UTKAST 1 (14) 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

14  Download (0)

Full text

(1)

Konsekvensutredning avseende Energimarknadsinspektionens föreskrifter om elnätsföretags förslag till intäktsram och

insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek

Konsekvensutredningen avser Energimarknadsinspektionens (Ei) föreskrifter om elnätsföretags förslag till intäktsram och insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek.

Bakgrund

Den 13 februari 2014 överlämnade regeringen propositionen 2013/14:85, Elnätsföretagens intäktsramar, till riksdagen. I propositionen föreslås att det ska införas nya

normgivningsbemyndiganden i 5 kap. ellagen (1997:857). Detta resulterade i en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Ei ska få meddela föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och beräkning av en rimlig avkastning i samband med att elnätsföretagens intäktsramar bestäms. Regeringen beslutade i september 2014 att anta förordningen (2014:1064) om intäktsram för elnätsföretag (intäktsramsförordningen). Genom förordningen har Ei fått flera nya bemyndiganden. En beskrivning av hur Ei avser använda dessa bemyndiganden och vilka konsekvenser dessa får i övrigt följer nedan.

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Bakgrund

År 2012 infördes en förhandsreglering av elnätsföretagens intäkter. Detta innebär att Ei beslutar en intäktsram för varje elnätsföretag. Intäktsramen reglerar hur stora avgifter elnätsföretaget totalt får ta ut av sina kunder under en period om fyra år. Intäktsramen ska säkerställa att företaget får skälig täckning för sina kostnader och en rimlig

avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten, samtidigt som kunderna försäkras rimliga avgifter.

Vid införandet av förhandsregleringen konstaterade regeringen att det krävs tydliga regler för utformningen av intäktsramen. Utgångspunkten var att grunderna för skälighetsbedömningen skulle förtydligas i föreskrifter snarare än genom rättspraxis.

Inför den första tillsynsperioden, 2012-2015, fattades totalt cirka 180 beslut om intäktsram. Ungefär hälften av besluten överklagades. Under december 2013 kom ett avgörande från förvaltningsrätten. Ei överklagade i princip samtliga domar till kammarrätten.

Box 155,631 03 Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel 016-16 27 00 registrator@ei.se. www.ei.se. Org.nr. 202100-5695

(2)

I april 2013 lämnade Ei förslag på lagändringar till regeringen på fler bemyndiganden för regeringen och inspektionen. Förslagen gick i huvudsak ut på att regeringen skulle ges möjligheten att föreskriva om hur kapitalförslitningen ska beräknas då Ei fattar beslut om intäktsram. Skälet till att Ei lämnade lagförslaget var att det fanns alltför många

principer, detaljer och parametrar som var lämnade att utvecklas i rättspraxis.

Regeringen ansåg vidare att det är angeläget att tydligare reglering är på plats redan inför beslut av intäktsram för den andra tillsynsperioden 2016-2019. Detta resulterade i en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Ei får meddela föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och beräkning av en rimlig avkastning i samband med att elnätsföretagens intäktsramar bestäms.

I september 2014 beslutade regeringen om en ny intäktsramsförordning där flera viktiga principer och parametrar bestäms och där även flera bemyndiganden getts till Ei. En av de stora skillnaderna mot föregående förordning och i enlighet med Ei:s tidigare förslag var att regeringen nu föreskriver om hur beräkningen av kapitalförslitningen ska ske.

Intäktsramsförordningen

Grundläggande och väsentliga principer som har betydelse för intäktsramens storlek har fastställts direkt i förordningen. På så sätt främjas stabiliteten i regleringen och

förutsägbarheten ökar för både kunder och elnätsföretagen.

Regeringen har föreskrivit att en real linjär metod vid beräkning av kapitalkostnader ska användas vid fastställandet av en intäktsram. Regeringen har också fastställt att den ekonomiska livslängden för en anläggning för överföring av el ska antas vara 40 år och för övriga anläggningar 10 år. Härutöver har regeringen lämnat ett antal bemyndiganden till Ei att utfärda föreskrifter.

Ei:s föreskriftsrätt

Ei har enligt intäktsramsförordningen möjlighet att meddela föreskrifter när det gäller följande:

1. Vilka kostnader som nätkoncessionsinnehavaren kan påverka, så kallade påverkbara kostnader (4 §).

2. Vilket index som ska användas för att räkna om de påverkbara kostnaderna med hänsyn till förändringar i prisläget (4 §).

3. Beräkning av kapitalförslitningen (10 §).

4. Hur investeringar av befintliga anläggningar ska beaktas vi åldersbestämningen (12

§).

5. Hur anläggningstillgångarnas ålder ska bestämmas (12 §).

6. Om dokumentation (16 §).

7. Vad som avses med kvaliteten i nätkoncessionshavarens sätt att bedriva nätverksamheten (17 § punkten 1).

8. Vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet (17 § punkten 2).

(3)

9. Om skyldigheten att lämna in ett förslag till intäktsram 18 § punkten 1).

10. Vilka uppgifter som ska lämnas när nätkoncessionshavaren ansöker om omprövning (18 § punkten 2).

11. Vilka uppgifter som ska lämnas i en ansökan om periodisering (18 § punkten 3).

12. Utformningen av ett förslag till fördelning av en intäktsram och vilka uppgifter som ska lämnas in tillsammans med förslaget (18 § punkten 4).

13. Skyldigheten för en nätkoncessionshavare att lämna uppgifter enligt 5 kap. 28 § ellagen (18 § punkten 5).

Den aktuella föreskriften avser 16 §, 18 § punkt 1-2 samt 18 § punkt 5. Dessa

bemyndiganden fanns även med i den tidigare förordningen. Ei har med stöd av dessa bemyndiganden tidigare utfärdat Energimarknadsinspektionens (EIFS 2010:6)

föreskrifter och allmänna råd om nätkoncessionshavares förslag till intäktsram och insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek

(rapporteringsföreskriften). På grund av den nya metoden för att beräkna

kapitalkostnader och att denna beräkning utgår från anläggningarnas ålder så behöver föreskriften ändras. Den nu aktuella föreskriften ska ersätta den äldre föreskriften..

Problembeskrivning och mål

För att inspektionen ska kunna pröva elnätsföretagets förslag till intäktsram krävs uppgifter om företagets verksamhet. För tillsynsperioden 2012-2015 var elnätsföretagen skyldiga att lämna uppgifter om verksamheten i enlighet med Ei:s föreskrifter och allmänna råd om nätkoncessionshavares förslag till intäktsram och insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek EIFS 2010:6

(inrapporteringsföreskriften). De nya bemyndiganden som Ei har fått leder till att Ei kommer att besluta om ytterligare en föreskrift för beräkningen av en intäktsram (beräkningsföreskriften). Denna föreskrift remitteras samtidigt med den nu aktuella föreskriften. För att kunna beräkna en intäktsram i enlighet med

intäktsramsförordningen och den nya beräkningsföreskriften behöver Ei ytterligare uppgifter från företagen. Den nu aktuella föreskriften innebär därför endast en revidering i förhållande till den tidigare inrapporteringsföreskriften.

Den nya rapporteringsföreskriften anger närmare hur elnätsföretagen ska utforma sitt förslag till intäktsram och vilka uppgifter som Ei behöver för att kunna göra en bedömning av vad som är en skälig intäktsram. Föreskriften innehåller också vissa bestämmelser om utformning och innehåll av en ansökan om omprövning av intäktsram under och efter tillsynsperioden vilket är viktigt för att Ei ska kunna göra en snabb analys och omprövning enligt de tidsfrister som fastställs i lag. Föreskriften innehåller även bestämmelser om dokumentation om det redovisade förslaget om intäktsram. Detta är uppgifter som måste finnas dokumenterade för tillsynen men som inte behöver inrapporteras i samband med ansökan om intäktsram.

Rapporteringsföreskriften behöver ändras och kompletteras i huvudsak med anledning av de nya förordningsbestämmelserna som innebär att kapitalförslitningen ska beräknas med hänsyn tagen till anläggningarnas ålder. Uppgifter om anläggningarnas ålder

(4)

redovisas inte till Ei idag. Även förordningsbestämmelser som avser anläggningar som finansierats genom statligt stöd leder till behov av vissa mindre kompletteringar av rapporteringsföreskriften. Med anledning av att metod för beräkning av

kapitalförslitning fastställts i förordningen behöver även vissa bestämmelser i den nuvarande inrapporteringsföreskriften tas bort eftersom dessa blir inaktuella då de var anpassade till en annan metod för beräkning av kapitalförslitning. Det görs även ett antal språkliga justeringar och alla allmänna råd tas bort. Den information som behövs

avseende tillämpningen av föreskriften kommer i stället beskrivas i en handbok.

De bestämmelser om en kortare tillsynsperiod som gällde Affärsverket svenska kraftnät finns inte med i den nya intäktsramsförordningen vilket innebär att även deras

intäktsram kommer att beslutas för en fyraårig period. Svenska kraftnät omfattades tidigare inte heller av inrapporteringsföreskriften men de har lämnat in i huvudsak likadana uppgifter. I förslaget till ny rapporteringsföreskrift omfattas Svenska kraftnät.

2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd

Mot bakgrund av den korta tid som föreligger mellan insamlingstillfället av uppgifter och besluten om intäktsramar, är det rimligt att precisera i föreskrifter vilka uppgifter som ska samlas in för att pröva förslaget. Ei gör bedömningen att de nya uppgifter som Ei behöver enligt rapporteringsföreskriften är nödvändiga för att säkerställa att

inspektionen kan pröva om elnätsföretagens förslag till intäktsram motsvarar skäliga kostnader i elnätsverksamheten.

Befintlig uppgiftsinhämtning är inte tillräcklig för att få de uppgifter som krävs för att beräkna en skälig intäktsram. Den alternativa lösning som vore möjlig är att i brev till varje enskilt företag precisera behovet av uppgifter. En sådan ordning bedöms dock minska förutsägbarheten och transparensen i regleringen och innebär större

administrativ börda eftersom det är många företag som i så fall ska få individuella brev.

En sådan lösning skulle heller inte säkerställa att Ei faktiskt får in de uppgifter som krävs för att myndigheten ska kunna uppfylla ellagens krav på en prövning.

En reviderad föreskrift kommer göra ansökningsförfarandet enklare för både företagen och Ei. De administrativa kostnaderna för myndigheten och berörda elnätsföretag skulle sannolikt bli högre utan föreskrifter. Detta på grund av att inspektionen då tvingas ha en mer omfattande dialog med respektive företag. En inrapportering som bygger på de föreskrifter inspektionen föreslår kan också understödjas med ett anpassat IT-stöd vilket möjliggör en högre grad av automatisering av inspektionens tillsyn till nytta både för Ei och för elnätsföretagen.

(5)

3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen

Elnätsföretag

I dagsläget berörs cirka 168 elnätsföretag, inklusive Affärsverket svenska kraftnät, av regleringen och Ei:s föreskrifter. Storleksordningen på företagen varierar stort från ett tiotal kunder till över en miljon kunder.

Kunderna

Kunderna berörs indirekt av hela regleringen genom att intäktsramen kommer att få betydelse för hur höga avgifter som kan debiteras under en tillsynsperiod. Den aktuella föreskriften påverkar däremot inte kunderna.

Myndigheter och domstolarna

Domstolarna och övriga myndigheter berörs inte av aktuella föreskrifter.

4. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen

Ei avser att samordna inrapporteringen av underlag till förhandsregleringen med årsrapporterna1, för att ytterligare minska administrationen. Som beskrivits ovan kommer den nu aktuella föreskriften ersätta den tidigare inrapporteringsföreskriften.

Endast de förändringar som skett i förhållande till den tidigare föreskriften tas upp då konsekvenserna av den ursprungliga inrapporteringsföreskriften berörts i en tidigare konsekvensutredning2.

Ei har uppskattat tiden för genomförande för de bestämmelser som innebär

kostnadsmässiga konsekvenser för företagen. De föreslagna föreskrifterna bedöms i huvudsak innebära följande administrativa kostnader. En summering med totala kostnader återfinns längst ner i avsnittet.

1 kap. Tillämpningsområde

Ändringar i kapitlet bedöms inte medföra några kostnader för företagen. Den

huvudsakliga ändringen i detta kapitel är att Affärsverket Svenska kraftnät tidigare inte omfattades av föreskriften men att de nu ska rapportera på samma vis som andra företag.

2 kap. Definitioner

Ändringar i kapitlet bedöms inte medföra några kostnader för företagen.

1 Årlig ekonomisk redovisning som elnätsföretagen till Ei

2 Konsekvensutredning avseende föreskrifter och allmänna råd om nätkoncessionshavarens förslag till intäktsram och om insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek, Dnr 00-2009-102170

(6)

3 kap. Nätkoncessionshavarens förslag till intäktsram

Ändringar i kapitlet bedöms inte medföra några förändrade kostnader för företagen. I detta kapitel har i huvudsak språkliga justeringar skett och i förhållande till den tidigare föreskriften har kapitel 3 och 4 slagits samman till nuvarande kapitel 3.

4 kap. Uppgifter för beräkning av intäktsram

De flesta uppgifter som behövs för beräkning av intäktsram rapporteras till Ei redan idag. Dessa uppgifter måste dock kompletteras med uppgifter om år då anläggningar började användas då detta är en förutsättning för att en linjär metod ska kunna tillämpas vid beräkning av företagens kapitalkostnader i regleringen. Uppgifter om år då

anläggningen började användas måste lämnas både för befintliga anläggningar och för anläggningar som företagen planerar att investera i respektive utrangera under tillsynsperioden.

I enlighet med 9 § förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet ska företagen upprätta ett anläggningsregister och hålla detta aktuellt. Registret ska upprättas i enlighet med god redovisningssed och innehålla bl.a. uppgifter om

anskaffningstidpunkt, anskaffningsvärde etc. Även i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2003:1 Anläggningsregister, ska företagen upprätta ett

anläggningsregister som ska innehålla bl.a. uppgifter om anskaffningstidpunkt.

Vid kontakter med elnätsföretagen har det framkommit att de flesta nätföretag har något slags elektroniskt register där det i många fall, förutom de tekniska uppgifterna, även finns uppgifter om året då anläggningen började användas. Ei har även fått uppgifter om att året då anläggningarna började användas, finns stämplade på alla anläggningar.

Med tanke på de krav som finns borde företagen ha tillgång till uppgifter om ålder för de flesta anläggningar. Det kan dock inte helt uteslutas att det kan vara problematiskt och resurskrävande att ta fram uppgifter om ålder för vissa anläggningar. Det kan finnas brister i företagens register och att dessa av olika skäl inte är kompletta. Vidare är det inte säkert att åldersuppgifter är specificerade på anläggningsnivå.

Enligt intäktsramsförordningen ska anläggningstillgångens ålder anses vara 38 år vid utgången av år 2015 om anläggningstillgången är äldre än 38 år eller där åldersuppgifter saknas. Denna bestämmelse innebär en lättnad för företagen då uppgifter om när mycket gamla anläggningar började användas, där de största svårigheterna ligger, inte behöver tas fram. Ei har i förordningen fått bemyndigande om att meddela ytterligare föreskrifter om hur anläggningstillgångarnas ålder ska bestämmas. Ei föreskriver därför om att anläggningstillgångar där det inte finns exakta uppgifter om vilket år anläggningen började användas men där det finns uppgifter om att anläggningen började användas under en viss tidsperiod får åldern bestämmas till det första året i perioden. Även detta innebär en lättnad för företagen då exakta uppgifter inte behöver tas fram.

Ei har tidigare gjort en konsekvensanalys över vad en åldersbestämning kan kosta elnätsföretagen. Denna konsekvensanalys bifogades Ei:s förslag till förordning som

(7)

lämnades till regeringen under mars år 2014. Regelrådet avstyrkte Ei:s förslag med motiveringen att konsekvensanalysen var bristfällig där bland annat kostnaderna för åldersbestämning av elnätet inte var tydligt redovisat. Ei har i denna konsekvensanalys beaktat synpunkterna från regelrådet och beräknat kostnaderna på ett sätt som

överensstämmer med inkomna synpunkter.

Eftersom en åldersbestämning av anläggningarna måste ske enligt denna föreskrift men även enligt ändringarna i Ei:s beräkningsföreskrift kommer kostnaderna beroende på åldersbestämningen att redovisas i både konsekvensanalysen till denna föreskrift och i konsekvensanalysen till beräkningsföreskriften.

Den resursinsats som krävs för att åldersbestämma anläggningarna är av

engångskaraktär och kommer att variera från företag till företag. För att kunna bedöma hur omfattande de administrativa engångskostnaderna blir måste vissa antaganden göras. För det första är utgångspunkten i de flesta fall att företagen har åldersuppgifter för anläggningar som är anskaffade efter 1990. Det var vid denna tidpunkt som de flesta elnätsföretagen började digitalisera sina register där troligtvis även anläggningarnas åldersuppgifter framgår. Detta innebär att det endast är anläggningar som är äldre än 25 år (år 2015) som åldersuppgifter kan saknas för. Då anläggningarna i kapitalbasen antas ha en livslängd motsvarande 40 år och då ålder antas finnas för anläggningar som är 25 år eller yngre antas därmed åldersuppgifter finnas för drygt 60 procent av företagens anläggningar.

För de resterande knappa 40 procenten av anläggningarna där åldersuppgifter saknas antas stora delar inte behöva åldersbestämmas då anläggningar som börjat användas innan 1977 inte behöver åldersbestämmas på grund av 38 års bestämmelsen. Ei har dessutom getts bemyndigande att föreskriva om hur åldern ska bestämmas för det fall sådana uppgifter saknas. Ei har föreskrivit om detta i beräkningsföreskriften. De resterande anläggningarna antas kunna placeras i olika tidsintervall baserat på t.ex. när olika områden byggts. Längden på tidsintervallerna anger företagen själva och

anläggningen åldersbestäms efter det första året i tidsintervallet. Detta leder till att företagen kan åldersbestämma områden i relativt korta tidserier utan att detta får några större konsekvenser för företagen. Möjlighet att åldersbestämma en anläggning genom en viss tidsperiod leder till att det inte finns något större incitament att ge sig ut och

undersöka stämplar på enstaka anläggningar för att fastställa anläggningens exakta ålder.

Ei bedömer att anläggningar motsvarande cirka 20 procent av kapitalbasen kommer att åldersbestämmas till 38 år genom schablonregeln i intäktsramsförordningen och att anläggningar knappt motsvarande 20 procent kommer att åldersbestämmas utifrån en tidsperiod enligt beräkningsföreskriften.

För åldersbestämning av drygt 60 procent av anläggningarna antas inte några kostnader uppstå då åldersuppgifter redan finns i dataregister. För knappt 20 procent av

anläggningarna antas åldersbestämning kunna göras genom att större områden

åldersbestäms efter en tidsperiod då exempelvis området byggdes. Här måste uppgifter samlas in och sammanställas. Då detta kan göras för relativt stora områden borde

(8)

kostnaderna inte bli så omfattande. Uppskattningen är att kostnaden kan variera mellan 5 persondagar och 50 persondagar beroende hur många områden som ska

åldersbestämmas. För de resterande anläggningarna som antas motsvara cirka 20 procent av kapitalbasen uppstår inga kostnader då en åldersbestämning inte behöver göras.

Ei uppskattar kostnaden och tiden för genomförande enligt följande:3

Tabell 1 Uppskattad resursåtgång gällande framtagande av åldersuppgifter Persondagar

– min

Persondagar – max

Lägsta kostnad Högsta kostnad

Dataregister 0 0 0 kr 0 kr

Tidsperiod 5 50 12 500 kr 125 000 kr

38 års regel 0 0 0 kr 0 kr

Elnätsföretagens storlek har stor betydelse i sammanhanget. Ei har här uppskattat att de 10 största företagen kommer att få de högsta kostnaderna för åldersbestämning med tidsspann enligt tabellen ovan och att 88 företag får en kostnad motsvarande 25 persondagar samt att resterande cirka 70 företag får den lägsta kostnaden. Denna uppskattning innebär en total kostnad på 7 625 tkr för samtliga elnätsföretag.

Där det skett investeringar i befintliga anläggningar får de delvisa investeringarna värderas för att åldern ska kunna bestämmas. Värderingen av de delvisa investeringarna ska bestämmas utifrån tre metoder: anskaffningsvärde, bokfört värde eller annat skäligt värde. De flesta företagen kommer inte att beröras av detta i så stor utsträckning då anläggningarna vanligtvis byts ut i sin helhet. I en del nät, främst regionnäten har det dock gjorts investeringar i befintliga anläggningar och dessa företag berörs därmed av förskriften.

Kostnaden för att värdera en delvis anläggning antas variera beroende på vilken värderingsmetod som används. Detta då anskaffningsvärden och bokföringsvärden anges om företagen har dem och då antas det inte uppstå någon kostnad för företagen.

Om däremot inte anskaffningsvärden eller bokföringsvärden finns måste företagen göra en annan skälig bedömning. En sådan bedömning skulle kunna vara att anlita en värderare för att värdera anläggningen.

Eftersom företagen måste spara anskaffningsvärden och bokföringsvärden i endast 7 år antas annat skäligt värde vara den vanligaste värderingsmetoden vid

åldersbestämningen av kapitalbasen vid den första inrapporteringen. I investeringar i befintliga anläggningar som görs i framtiden antas inga extra kostnader uppstå då anskaffningsvärden eller bokförda värden kan användas.

3 Lönekostnad (lön samt arbetsgivaravgifter) per persondag om 2 500 kr. Baserat på en genomsnittslön för en privat tjänsteman om 36 210 kr per månad.

(9)

Ei uppskattar kostnaden och tiden för genomförande enligt följande:4

Tabell 2 Uppskattad resursåtgång gällande värderingen av delvisa investeringar Mandagar

– min

Mandagar – max

Lägsta kostnad Högsta kostnad

Värdering med

anskaffningsvärde 0 0 0 kr 0 kr

Värdering med

bokföringsvärde 0 0 0 kr 0 kr

Värdering med annat

skäligt värde 1 10 2 500 kr 25 000 kr

Elnätsföretagens storlek har stor betydelse i sammanhanget. Ei har här uppskattat att de 10 största företagen kommer att få de högsta kostnaderna för åldersbestämning med tidsspann enligt tabellen ovan och att 50 företag får den lägsta kostnaden. Resterande 108 företag förväntas inte påverkas av bestämmelsen. Denna uppskattning innebär en total kostnad på 375 tkr för samtliga elnätsföretag.

Efter att anläggningarnas ålder har bestämts och sammanställts ska uppgifterna rapporteras till Ei. Uppgifterna om anläggningarnas ålder rapporteras in i samband med att kapitalbasen rapporteras in. Rapporteringen av kapitalbasen görs antingen genom att företagens system omvandlar deras digitala register så att de passar Ei:s efterfrågade data eller så rapporteras uppgifterna in manuellt.

Merkostnaderna som tillkommer på grund av åldersbestämningen påverkas om företagen rapporterar uppgifterna manuellt eller via ett system. Om uppgifterna rapporteras manuellt antas inte merkostnaderna bli så omfattande då

kostnaderna att fylla i en extra uppgift inte medför så mycket extra arbete.

Uppskattningsvis handlar det om 1 persondag då det endast är relativt små företag som använder sig av en manuell inrapportering. Om däremot uppgifterna rapporteras via företagens system behöver företagen antagligen ändra sitt IT-system så att en rapportering till Ei kan ske vid ansökan om intäktsram. Ei uppskattar att det kräver mellan 10 persondagar och 50 persondagar att utföra en sådan ändring.

Tabell 3 Uppskattad resursåtgång gällande rapportering av åldersuppgifter Persondagar

– min

Persondagar – max

Lägsta kostnad Högsta kostnad

Kostnad IT-system 10 50 25 000 kr 125 000 kr

Kostnad manuell

rapportering 1 1 2 500 kr 2 500 kr

4 Lönekostnad (lön samt arbetsgivaravgifter) per persondag om 2 500 kr. Baserat på en genomsnittslön för en privat tjänsteman om 36 210 kr per månad.

(10)

Ei bedömer vidare att de 50 största företagen kommer att få de högsta kostnaderna för IT- system enligt tabellen ovan och att 88 företag får de lägsta kostnaderna för IT-system samt att resterande cirka 30 företag får er enligt manuell hantering. Denna uppskattning innebär en total kostnad på 8 525 tkr avseende rapportering av åldersuppgifter för elnätsföretagen.

Det finns några få ytterligare uppgifter som företagen behöver rapportera i enlighet med den aktuella rapporteringsförseskriften och som hittills inte behövt rapporteras. Exempel på dessa är t.ex. uppgifter om kostnader för anslutningar till överliggande nät.

Redovisning av dessa uppgifter bedöms inte medföra några extra kostnader för företagen då dessa uppgifter finns i företagens ekonomisystem och kan på ett enkelt sätt tas fram.

Svenska kraftnät behöver rapportera in kostnader och intäkter som uppstått med anledning av avtal som avses i 4 kap. 9 b § ellagen. Framtagandet av dessa uppgifter bedöms inte medföra några ytterligare kostnader för Svenska kraftnät.

5 kap. Ansökan om omprövning av intäktsram

Ändringar i kapitlet bedöms inte medföra några förändrade kostnader för företagen.6 kap. Uppgifter som ska lämnas efter tillsynsperioden

De uppgifter som ska lämnas efter tillsynsperiodens slut som tidigare inte behövts rapporteras in till Ei är uppgifter om det faktiska utfallet avseende kostnader för

anslutningar till överliggande nät. Redovisning av dessa kostnader bedöms inte medföra några extra kostnader för företagen då uppgifterna redan finns i företagens

ekonomisystem och kan enkelt tas fram.

Ytterligare uppgifter som företagen behöver lämna in är, precis som tidigare, uppgifter om verkligt utfall avseende investeringar och utrangeringar. Skillnaden är att även uppgifter om år då anläggningar börjat användas respektive slutat användas behöver lämnas in. Dessa uppgifter behöver lämnas in även vid prognostiserande investeringar och utrangeringar inför tillsynsperioden och de administrativa konsekvenserna har tagits med vid Ei:s uppskattning av kostnaderna för åldersbestämningen av nätet som

redovisas ovan under kapitel 4.

7 kap. Dokumentation av anläggningstillgångar

Kapitlet anger att de uppgifter som redovisas i samband med ansökan om intäktsram ska dokumenteras i elnätsföretagets anläggningsregister. Detta underlättar uppföljning och granskning av elnätsföretaget. Ändringar i kapitlet bedöms inte medföra några

förändrade kostnader för företagen.

Sammanfattning av kostnader

Elnätsföretagen är redan idag skyldiga att hålla ett aktuellt anläggningsregister.

Härutöver bör företagen ha kunskap om dessa uppgifter för den dagliga driften av

(11)

verksamheten. De uppgifter som tillkommit i den aktuella föreskriften är uppgifter om anläggningarnas ålder. Eftersom företagen har en inrapporteringsskyldighet av dessa uppgifter borde de redan vid inrapporteringen dokumenteras hos företagen. Mot bakgrund av detta och att Ei inte ställer några särskilda krav på vilket sätt

dokumentationen ska ske, bedömer Ei att kostnaderna för små och medelstora företag kan minimeras genom att dokumentationssättet anpassas efter företagets förutsättningar.

Ei utgår därför från att elnätsföretaget inte ska behöva investera i några särskilda IT-stöd för de tillkommande kraven. Ei bedömer sammantaget att det är rimligt att anta att den årliga administrativa bördan i denna del uppgår till ca en personvecka per år. Såsom framgår tidigare i denna konsekvensutredning bedömer Ei att det inte kommer att uppkomma några administrativa kostnader på grund av förändringarna i

inrapporteringsföreskriften för kapitel 1, 3, 5 och 6 i denna föreskrift. De största

administrativa konsekvenser kommer att uppkomma med anledning av att uppgifter om år då anläggningen började användas ska redovisas till Ei. De administrativa

kostnaderna för denna del kommer totalt sett i enlighet med Ei:s uppskattning att uppkomma till totalt 16 525 tkr (7 625 + 375 + 8 525).

5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Regleringen överensstämmer med och är en direkt följd av artikel 37 punkt 6 a i Europarlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG. I artikeln anges att ”[t]illsynsmyndigheterna ska ansvara för att tillräckligt lång tid i förväg innan dessa träder i kraft, fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för

a) anslutning och tillträde till nationella nät, inklusive överförings- och

distributionstariffer; dessa tariffer eller metoder ska utformas så att nödvändiga investeringar i näten kan göras på ett sätt som gör det möjligt att säkra nätens funktion.

6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser

Intäktsramsförordningen trädde i kraft den 1 november 2014. Den aktuella föreskriften planeras att träda i kraft den 1 februari 2015. Ett tidigare ikraftträdande är inte möjligt med tanke på att regeringens förordning meddelats sent och eftersom det är viktigt att myndighetens förslag blir tillräckligt genomarbetade och att samtliga intressenter får möjlighet att lämna synpunkter.

Det är viktigt att elnätsföretagen får tillräckligt god tid på sig att förbereda sig för inrapporteringen av de uppgifter som fastställs i föreskriften. Ei bedömer att företagen

(12)

bör få åtminstone två månader på sig från det att föreskriften träder i kraft till dess att inrapportering ska ske.

Ett tiotal företag samt representanter från Svensk Energi har deltagit i Ei:s referensgrupp och har löpande fått information om arbetet med föreskrifterna innan sommaren och under hösten 2014. Även kundrepresentanter och en representant från Svenska kraftnät har deltagit på referensgruppsmötena. Ei kommer att publicera föreskrifterna på Ei:s webbplats, www.ei.se, när de kommer från trycket och informera berörda företag när så skett. Ei kommer under november 2014 att delta i kurser som anordnas av Svensk Energi vars syfte är att informera om de lagar, förordningar och föreskrifter som kommer att ligga till grund för hur den tillåtna intäkten ska beräknas inför tillsynsperioden 2016- 2019. Genom dessa insatser kommer informationen att nå de flesta av elnätsföretagen. Ei kommer också att tillhandahålla en handbok till stöd för företagen vid inrapporteringen.

Information i samband med att föreskriften träder i kraft kommer att finnas tillgängligt på Energimarknadsinspektionens webbplats, www.ei.se.

7. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen

I dagsläge berörs 168 elnätsföretag inklusive Svenska kraftnät av Ei:s föreskrifter.

Från och med 1 januari 2005 finns en rekommendation från EU om definition av mikroföretag samt små och medelstora företag, SMF, (small and medium sized enterprises, SME).[1] Enligt denna definition är Svenska kraftnät att betrakta som ett medelstort företag. Uppdelning av elnätsföretagen efter denna definition framgår nedan.

Tabell 4 Uppdelning av elnätsföretagen

Företagskategori Antal företag

Mikro 88

Litet 68

Medelstort 8

Större 4

8. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens

administrativa kostnader

Föreskrifterna innebär att företagen ska sammanställa och rapportera in ett antal

uppgifter en gång vart fjärde år. Dessutom ska företagen rapportera in tillsynsperiodens verkliga utfall året efter tillsynsperiodens slut. Rapportering kan också krävas om

(13)

elnätsföretaget eller Ei anser att det finns skäl för omprövning av intäktsramen under eller efter tillsynsperioden. Inrapporteringen ska även i förlängningen ske via ett av Ei utvalt och administrerat system. Eftersom systemet användes vid inrapportering inför tillsynsperioden 2012–2015 är företagen väl bekanta med hur systemet fungerar, vilket minskar den initiala arbetsbördan.

Företagen rapporterar redan idag in ett antal uppgifter till Ei via sina årsrapporter.

Utifrån dessa har Ei tillämpat den så kallade ex post regleringen. Ei avser vidare att samordna inrapporteringen av underlag till förhandsregleringen med årsrapporterna för att minimera administrationen.

Rapporteringsbördan bedöms bli störst första gången som inrapporteringen ska ske. En av de mest administrativt tunga uppgifterna är inrapporteringen av anläggningarnas ålder som hittills inte behövt rapporteras in till Ei. Alla andra uppgifter om

anläggningarna har företagen redan rapporterat in till Ei inför tillsynsperioden 2012 – 2015. Uppgifter om samtliga anläggningars ålder behöver endast redovisas en gång, därefter redovisas endast investeringar och utrangeringar. När regleringen väl är etablerad kommer elnätsföretagen således att kunna utgå från befintlig redovisning och göra tillägg och justeringar i takt med investeringar och utrangeringar i verksamheten.

Ei har sammanställt de tids- och kostnadsmässiga konsekvenserna för företagen i avsnitt 4 ovan.

9. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i

verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen

Föreskrifterna kommer inte att medföra några kostnader för investeringar i anläggningar eller personal, anpassning av produkter eller nya eller ändrade skatter eller avgifter utöver de justeringar av IT-system som beskrivits i avsnitt 4.

10. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen

Förhandsregleringen och föreslagna föreskrifter avser att tillämpas på samtliga nätkoncessionshavare enligt ellagen.

Elnätsföretag behöver tillstånd, koncession, för att få bedriva nätverksamhet i Sverige.

Koncession meddelas antingen för ett område eller för en särskild sträckning,

linjekoncession. En koncession meddelas tills vidare. Koncessionens giltighet kan sedan omprövas under vissa förutsättningar. I praktiken innebär detta i princip att de företag som har beviljats tillstånd för ett visst område eller sträcka har monopol på att leverera el inom det området eller på en viss spänningsnivå.

(14)

Föreskrifterna innehåller inga krav på avgift eller liknande för att få bedriva verksamhet.

Ei bedömer att samtliga företag kan leva upp till de krav som ställs i föreskriften.

Sammanfattningsvis kommer föreskriften inte att påverka konkurrensförhållandena för företagen.

11. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen

Reglerna kommer inte i andra avseenden påverka företagen negativt.

12. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning

Den nya regleringen och därmed också de föreslagna föreskrifterna har sitt ursprung i EU-rätten. Det är nödvändigt att såväl kunder som är anslutna till små företag som till stora företag är garanterade att elnätsföretagens intäktsramar motsvarar skäliga

kostnader i verksamheten. Det finns därför inte behov eller motiv att ta särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning.

13. Kontaktperson

Johan Carlsson, jurist, tel. 016-16 27 65, johan.carlsson@ei.se Semira Pandur, analytiker tel. 016-16 27 04, semira.pandur@ei.se Dennis Jonsson, analytiker tel. 016-16 25 11, dennis.jonsson@ei.se

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :