survey & Report. Jag bearbetade enkäterna genom att skapa variabler genom att kategorisera frågorna till gemensamma kategorier utifrån de olika motivationsfaktorerna. Utifrån enkäten slogs frågorna ihop till kategorier för att kunna jämföra eventuella samband. Därifrån räknades medelvärden utifrån varje motivationsfaktor och även
14 specifikt medelvärde utifrån kön. För att undersöka eventuella samband mellan olika motivationsfaktorer och kön skapades analysfunktioner för att hitta eventuella korrelationer. Jag använde mig utav medeltal för specifik motivationsform för att sedan korrelera med fortsatt fysisk aktivitet och fortsatt intresse. För att skapa en korrelationsanalys använde jag mig utav de färdigskapade variablerna för varje kategori för att kunna jämföra eventuella samband mellan fortsatt regelbunden fysisk aktivitet efter studier. Vidare skapade jag en korrelationsanalys gentemot fortsatt lärande efter studier och varje motivationsfaktor för att hitta eventuella samband. Dessa två korrelationsanalyser gjordes också specifikt för kön.
4.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet innebär att undersökningen ska ha stabilitet och pålitlighet under hela uppsatsen. Vidare innebär det att om samma undersökning repeteras ska utfallet vara nästintill samma. För att säkerhetsställa att man uppnått en hög reliabilitet kan man upprepa undersökningen med samma urvalsgrupp två gånger över tid. Om korrelationen mellan undersökningarna är låg är måttet troligtvis instabilt och respondenternas svar instabila. (Bryman 2011). Hassmén och Hassmén (2008) nämner att respondenter oftare kan justera sina svar över tid i kvalitativa undersökningar, i jämförelse med kvantitativa undersökningar. För att stärka reliabiliteten i undersökningen informerade jag respondenterna kort om vad undersökningen handlar om samt att enkäten är anonym och frivillig att fylla i. Syftet med en kort information var att eventuella misstolkningar skulle elimineras men samtidigt inte berätta för mycket om enkäten för att eleverna ska kunna svara utifrån personlig upplevelse. Jag valde även att skicka ut enkäten på en gymnasieskola där jag inte har undervisat eller har någon relation till någon elev, för att inte riskera att deras svar skulle påverkas av deras relation till mig.
Validitet innebär i kort att undersökningen mäter den teori och frågeställning som avses att mätas, undersökningen ska vara trovärdig och sanningsenlig (Bryman & Bell, 2011). Hassmén och Hassmén (2008) menar också att validitet innebär att analyser och diskussioner, utifrån ett resultat, ska kunna framföras för att undersökningen ska ha en hög validitet. Jag har noggrant sett till så att jag bara inhämtar information som är relevant utifrån studiens syfte.
För att stärka både reliabiliteten och validiteten ytterligare har jag valt att utföra tre pilotundersökningar. Det gjordes dels för att säkerhetsställa att enkäten är genomförbar genom att testa frågor och svarsalternativen. Det gjordes även för att undersöka så att jag fick fram det material jag behöver för att utföra min studie och samt säkerställa att frågorna jag ställer speglar studiens syfte
15 och frågeformuleringar. Efter pilotundersökningen fick respondenterna inkomma med feedback på enkäten, det resulterade i kommentarer gällande en fråga var svårtolkad och samt två frågor verkade vara likartade. Efter denna feedback korrigerades de brister som fanns i enkäten för att förtydliga frågorna som ställdes i enkäten.
Genomförande av stapeldiagram samt korrelationstabell gjordes i Microsoft Word. Dessa tabeller gjordes genom att exportera data från Survey & Report till Microsoft Word där jag genomförde mina tabeller. I rapporten uppkom vissa bortfall, eller rättare sagt enkäter som inte lämnades in. Analysen av detta tror jag beror på att jag inte visade eleverna praktiskt hur man skickar in den eller om eleverna helt enkelt inte ville skicka in den. Själva presentationen av enkäten skedde via länk och det hade blivit mindre bortfall om jag fysiskt hade befunnit mig med eleverna. Under rådande covid-19 pandemi studerade eleverna hemifrån via digitala plattformar och det gjorde att fysisk närvaro inte kunde ske. I efterhand skulle jag ha gått igenom enkäten steg för steg genom att dela min skärm och på ett pedagogiskt sätt visa hur enkäten genomförs.
4.7 Etiskt förhållningssätt
Vetenskapsrådet (2017) menar att forskaren som utför studien ska förhålla sig till god forskningsed som innebär att studien ska förhålla sig till etiska krav. Speciellt när studier genomförs med ungdomar är det viktigt att förhålla sig till de krav som finns. Etiska krav och principer innebär olika frågor för de personer som medverkar i studien. Fyra principer är fundamentala när en studie genomförs med respondenter. Respondenterna i studien ska ha blivit informerade om studiens syfte och att deras deltagande är frivilligt. Forskaren ska också framföra vilka moment som innefattar i studien.
Respondenterna ska bestämma själva om de vill medverka i studien och det ska framgå tydligt i enkäten. När studien är genomförd ska personuppgifter behandlas med konfidentialitet, där obehöriga personer inte kommer över inblandades personuppgifter. Det är också av betydelse att insamlat material endast används i studien och inget däröver. Det är av betydelse att forskaren använder sig utav de etiska principerna för att inte skada eller orsaka men för respondenterna (Bryman, 2011).
Hassmén och Hassmén (2008) menar att etik och moral i studier kan delas in i två kategorier och det är forskningsetik och forskaretik. Forskningsetik innebär att respondenterna och övriga inblandade ska känna sig trygga med att deras personuppgifter inte avslöjas. Forskaretik innebär att forskaren under sin studie har arbetat etiskt och moraliskt. Forskaren ska också arbetat med integritet för att uppnå ett etiskt förhållningssätt.
16 Jag har intagit ett etiskt förhållningssätt genom att jag i informationstexten till min enkät beskrev studiens syfte samt att det var frivilligt att delta. Jag var noggrann med att poängtera för eleverna och övriga inblandade att det var en anonym enkät och att samtliga data kommer arkiveras efter det att studien är genomförd. Jag var även tydlig med att informera om att de fick avbryta enkäten om de av någon anledning inte längre önskade besvara enkäten.
17
5. Resultat
I detta kapitel kommer studiens resultat att presenteras. Det görs genom olika tabeller och korrelationstabeller. Studien grundar sig på gymnasieelevers egna upplevelser av motivation och motivationsformer i korrelation till framtida fysiska aktiviteter och lärande inom hälsoaspekter.
5.1 Kort beskrivning av studiens respondenter
Respondenterna bestod av 67 elever som studerar på gymnasienivå och läser ämnet Idrott och Hälsa.
I studien var det en större majoritet som identifierade sig som kvinnor än män (59,7 % kvinnor och 40,3 % män). Det var inga individer som identifierade sig som annat eller vet ej som även det fanns med som alternativ i enkätundersökningen.
5.2 Medelvärde av generell motivation
Stapeldiagrammet nedan påvisar vilken generell motivation respondenterna upplever till ämnet Idrott och Hälsa. Det generella medelvärdet för motivation ligger på 3,7 vilket får anses vara relativt högt.
Det mynnar ut i att respondenterna i sin helhet besitter en relativt hög motivation till ämnet Idrott och Hälsa. För specifikt kön ser vi att män (4,1) har ett större medelvärde gentemot kvinnor (3,5). Det betyder att männen upplever en starkare motivation till ämnet Idrott och Hälsa än kvinnorna.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Medelvärde av generell motivation
Generellt Man Kvinna
18 Figur1. Respondenternas upplevelse generellt kring motivation uttryckt i medelvärde i relation till ämnet Idrott och Hälsa.
5.3 Medelvärde av motivationsformer i relation till Idrott och hälsa
De olika motivationsformerna har en relativ jämn fördelning där extern reglering har högst medelvärde med 4.0 i medelvärde och lägst medelvärde har identifierad motivation med medelvärde 3,6. Den inre motivationen visar ett medelvärde på 3,7 och Integrerad motivation uppvisar ett medelvärde på 3,9. Den identifierade motivationen har lägst medelvärde med 3,6 och den introducerade motivation har ett medelvärde på 3,9. Den externa regleringen som motivationsform har högst medelvärde med 4,0. Skillnaden mellan motivationsformerna anses inte vara särskilt stor.
Det gör att respondenterna motiveras både av yttre och inre faktorer. Extern reglering är den motivationsfaktor som har högst medelvärde och det betyder att betyget är viktigt för eleverna. Extern reglering innebär också att undervisningen går emot ett mer kontrollerande klimat där eleverna kan uppleva en mindre känsla av valfrihet och självbestämmande som den inre motivationen står för, samtidigt som många elever upplever självbestämmande och valfrihet.
Figur 2. Respondenternas svarsfrekvens i medelvärde angående olika motivationsformer i relation till ämnet Idrott och Hälsa.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Inre Motivaiton Integrerad Motivaition
Identifierad Motivation
Introjicerad Motivation
Extern Reglering
Medelvärde av motivationsfaktorer
Motivationsfaktorer
19 5.4 Medelvärde av motivationsformer i relation till kön
De olika motivationsformerna har en relativt jämn fördelning, den största variationen i medelvärde finns i den inre motivationen som är högre hos män (4,0) än kvinnor (3,4). De andra motivationsformerna visar att Integrerad motivation har en högre majoritet hos män (4,1) än kvinnor (3,7). Identifierad motivation är också större hos män (3,8) än hos kvinnor (3,5). Introjicerad motivation har den minsta variationen i genomsnitt där män (3,9) har ett litet högre värde än kvinnor (3,8). Extern reglering är den motivationsform som är högre hos kvinnor (4) än hos män (3,9), dock är skillnaden minimal. De olika motivationsfaktorerna innehar en relativt jämn fördelning både bland män och kvinnor. Den mest intressanta iakttagelsen är att män upplever en större inre motivation än kvinnor. Det gör att män upplever en större upplevelse av självbestämmande och valfrihet än vad kvinnor upplever.
Figur 3. Respondenternas svarsfrekvens i medelvärde i relation till kön gällande motivationsformer i ämnet Idrott och Hälsa.
20 5.5 Korrelation mellan olika motivationsformer och fysisk aktivitet efter studietid uppdelat för kön
Starkast korrelation hittar vi med motivationsformen inre motivation (0,66) som visar relativt stark korrelation mellan inre motivation och vidare fysisk aktivitet efter studietiden. Det framgår också att den är lite högre hos kvinnor än hos män. Svagast korrelation finns vid extern reglering (0,27) som visar en svag korrelation för vidare fysisk aktivitet efter studietiden. Den starkaste korrelationen i relation till kön finns vid integrerad motivation hos kvinnor (0,78) som uppvisar en stark korrelation till fysisk aktivitet efter studietiden. Svagast korrelation för vidare fysisk aktivitet i motivationsformen extern reglering (0,23) hos män. Detsamma hos kvinnor gäller vid extern reglering (0,29). Utifrån detta diagram ser vi en stark koppling och korrelation gentemot dessa faktorer. Elever med inre motivation och med högre grad av självbestämmande har i framtiden också större sannolikhet att fortsatta utföra fysisk aktivitet. De elever som styrs av ett mer kontrollerande klimat tenderar att ha lägre sannolikhet att fortsätta utföra fysisk aktivitet. När eleven är kontrollerad av yttre faktorer ser vi att sannolikheten för fortsatt fysisk aktivitet minskar. Det är dock svårt att precisera en slutsats eftersom elever kan både drivas av inre och yttre motivation. Det menas genom att respondenter kan både ha en hög grad av inre och yttre motivation.
Figur 4. En korrelationstabell kring fysisk aktivitet efter studietiden generellt och specifikt för män och kvinnor
5.6 Korrelation mellan kön och fortsatt intresse för hälsorelaterade frågor efter studier Starkast korrelation finns i motivationsformen inre motivation (0,68) och identifierad motivation (0,68) och den visar en relativt stark korrelation. Svagast korrelation generellt är extern reglering
21 (0,05) och den visar nästintill ingen korrelation alls. För män hittar vi starkast korrelation i motivationsformen inre motivation (0,72) som visar en relativt stark korrelation till fortsatt lärande inom fysisk rörelse, kost och hälsa. Hos kvinnor är det högst korrelation i motivationsformen inre motivation (0,66) som visar att det finns en relativ stark korrelation gentemot fortsatt lärande. Den svagaste korrelationen finns i motivationsformen extern reglering (0,05) som visar att det knappt finns någon korrelation. Extern reglering hos män (0,20) visar en låg korrelation och hos kvinnor (0) finns det ingen korrelation. I denna tabell blir korrelation alltmer stark genom att elever med inre motivation med självbestämmande och eget intresse har större sannolikhet att fortsätta sitt lärande.
Elever som styrs av kontrollerande faktorer upplever nästintill ingen avsikt att utföra fysisk aktivitet efter studierna. Det visar på ett att elever med inre motivation med hög sannolikhet tenderar att fortsätta sitt eget lärande inom träning, kost och hälsa, då de känner ett eget intresse att fortsätta att utveckla sitt lärande. Det skulle gälla om elever endast drevs av inre motivation, dock kan elever i detta fall både ha stark inre motivation och även hög yttre motivation. Det gör att slutsatsen blir svår att genomföra eftersom individer kan drivas av olika faktorer inom sitt ämne.
Figur 5. En korrelationstabell kring lärande i fysisk rörelse, kost och hälsa efter studietiden generellt och specifikt för kön
22
6. Diskussion
I detta kapitel kommer belysande resultat analyseras och diskuteras utifrån tidigare forskning på området motivationsfaktorer.
6.1 Resultatdiskussion
Att motivation är nödvändigt för att utföra någon sorts av prestation känns självklart för de flesta, men frågan blir vilken motivationsform är den bästa eller den viktigaste. I den direkta frågan om eleverna känner sig motiverade svarade majoriteten av eleverna stämmer bra/stämmer helt. Hassmén och Hassmén (2010) anser att elever som är motiverade presterar bättre i skolsammanhang och det är viktigt att elever hittar sin inre motivation för att lyckas och hålla uppe ett långvarigt intresse för ämnet. I undersökningen var extern reglering den motivationsform som hade högst medelvärde (4) bland eleverna. Det resultatet går emot forskningen för långvarigt upprätthållande av intresse för ämnet Idrott och Hälsa. Hassmén och Hassmén (2010) menar att elever som styrs av yttre motivation har svårare att bibehålla ett långvarigt intresse medan de elever som styrs med inre motivation (3,7) kommer på ett betydligt enklare sätt att hålla uppe intresset. I studien framkommer det också att respondenter som styrs av inre motivation har i högre grad avsikt att utöva fysisk aktivitet efter studietiden. Efter som respondenterna kan både styras av inre och yttre faktorer blir de svårt att dra en generell bild av resultatet.
Wery och Thompson (2013) anser att skolan idag lägger för mycket fokus på yttre faktorer som betyg och kunskapsmål, de anser att skolan istället skulle försöka hitta elevers inre motivation. Salehpoor och Roohani (2020) menar istället att när man diskuterar yttre och inre motivation ska inte yttre motivation nedvärderas. De anser att yttre motivation ska framhävas som motivationsform då det är viktigt för många elever att nå uppsatta mål. Av resultatet i relation till kön visade det sig att medelvärdena var relativt lika. Den skillnad som är intressant är att män tenderar att ha högre motivation än kvinnor. Raposo m.fl., (2007) anser också att män i ämnet Idrott och Hälsa tenderar att ha högre motivation i ämnet och samtidigt vara alltmer fysisk aktiv efter studietiden.
Skolverket (2011) menar att eleverna ska upprätthålla ett längre långvarigt intresse för hälsa, fysisk rörelse och kunskap om olika livsstilar. I och med Skolverkets styrdokument och enligt Hassmén och Hassmén (2010), som menar att inre motivation är den bästa motivationsformen för individer att upprätthålla ett långvarigt intresse för fysisk träning och hälsoaspekter, blir det därför viktigt att framhäva inre motivation. Något som även Wery och Thompson (2013) belyser.
23 I frågan om korrelation mellan motivationsform och fortsatt fysisk rörelse hos elever efter studietiden visar resultatet att respondenterna med inre motivation och integrerad motivation har ett relativt starkt samband med fortsatt fysisk aktivitet efter studietiden. Det menas att eleverna som endast drivs av inre motivation (0,66) med stor avsikt kommer att utföra fysisk aktivitet efter studietiden. Den motivationsform som uppvisade störst korrelation i undersökningen var de respondenter som svarade integrerad motivation (0,69). De mynnar ut i att elever med inre motivation också drivs av yttre faktorer i sin studietid. En analys av det kan vara att elever som har en stark inre motivation också strävar efter ett högt betyg, vilket leder till att elever drivs av båda delarna. Respondenter som drivs av extern reglering (0,27) har ett svagt samband till fortsatt fysisk aktivitet och det innebär att sambandet mellan dessa faktorer anses vara lågt. Det stämmer överens med Hassmén och Hassmén (2010) teori om att personer med inre motivation har större chans att upprätthålla ett långvarigt intresse för fysisk träning. Det finns också ett samband med Skolverket (2011) som skriver i styrdokumenten att elever ska upprätthålla ett långvarigt intresse för fysiska rörelser, träning, hälsa och livsstil.
I jämförelse mellan kön ligger korrelationsvariablerna relativt nära varandra förutom integrerad motivation som hos kvinnor (0,78) har en större korrelation än hos män (0,69). Det mynnar ut i att kvinnor som styrs av integrerad motivation tycker att det känns naturligt att delta i undervisningen och de har även större sannolikhet att utföra fysisk aktivitet efter studietiden. Hos både män (0,23) och kvinnor (0,29) finns det lägsta sambandet vid extern reglering och det innebär att yttre motiverade elever löper mindre avsikt att utföra regelbunden fysisk träning efter studietiden. Extern reglering innebär en större känsla av kontroll hos eleverna, det innebär exempelvis påtryckningar av yttre omgivning och betyg (Jonsson, 2019). De respondenterna tenderar att ha lägre intentioner att utöva fysisk aktivitet efter studierna. Eftersom elever både kan drivas av yttre och inre faktorer blir det svårt att fastställa en fastställa en slutsats.
Vallenrand (2004) menar att individer som styrs av inre motivation vid fysisk aktivitet känner ett självbestämmande över sin träning, vilket i sin tur leder till en positiv känsla. Det betyder att själva känslan kring träning känns tillfredställande och aktiviteten är självbestämmande av individen.
Individer som styrs av yttre behov känner sig påtvingade att utöva aktiviteten och aktiviteten utgörs på grund av yttre faktorer. De två högsta sambanden finns vid inre motivation och integrerad motivation. Det leder till att motivationsformer med högre grad av självbestämmande ökar sannolikheten till fysisk träning efter studietiderna. Deci m.fl. anser (2001) anser att elever som
24 känner sig kompetenta samt känner samhörighet och självständighet inom ämnet Idrott och Hälsa också tenderar till ökad fysisk aktivitet efter studietiden.
I jämförelse mellan kön och fortsatt lärande om träning, kost och hälsa generellt ser vi utifrån studien att inre motivation (0,68) och identifierad motivation (0,68) har högst samband. Inre motivation har ett relativt starkt samband till fortsatt intresse för träning, kost och hälsa. Detsamma gäller identifierad motivation med samma relativt starka samband. Det betyder att med högre självbestämmande och att man känner det tillfredsställande finns det större avsikt till lärande efter studietiden. Hassmén och Hassmén (2010) menar också att med inre motivation finns ökad chans till regelbunden fysisk aktivitet och intresse över träning. Identifierad motivation som går mer emot yttre motivation visar också ett relativt starkt samband till fortsatt intresse för idrottsrelaterade frågor. Vid extern reglering (0,05) finns ett väldigt svagt samband till fortsatt intresse. Skolverket (2011) poängterar i styrdokument att elever ska beakta aktiviteter och träning för livsstilens betydelse. Det leder till betydelsen för idrottslärare och skola i helhet att finna elevers inre motivation till ämnet utifrån det resultat som visas här. Wery och Thompson (2013) poängterar också att betydelsen av elevers inre motivation är ofantlig samt att skolan ska lägga mer energi på att umgås med elever och hitta en tillfredsställelse i skolan.
En intressant observation är att i relation till kön ser vi att män (0,72) har ett starkt samband till fortsatt lärande och kvinnor (0,66) har ett lite mindre samband till fortsatt lärande i motivationsformen inre motivation. Båda uppvisar ett starkt samband till fortsatt lärande och kommer med både stark och medelstark sannolikhet att fortsätta att intressera sig för träning. En annan intressant iakttagelse från undersökningen är extern reglering hos kvinnor(0). Sammanfattningsvis ser vi att motivationsformer med större självbestämmande, samhörighet och kompetens har större sannolikhet och korrelation mot fortsatt regelbunden träning och lärande i träning, hälsa och kost. I jämförelse med Meckbach och Lundvall (2008) ser vi att män har högre avsikt till fortsatt lärande än kvinnor. En intressant analys blir att ju mer motiverad respondenterna är av yttre faktorer som betyg och omgivning desto mindre avsikt blir det till fysisk träning och lärande efter studietiden. Det blir påtagligt att när individer blir kontrollerade av exempelvis närstående kommer inte intresset att fortgå även om prestationen finns under studietiden. Inre motiverade individer har ett intresse att fortsätta och sambandet är relativt stark till fysisk rörelse och lärande. De känner tillfredsställelse och eget intresse till fysisk aktivitet och lärande genom ett självbestämmande.
25 Jag tror att gränsdragningen mellan olika motivationsfaktorer är svår, samtidigt som elever möjligtvis drivs av olika faktorer vi olika tidpunkter. En orsak kan vara det faktum att läroplanen inom Idrott och Hälsa har ett väldigt varierande innehåll. Exempelvis kan motivationen hos en elev variera stort när det gäller till exempel friluftsliv och styrketräning. Vissa elever kan uppleva en stark inre motivation till styrketräning, men inte till friluftsliv. Flexibiliteten i ämnet kan göra att motivationsfaktorerna hos elever kan variera i och med vilket område som undervisas.
6.2 Metoddiskussion
Jag valde att genomföra en kvantitativ studie med hjälp av enkäter. Det gjordes för att samla in en större mängd data för att få ett bredare resultat att analysera. Jag tycker att själva utformandet av enkäten gick bra och att enkätens formalia var tillräckligt bra för att studien ska vara tillförlitlig. I analysen av enkäten har jag endast analyserat de faktorer som ska mätas gentemot syfte och frågeställningar. Det har jag gjort för att studien ska vara tillförlitlig och att inga övriga analyser ska genomsyra undersökningen.
Fördelen med denna metod var också tidsaspekten då skapande av enkäten gick relativt snabbt och att analysen gick också smidigt. Nackdelen med enkäter är att svaren blir direkta och chans till vidarefrågor eller mer fördjupade svar inte finns. Samtidigt kan det ses som en fördel eftersom det i intervjuer finns risk för partiskhet som kan leda till otillförlitliga svar. Samtidigt hade det varit intressant att få veta mer om hur elever upplever känslan av motivation på ett djupare plan. Det hade kunnat leda till en mer fördjupad analys av elevernas upplevelse gällande motivation.
Urvalet gjordes på elever på gymnasienivå och jag ville genomföra enkäten med elever som jag inte har någon relation med för att öka tillförlitligheten i studien. Det som hade ökat tillförlitligheten i studien hade varit om jag hade utökat antal respondenter för att analysera en större mängd data. Det hade kunnat ge högre trovärdighet kring motivation hos elever i ämnet Idrott och Hälsa. En annan aspekt som ska diskuteras är att respondenterna undervisas av samma idrottslärare och det kan genomsyra elevernas svar i undersökningen. Det innebär att vilken ledarskapsstil läraren har kan ge frukt till vad eleverna svarar. Med ett annat urval från olika skolor skulle resultatet möjligtvis se annorlunda ut med tanke på vilken ledarskapsstil läraren besitter.
Med tidsaspekt och storlek på studie tycker jag att urvalet och mängd respondenter ändå är tillräckligt för att generalisera hur elevers upplevelse är inom Idrott och Hälsa. Själva genomförandet av enkäten med eleverna kunde ha genomförts på ett bättre sätt. Genomförandet skedde via länk och det var
26 första gången jag var ansvarig för en uppgift via länk. Möjligtvis hade mer data samlats in om jag visade hur enkäten skickas in och själv demonstrerat hur enkäten fylls i. Hade genomförandet skett fysiskt med respondenterna och inte via länk hade jag varit mer bekväm i situationen. Eventuellt hade enkäten fyllts i via pappersform om mötet hade skett fysiskt, men jag tyckte att det var praktiskt att genomföra det digitalt. Själva presentationen av syftet, etiskt förhållningssätt och innehåll i övrigt kändes bra och respondenterna upplevdes förstå innebörden och innehållet. De bortfall som förekom tror jag dels beror på att informationen skedde på distans samtidigt som jag borde ha instruerat eleverna på ett mer didaktiskt sätt. I enkätfrågorna har jag i efterhand funderat över om svarsalternativen hade kunnat formulerats på något annat sätt. Alternativen som kan vara svårtolkade är ”stämmer delvis” samt ”stämmer delvis inte” och sessa alternativ kanske borde ha formulerats annorlunda för att inte anses som svårtolkade.
6.3 Fortsatt forskning
Det är två primära områden jag funderat över under denna studie som hade varit intressant att bedriva vidare forskning kring. Det ena är att koppla motivationsfaktorer till ett socioekonomiskt perspektiv genom antingen kvalitativ eller kvantitativ metod, där data samlas in från skolor inom olika områden.
Det skulle då vara intressant att jämföra resultaten mellan skolor belägna i socioekonomiskt utsatta områden och skolor i välbärgade områden. Det andra området som vore intressant att forska vidare kring är att undersöka hur mycket energi och tid olika idrottslärare lägger på att prata om olika motivationsfaktorer i relation till den tid som läggs på kunskapskrav och betyg. Oavsett anser jag att ämnet motivation är viktigt att bedriva vidare forskning inom, då vi genom att hitta vad som motiverar olika elever också kan lägga upp en undervisning som skapar goda levnadsvanor för elevernas framtida liv.
27
Källförteckning
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Johanneshov: MTM.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Cooper, A. R., Goodman, A., Page, A. S., Sherar, L. B., Esliger, D. W., van Sluijs, E. … & Ekelund, U. (2015). Objectively measured physical activiity and sedentary time in youth: The International children’s accelerometry database (ICAD). International Journal of Behavioral Nutriotion and Physical Activity, 12,113, doi: 10.1186/s12966-015-0274-5.
Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2000) Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychologist, 55(1), 68-78.
DOI: 10.1037//0003-066X.55.1.68
Deci, E. L., Koestner, R., & Ryan, R. M, (2001). Extrinsic rewards and intrinsic motivation in education: Reconsidered once again. Review of educational Research, 71(1), 1-27.
Denscombe, M (2000) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Engström, L. (2004). Skola - idrott - hälsa: studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd. Utgångspunkter, syften och metodik.
Stockholm: Idrottshögskolan
Faskunger, J. (2001). Motivation för motion: en handbok för hälsovägledning steg för steg. Farsta:
SISU idrottsböcker.
Hassmén, P., & Hassmén, N. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hassmén, P., & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. Natur Kultur.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
28 Jonsson, L. (2019). Idrott och hälsa i skolan. I M. Lindwall, A. Stenling, K. Weman Josefsson (red.), Motivation inom träning, hälsa och idrott (1 uppl., ss. 109-132). Studentlitteratur.
Kuuvas, B., Buch, R., Weibel, A., Dysvik, A., & Nerstad, C. G-L. (2017). Do intrinsic and extrinsic motivation relate differently to employee outcomes?. Journal of Economic Psychology 61 (2017) 244–258. http://dx:doi.org/10.1016/j.joep.2017.05.004
Larsson, H (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. 1. uppl. Stockholm: Liber
Lindwall, M., Stenling, A., & Weman Josefsson, K. (2019). En självbestämmande teori om motivation. I M. Lindwall, A. Stenling, K. Weman Josefsson (red.), Motivation inom träning, hälsa och idrott (1 uppl., ss. 17-52). Studentlitteratur.
Martinovic, D., Ilic, J., & Visnjic, D. (2011) GENDER DIFFERENCES IN SPORTS
INVOLVEMENT AND MOTIVATION FOR ENGAGEMENT IN PHYSICAL EDUCATION IN PRIMARY SCHOOL. Problems of Education in the 21st Century 31(31):94-100
Meckbach, J. & Lundvall, S. (2008). Flickor och fysisk aktivitet: bilder av flickors och deras föräldrars skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning. 2008(17):4, s. 12-16.
Moreno, J-A, Gonzalez-Cutre, D, Martin-Aldo, J & Cervello, E. (2010). Motivation and percormance in physical education: An experimental test. Journal of Sports Science an Medicine, 9, 79-85.
Raposo, J. V., Fernandes, M., Karteroliotis, K., Teixeira, C., & Lazaro, J. (2017) Motivation in Physical Education: the differentiated effect of gender, age and sport´s involvement. Imprensa da Universidade de Coimbra. DOI:http://dx.doi.org/10.14195/978-989-26-0474-9_10
Ryan, R. M., & Deci, E. L. 2003. On assimilating identities to the self: A self-determination theory perspective oninternalization and integrity within cultures. In M. R. Leary & J. P. Tangney (Eds.),Handbook of self and iden-tity: 253-272. New York: Guilford.
29 Salehpoor, G. & Roohani, A. (2020) Relationship Between Intrinsic/Extrinsic Motivation and L2 Speaking Skill Among Iranian Male and Female EFL Learners. Bellaterra Journal of Teaching &
Learning Language & Literature, Vol. 13(1), Feb-Mar 2020, 43-59.
https://doi.org/10.5565/rev/jtl3.803
Skolverket(2006) Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. Rapport nr:287
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011 [Lgy11], Reviderad 2017. Skolverket, Fritzes. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=2597
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Vallerand, R. J. (2004). Intrinsic and extrinsic motivation in sport. Canada: Universite du Montreal.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Wery, J & Thompson M, M. (2013) Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students: British Journal of Learning support, DOI 10.1111/1467-9604.12027
Zaccone, M.C & Pedrini, M. (2019) The effects of intrinsic and extrinsic motivation on students learning effectiveness. Exploring the moderating role of gender. International Journal of Educational Management. Vol. 33 No. 6, 2019pp. 1381-139. DOI 10.1108/IJEM-03-2019-0099
30
Bilaga 1
1.
Man Kvinna Annat Vill inte uppge
Kön
2.
Stämmer inte alls
Stämmer delvis inte
Stämmer delvis
Stämmer bra
Stämmer helt Jag är motiverad till att
läsa ämnet Idrott och Hälsa
3. Varför deltar du i ämnet Idrott och Hälsa?
Stämmer inte
Stämmer delvis inte
Stämmer delvis
Stämmer bra
Stämmer helt För att ämnet är roligt
och intressant
4. Varför deltar du i ämnet Idrott och Hälsa?
Stämmer inte
Stämmer delvis inte
Stämmer delvis
Stämmer bra
Stämmer helt För att lära mig nya
saker och för att utvecklas
5. Varför deltar du i ämnet Idrott och Hälsa?
