• No results found

Kommunal översiktsplanering för vattenbruk Exempel från Bohuslän

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kommunal översiktsplanering för vattenbruk Exempel från Bohuslän"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kommunal översiktsplanering för vattenbruk – Exempel från Bohuslän

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi

Ett samarbete mellan Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner samt Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

2013-2016

Nationell Vattenbrukskonferens 2016 Nösund 20160318

Carl Dahlberg Processledare Tillväxt Norra Bohuslän

Blå ÖP

(2)

Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi

Samsyn

Styra utvecklingen

Grund för dialog och påverkan

Arbetsbesparande och effektivare på sikt 2 politiska styrdokument som hänger ihop

Blå ÖP

Maritim näringslivs-

strategi

(3)

Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi

(4)

STRÖMSTAD

SOTENÄS

LYSEKIL TANUM

Översiktsplan

(täcker hela

kommunens mark- och vattenområde)

Administrativa gränser

Havsplan

”Ljusblå”

”Mörkblå”

VD BL

Baslinje (BL)

Baslinje + 1 nm (VD)

Ekonomisk zon

(5)

De blå strukturerna

VI ÄR ÖVERENS OM:

att öppet hav utgör gränsöverskridande vatten vilket innebär nationella och globala hänsyn.

att resursanvändning skall ske med miljömålen i fokus. Fiske, sjöfart och energiproduktion är viktiga prioriteringar för våra kommuner.

att risker i samband med sjöfart skall uppmärksammas.

VI ÄR ÖVERENS OM:

att skärgården utgör basen för våra unika natur- och kulturvärden även i ett nationellt perspektiv.

att en levande skärgård utgör en av de viktigaste förutsättningarna för vår attraktionskraft.

att allmänheten skall ha tillträde till strandzonen.

att naturbruk skall ske med hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som skärgården utgör.

att risker i samband med sjöfart skall uppmärksammas.

(6)
(7)

Översiktsplan (ÖP)

Fördjupad Översiktsplan (FÖP)

Detaljplan (DP)

Bygglov eller förhandsbesked Statlig planering

Riksintressen, Reservat, Nationalpark, Vägar etc.

Planering

(8)

Gemensamma resurser

Marina Livsmedel - Fiske

- Vattenbruk

- Beredningsindustri Sjöfart

- Sjöfart - (Försvaret)

Maritim turism och rekreation - Besöksnäring - Friluftsliv - Kultur

Marin Energi - Vågkraft

- Havsbaserad vindkraft - Forskning

- Framtida näringar Båtnäring

- Båtliv

- Varvsbranschen

Natur Hav

Attraktionskraft Mark

Mat

Energi

Tillväxt

(9)

Planering för vattenbruk Projektgruppen

Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna Anne Gunnäs Konsult/Lysekils Kommun

Fredrik Larsson Länsstyrelsen Malin Persson Livsmedelsverket

Per Bergström GU

Susanne Lindegarth Vattenbrukscentrum Väst/GU

(10)
(11)

Slutsats fisk:

Vi planerar för att fiskodling kommer tillåtas i begränsad omfattning företrädesvis med ny teknologi (halvslutet eller flytande RAS). Vi tror inte på stora kassodlingar även om mindre varianter (<40 ton) sannolikt kommer tillåtas.

Lax är med dagens föreskrifter mycket svårt.

Dagens 20 km kommer eventuellt minskas.

Miljökonsekvenserna bör vara annorlunda för ny

teknologi och därmed kommer praxis för denna behöva anpassas.

(12)

Exempel på intressen och förslag, se och kommentera på kartor

(13)

Utsjöodling

Tvåskaliga blötdjur och annan skärgårdsodling

IMTA

Miljöodling

(14)

Form Historiskt Idag Vision/scena rio

Musslor odling +/- 2000 ton (1980)

2000 ton 15 000 ton Fiske ej med Ostron fiske (odling) 50-600 ton

fiske

10 ton fiske 600 ton Ostrea mål 300 ton

Crassostrea fiske - begr 1000 ton 1% av

bestånd i NB

Fisk (RAS) odling - - 15 000 ton Rena hav (1-

4000 ton) Fisk (halv

sluten)

odling - - 10-20 000

ton

Motsv 4 anläggningar Fisk (mindre

kasse)

odling misslyckande 2 ton (samt sötvatten)

200 ton 5* 40 ton

Ett möjligt scenario (för human konsumtion)

(15)

Andra ändamål

Restaurering (kväverening, habitatskapare, ekosystemtjänster, binda sediment, …)

Utöver mat:

- Näringstillskott (ex omega 3 oljor)

- Tillsatser till livsmedel (ex konsistengivare) - Pigment (kosmetika)

- Foder till fisk, fågel, gris - Biogas

- Smakförstärkare

- Gödsel och jordförbättring - Bioprospektering

Men:

- Antagligen inte produktion av lågkoncentrationsmolekyler

- Antagligen inte GMO i öppna system

(16)

Kontakt:

Carl Dahlberg

Carl.Dahlberg@lysekil.se

Var gör vi vad, i, på och vid havet?

Nu och i framtiden.

References

Related documents

Alla ha väl någon gång sett henne, damen med de irrande ögonen, som köper så här: ”Jo, jag skulle ha ett kilo ägg och en liten bit ost och två par stångkorvar och ett

I detta projekt har vi förutom tillämpning av tankar som förs fram inom landskapsplanering, således beaktat och utgått ifrån ekosystemtjänster (vi har exempelvis tagit fram

Jag läser ”Violetta skymningar...” som ett uttryck för desperat längtan tillbaka till tiden före katastrofen, en hänryckt förhärligande av diktjagets ”urtid” – en av

Förmånsrätt för nya lån kan dels vara en förutsättning för att erhålla ny finansie- ring till lönsamma projekt men kan också leda till att företag erhåller finansiering

För konkretiseringens skull - och inte av några nostalgiskäl - har jag sedan redovisat mina tre viktigaste erfarenheter som låntagare av tre bibliotek: Asplunds berömda låda, den

Enligt pedagogikprofessorn Gustavsson i Vad är kunskap (2002) har det innan vår moderna tideräkning funnit tankar och idéer om hur olika former av kunskap skiljer sig åt.

Studiemedel avskrivs i regel vid dödsfall liksom den skuld som inte hinner betalas före 66 års ålder.. När du började studera vid universitet/högskola, seminarium eller

Samtliga pedagoger ansåg att ämnesintegrering eller samverkan mellan slöjd och matematik var viktigt för eleverna och skulle underlätta för elevernas lärande, trots det förekom