Plan mot
diskriminering och kränkande
behandling i förskolan
Kålhagens förskola 2020
Upprättad 200101
Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Kålhagens förskola natt och dag arbetslag dag och natt.
Vår vision
I vårt dagliga arbete vill vi att barnen skall känna:
Jag vill, Jag vågar, Jag kan!
Kålhagens förskola ska vara en arbetsplats för barn och arbetslag skall känna glädje, trygghet och där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande
behandling. Barnen skall känna att deras initiativ är viktiga och att de blir lyssnade på.
Alla barn är välkomna till vår förskola och de ska känna sig sedda och trygga.
Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och arbetslag, att vara med i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt.
I vår vardag på förskolan ska det råda en positiv atmosfär. Barn och vuxna ska vid inskolningen lära känna förskolans värdegrund och hur vi i vardagen når dit. Det är viktigt att regelbundet diskutera vardagsarbetet och vårt förhållningssätt, att kritiskt granska regler och ramar runt verksamheten. Vår uppgift är att i ett öppet klimat och i dialog med varandra lyfta upp vårt språkbruk, våra värderingar och attityder så att vi ständigt blir medvetna om hur vi agerar.
Alla som vistas på förskolan tar del av planen mot diskriminering och kränkande behandling och håller den levande i vardagen.
Genom att arbeta med värdegrunden om allas lika människovärde lägger förskolan grunden till att barnen förvärvar en inställning som på ett självklart sätt främjar kamratskap.
Planen gäller från 200101
Planen gäller till 201231
Ansvariga för planen
Arbetslagen på Kålhagens förskola och rektor.
Barnens delaktighet
Barnen blir delaktiga genom det vardagliga arbetet med värdegrunden utifrån läroplanen. Vi arbetar på olika sätt med värdegrund, hur man respekterar och behandlar varandra. Vi pratar om hur man är en bra kompis och att alla skall få känna delaktighet och samhörighet. Barnen tränar på ”Jag vill, Jag vågar, Jag kan”
i olika situationer.
Barnen som fyllt tre år besvarar en barnenkät via Qualis på våren.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vi visar planen och pratar om den på föräldramöten. Vi ger möjlighet till delaktighet genom en föräldraenkät, vid utvecklingssamtal, samt i den dagliga dialogen.
Personalens delaktighet
Vi arbetar med planen på personalmöten då vi kartlägger var och hur det kan förekomma kränkningar eller orättvis behandling utifrån de 7
diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Från 1 januari 2020 blir FN:s barnkonvention svensk lag och därmed en stor del av vårt dagliga arbete. Pedagogerna diskuterar kontinuerligt olika arbetssätt och former för att förbättra vardagen för barnen och minimera kränkande och orättvis behandling.
Planen följs upp på avdelningsplaneringar och personalmöten.
Förankring av planen
Planen finns tillgänglig på varje avdelning samt på kommunens hemsida. Planen revideras varje år.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Vi har utvärderat planen och tittat på vilka åtgärder vi arbetat med och vad vi behöver fortsätta att arbeta med. Arbetslaget har diskuterarat och utvärderat i reflektionsgrupper och avdelningsplaneringar.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Arbetslag och rektor på Kålhagens förskola.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Att fortsätta arbeta med våra åtaganden. Vi arbetar förebyggande och resonerar med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Årshjulet som förskolan arbetar efter, startar med arbetet kring Normer och värden för att skapa en trygg grund.
Barnen har bestämda platser för samling, matsituation och vila, för att skapa en ökad trygghet.
Vid behov kontaktar vi PRC (pedagogiskt resurscentrum), för att ge barnet/gruppen de bästa förutsättningarna. Det kan bland annat röra sig kring barnens språk och kommunikation, samt sociala relationer. Via PRC kan vi få hjälp och tips kring hur vi på bästa sätt kan stötta och utveckla barnet/gruppen.
Vi gör regelbundet en kartläggning för att få en aktuell nulägesanalys och utifrån den vidtar i de åtgärder och insatser som behövs.
Vi arbetar förebyggande och resonerar med barnen om hur vi ska vara mot varandra.
I vardagen på förskolan finns det många tillfällen att diskutera etiska förhållningssätt tillsammans med barnen, där vi förstärker det positiva agerandet.
Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen på förskolan, bland annat när vi har språksamling, temaarbete och tvärgrupper. Det arbetet minskar konflikter och ökar självkänslan hos barnet, där barnets självkänsla stärks av både vuxna och andra barn.
Vi gör årliga barnintervjuer och samtalar om hur barnet känner sig när de leker på förskolan. Det har resulterat i att barnen känner sig delaktiga och vi har sett var och när barnen behöver extra stöd. Genom enkätfrågornas uppbyggnad får vi möjlighet att ta del av barnens tankar och funderingar.
Årets plan ska utvärderas senast 201231
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
På ett personalmöte/kvalitetsdag har vi uppföljning av vår vision och målen i planen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslag på Kålhagens förskola samt rektor.
Hur barnen har involverats i utvärderingen
Genom samtal, enkätsvar och barnintervjuer har barnen involverats i detta arbete.
Hur arbetslagen har involverats i utvärderingen
Genom kvalitetsdagar, personalmöten, avdelningsplaneringar, pedagogmöten samt i det dagliga arbetet.
Främjande åtgärder
Att förstärka respekten för allas lika värde Insatser som främjar positiva samspelsmönster.
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet.
Sammanfattning av hur vi gör utifrån alla diskrimineringsgrunderna.
Vi på Kålhagens Förskola har ett förhållningssätt där vi visar respekt, är förebilder, närvarande och arbetar efter allas lika värde. Arbetslaget dokumenterar och kartlägger vad som sker på förskolan för att sedan diskutera och reflektera regelbundet om hur vi ska förhålla oss i olika situationer. Kålhagens vision ”Jag vill, Jag vågar, Jag kan” genomsyrar hela verksamheten.
Vi ger barnen stöd och trygghet utifrån deras individuella behov och jobbar med tydliga rutiner och struktur. Barnen delas in i genomtänkta grupper. Vi läser böcker om olika dilemman och reflekterar med barnen, använder tecken som stöd och förstärkande bilder och vi arbetar med barnens språkbruk. Flickor och pojkar erbjuds samma möjligheter att prova och utveckla sina förmågor och intressen.
Vi uppmärksammar människors olikheter och likheter där etnisk tillhörighet och religiös uppfattning är två exempel. Vi erbjuder specialkost. Vid behov tar vi hjälp av specialpedagog och habilitering. Förskolan skapar mångfald i lärmiljöerna med genomtänkt material som ständigt utvecklas och där barnen har möjlighet att välja.
Miljön ute och inne är anpassad efter behov.
Kränkande behandling:
Exempelvis fysisk, psykisk, verbal, e-kränkning och social bakgrund. Vi vuxna i förskolan ska vara förebilder för barnen och stärka barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Vi lägger stor vikt vid Normer och Värden från läroplansmålen och i vårt dagliga arbete visar vi på olikheter/likheter. Vi diskuterar och reflekterar regelbundet om hur vi skall förhålla oss i olika situationer. Vi läser t ex böcker och ser kortare filmer om olika dilemman som vi kan reflektera kring med barnen.
Arbetslaget är närvarande i aktiviteterna, dokumenterar och kartlägger vad som sker.
Utifrån kartläggningarna planeras sedan åtgärder att arbeta vidare med.
Kålhagens vision ”Jag vill, jag vågar, jag kan” ska genomsyra hela verksamheten.
Kön:
● Vi tänker på hur vi uttrycker oss mot barnen och varandra gällande kön och genus. T.ex tonläge, ordval och kroppsspråk samt vad vi erbjuder barnen för aktiviteter.
● Vi utvecklar miljöerna och erbjuder genomtänkt material där barnen har möjlighet att välja efter intresse och behov.
● Vi har genomtänkta gruppindelningar.
Könsidentitet/könsuttryck:
● Vi tänker på hur vi uttrycker oss mot barnen och varandra. Varje barns könsidentitet/könsuttryck respekteras.
● Flickor och pojkar ska erbjudas samma möjligheter att prova och utveckla sina förmågor och intressen.
● Vi försöker skapa mångfald i de erbjudna lärmiljöerna, där barnen gör egna val. Leken är barnens viktigaste redskap för att lära, bearbeta och uppleva.
● Vi arbetar med barnens språkbruk och bemötande i olika situationer bland annat vid språksamlingar, matsituationer och vid boksamtal.
Etnisk tillhörighet:
● Som förebilder för barnen ska vi sträva efter att skapa en gemensam förskola med vi-känsla, där alla barn är allas barn. Ett exempel är det utvecklade samarbetet mellan avdelningarna.
● Vårt förhållningssätt är betydelsefullt för att barn ska tillägna sig etiska värden och normer, samt förstå och respektera rättigheter och skyldigheter på
förskolan.
● Vi arbetar med olikheter och likheter, språk och flerspråkighet. I verksamheten uppmärksammar vi olika etniska tillhörigheter där vi gärna involverar och engagerar föräldrarna i arbetet.
● I verksamheten använder vi material som främjar utveckling att identifiera sig.
Till exempel genom utbudet av lekmaterial, böcker och dockor med olika hudfärg.
● Tecken som stöd och förstärkande bilder är ett arbete som ökar
förutsättningarna för alla att kommunicera och därmed stärka våra möjligheter att förstå varandra.
Religion eller annan trosuppfattning:
● Ta hänsyn till religiös trosuppfattning och religion vid traditioner. Informera vårdnadshavarna, som får ta ställning till barnens deltagande.
● Vår köksenhet erbjuder viss specialkost, som finns inom olika religioner eller trosuppfattningar.
● Vi visar på olikheter/likheter i kulturer och traditioner.
Funktionsnedsättning:
● Vi ger barnen stöd och trygghet utifrån deras behov och förutsättningar. Vi uppmuntrar och stärker barnen att utmana sig själva. Vi ger alla barn möjlighet att glädjas av att göra framsteg, övervinna svårigheter och känna sig
betydelsefull.
● Vi använder tecken som stöd.
● Tydliga rutiner och struktur i verksamheten.
● Arbete med barns olikheter och likheter. Vi utformar miljöer och använder material efter barnens förutsättningar, behov och förmågor. Vid behov får vi hjälp och stöd av PRC (Pedagogiskt resurscentrum).
Sexuell läggning:
● Vi arbetar efter allas lika värde genom att ha en levande dialog om olika relationsförhållanden.
● Genom att använda böcker och berättelser uppstår diskussioner i vardagen, för att skapa tankar och ökad förståelse för olika familjekonstellationer.
● Visa respekt och acceptera olika sexuella läggningar.
● Vi har samråd med föräldrar vid behov Ålder:
● Vi har ett språkbruk och ett bemötande som inte värderar barnens ålder.
● Vi tänker på hur vi bemöter och utmanar barnen utifrån jaget och deras utveckling. Vi anpassar lärandet utifrån barnets förutsättningar och inte efter deras ålder.
● Vi har inspirerande lärmiljöer för olika åldrar ute och inne. Vi har separata avdelningar/gårdar för yngre och äldre barn, för att kunna anpassa dem efter barnens behov.
Bristande tillgänglighet:
● Förskolan erbjuder specialkost och hjälpmedel. Vid behov får vi hjälp av t.ex.
PRC (pedagogiskt resurscentrum) och habiliteringen.
● Miljöerna både ute och inne anpassas efter behov.
● Genom att vara flexibla anpassar vi verksamheten efter barns och vårdnadshavares behov.
Planen för diskriminering och kränkande behandling är också en del av vårt främjande arbete genom att den följs upp, utvärderas och revideras kontinuerligt.
Mål och uppföljning
Alla barn skall
● Känna sig respekterade och sedda.
● Känna sig efterfrågade och ha kamrater.
● Känna trygghet och tillit till personalen och andra barn.
● Känna att ”jag vill, jag vågar och jag kan”.
Insats
● Genom att vara goda förebilder i t.ex. bemötande och språkbruk.
● Tillsyn ute och inne, pedagogerna är placerade efter kartläggning och behov.
● Pedagogerna är uppmärksamma och vid behov delaktiga i barns lek för att skapa goda samspelsmönster.
● Regelbundet arbeta förebyggande i olika samtalsformer, där vi resonerar med barnen om hur vi ska vara mot varandra.
● Ha bestämda platser för samling och måltidssituationer.
● Göra barnintervjuer om hur barnet känner sig när de är på förskolan.
● Stärka barnens självkänsla, självförtroende och självbild med personalens stöd.
● Uppmuntra barnen till egna initiativ så att de vågar prova på och känna att de kan.
● Samtal med föräldrar/vårdnadshavare.
Åtgärd
I händelse av kränkande behandling och diskriminering kontaktas förskolechefen omedelbart. Samt att händelsen dokumenteras och anmäls i LISA (lokalt
informationssystem om arbetsskador samt tillbud). Vid behov skapas en handlingsplan för den aktuella händelsen.
Ansvarig
Personalen på Kålhagens förskola samt förskolechef.
Datum när det ska vara klart 201231
Hur barnen har involverats i de främjade åtgärderna
Barnen involveras genom att vi lyssnar på, samtalar med och reflekterar tillsammans med dem om etiska frågor, hur vi är mot varandra och hur de upplever sin vistelse på förskolan.
Hur har arbetslaget involverats i de främjade åtgärderna
Arbetslagen på förskolan reviderar, reflekterar och utvärderar planen kontinuerligt.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
DO:s husmodell, som ses över vid behov t ex vid ny personal, samt observationer i vardagen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet.
Sammanfattning av hur vi gör utifrån alla diskrimineringsgrunderna.
På Kålhagens Förskola använder vi oss av husmodellen för att kartlägga förskolans miljöer. Vi är iakttagande och närvarande pedagoger i vardagen. Vi för regelbundna samtal tillsammans med vårdnadshavarna i utvecklingssamtal samt i vardagen vid lämning och hämtning där vi får viktig information. Vi samtalar regelbundet med barnen i verksamheten och synliggör barnen i den pedagogiska dokumentationen.
Enkäter till vårdnadshavare, barn och personal görs varje år. I personalgruppen förs diskussioner om diskrimineringsgrunderna, där vi också har genomgång av tillsyn och rutiner.
● Vi har kartlagt specifika områden där pedagogerna ska närvara. Det gäller vid alla undanskymda ställen på förskolan både ute och inne t.ex. toaletterna, bakom förråden och mellan husen. Vi skärmar även av delar av gården då det inte finns tillräckligt med personal som kan täcka upp den stora ytan. Vi har en närvarotavla över barnen ute på gården.
● Vi är iakttagande och närvarande pedagoger i vardagen, för att se vad som händer i olika situationer. Alla pedagoger är ansvariga för alla barn.
● Personalgruppen diskuterar kontinuerligt olika händelser för att synliggöra brister.
● Genomgång av tillsyn och rutiner.
Hur barn har involverats i kartläggningen
Genom samtal tillsammans med pedagogerna i vardagen, men även vid
barnintervjuerna. Samt genom den pedagogiska dokumentationen, där vi synliggör barnen.
Hur har arbetslagen involverats i kartläggningen
Vi arbetar med husmodellen för att se var vi ska vara placerade, samt hur vi kan arbeta för att minimera risken för diskriminering och kränkande behandling.
Resultat och analys
Genom kartläggningen av förskolan har personalen uppmärksammat områden som kan vara utsatta. För att minimera uppkomsten av diskriminering och kränkande behandling så ser vi fortlöpande över vad, var, när och hur vi skall arbeta.
Förebyggande åtgärder
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet
Sammanfattning av hur vi gör utifrån alla diskrimineringsgrunderna.
På Kålhagens Förskola arbetar vi förbyggande genom att vi är lyhörda, goda förebilder, lyssnande och närvarande vuxna. Vi visar alla respekt och arbetar efter allas lika värde. Vi har en levande dialog om hur vi ska bemöta och förhålla oss i olika situationer samt samråder med vårdnadshavare. Förskolan är tillgänglig och flexibel, anpassar verksamheten utifrån barns/vårdnadshavares behov och önskemål.
Lärmiljön är tillgänglig, inkluderande och utvecklas medvetet tillsammans med barnen. Vi bemöter barnen utifrån jaget och tillsammans tränar vi turtagning, arbetar med olikheter, läser varierad litteratur om olika dilemman utifrån de olika
diskrimineringsgrunderna. Vi delar in barnen i mindre grupper och uppmärksammar den internationella barndagen. Barnkonventionen kommer att bli en betydande del av vårt arbete.
Kränkande behandling:
● Närvarande vuxna för att barnen ska känna sig trygga.
● Vi reflekterar kring och diskuterar medvetet hur vi ska bemöta och förhålla oss i olika situationer. Exempelvis vid reflektionstid, avdelningsplaneringar och löpande i vardagliga situationer.
● Tränar turtagning i lekar, vid matsituationer, av- och påklädning mm.
● Läser böcker och använder olika digitala verktyg om olika dilemman, där vi samtalar och reflekterar tillsammans med barnen.
● Vi delar in barnen i mindre grupper för att skapa en lugnare och tryggare miljö, där vi kan se varje individ och varje barn har större möjlighet att vara delaktig.
● Alla barn ska få möjligheter till att utvecklas utefter sina behov och
● Alla barn ska känna trygghet och kamratskap samt tillhörighet på förskolan.
Utöver dagliga dialoger inleder vi varje läsår med att lägga extra fokus på normer och värden (Lpfö 18 2:1), för att alla barn ska få goda förutsättningar till en trygg start och komma in i gruppen.
● Vårt arbete bygger på en demokratisk värdegrund. Genom exempelvis dialoger och enklare omröstningar ges barnen möjlighet till delaktighet och inflytande i sin vardag.
Kön:
● Vi belyser allas rätt att känna sig hörda och sedda, i både lek och undervisning.
● Vi tänker på hur vi uttrycker oss gentemot barnen gällande kön och genus genom t.ex. tonläge, ordval och kroppsspråk samt vilka diskussionsämnen som lyfts och ges utrymme.
● Tillsammans med barnen utvecklar vi medvetet miljöerna. Vi har materialet tillgängligt för att ge valmöjlighet.
● Vi erbjuder varierad litteratur ur ett genusperspektiv. Vi tar hjälp av en barnbibliotekarie.
Könsidentitet/könsuttryck:
● Vi eftersträvar att vara goda förebilder och tänker på hur vi uttrycker oss och samtalar med varandra. Vi strävar efter att göra både barn och vuxna
medvetna om att kompetens inte sitter i könet.
● Vi uppmärksammar och förklarar hur vi/barnen kan uttrycka oss/sig på andra sätt utifrån olika situationer som uppstår, exempelvis; kill-/tjejbaciller, kill-/tjejfärger, yrken osv.
● Vi har genusmedvetenhet i utformandet av lärmiljöerna. Våra miljöer är föränderliga. En miljö kan användas till olika sorters lekar.
● Vi erbjuder varierad litteratur ur ett genusperspektiv. Vi tar hjälp av en barnbibliotekarie.
Etnisk tillhörighet:
● Vi arbetar med olikheter, olika länder, språk, flerspråkighet, t.ex. med stödtecken, bilder och böcker på olika språk, samt böcker som berör olika kulturer. Vi kan även ta hjälp av digitala verktyg.
● Vi uppmärksammar Internationella barndagen genom att göra gemensamma aktiviteter.
● Vi erbjuder ett klimat där olikheter ses som naturligt och självklart. Detta utvecklar barnens tolerans och förståelse för olika sätt att tänka och vara.
● Pedagogerna agerar och förklarar när någon uttrycker sig olämpligt kring etnicitet.
● Vi utformar miljöerna så att alla barn har möjlighet att känna igen sig och relatera till, t.ex. hemvrå, sjukhus, bilar, dockor med olika hudfärg mm.
● Vi erbjuder varierad litteratur inom ämnet.
Religion eller annan trosuppfattning:
● Alla barn ska känna trygghet oavsett religion och trosuppfattning. Vi erbjuder ett klimat där olikheter ses som naturligt och självklart. Detta utvecklar barnens tolerans och förståelse för olika sätt att tänka och vara.
● Vi erbjuder alternativ mat. Vi lyssnar till vårdnadshavarna och deras önskemål.
Funktionsnedsättning:
● Vi har en tillgänglig och inkluderande miljö där vi använder oss av tydliga rutiner och en strukturerad verksamhet med tecken som stöd, bildstöd och digitala verktyg.
● Vi samarbetar med bl.a. specialpedagoger och habilitering för att få handledning i vårt arbete.
Sexuell läggning:
● Vi arbetar efter allas lika värde genom att ha en dialog om olika relationsförhållanden och familjekonstellationer.
● Vi visar respekt för och accepterar olika läggningar.
Ålder:
● Vi har ett språkbruk och ett bemötande som inte värderar barnens ålder.
● Vi tänker på hur vi bemöter barnen utifrån jaget, deras utveckling.
● Förskolan är indelad efter ålders- och utvecklingsnivå.
● Vi har anpassade möbler för barnen ex låga bord, stolar.
Bristande tillgänglighet:
● Vi är flexibla och anpassar verksamheten utefter barns/vårdnadshavares behov och önskemål.
● Vi har mobiltelefon där vårdnadshavare kan lämna meddelanden dygnet runt.
Mål och uppföljning
Alla barn på förskolan skall känna sig trygga, sedda och lyssnade på samt ha kamrater att leka med. Vårdnadshavarna ska känna sig trygga och lyssnade på när de lämnar och hämtar sitt/sina barn på vår förskola.
Åtgärd
Vi har god tillsyn ute och inne, personalen är fördelade för ökad trygghet för att barnen ska känna och se att det finns vuxna i närheten.
Pedagogerna är delaktiga i leken för att bygga goda samspelsmönster mellan barn och barn, samt barn och vuxna.
Vi ger barnen stöd och uppmuntran i olika situationer.
Vi arbetar i mindre grupper, några barn inne och några barn ute.
Vi uppmuntrar barnen att stödja och hjälpa varandra.
Motivera åtgärd
Det är viktigt att pedagogerna är närvarande så att vi kan stödja barnen i att hjälpa varandra, samt stödja barnen att lösa konflikter. Barn och vuxna skall respektera och lyssna på varandra. Barnen ska känna sig trygga när de är på förskolan. Vi vill skapa positiva samspelsmönster som leder till goda relationer.
Ansvarig
Arbetslagen på Kålhagen samt rektor.
Datum när det ska vara klart 201231
Hur barnen har involverats i de förebyggande åtgärderna
Barnen är delaktiga i löpande dialoger, vid bokläsning, lek och planerade aktiviteter mm.
Hur personalen har involverats i de förebyggande åtgärderna Alla pedagoger hjälps åt att diskutera och revidera planen.
Rutiner
Varje förskola ska ha en handlingsplan för diskriminering och kränkande behandling.
1. Kollegan pratar med det berörda arbetslaget och hjälper barnet i situationen.
Arbetslaget skriver ner händelsen.
2. Kontakta rektor Kristina Brolin som gör en kartläggning och startar en utredning om vad som hänt.
3. Rektorn ringer vårdnadshavare.
4. Rektorn har möte med arbetslaget och vårdnadshavare och gör en handlingsplan.
5. Rektorn rapporterar till verksamhetschefen och ärendet registreras i LISA.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Arbetslagen har skyldighet att se till att rektorn får kännedom om det har förekommit kränkande behandling av barn. Vi diskuterar på personalmöten om rutiner och vad lagen säger.
Arbetslag som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Alla arbetslag på Kålhagens förskola samt rektorn.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Samtal genomförs med berörda barn för att få klarhet och en bild av händelsen.
Arbetslaget tar kontakt med förskolechefen och berättar vad som hänt. Förskolechef och arbetslaget gör en utredning av händelsen och tar kontakt med vårdnadshavare.
Förskolechefen sammankallar till ett möte med personal och vårdnadshavare. Utifrån samtalet med vårdnadshavare, barn och arbetslag så görs en handlingsplan.
Handlingsplanen skall innefatta stödinsatser för de barn som blivit kränkta samt de
som har kränkt. Ta hjälp och stöd av specialpedagogerna i förskolan. Uppföljning av planen efter 2-3 veckor, där vi även formulerar nya stödinsatser om behov finns.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av någon i arbetslaget Den person som får kännedom om händelsen tar kontakt med rektorn. Rektorn tar kontakt med berörda arbetslaget samt barnet och vårdnadshavare. Rektorn gör en utredning av händelsen och sammankallar till ett möte med det berörda arbetslaget, vårdnadshavare och rektor. Om händelsen är av större karaktär så görs en
tillbudsanmälan samt att rektorn tar kontakt med personalkontoret. Rektorn, arbetslag och vårdnadshavare gör en handlingsplan med åtgärder och insatser som följs upp efter 2-3 veckor. Ett uppföljningsmöte görs med vårdnadshavare, arbetslag och rektor där vi formulerar nya stödinsatser om behov finns.
Rutiner för uppföljning
Förskolechefen tar ansvar för uppföljning av händelser med diskriminerande och kränkande behandling.
Rutiner för dokumentation
Rektor ansvarar tillsammans med arbetslaget för dokumentation och anteckningar.
Ansvarsförhållande Arbetslagen och rektor Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempel: om exempelvis
alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”,
”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Eller i andra förekommande situationer där vuxna använder sig av t.ex. härskarteknik.
Diskrimineringsgrunder Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan (diskriminering). När barnen leker på gården berättar Peter för sin
förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi
ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter (trakasserier på grund av kön).
Könsidentitet
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller uttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Sedan ett år tillbaka markerar Erik 5 år tydligt att hon vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta byxor och får svaret:” Det får vara någon måtta med tramset.” pappa blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i
”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning (diskriminering och trakasserier).
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp (diskriminering).
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns ett polskt barn som tar illa vid sig (trakasserier).
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. En av personalen på förskolan säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?”
(trakasserier).
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns från födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror.
Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna (diskriminering).
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder (trakasserier).
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till (trakasserier).
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit
”den andra tantens” namn (diskriminering).
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering av ålder.
Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Malte är den enda sexåringen som går kvar på förskolan och inte har börjat i
förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det (trakasserier).
