ENSAMKOMMANDE BARN
Historik
• Gullspångs kommun
• Boendet Långgatan startade 2009
• Första boendet i Skaraborg
• Tre asyl plus åtta PUT
• 13-15 år pojkar plus flickor
• Ekonomi, Alla kostnader och intäkter tillfaller verksamheten
ENSAMKOMMADE BARN Nuläget
• Idag har enheten ensamkommande barn, 42 barn mellan 10-19 år.
• Nytt fördelningssystem
• Migrationsverkets prognos
• Nytt boende
Organisationsskiss, tjänstemannanivå
Socialchef
Biträdande enhetschef Långgatan
samt träningslägenheter
Biträdande enhetschef Villagatan
samt träningslägenheter
Myndighetsutövning Enhetschef
ENSAMKOMMANDE BARN
Framgångsfaktorer:
• Omsorg och relation nummer ett
• Kontaktpersoner
• Hemlik miljö
• Maten
• Fokus på barnens boende, inte behandlingshem
• Personalen arbetar i barnens hem
ENSAMKOMMANDE BARN
Framgångsfaktorer forts.
• Lyhördhet och påverkansmöjlighet
• Rutiner men flexibilitet
• Tydlig struktur med få regler
• ”Föräldraansvar” i boendet
• ”Föräldraansvar” i relation med skola och föreningsliv
• Olikhet en tillgång
Integration
• Skola
• Läxläsning
• Fritid
• Gemensamma aktiviteter
• Individuella aktiviteter - Föreningsliv
Sommarjobb
Förberedelse för vuxenliv och arbetsliv
• Kommunala sommarjobb
• Feriepraktik
• ”Riktiga” sommarjobb
• Körkort
FRÅGOR?
TACK för oss!
Karin Burman, enhetschef
Elenor Spetz-Ramberg, bitr. enhetschef
Europeiska socialfonden
- avstamp i Europa 2020-strategin
Förslag till
Regional handlingsplan i Västsverige
1. Möta omställningsbehov på arbetsmarknaden 2. Matchning mellan utbildning och arbetsliv
3. En mer inkluderande arbetsmarknad 4. Psykisk ohälsa
5. Skolavhopp
6. Integration
Programområde 1 Kompetensförsörjning
• Stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden
• Förstärka kopplingen mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande
Programområde 2
Ökade övergångar till arbete
• Kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden
• Underlätta etableringen i
arbetslivet och öka deltagandet i utbildning för unga kvinnor och män
Principer för lika möjligheter
•
Jämställdhetsintegrering
• Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
• Likabehandling och icke-diskriminering
• Hållbar utveckling
Regionala principer för urval av projekt
1. Motverka inomregionala skillnader kopplat till EU2020-målen
2. Främjar transnationalitet
3. Partnerskap som bidrar till strukturförändrande insatser
4. Genomförandekapaciteten hos projektägaren
Tidplan
(preliminär)Nov Kommissionen godkänner Socialfondsprogrammet
Dec Övervakningskommittén fastställer regional handlingsplan
Dec/Jan Utlysning publiceras
Maj/Juni Prioritering/beslut om nya projekt Sept/Okt Start nya projekt
Tack för er uppmärksamhet!
www.esf.se
Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland
• processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete i tillväxt- och utvecklingsarbetet, kommuner, företag och organisationer
• normkritisk organisationsutveckling
• rådgivning/coachning
• utbildning, nätverk, workshops, etc
Vad händer i din
organisation när någon
individ följer en norm?
Hur integrerad är jag i samhället?
Vilka insatser gör jag för att bli mer integrerad?
Vilka institutionella hinder finns för
att jag ska vara så integrerad som
jag önskar?
• Vänder på perspektiven och
ifrågasätter normer som premierar och exkluderar.
• Sätter fokus på normerna – inte normbrytarna.
• Utmanar föreställningar om oss själva.
Ett normkritiskt förhållningssätt:
Ansatsen utgår från:
• att det finns en överenskommelse om människors lika värde
• att det finns en vilja att arbeta för
människors deltagande på lika villkor
Sätter fokus på frågan:
Hur skapar vi villkor som gör det möjligt
för oss att vara olika men ändå jämlika?
• synliggöra normer
• ifrågasätta normer
• synliggöra privilegier
• granska sin egen position Normkritik handlar om att:
Med målet att:
• flytta tolkningsföreträden
• skapa nya handlingsutrymmen
• utveckla arbetsmetoder
Värderingar Verklighets-
uppfattning Normer
Detta är min världsbild.
Så uppfattar jag
verkligheten, för att…
Detta är mina moraliska utgångspunkter.
Så anser jag att det bör vara, för att…
Så här gör vi.
Föreskrivande.
Kollektiva rättesnören.
Gränssättande.
Skillnadsskapande:
”normalitet” och ”avvikare”,
”den andre”
Alla medarbetare har individuella värderingar - men vissa värderingar omvandlas till normer och blir ett slags
outtalat kollektivt kontrakt (skuggregler) kring ett tyst antagande - ”det självklara”.
Ur vems perspektiv är det ”självklart”?
Vi deltar alla i processer som förstärker och normaliserar normer genom att följa dem eller
i processer som synliggör och ifrågasätter normer genom att vi bryter mot dem.
MEN
ibland finns inget val. Vi är maktlösa inför andras föreställningar om oss och vilka vi är.
Normkritik bygger på synliggörande av
människors positioner och makt att påverka normer.
• benämna
• betrakta
• behandla
KÖN
ÅLDER
FUNKTION
TROSUPP- FATTNING ETNICITET
SEXUALITET
CHEF KVINNLIG
CHEF
SAMKÖNADE ÄKTENSKAP
ÄKTENSKAP SVENSKA FÖR
INVANDRARE SVENSK
TROENDE
TROENDE MUSLIM BOENDE
ÄLDRE- BOENDE
ANPASSAD
HANDIKAPPANPASSAD UTRIKES FÖDD
MAN MAN
NYSVENSK
ANDRA
GENERATIONENS INVANDRARE SVENSKA
GENERATION
OHINDRAD
HINDRAD UNG VUXEN
VUXEN
PARTNER
MAKE
FRIRELIGIÖS RELIGIÖS
HOMOSEXUELL
SEXUELL
Vad definieras som
innanför och utanför?
kön
etnicitet
funktionsvariationer
trosuppfattning
ålder
sexualitet
könsidentitet
Könsnormer/genus
Svenskhetsnorm/
vithetsnorm Friskhetsnorm/
funkisnorm Trosnorm Åldersnorm Heteronorm Tvåkönsnorm
NORMER påverkar
Våra handlingsutrymmen och valmöjligheter Vår tillgång till makt och resurser
Vår hälsa o trygghet
Våra möjligheter att använda vår fulla
potential
- Privilegier är inte illvilja - Ansvar, ej kollektiv skuld - Går inte att bli klar med
- Positioner är under förhandling - Effekterna av handlingen är
viktigare än intentionerna
KOM IHÅG
Problemformuleringen skapar lösningen
Carol Bacchi: Analysing policy: whatʼs the problem represented to be?
Hur attraktiv är vår kommun ur nyinflyttades perspektiv?
Hur tar vi reda på det?
Hur skapar vi förutsättningar för att alla ska kunna utöva sitt medborgarskap och medborgarinflytande i kommunen?
Hur kan de nyinflyttades eventuella behov av strukturella förändringar skapa fördelar för alla medborgare?
Hur skapar vi förutsättningar för alla medborgare att använda sin fulla potential och vara medaktörer i
utvecklingsarbetet?
Utgångspunkten för en normanalys är
HANDLINGEN
och
TRE CENTRALA FRÅGOR
FRÅGA:
Vilka är drivkrafterna bakom handlingen?
VILJA
Vilken ny kunskap behöver vi söka för att förstå normen bakom handlingen?
KUNSKAP
Vilka systemvillkor – vilken struktur – möjliggör handlingen?
MÖJLIGHETER
- tradition - politik
marknad - x xx
Svaren
framkallar och synliggör
de faktorer som ligger till grund för - och möjliggör – en norm och dess handlingar
ger kunskap
för att kunna ”skapa” nya handlingsalternativ
Är ”det normala” rationellt?
- ur vems perspektiv, i så fall
Är ”det normala” effektivt?
- för individ eller system
Främjar ”det normala” utveckling?
- är utveckling önskvärd eller störande
Skapar ”det normala” nya handlingsutrymmen?
- för kreativitet, nya lösningar, delaktighet…
Språkförstärkt
Vård och omsorgsutbildning
Falköping
Utbildningsstart september 2013 15 elever
(11 kvinnor resp 4 män)
fördelat på 7 olika språk
Bakgrund
• Kommande rekryteringsbehov inom vård och omsorg ,
i Falköping/Tidaholms kommuner ca 400 personer tom 2020
• Vård och omsorgscollege
• Ca 15 % i Falköping är födda i ett annat land, 36%
arbetslöshet i gruppen
Förkunskaper
• SFI D betyg eller motsvarande
• Intresse och förutsättningar att läsa vård och omsorgsutbildning
• Ser vård och omsorgsområdet som ett tänkbart kommande yrkesområde
Utbildningen
• Gymnasial vård och omsorgsutbildning
• Ca fyra terminer
• Språk varvas med karaktärsämnen
• Utbildade handledare i språk /kultur –
kompetens på APL
Framgångsfaktorer……..
•Vård och omsorgscollege kvalitetskrav
•Medverkan från studie- och yrkesvägledare vid intervju/urval tillsammans med branschrepresentant
•Att varva språkinlärning med karaktärsämnen
•Utbildade handledare med kultur/språkkompetens under APL(arbetsplatsförlagt lärande)
•”Gemensam utgång” från utbildningen – sista terminen
gemensamma studier med reguljär vård och omsorgsutbildning
Erfarenheter juni 2014
• Inga studieavbrott
• Samtliga elever genomfört APL (arbetsplatsförlagt lärande) medgodkänt resultat
Ny gruppstart september 2014
Anita Andersson Hagsgård Rektor
Vuxenutbildningen Falköping
anita.andersson.hagsgard@falkoping.se
Yrkesutbildning med språkstöd
vård och omsorg
kock kallkök
& café
frukostvärd murare
plattsättare
golvläggare
anläggningsarbetare träarbetare
betongarbetare målare
Verksamhetsområden för Vux
Arbetsmarknadspolitik
Minska arbetslöshet
Tillväxtpolitik
Arbetskraft till näringslivet
Socialpolitik
Integration
Utbildningspolitik
Höjd utbildningsnivå
Svenska som andraspråk
Gymnasiekurser
Grundläggande kurser
Sfi-kurser
Svenska som andraspråk
Gymnasiekurser
Grundläggande kurser
Sfi-kurser
Svenska som andraspråk
Gymnasiekurser
Grundläggande kurser
Sfi-kurser
Varför
TID
MOTIVATION
Bygg- och Kockutbildningar med språkstöd
Sfi-kurser
Yrkes- svenska
Yrkes- kurser
Grundläggande kurser Gymnasiekurser
Vård och omsorg med språkstöd
Gymnasiekurser
Grundläggande kurser
Sfi-kurser
Yrkes- kurser Svenska
som
andraspråk
Vad händer efter utbildning?
Av 28 färdigutbildade undersköterskor bor 23 personer i Skövde.
Av dem har 19 arbete idag. Det motsvarar 83%.
Av 14 färdigutbildade inom restaurang och storhushåll har ca hälften arbete idag.
Av 11 färdigutbildade inom byggbranschen har endast ett fåtal arbete idag.
Yrkesutbildning med språkstöd
Utveckling
samverkan validering
branscher
Lisbet Sjödin Rektor
Vuxenutbildning Skövde
lisbet.sjodin@skovde.se
Vad händer just nu?
40 elever läser vård och omsorg 5 elever utbildar sig till kock
2 elever studerar inom byggbranschen
