Stadsledningskontoret Utbildningsförvaltningen
^ ê Ä É í ë Ö ê ì é é É ê å ~ = Ñ ∏ ê = k ~ î á Ö ~ í ç ê Å É å í ê ~ = ç Å Ü = r é é Ñ ∏ ä à å á å Ö ë ~ å ë î ~ ê É í = Ñ ∏ ê = N S J N V = ™ ê =
=
o~ééçêí
ëáÇ=N=EOVF=OMMRJMSJNR aåêK=PPNJOQMNLOMMR
Handläggare: Elizabeth Castañeda tfn: 508 29 454 Kristina Björkegren Linder tfn: 508 33 890
Till
Bitr. stadsdirektör Inger Båvner
Rapport med utredningsförslag från arbetsgrupperna för stadens uppfölj- ningsansvar för ungdomar i åldrarna 16 - 19 år samt inrättande av Naviga- torcentra (NC).
Stadsledningskontoret (utbildning och arbetsmarknadsenheten) och utbildningsförvaltningen har dels mot bakgrund av uppdrag från bitr stadsdirektören Inger Båvner rörande stadens upp- följningsansvar för 16-19-åringar, dels mot bakgrund av beslut i kommunstyrelsen om even- tuellt inrättande av sk Navigatorcentra bedrivit ett utredningsarbete. Arbetet har initialt bedri- vits i två olika arbetsgrupper som mot den senare delen av utredningstiden fogats samman till en gemensam arbetsgrupp. Arbetsgruppernas samlade utredning och förslag presenteras i föl- jande rapport. Arbetet i de olika grupperna har letts av Thomas Persson, utbildningsdirektör, (stadens uppföljningsansvar) och Johnny Ridemar, enhetschef, Välfärd och utbildningsavdel- ningen/SLK, (Navigatorcentra) i nära samarbete med Kompetensfonden.
Vårt förslag är nu att utredningsrapporten och förslagen från arbetsgrupperna remitteras till berörda nämnder under sommaren så att nämndernas synpunkter kan beaktas i kommande tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen samt att ställningstagande till de budgetmässiga konse- kvenserna av förslagen kan beaktas i budget för år 2006.
Thomas Persson
Utbildningsdirektör Johnny Ridemar
Enhetschef
Utbildning och arbetsmarknadsenheten
Sammanfattning av förslagen i rapporten:
• Stadsdelsnämnderna föreslås inrätta tre ”regiongemensamma” navigatorcentra i enlighet med denna rapport.
• Utbildningsnämnden föreslås svara för central samordning och etablering av naviga- torcentren samt skapa och förvalta ett centralt register för ungdomar 16-19 år.
• De budgetmässiga konsekvenserna genererar ett ställningstagande om utökning av sta- dens budget med ca 25 mnkr/år fr o m år 2006.
ABCDE
ëáÇ=O=EOUF=
=
Sammanfattning av utredningens slutsatser och förslag
Våren 2003 presenterades det statliga betänkandet ”Unga utanför” (SOU 2003:92). Där kon- staterades att antalet 16-24-åringar som befinner sig utanför såväl studier som arbete vuxit markant under 1990-talet. I syfte att underlätta för ungdomar med etableringssvårigheter före- slog därför utredaren att försöksverksamhet med s k ”Navigator” skulle ske i ett tiotal av lan- dets kommuner. Utredaren föreslog även ett skärpt lagstadgat ansvar för kommunerna att ord- na uppsökande verksamhet för alla ungdomar upp till 20 års ålder som inte har någon syssel- sättning. Stockholms kommunstyrelse tog i december 2003 beslut om att staden skulle till- skriva regeringen med en begäran om att få ingå i ett pilotförsök med kommande navigator- centra. I maj 2005 godkände ungdomsstyrelsen Stockholms ansökan om att bedriva försöks- verksamhet med navigatorcentra.
Ett förtydligande av det kommunala uppföljningsansvaret träder i kraft i skollagen den 1 juli 2005. Stadsledningskontorets och utbildningsförvaltningens utredning om stockholmsungdo- mar mellan 16 och 19 år som inte studerar på gymnasiet ger vid handen att det i staden idag finns runt 2 700 ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret. Det finns därför ett stort behov av att följa upp de ungdomar i åldersspannet:
• som inte gått vidare från grundskolan till gymnasiet
• som inte tagit slutbetyg
• som saknar sysselsättning
Det finns även ett påtagligt behov av att vidareutveckla såväl rutiner som IT-system för att kunna skapa en fullständig bild av individuella behov och möjliga stödåtgärder.
Med utgångspunkt i stadsledningskontorets och utbildningsförvaltningens utredning och med anledning av ett skärpt kommunalt uppföljningsansvar föreslås följande:
Ansvarsfördelningen ligger fast i enlighet med kommunfullmäktiges beslut från 1995. Det innebär att stadsdelsnämnderna även fortsättningsvis ansvarar för att skolpliktiga elever full- gör sin skolgång. Praktiskt innebär detta att hemskolans rektor håller sig informerad om var barn och ungdomar i upptagningsområdet går i skolan någonstans. Stadsdelsnämnderna bär även fortsättningsvis det huvudsakliga uppföljningsansvaret för ungdomar i åldern 16 – 19 år.
Utbildningsnämnden äger även fortsättningsvis det huvudsakliga utbildningsansvaret; uppgif- ten att tillhandahålla, erbjuda och informera om utbildningsmöjligheter. Utbildningsnämnden får dock ett särskilt uppdrag att bygga upp och ansvara för ett centralt register där alla stadens ungdomar i åldersspannet 16-19 år finns registrerade - oavsett sysselsättning. Utbildnings- nämnden föreslås även få uppdraget att utarbeta nya rutiner och initiera samarbete med andra huvudmän i syfte att bygga upp en optimal elevrapportering. Den nyinrättade IV-slussen till- handahåller utbildningar inom ramen för det individuella programmet. På IV-slussen finns även vägledare som kan informera om och slussa vidare till studier på nationella program.
Utbildningsnämnden har också ett särskilt ansvar i att verka för att minska antalet avhopp från gymnasieskolan/öka genomströmningen i gymnasieskolan.
ABCDE
ëáÇ=P=EOUF=
Utbildningsnämnden ansvarar för att uppgifterna i det centrala registret uppdateras mot be- folknings-/skolregistret beroende på vilken systemlösning som väljs. Utbildningsnämnden får uppdraget att se över vilken teknisk systemlösning som är lämpligast. Överlämning av uppgifter om ungdom som inte återfinns i studier görs till respektive stadsdelsnämnd där ung- domen är bosatt. Dessa lämnar över uppgifterna till ett navigatorcentra, alternativt sker över- lämning direkt från utbildningsnämnden till ett navigatorcentra.
Den samlade utredningen föreslår ett överlämnande till navigatorcentra i enlighet med liggan- de förslag där tre centra inrättas; i nordvästra, södra och centrala staden. Utgångspunkten är att bygga upp en organisation som skall vara så flexibel över tid att den kan anpassas efter det antal ungdomar som är i behov av stöd genom navigatorcentra. Målgruppen skall vara ung- domar mellan 16 – 24 år som varken studerar, arbetar eller har någon annan form av syssel- sättning och riskerar långvarig arbetslöshet. Inledningsvis ska centren främst rikta sig till ungdomar i åldrarna 16-19 år. Därefter ska verksamheten successivt utökas till att omfatta hela målgruppen.
Centren skall utgöra en bas för arbetet med ungdomar som befinner sig utanför skola och ar- betsmarknad. Syftet med verksamheten är att öka andelen ungdomar som fullföljer gymnasie- studier och att på sikt minska ungdomsarbetslösheten. Navigatorcentren skall arbeta uppsö- kande och erbjuda individuellt utformade insatser som ger en god grund för fortsatta studier eller som på bästa sätt bidrar till ungdomarnas personliga utveckling mot en framtida etable- ring på arbetsmarknaden. Navigatorcentren skall tydliggöra de resurser som finns för ungdo- mar på olika håll inom staden och fungera som en plattform som underlättar ett aktivt samar- bete över stadsdelsgränser och med externa aktörer.
För att möjligöra ett samlat utvecklingsarbete med målgruppen föreslås att stadsdelsnämn- derna lägger över det praktiska arbetet med det kommunala ungdomsprogrammet för unga, KUP, på navigatorcentren.
Då stadsdelsnämnderna bär uppföljningsansvaret för ungdomar i åldern 16–19 år föreslås att stadsdelsnämndernaäven har ansvaret att driva navigatorcentren. Förslaget utgår ifrån att fle- ra stadsdelsnämnder går samman och gemensamt driver ett navigatorcentra inom respektive geografiskt område. En samordningsfunktion behövs för att koordinera arbetet med att bygga upp och utveckla navigatorcentren under försöksperioden. Efter denna period behövs en fort- satt, dock något mindre samordningsfunktion. Utredningen föreslår att denna funktion för- läggs på utbildningsnämnden.
Enligt de beräkningar som gjorts kostar etableringen av navigatorcentren c:a 3 mnkr och drif- ten c:a 22,5 mnkr per år. Etableringsfasen beräknas finansieras med medel från Ungdomssty- relsen och Kompetensfonden. Under försöksperioden 2006-2007 föreslås att utbildnings- nämnden tillförs medel för driften av navigatorcentren och uppbyggnad av nytt register/nya tekniska systemlösningar. Driftmedlen ska vidare fördelas till de tre stadsdelsnämnder som enligt förslaget skall ansvara för den inomregionala samordningen av varje navigatorcentra.
ABCDE
ëáÇ=Q=EOUF=
=
Arbetsgruppernas sammansättning
Denna utredningsrapport och de förslag den innehåller har utarbetats av representanter från stadsledningskontoret i samarbete med utbildningsförvaltningen. Vid beredningen av pilotpro- jektet med navigatorcentra har en styrgrupp bestående av representanter för utbildningsför- valtningen, stadsledningskontoret och socialtjänstförvaltningen medverkat. En arbetsgrupp med chefen för utbildningsförvaltningen, stadsdelsdirektörer samt representanter för stadsled- ningskontoret har haft i uppdrag att lägga förslag om fördelningen mellan nämnderna vad avser uppföljning, ansvar och rutiner. De båda arbetsgrupperna har samverkat under arbetets gång och mot slutet av utredningsperioden i praktiken blivit en gemensam vilket också nu lett till att den samlade utredningens förslag presenteras i denna rapport.
Allmän bakgrund
Våren 2003 presenterades det statliga betänkandet ”Unga utanför” (SOU 2003:92). Där kon- staterades att antalet 16-24-åringar som befinner sig utanför såväl studier som arbete vuxit markant under 1990-talet. I syfte att underlätta för ungdomar med etableringssvårigheter före- slog därför utredaren att försöksverksamhet med sk. ”Navigator” skulle ske i ett tiotal av lan- dets kommuner. Utredaren föreslog även ett skärpt lagstadgat ansvar för kommunerna att ord- na uppsökande verksamhet för alla ungdomar upp till 20 års ålder som inte har någon syssel- sättning. I samband med att den ungdomspolitiska propositionen ”Makt att bestämma – rätt till välfärd” presenterades hösten 2004, föreslog regeringen ett förtydligande av det kommu- nala uppföljningsansvaret i skollagen.
Stockholms kommunstyrelse beslutade i december 2003 att staden skulle tillskriva regeringen med en begäran om att få ingå i ett pilotförsök med kommande navigatorcentra. Ansökan un- dertecknades av skolborgarrådet, socialborgarrådet samt arbetsmarknads- och
integrationsborgarrådet. I kommunstyrelsens beslut gavs arbetsmarknads-, integrations- och demokratienheten ansvaret för att initiera och samordna utvecklingsarbetet. Under hösten 2004 tillsatte staden en utredning med uppdrag att undersöka förutsättningarna för utvecklan- de av navigatorcentra. Utredningen visar på ett behov av att tydliggöra såväl ansvarsfördel- ning som registreringsrutiner vad avser uppföljning av ungdomar mellan 16 och 19 år.
Biträdande stadsdirektören gav i anslutning till detta en förvaltningsövergripande arbetsgrupp i uppdrag att lägga förslag om fördelningen mellan nämnderna vad avser uppföljning, ansvar och rutiner. I föreliggande rapport redovisas utredningsresultat och förslag från arbetet i bägge grupperna.
ABCDE
ëáÇ=R=EOUF=
I. Det kommunala uppföljningsansvaret – registreringsrutiner och ansvars- fördelning.
1. Det kommunala uppföljningsansvaret - bakgrund
I skollagen fanns före 1992 bestämmelser om kommunens uppföljningsansvar. Kommunen skulle hålla sig underrättad om hur ungdomar som lämnat grundskolan men ännu inte fyllt 18 år var sysselsatta. Om ungdomarna inte hade stadigvarande sysselsättning genom studier eller anställning skulle de erbjudas personlig studie- och yrkesvägledning, kurser, praktik och an- nan liknande verksamhet.
Den 1 juli 1992 ändrades skollagen. Nu blev kommunen skyldig att erbjuda utbildning på nationella, specialutformade eller individuella program åt samtliga ungdomar som avslutat grundskolan men ännu inte fyllt 20 år.
1. 1 Uppföljningsansvaret i Stockholm
I Stockholm låg uppföljningsansvaret under flera år på ungdomscentra, utspridda över staden.
I ungdomscentras verksamhet låg ett uppföljningsansvar för ungdomar som inte var inskrivna i gymnasieskolan och som inte hade annan sysselsättning. Efter att inledningsvis ha testats i svenska och matematik erbjöds ungdomarna praktik varvat med teoretiska studier i svenska, matematik och engelska. Ungdomarna fick också information om bland annat socialtjänst och försäkringskassa.
I samband med reformeringen av gymnasieskolan omvandlades ungdomscentrens verksamhet till gymnasieverksamhet. Fogelströmska gymnasiet tillhandahöll utbildning på individuella programmet och kunde till skillnad från ungdomscentren utfärda betyg vilket var en förutsätt- ning för att de ungdomar som önskade studera vidare skulle kunna komma in på ett nationellt program. I Fogelströmskas uppdrag låg att två gånger om året skicka ut erbjudande om gym- nasiestudier till ungdomar som inte fanns registrerade i stadens elevregister. Ansvaret för att informera om gymnasieutbildning har på senare år flyttats över till utbildningsförvaltningens intagningsenhet. Verksamheten vid Fogelströmska gymnasiet kommer från halvårsskiftet 2005 att organiseras om. En IV-sluss kommer att inrättas med uppdraget att ansvara för ett kontinuerligt placeringsarbete under hela läsåret, efter det att den centrala intagningen är klar.
Slussen skall även förbereda och stödja såväl elev som mottagande skola inför placeringen på ett individuellt program.
1995 beslutade kommunfullmäktige att uppföljningsansvaret för ungdomar upp till 20 års ålder som inte går i gymnasieskolan eller har annan sysselsättning skall åvila den stadsdels- nämnd där de bor. Gymnasieskolan och stadsdelsnämnderna fick i uppdrag att utarbeta rutiner för denna skyldighet.
Kommunstyrelsen lade också fast i stadsdelsnämndernas delegationsordningar att det är rek- torn inom respektive skolas upptagningsområde som har skolansvarsplikt, dvs. skyldighet att tillse att barn och ungdomar upp till 16 års ålder fullgör sin skolgång. Sedan detta beslut togs har stadens ungdomar fått möjligheten att fritt välja gymnasieskola efter att den tidigare gäl- lande närhetsprincipen upphört. Denna förändring har bland annat fått till följd att gymnasie-
ABCDE
ëáÇ=S=EOUF=
=
Gymnasieskolans möjlighet till återkoppling med elevernas tidigare grundskolor har därmed minskat eller försvårats avsevärt. Gällande förhållanden försvagar även den lokala anknyt- ningen ungdomen har till sin stadsdel.
Stockholms stads revisorer konstaterade i revisionsrapport nr.1 - 2005, att kunskapen om vem som har ansvaret för uppföljning av de ungdomar mellan 16 och 19 år som står utanför gymnasieskolan inte är tillräcklig inom stadsdelsnämndernas och utbildningsnämndens verk- samheter. Granskningen visade även på bristande rutiner i samband med övergången från grundskola till gymnasieskola. Enligt revisionskontorets uppfattning är det viktigt att uppföljningsansvaret regleras på ett tydligt sätt i nämndernas dokument samt att rutiner för uppföljning av de ungdomar som inte studerar eller har annan sysselsättning omgående upprättas.
I stadens nyligen antagna skolplan slås fast att stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ansvarar för att skolverksamheten inom resp. ansvarsområde når sina mål. I detta ingår bland annat att utveckla, fördela resurser, handha personal- och resursförsörjning samt att ansvara för uppföljning av respektive område. I skolplanen framhålls också att samverkansformerna behöver utvecklas mellan olika skolår och skolformer. Ett professionellt överlämnande mellan de olika skolverksamheterna är enligt planen viktigt för elevernas välbefinnande och
kunskapsutveckling. Varje skola skall ansvara för att följa upp det egna arbetet samt redovisa hur väl målen uppfyllts.
1. 2 Ny lagstiftning om det kommunala uppföljningsansvaret och försöksverksamhet med navigatorcentra
I betänkandet ”Unga utanför” konstaterades att många kommuner inte levde upp till intentio- nerna bakom uppföljningsansvaret. Därför föreslog regeringen i den ungdomspolitiska propo- sitionen 2004 att kommunernas ansvar för ungdomar som inte studerar skulle förtydligas i skollagen. Samtidigt fick landets kommuner möjlighet att ansöka om att påbörja försöksverk- samhet med navigatorcentra. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2005.
Ändring i skollagen f o m 1 juli 2005
1 kap.
Information om icke skolpliktiga ungdomar
18§ En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.
Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbild- ning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbild- ning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen skall kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket.
ABCDE
ëáÇ=T=EOUF=
2. Identifiering av uppgifter som är nödvändiga för uppföljning av mål- gruppen
I och med att kommunernas ansvar att hålla sig informerad om vad icke skolpliktiga ungdo- mar gör skärps den 1 juli, måste staden ha en samlad bild över hur rutinerna kring
elevregistreringen ser ut och i vilken mån uppföljning av målgruppen är möjlig. Ungdomarna är spridda geografiskt genom det fria skolvalet. Det innebär att det är svårt att överblicka vilka
ungdomar som är i behov av uppföljning då dessa inte enbart befinner sig i utbildningar i kommunens regi utan också går i andra kommuners skolor eller i friskolor.
För att staden skall kunna fullgöra sitt uppföljningsansvar behövs kunskaper om såväl
övergången till gymnasiet som genomströmningen i gymnasieskolan likväl som om inflyttade skolpliktiga/icke skolpliktiga ungdomar under 20 år.
Således behövs information om:
• stockholmsungdomar som lämnar grundskolans årskurs 9.
• skolpliktiga stockholmsungdomar som inte gått i grundskolan vid skolpliktens upphörande.
• stockholmsungdomar som inte påbörjat gymnasiestudier efter grundskolan.
• stockholmsungdomar under 20 år som återfinns i gymnasieutbildning.
• stockholmsungdomar under 20 år som avbrutit gymnasieutbildning.
• stockholmsungdomar under 20 år som fullgjort gymnasieutbildning, d v s erhållit slutbetyg
• ungdomar under 20 år som inte erhållit slutbetyg från gymnasieskolan.
3. Var går stockholmarna i skolan?
Stockholms barn och ungdomar kan fritt välja såväl grund- som gymnasieskola. Därför åter- finns de också på många platser i och utanför staden. Det stora flertalet går i någon av stadens kommunala skolor medan andra har valt en fristående skola eller en skola som drivs av en annan kommun.
Grundskolans åk. 9 – elever fördelade på huvudman 2004 stockholmselever i
Stockholms kom- munala skolor
stockholms- elever i andra kommuners sko- lor
stockholmselever i fristående skolor
stockholmselever i statlig specialskola
Totalt antal stock- holmselever i årskurs 9 6280 320 1090 40 7730
Gymnasieskolan – elever fördelade på huvudman 2004 stockholmselever
i Stockholms kommunala sko- lor
stockholmselever i andra kommuners och landstings skolor
stockholms- elever i friståen- de skolor
stock- holms- elever i utlands- skolor
stockholms- elever i folk- hög-skola m.m.
totalt antal stockholms- elever i gym- nasieskolan
14 960 2 460 4 720 30 50 22 220
ABCDE
ëáÇ=U=EOUF=
=
Den 31 december 2004 var totalt 29.725 ungdomar i åldrarna 16 till 20 folkbokförda i Stock- holms stad.
4. Befintliga registreringsrutiner i Stockholms stad - från grundskola till gymnasieskola
4. 1 Registrering i grundskola av skolpliktiga barn och ungdomar/Bosko
Bosko är stadens elevregister för förskola och grundskola. Där skall alla Stockholmselever som går i grundskola finnas registrerade. Bosko förvaltas av Stadsledningskontoret.
Elev som går i en kommunal grundskola i Stockholm registreras av den skola han/hon går i.
Elev som går i en annan kommuns grundskola registreras i Bosko av sin så kallade hemskola.
Hemskolan är den kommunala skola eleven skulle ha gått i om inte eleven och föräldrarna gjort ett annat val av skola. Hemskolans rektor ansvarar för skolpliktsbevakningen. Det inne- bär att hemskolans rektor skall tillse att eleven verkligen fullgör sin skolplikt.
Elev som går i fristående grundskola registreras huvudsakligen av den handläggare på utbild- ningsförvaltningen som hanterar utbetalningen av skolpeng.
Skolpliktiga ungdomar som inte fullgör sin skolplikt någonstans finns inte registrerade i Bo- sko. Om dessa ungdomar fortfarande är folkbokförda i Stockholm när skolplikten upphör kommer de att ingå i gruppen uppföljningsansvaret gäller. En estimering av systemansvariga ger vid handen att runt 500 stockholmsbarn i skolpliktig ålder inte finns inskrivna i grundsko- la någonstans. En del av dessa är troligen felaktigt bokförda i Stockholm och/eller befinner sig utomlands.
4. 2 Betygskatalog från grundskolans år 9
Vid vårterminens slut upprättar varje grundskola en betygskatalog. I katalogen återfinns bety- gen för alla elever som slutat grundskolans år 9, oavsett vilket betyg de fått i olika ämnen och oavsett om de är behöriga till gymnasieskolans nationella program eller inte.
Betygskataloger för stadens kommunala grundskolor kan tas fram ur Boskosystemet av behö- riga användare. I ett sådant utdrag finns betygsuppgifter för alla elever som gått år 9 i någon av stadens kommunala skolor.
Det är dock inte möjligt att ta fram betygslistor över alla elever som är folkbokförda i Stock- holm. Betyg för stockholmselev i friskola eller annan kommunal huvudman registreras inte i Bosko. Betygsuppgifter finns hos respektive skola och/eller huvudman. Skolan eller huvud- mannen lämnar betygsuppgifterna vidare till SCB. Här blir de sekretessbelagda på individni- vå. Stockholm kan endast få betygsstatistik från SCB över stockholmselever på aggregerad nivå.
ABCDE
ëáÇ=V=EOUF=
4.3 Ansökan till gymnasieskolan
Under vårterminen i årskurs 9 söker många ungdomar till gymnasieskolan. Stadens intag- ningsenhet vet vilka elever som söker till utbildning som erbjuds vid någon av stadens kom- munala gymnasieskolor. Intagningsenheten har även kännedom om vilka elever som söker till någon av de fristående gymnasieskolorna i staden, med undantag för ca 10 friskolor som har egna intagningsrutiner.
Om stockholmsungdomar söker till utbildningar i friskolor eller andra kommuner/landsting behandlas ansökan av respektive kommun, skola eller landsting. Om en ungdom söker till en icke riksrekryterande utbildning i annan kommun måste staden acceptera kostnaden för att antagningen skall godkännas. Samtliga fristående gymnasieskolor och riksrekryterande kom- munala gymnasieutbildningar har däremot automatiskt rätt till skolpeng och behöver därför inte kontakta staden när de har en sökande från Stockholm. Det saknas därför kunskap om vilka stockholmare som söker dit.
Staden saknar en samlad bild över vilka ungdomar som inte söker till gymnasiet. De kommu- nala grundskolorna och intagningsenheten kan se vilka av de ungdomar som gått där men inte sökt till gymnasiet. För elever som gått i en annan kommuns grundskola behandlas dock an- sökan av den kommun eleven gått i.
4. 4 Registrering i gymnasieskola
Stadens elever som går i gymnasieskola skall finnas registrerade i elevregistret Hanna som handhas av utbildningsförvaltningen.
Elev som går i en kommunal gymnasieskola i Stockholm registreras i Hanna av den skola han/hon går i. Flertalet elever registreras i samband med intagningen.
Elev som går i en fristående gymnasieskola registreras av den handläggare på utbildningsför- valtningen som handhar utbetalningen av skolpeng till fristående skolor.
Elev som går i en annan kommuns gymnasieskola registreras också av handläggare på utbild- ningsförvaltningen. Registreringen i Hanna sker efterhand som fakturor inkommer till förvalt- ningen.
En konsekvens av detta är att den mest uppdaterade bilden av antalet stockholmselever i andra kommunala huvudmäns skolor finns först vid terminens slut. Vid elevantalsavläsningen i sep- tember respektive februari görs en uppskattning av elevantalet i andra kommuners gymnasie- skolor som underlag för resurstilldelningen av skolpeng.
4. 5 Inflyttade till Stockholm
Uppföljningsansvaret omfattar även ungdomar som flyttar till Stockholm någon gång efter det att deras skolplikt upphört och fram till dess att de fyller 20 år.
Idag får staden vetskap om ungdomar som flyttar till staden i och med att de läggs in i befolk- ningsregistret. Detta gäller även när dessa väljer att studera i någon av stadens skolor, eller om det kommer en faktura från en friskola/annan kommun.
ABCDE
ëáÇ=NM=EOUF=
=
Om den nyinflyttade väljer att inte studera får staden upplysning om vad han/hon gör först om ungdomen själv av någon anledning söker upp till exempel stadsdelsförvaltningen.
4. 6 Registreringsrutiner vid avhopp
Rutiner för och registrering av stockholmselever som hoppar av gymnasiet varierar såväl från huvudman till huvudman som från skola till skola.
Stadens kommunala skolor skall avregistrera elev som avbryter sina studier.
Såväl fristående som kommunala gymnasieskolor skall rapportera längre tids frånvaro och avbrott till CSN. De fristående skolorna skall i samband med detta även meddela utbildnings- förvaltningen om eleven är från Stockholm. Förvaltningen stryker då eleven ur Hanna - re- gistret och stoppar den månatliga utbetalningen av skolpeng till friskolan.
Staden har inga rutiner för eventuella avhopp från andra kommuners eller ett landstings sko- lor. Först i och med att de terminsvisa fakturorna uteblir skulle det vara möjligt att göra jäm- förelser och se att en elev saknas.
Sammanfattningsvis saknar staden rutiner vid avhopp i fristående skolor och andra kommu- ners och landstings skolor. Det saknas även gemensamma rutiner vid avhopp från stadens kommunala skolor.
4. 7 Slutbetygsuppgifter från gymnasieskolan
Kommunens uppföljningsansvar upphör den dag ungdomen fyller 20 år eller tidigare om han/hon fullföljt utbildning på nationellt eller specialutformat program i gymnasieskola, gym- nasiesärskola eller motsvarande.En elev anses ha fullföljt utbildningen om han/hon erhållit slutbetyg från nationellt program. Ett samlat betygsdokument innebär att utbildningen inte fullföljts. Detsamma gäller för betyg eller intyg från det individuella programmet.
Staden har idag, via Hanna - systemet, överblick över vilka ungdomar som tar ut ett slutbetyg eller samlat betygsdokument från någon av stadens gymnasieskolor. Detta gäller dock inte ungdomar som gått i fristående skola eller skola i annan kommuns eller landstingets regi.
Dessa uppgifter hämtas in av verket för högskoleservice, VHS, och levereras vidare till SCB som underlag till den nationella statistiken. På VHS är betygsuppgifterna sekretessbelagda på individnivå fram till dess att individen söker högskoleutbildning. Även hos SCB är uppgifter- na sekretessbelagda på individnivå.
Betygsuppgifter på individnivå i kommunala skolor är en offentlig handling. Offentlighetsprincipen omfattar dock inte fristående skolor. Enligt skollagen har dock den kommun där en fristående skola är belägen rätt till insyn i skolans verksamhet. Skolan är också skyldig att i den utsträckning som kom- munen finner nödvändigt delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.
4.8 Brister i system och rutiner – behov av vidareutveckling
När en elev lämnar grundskolan finns värdefull information som bör tas tillvara i ett register över ungdomar som inte går i gymnasieskola. Bland annat bör uppgifter om alla stockholmare som lämnar grundskolan utan att fortsätta till gymnasiestudier föras vidare till ett centralt re-
ABCDE
ëáÇ=NN=EOUF=
gister. Dessutom skulle det vara värdefullt att vid vårteminens slut varje år ta fram ett utdrag över stockholmsungdomar som trots skolplikten inte återfinns i grundskola vid skolpliktens upphörande.
Ett register över ungdomar som inte studerar bör även vara kopplat till befolkningsregistret.
Detta för att kunna uppdatera med uppgifter om nyinflyttade ungdomar som inte bedriver eller påbörjar gymnasieutbildning.
Oavsett vilken eller vilka nämnder som ansvarar för uppföljningen av ungdomar som inte går i gymnasiet bör det finnas en central kontakt i staden dit skolor, oberoende av regi, kan vända sig för att meddela avhopp. Skolorna skall t.ex. inte behöva söka sig till olika instanser i sta- den beroende på var en elev är skriven. För att skolorna verkligen skall rapportera avhoppen bör de kunna lita på att någon tar vid och följer upp avhoppet.
Gemensamma rutiner för avhopp bör utarbetas för alla stadens skolor oberoende av huvud- mannaskap. Vad som betraktas som ett avhopp och omfattningen av det stöd som ges bör inte skilja sig åt mellan skolorna. Andra kommuner kommer att ställas inför samma krav på upp- följningsansvar. Eftersom flertalet kommuner i stockholmsområdet har elever från närliggan- de kommuner i sina skolor bör också gemensamma rutiner för rapportering av avhopp bland interkommunala elever utarbetas.
ABCDE
ëáÇ=NP=EOUF=
Grundskola år 9 Bosko
Intagning Gymnasieskola och gymnasiesärskola Hanna
Betygskatalog
Elever vars skolplikt upphör innan utgången av år 9.
Inflyttade
16 – 19- åringar som inte påbörjar gymnasie- studier
Samlad bild vid terminsstart över vilka stockholmare som antagits till och påbörjat ut- bildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola.
Slutbetygsuppgifter för stock- holmare i
- friskolor - andra kommuner - landsting Avhopp i
- friskolor - andra kommuner - landsting
Rutiner vid avhopp från kommunala skolor
Slutbetygsuppgifter för stockholmare i - friskolor
- andra kommuner eller
förteckning över alla stockholmare som det år skolplikt upphör lämnar grundskolans år 9.
Betygskatalog
Stockholmare som söker till
- riksrekryterande gymn.
i annan kommun - friskola som Stock- holm ej sköter intagning till
Stockholmare som inte söker till gymnasiet Skolpliktiga
barn/ungdomar som inte är inskrivna i grundskolan
Uppgifter som staden behöver utarbeta rutiner kring för att kunna fullgöra sitt uppföljningsansvar
Aktuell bild av elever i gymnasieutbildning i - andra kommuner (eftersläpning ca 1 termin) - fristående skolor (delvis)
Skolpliktsbevakning Kommunens skyldighet att hålla sig informerad om icke skolpliktiga ungdomar
ABCDE
ëáÇ=NQ=EOUF=
=
5. Målgruppens sammansättning
5. 1 Hur många ungdomar omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret och var i staden bor de?
Utbildningsförvaltningen har inom ramen för utredningen om navigatorcentra genomfört flera olika registerstudier. I studierna har uppgifter hämtas ur
befolkningsregistret, skolregistren Bosko och Hanna samt centrala studiestödsnämn- dens register för utbetalning av studiebidrag. Resultatet visar att ca 1 5001 ungdomar i åldrarna 16-18 år inte återfinns i utbildningssystemet. De utgör 7,5 % av populationen i det aktuella åldersspannet. Ca 1 2002 nittonåringar har inte fullföljt gymnasiestudier och återfinns inte heller i skolregistren. Viktigt att beakta i sammanhanget är att vid tiden för undersökningen gick många 19-åringar fortfarande på gymnasiet. Därför kan andelen ungdomar som saknar slutbetyg i denna ålder vara ännu större än i dagsläget.
Det totala antalet ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret uppskattas till ca 2 700.
Antalet ungdomar 16-18 år som tillhör målgruppen varierar mellan stadsdelarna.
Nordvästra staden skiljer sig från övriga områden genom att ha en högre andel ungdomar, i de aktuella åldrarna, som inte studerar. Nittonåringarna följer samma geografiska mönster. Ett undantag är Kista som har lägre andel nittonåringar utan slutbetyg än grannstadsdelarna.
När det gäller könsfördelningen är 54% av 16-19-åringarna pojkar och 46% flickor.
För att få en tydligare bild av hur många ungdomar som helt saknar sysselsättning gjordes en totalinventering i stadsdelen Vantör. Utifrån inventeringen och studien, Ungdomars sysselsättning i Stockholm stad, har utrednings- och statistikkontoret, USK, estimerat att runt 1 1003 av ungdomarna i åldern 16-19 år saknar sysselsättning.
1 100 är en delmängd av de c:a 2 700 ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret. Vidare görs antagandet att c:a 350 av de 1 100 ungdomar som helt saknar sysselsättning, kan vara i behov av omfattande insatser.
5. 2 Olika anledningar till studieavbrott och skilda behov av stöd
Utbildningsförvaltningens kartläggning av elever som inte fullföljer gymnasiestudier visar på ett flertal orsaker till studieavbrott. Det kan handla om allt från skoltrötthet till bristande kunskaper i kärnämnen, läs- och skrivsvårigheter, social problematik och svåra hemförhållanden. Orsakerna till avhopp behöver således inte ligga enbart i skolsituationen.
De studie- och yrkesvägledare som intervjuats inom ramen för kartläggningen, menar att det ofta är multipla problem som gör det svårt för vissa elever att klara sin
1 Se tabell 1 i bilaga
2 Se tabell 2 i bilaga
3 Se tabell 3 i bilaga
ABCDE
ëáÇ=NR=EOUF
=
skolsituation. För att komma till rätta med problemen krävs ett arbetssätt som ser till elevens hela livssituation. Samverkan bör ske med individens nätverk tillsammans med exempelvis socialtjänsten, BUP och arbetsförmedlingen.
Skolpersonalen berättar i intervjuerna att många avhoppare söker sig tillbaka till sin gamla skola för att träffa kompisar och för att få ingå i ett sammanhang. Många pekar på avsaknaden av en instans att vända sig till för att lämna över eleven. Fältassistenter, som arbetar i stadsdelarna, bekräftar bilden av att det finns ungdomar som saknar daglig sysselsättning och därför driver omkring. Dessa ungdomar befinner sig i riskzonen för kriminalitet och missbruk.
I rapporten från inventeringen av tillgängliga arbetsmarknadsinsatser för unga i åldrarna 16-24 år konstateras att ungdomar utan avslutade gymnasiestudier har stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarkanden. Utan vare sig gymnasieutbildning och arbetslivserfarenhet har de få möjligheter att hävda sig på en hård arbetsmarknad.
Något som ytterligare försvårar situationen är att arbetsmarknadsinsatserna främst riktar sig till arbetslösa personer över 20 år. Organisatoriska åldersgränser minskar därmed tillgången till riktade arbetsmarknadsåtgärderför de ungdomar som hoppat av gymnasiet.
Särskilt utsatt är gruppen unga arbetslösa mellan 16-17 år. Det är teoretiskt möjligt för unga under 18 år att delta i det kommunala ungdomsprogrammet, KUP. I praktiken återfinns inte detta alternativ då antalet platser är begränsat och arbetsförmedlingen inte prioriterar gruppen. Staden har idag inte heller några ordinarie vägledningsinsat- ser för de ungdomar som inte bedriver studier. Det har nyligen startats projekt i ett fåtal stadsdelar för att nå unga som har hoppat av gymnasieskolan. Det genomgående intrycket är dock att staden idag i stort sett saknar reguljära insatser för gruppen 16-17 år som lämnar gymnasieskolan i förtid.
De arbetskonsulenter/socialsekreterare som arbetar med 18-19 åringar i KUP påtalar behovet av fler yrkesinriktade insatser för denna grupp. Speciellt gäller detta de ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning som saknar studiemotivation. De arbetsmarknadsprojekt som utvecklar olika former av praktik kombinerat med utbildning är idag inte tillgängliga för denna grupp. Skälet är att dessa drivs i samarbete med länsarbetsnämnden som har en undre åldersgräns på 20 år.
ABCDE
ëáÇ=NS=EOUF
=
=
=
=
=
6. Utredningens slutsatser avseende det kommunala uppföljningsan- svaret
Ett förtydligande av det kommunala uppföljningsansvaret träder i kraft i skollagen den 1 juli 2005. Stadsledningskontorets och utbildningsförvaltningens utredning om stockholmsungdomar mellan 16 och 19 år som inte studerar på gymnasiet ger vid handen att det i staden idag finns runt 2.700 ungdomar som omfattas av det
kommunala uppföljningsansvaret. Det finns därför ett stort behov av att följa upp de ungdomar i åldersspannet:
• som inte gått vidare från grundskolan till gymnasiet
• som inte tagit slutbetyg
• som saknar sysselsättning
Det finns även ett påtagligt behov att vidareutveckla såväl rutiner som IT-system för att kunna skapa en fullständig bild av individuella behov och möjliga stödåtgärder.
En hög ambitionsnivå i enlighet med lagförslaget förutsätter såväl uppsökande verksamhet som erbjudande om individuellt utformat stöd.
II Navigatorcentra 1 Bakgrund
Stockholms kommunstyrelse tog i december 2003 beslut om att staden skall medverka i försöken med Navigatorcentra (NC) med utgångspunkt från förslag i betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92). I hemställan till utbildningsdepartementet (PM 2003 RVI+IV+VII Dnr 331-4250/2003) som undertecknades av skolborgarrådet, socialborgarrådet samt arbetsmarknads- och integrationsborgarrådet skriver
borgarråden ”- att Stockholm stad har all anledning att medverka i en försöksverk- samhet med Navigatorcentra. Här finns problembilden och intresset att utforma fungerande åtgärder i samverkan med andra berörda instanser”.
Ungdomsstyrelsen, som på uppdrag av utbildningsdepartementet ansvarar
för att samordna försöksverksamheten med NC, godkände i maj 2005 stadens ansökan om deltagande i försöksverksamheten. Stadens beslut om satsning på NC utgår från det förslag till utformning och inriktning av NC som förs fram i Unga Utanför. NC föreslås byggas upp i samverkan mellan framför allt kommunen, arbetsförmedlingen, ideella organisationer och det lokala näringslivet. Målgruppen är unga som står utanför skola och arbetsmarknad i åldern 16-24 år. NC ska kunna utgöra en fast punkt för unga utanför. Verksamheten bör på olika sätt kunna utgöra ett bra komplement till arbetsförmedlingens, gymnasieskolans och socialtjänstens arbete med den aktuella ungdomsgruppen.
ABCDE
ëáÇ=NT=EOUF
=
Under hösten 2004 tillsatte staden en utredning för att ta fram de underlag som krävs för att etablera verksamheten. Utredningen omfattade insatser inom tre områden:
• En kartläggning av ungdomar i åldrarna 16-24 år som står utanför skola och arbetsmarknad inom Stockholm stad. Målgruppen för kartläggningen var unga som hoppat av skolan och/eller är arbetslösa och som riskerar långvarig
arbetslöshet. Kartläggningen skulle ge svar på hur många ungdomarna är, var de bor i staden, fördelningen mellan pojkar och flickor samt ge en bild av vilka de är.
• En inventering av tillgängliga arbetsmarknads- och utbildningsinsatser inom staden och hos andra aktörer för arbetslösa ungdomar och ungdomar med särskilt stödbehov. Inventeringen skulle visa hur de befintliga insatserna kan kompletteras.
• Utreda och komma med förslag till uppdrag, organisation och lokalisering för NC samt vilka kompetenser som är nödvändiga för att möta ungdomarnas behov.
Utredningen har arbetat utifrån premissen att försöksperioden på två år är en inledande fas på en långsiktig verksamhetsutveckling. Under denna period har staden möjlighet att etablera och utveckla verksamheten. Verksamheten skall därför inte betraktas som ett tillfälligt projekt. En annan utgångspunkt har varit att bygga upp en organisation som skall vara så flexibel att den kan anpassas efter det antal ungdomar som är i behov av stöd genom NC.
Utredningens delrapporter och slutrapport kommer att finnas publicerade på www.stockholm.se/kompetens (rapporter och utvärderingar).
Underlag från utredningsarbetet finns i en tabellbilaga till detta tjänsteutlåtande.
2. Utredningens slutsatser
• Antalet ungdomar mellan 16-24 år som har okänd sysselsättning i Stockholm uppgå till c:a 3 4004 ungdomar, varav 1 100 är ungdomar 16-19 år. Begreppet okänd sysselsättning innebär att personerna varken har studerat, arbetat eller haft någon kontakt med de institutioner i samhället som leder till att de blir
registrerade.
• Under 2004 hade i genomsnitt 2 2005 ungdomar i åldern 18-24 år ekonomiskt bistånd. Under perioden maj 2003 till december 2004 ökade antalet ungdomar 18- 24 år som erhöll ekonomiskt bistånd med 11% . C:a en tredjedel6 av ungdomarna har ett långvarigt behov av försörjningsstöd, mellan 10-12 månader, under en tolvmånaders period.
4 Se tabell 3 i bilaga
5 Se tabell 4 i bilaga
6 Se tabell 4 och 5 i bilaga
ABCDE
ëáÇ=NU=EOUF
=
=
=
=
=
• Unga arbetslösa utan avslutade gymnasiestudier är de som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. De riskerar att fastna i arbetslöshet och utanförskap samt att bli beroende av försörjningsstöd.
• De statliga arbetsmarknadsåtgärderna, med undantag för det kommunala
ungdomsprogrammet, KUP, riktar sig till personer över 20 år. Detsamma gäller de flesta arbetsmarknadsprojekt som finansieras av ESF-rådet och drivs i samarbete med Länsarbetsnämnden. Stadens arbetsmarknadsinsatser riktar sig främst till unga med ekonomiskt bistånd från 18 årsålder. Åldersregler minskar tillgången till åtgärder och alternativ vid sidan om gymnasieskolan. Utredningen konstaterar att staden idag i stort sett saknar insatser för gruppen 16-17 år som har hoppat av gymnasieskolan. Unga arbetslösa 16-17 år hamnar i en gråzon mellan det reguljära utbildningssystemet och arbetsmarknaden.
• Staden saknar rutiner för att följa upp de ungdomar som inte går över från grundskolan till gymnasiet eller lämnar gymnasieskolan i förtid. Det krävs tydligare överlämning mellan skola och en annan organisation som kan erbjuda konkreta insatser för att stödja ungdomens övergång till annan utbildning eller yrkesliv.
• Ungdomar har svårt att finna sig tillrätta i den myndighetskultur de möter efter ett avhopp från skolan. Dagens insatser bygger på att de själva ska ta initiativ vilket de ofta inte gör. Därför behövs uppsökande verksamhet för denna målgrupp. För att sådan verksamhet ska bli framgångsrik krävs också personal som klarar att etablera en positiv relation till ungdomarna och som har en helhetssyn på deras livssituation.
• Utredningen konstaterar att staden inte har råd att låta ett så stort antal ungdomar stå utanför arbetsmarknaden. De riskerar att bli långvariga försörjningsstödstagare.
Dessutom utgör dessa ungdomar en viktig arbetskraftreserv. Inom många yrken närmar sig en stor andel av befolkningen pensionsålder. För att klara framtida pensionsavgångar behövs kraftfulla åtgärder som kan underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden och förhindra att nya grupper hamnar utanför.
• Det finns inte en hållbar långsiktig finansiering av de verksamheter och projekt som är riktade till arbetslösa ungdomar i staden. Det finns en sårbarhet idag genom att de finansieras genom tillfälliga medel från bl a Kompetensfonden och ESF- rådet.
• Utredningen gör bedömningen att tre NC bör inrättas i staden. Det finns inte ett tillräckligt stort antal ungdomar för att etablera ett NC i varje stadsdel. Genom att samla resurserna i tre regioner underlättas samordning och finansieringen av insatserna. För att det skall finnas en bärighet behöver stadsdelarna samarbeta i regioner. Samtidigt ökar möjligheterna att knyta till sig samarbetspartners som kan bidra med egna resurser i verksamheten. Bl. a. har Länsarbetsnämnden i
ABCDE
ëáÇ=NV=EOUF
=
diskussioner visat intresse för att lokalisera ungdomsförmedlare på NC. En annan aspekt är samarbetet med skolorna som kan underlättas genom att de får en tydlig part att vända sig till vid ett avhopp.
Utifrån ett individuellt perspektiv är det också viktigt att ungdomarna oavsett sin stadsdels resurser har möjlighet att ta del av det utbud som är tillgänglig genom NC.
• Det behövs en sammanhållande funktion för att uppnå samordningsfördelar samt för att kunna klara behovet av integration med stadens olika system inom skola och arbetsmarknadsåtgärder.
3. Ramar och kännetecken för NC
Med utgångspunkt från stadens utredning och Ungdomsstyrelsens kriterier för
försöksverksamheten med NC skall följande grundprinciper genomsyra verksamheten:
• Delaktighet. NC skall ta tillvara ungdomarnas egna resurser samt ge dem förutsättningar att aktivt delta i utformningen av verksamheten.
• Samverkan. NC skall arbeta fram och prova nya former för samarbete mellan arbetsförmedling, socialtjänst, det lokala näringslivet, föreningslivet med flera parter.
• Innovativa metoder. NC skall vara nyskapande och kunna bli ett exempel för liknande verksamhet i övriga landet.
• Helhetssyn på individen. NC skall arbeta med en helhetssyn på ungdomarnas livssituation där hänsyn tas till både personliga förutsättning, hemförhållanden, social situation, läget på arbetsmarknaden, fritidsintressen, talanger och drömmar.
Den statliga försöksverksamheten med NC pågår under två år med start hösten 2005.
Utredningen föreslår att uppdraget för NC skall vara följande:
4. Uppdrag för NC
NC skall utgöra en bas för arbetet med ungdomar som befinner sig utanför skola och arbetsmarknad. Syftet med verksamheten är att öka andelen ungdomar som fullföljer gymnasiestudier och att på sikt minska ungdomsarbetslösheten.
NC skall arbeta uppsökande och erbjuda vägledning samt individuellt utformade insatser. Insatserna skall vara utformade så att de på bästa sätt bidrar till ungdomarnas personliga utveckling mot en framtida etablering på arbetsmarknaden eller ger en god grund för fortsatta studier. NC skall medverka till att ge ungdomar som ej fullföljt
ABCDE
ëáÇ=OM=EOUF
=
=
=
=
=
gymnasiestudier, stöd och motivation att återvända till gymnasiet eller påbörja alternativ utbildning. Särskilda resurser skall finnas för den grupp unga som är i riskzon för psykisk/fysisk ohälsa eller missbruk/kriminalitet.
NC skall tydliggöra de resurser som finns på olika håll inom staden och fungera som en plattform som underlättar ett aktivt samarbete över stadsdelsgränser och med externa aktörer.
I det statliga förslaget är målgruppen för NC ungdomar 16 – 24 år som varken studerar, arbetar eller har någon annan form av sysselsättning och riskerar långvarig arbetslöshet. Utredningen gör bedömningen att NC inledningsvis skall främst rikta sig till ungdomar i åldrarna 16 - 19 år. Detta mot bakgrund av uppföljningsansvaret och bristen på reguljära insatser för arbetslösa ungdomar under 20 år. Verksamheten skall successivt utökas till att omfatta 20-24 åringar. Utredningen visar att staden behöver utveckla fler insatser riktade till de i denna grupp som är i behov av extra stöd. En annan bedömning är att stadsdelsnämnderna på sikt, av kostnadsskäl, behöver samarbeta för att ge arbetssökarverksamheterna en långsiktig stabilitet. En sådan utveckling pågår redan inom staden, framförallt i de södra stadsdelarna.
5. Arbetsformer
5.1 Uppsökande verksamhet
I detta arbete ingår att kontakta de ungdomar som, enligt det centrala registret, inte finns inom utbildningssystemet. För att tidigt fånga upp de ungdomar som inte går vidare från grundskolan till gymnasiet eller de som hoppar av gymnasiet ska NC bygga upp nätverk med bl. a. fältassistenter och studie- och yrkesvägledare i stadsdelarna.
5.2 Coachning
Coach arbetar med att tillsammans med varje ungdom hitta individuella lösningar som kan underlätta dennes etablering på arbetsmarknaden. Coach utgår ifrån en helhetssyn på ungdomens livssituation och arbetar för att ungdomen ska synliggöra sina resurser.
5.3 Övriga insatser
I samarbete med externa aktörer skall NC genomföra insatser i syfte att hjälpa
ungdomarna att vidga sina vyer, upptäcka nya möjligheter, utveckla sina intressen och öka tilliten till sin egen förmåga genom bl.a:
• Vägledning mot studier och olika yrken individuellt och i grupp
• Arbetsträning
• Yrkesinriktade program där ungdomar får prova på olika yrken. Inom ramen för detta utbilda handledare på arbetsplatser som har en central roll i introduktionen till arbetslivet. Tillsammans med arbetsgivare och fackliga organisationer utveckla en metodik där ungdomar genom uppdrag lär sig att ta initiativ och eget ansvar.
• Aktiviteter som uppmuntrar en aktiv fritid och som gör att ungdomarna växer i livssituationen.
ABCDE
ëáÇ=ON=EOUF
=
• Aktiviteter som uppmuntrar ungdomarnas företagsamhet och ger dem möjlighet att förverkliga egna projekt- och affärsidéer.
• Försök med personliga mentorer.
• NC bör också ta initiativ till utbyten med andra liknande verksamheter i Sverige och Europa. Tillsammans med ungdomarna som deltar i verksamheten få till stånd ungdomsutbyten i olika former.
En tydlig koordination mellan de olika NC är en annan viktig förutsättning då hela stadens utbud av insatser ska göras tillgängligt för ungdomarna. Ungdomarna bör ha sin bas på ett NC och ha möjlighet att delta i insatser som drivs gemensamt av samtliga NC eller i verksamheter på andra håll i staden.
För att möjligöra ett samlat utvecklingsarbete med målgruppen föreslås även att stadsdelsnämnderna lägger över det praktiska arbetet med det kommunala
ungdomsprogrammet för unga 18-19 år, KUP på NC. För närvarande deltar ca 50 ungdomar i staden i KUP.
6. Organisation
6.1 Volymer - antal brukare av tjänsterna
Med utgångspunkt från USK:s antagande om att c:a 1 100 ungdomar mellan 16-19 år helt saknar sysselsättning skulle belastningen per NC bli c:a 350 ungdomar. C:a 100 av de c:a 350 per NC kan antas vara i behov av omfattande insatser.
6.2 Huvudmannaskap
Då stadsdelsnämnderna bär det huvudsakliga uppföljningsansvaret för ungdomar i åldern 16 – 19 år föreslås att stadsdelsnämnderna även har ansvaret att driva NC.
Förslaget utgår ifrån att flera stadsdelsnämnder går samman och driver gemensamt ett NC inom respektive geografiskt område. Detta p g a att underlaget inte är tillräckligt för att driva ett NC i varje stadsdel. Den stadsdelsnämnd som verksamheten fysiskt lokaliseras till bör ges ett huvudansvar för ”inomregional” samordning med övriga stadsdelar. Detta innefattar också ett arbetsledaransvar för personalen på NC samt arbetsgivaransvar för egen personal. Arbetsgivaransvaret för detacherad personal kvarstår hos dennes huvudman.
6.3 Lokalisering
Utifrån antalet och geografisk fördelning av de ungdomar som är i behov av
uppföljning och extra insatser, förefaller det rimligt att tre NC etableras inom staden:
• Ett NC i ”nordväst” – regionen, omfattar stadsdelarna Rinkeby, Spånga-Tensta, Kista, Hässelby-Vällingby, Bromma.
• Ett NC i centrala staden, omfattar stadsdelarna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm, Katarina-Sofia och Maria-Gamla stan
• Ett NC i ”syd” –regionen, omfattar stadsdelarna Enskede-Årsta, Skarpnäck, Vantör, Farsta, Älvsjö, Hägersten, Liljeholmen och Skärholmen.
ABCDE
ëáÇ=OO=EOUF
=
=
=
=
=
Förslaget innebär ett behov av ändamålsenliga lokaler. Bedömningen är att de skall ligga centralt och lättingängligt. NC kan med fördel samlokaliseras med andra
verksamheter som riktar sig till ungdomar i staden. Många ungdomar går idag i skolor utanför sin hemstadsdel. De är rörliga i staden och inte förankrade i sin stadsdel. Ett visst avstånd är troligen inte något avgörande hinder för ett besök på ett NC.
6.4 Central samordningsfunktion
Utredningen förespråkar en samordning av arbetet med att bygga upp och utveckla NC under försöksperioden. Utredningen föreslår att denna funktion förläggs på utbildningsnämnden. Detta med tanke på utbildningsförvaltningens utbildningsansvar för unga 16-20 år samt koppling till uppbyggnaden av ett centralt register.
Samordningsfunktionen ansvarar för förberedelse av etablering av samtliga NC i staden. Här ingår att samordna arbetet med framtagning av verksamhetsplaner inklusive mål och uppföljningssystem, budget och annan dokumentation av
verksamheten, utbildning och handledning av personal på NC, stöd i att bygga upp kontakter med externa aktörer samt koordinering av centralt register. Två personer bör anställas under uppbyggnadsfasen på ett år. En av dessa kvarstår sedan som samordnare.
6.5 Bemanning på NC
Generellt för att arbeta på ett NC krävs god kännedom om den situation som unga utanför lever i samt öppenhet och förmåga att utveckla och pröva nya arbetsformer.
Bemötande och förhållningssätt till ungdomarna är en kritisk framgångsfaktor och personliga egenskaper för att klara detta är av synnerligen stor vikt.
De funktioner som bedöms som nödvändiga för varje NC i ett fullt utbyggt skede är:
en verksamhetsansvarig chef, två studie- och yrkesvägledare, tre coacher samt två handledare/lärare. Bemanningen bör ske i takt med att efterfrågan på tjänsterna växer Under ett uppbyggnadsskede kan därmed personalgruppen vara mindre. Beroende på arbetsmarknadsläget kan bemanningen på ett NC variera.
7. Kostnader
Kostnadsberäkningen bygger på 350 ungdomar per NC. I beräkningen ingår kostnader för utveckling av insatser för den grupp unga som har särskilda stödbehov .
Kostnader för etablering
Kostnader för etableringen beräknas till 3 milj kr. Detta baseras på 3 månaders förberedelsetid, oktober-december 2005, för c:a 10 personer, lokalhyror, administration och övriga kostnader.
=
Kostnader för drift under försöksperioden
Med utgångspunkt från en bemanning på åtta personer, en lokalyta på ca 400 kvm samt kostnader för program och insatser uppskattas de totala kostnaderna uppgå till ca 7 mnkr per NC och år. Summa 21 mnkr per år för de tre enheterna. Dessa kostnader beräknas löpa från januari 2006.
ABCDE
ëáÇ=OP=EOUF
=
Kostnader för den centrala samordningsfunktionen, inklusive utvärdering av
verksamheten, beräknas uppgå till ca 1, 5 mnkr under första året samt 1 mnkr under andra året.
Totalt för drift per år: C:a 22,5 mnkr.
=
Finansiering
Utredningen föreslår att verksamheten anslagsfinansieras under försöksperioden.
Verksamheten kräver en anslagsfinansiering om c:a 3 mnkr för etableringen och därefter c:a 22,5 mnkr per år. Staden har ansökt om 1,0 kr per år från Ungdomsstyrel- sen för verksamheten under två år. Av detta har beviljats 1,0 mnkr avseende
2005/2006. Om båda de sökta två miljonerna (dvs även för 2006/2007) beviljas från Ungdomsstyrelsen reduceras behoven med samma belopp. I samband med
utvärderingen får slutlig ställning tas om en fortsatt finansiering efter försöksperioden.
En successiv utbyggnad av verksamheten till att omfatta gruppen 20-24 år kräver ytterligare resurser på NC. Utredningen gör bedömningen att utökningen inte behöver innebära stora kostnader om stadsdelsnämnderna samordnar de resurser som idag finns i arbetssökarverksamheterna. En diskussion om tillskott av resurser för gruppen 20-24 år behöver också föras vidare med Länsarbetsnämnden.
III Förslag
Med utgångspunkt i stadsledningskontorets och utbildningsförvaltningens utredning och med anledning av ett i skollagen skärpt kommunalt uppföljningsansvar föreslås följande:
Ansvarsfördelning, registrering och rutiner
Ansvarsfördelningen ligger fast i enlighet med kommunfullmäktiges beslut från 1995.
Det innebär att stadsdelsnämnderna även fortsättningsvis bär ansvaret för uppföljning av ungdomar i åldrarna 16 – 19 år.
Utbildningsnämnden äger det huvudsakliga utbildningsansvaret; uppgiften att
tillhandahålla, erbjuda och informera om utbildningsmöjligheter. Utbildningsnämnden föreslås dock få ett särskilt uppdrag att bygga upp och ansvara för ett centralt register där alla stadens ungdomar i åldersspannet 16 t o m 19 år finns registrerade - oavsett sysselsättning. Utbildningsnämnden föreslås även få uppdraget att utarbeta nya rutiner och initiera samarbete med andra huvudmän i syfte att bygga upp en optimal
elevrapportering. För att detta skall vara möjligt måste även andra huvudmän dela synen på det nödvändiga i en samlad och likformig rapportering. Fristående skolor måste delta i rapportering och registrering på samma villkor som kommunens egna skolor. Den nyinrättade IV-slussen tillhandahåller utbildningar inom ramen för det individuella programmet. På IV-slussen finns även vägledare som kan informera om och slussa vidare till studier på nationella program. Utbildningsnämnden har också ett
ABCDE
ëáÇ=OQ=EOUF
=
=
=
=
=
särskilt ansvar i att verka för att minska antalet avhopp från gymnasieskolan/öka genomströmningen i gymnasieskolan.
Utbildningsnämnden ansvarar för att uppgifterna i det centrala registret uppdateras mot befolknings-/skolregistret beroende på vilken systemlösning som väljs samt göra en kostnadsanalys. I detta uppdrag ingår även en centralt placerad koordinator.
Utbildningsnämnden får uppdraget att se över vilken teknisk systemlösning som är lämpligast. Överlämning av uppgifter om ungdom som inte återfinns i studier görs till respektive stadsdelsnämnd där ungdomen är bosatt. Dessa lämnar över uppgifterna till ett navigatorcentra, alternativt sker överlämning direkt från utbildningsnämnden till ett navigatorcentra.
Navigatorcentra
Utredningen föreslår ett överlämnande till navigatorcentra i enlighet med liggande förslag där tre centra inrättas; i nordvästra, södra och centrala staden. Utgångspunkten är att bygga upp en organisation som skall vara så flexibel att den kan anpassas efter det antal ungdomar som är i behov av stöd genom navigatorcentra. Målgruppen skall vara ungdomar mellan 16 – 24 år som varken studerar, arbetar eller har någon annan form av sysselsättning och riskerar långvarig arbetslöshet. Inledningsvis ska centren främst rikta sig till ungdomar i åldrarna 16-19 år. Därefter ska verksamheten
successivt utökas till att omfatta hela målgruppen.
Centren ska utgöra en bas för arbetet med ungdomar som befinner sig utanför skola och arbetsmarknad. Syftet med verksamheten är att öka andelen ungdomar som fullföljer gymnasiestudier och att på sikt minska ungdomsarbetslösheten.
Navigatorcentren skall arbeta uppsökande och erbjuda individuellt utformade insatser som ger en god grund för fortsatta studier eller som på bästa sätt bidrar till
ungdomarnas personliga utveckling mot en framtida etablering på arbetsmarknaden.
Särskilda resurser skall finnas för den grupp unga som är i riskzon för psykisk/fysisk ohälsa eller missbruk/kriminalitet. Navigatorcentren skall tydliggöra de resurser som finns på olika håll inom staden och fungera som en plattform som underlättar ett aktivt samarbete över stadsdelsgränser och med externa aktörer.
För att möjligöra ett samlat utvecklingsarbete med målgruppen föreslås även att stadsdelsnämnderna lägger över det praktiska arbetet med det kommunala ungdomsprogrammet för unga, KUP, på navigatorcentren.
Då stadsdelsnämnderna bär det huvudsakliga uppföljningsansvaret för ungdomar i åldern 16 – 20 år föreslås att stadsdelsnämnderna även har ansvaret att driva navigatorcentren. Förslaget utgår ifrån att flera stadsdelsnämnder går samman och driver gemensamt ett navigatorcentra inom respektive geografiskt område. En samordningsfunktion behövs för att koordinera arbetet med att bygga upp, utveckla och driva navigatorcentren. Utredningen föreslår att denna funktion förläggs på utbildningsnämnden.
ABCDE
ëáÇ=OR=EOUF
=
Finansiering
Enligt de beräkningar som gjorts kostar etableringen av navigatorcentren c:a 3 mnkr och driften c:a 22,5 mnkr per år.
Ungdomsstyrelsen har beviljat Stockholm stad 1 mnkr för etablering och drift av navigatorcentren under hösten 2005 och våren 2006. Utöver medlen från
Ungdomsstyrelsen beräknas etableringsfasen finansieras med medel från Kompetensfonden.
Avseende finansieringen för driften av navigatorcentren under försöksperioden har utredningens utgångspunkt varit att utifrån gymnasieschablonen beräkna vilket ekonomiskt utrymme som skulle ha funnits i gymnasieskolan om ungdomarna gått där. Det finns utifrån denna utgångspunkt en teoretisk icke utnyttjad pott för alla ungdomar i åldersgruppen som inte studerar på gymnasiet. Schablonen i Stockholm för år 2005 ligger på ett genomsnitt av 71 760 kronor per elev. En beräkning utifrån hela den grupp som inte återfinns i Hanna – systemet innebär 193,8 mnkr ( 2 700 x 71 760 ). Omräknat till de ungdomar som antas vara i behov av konkreta åtgärder innebär det att 25,1 mnkr (350 x 71 760) av det tänkta schablonbeloppet behöver tas i anspråk för att finansiera verksamheten på navigatorcentren. Under försöksperioden 2006- 2007 föreslås att dessa medel fördelas till utbildningsnämnden för driften av navigatorcentren och uppbyggnad av nytt register/nya tekniska systemlösningar.
Driftmedlen ska vidare fördelas till de tre stadsdelsnämnder som enligt förslaget ska ansvara för den inomregionala samordningen av varje navigatorcentra. Efter
försöksperiodens slut får nytt beslut fattas om eventuell fortsättning samt finansieringsform.
Möjligheterna till samarbete med andra aktörer, t e x Länsarbetsnämnden, om eventuell samfinansiering bör undersökas under försöksperioden.
Tidplan för det fortsatta arbetet
Uppbyggnaden av navigatorcentren och ett centralt register bör sättas igång under hösten 2005. Tidsmässigt innebär detta att utredningens förslag går ut på remiss till stadsdelsnämnderna under sommaren för att därefter presenteras i ett tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen mot slutet av augusti/början av september. Ärendet bör helst presenteras i kommunfullmäktige i september för att kostnaderna därefter skall kunna beaktas i stadens fortsatta budgetarbete. Fortsatt beredning sker under hösten med syfte att ha navigatorcentren i drift från den 1 januari 2006. Försöksperioden beräknas vara avslutad 2007-12-31.
ABCDE
ëáÇ=OS=EOUF
=
=
=
=
=
ABCDE
ëáÇ=OT=EOUF
=
Tabellbilaga Tabell 1
Antal ungdomar 16-18 år som inte studerar på gymnasiet dec 2004 Stadsdel Antal Andel av
befolk- ningen
Totalt antal ungdomar 16 - 18 år (2004-12- 31) *
Kista 114 10 % 1 137
Rinkeby 122 17 % 701
Spånga-Tensta 137 9 % 1461
Hässelby-Vällingby 128 6 % 2180
Bromma 91 5 % 1747
Norrmalm 74 6 % 1208
Kungsholmen 60 8 % 788
Liljeholmen 39 6 % 660
Östermalm 89 7 % 1218
Maria Gamla stan 85 6 % 1512
Katarina Sofia 36 4 % 839
Enskede Årsta 77 6 % 1185
Skarpnäck 96 7 % 1353
Farsta 85 6 % 1393
Vantör 102 9 % 1084
Älvsjö 38 5 % 793
Hägersten 51 7 % 782
Skärholmen 113 8 % 1335
Totalt 1537 7% 21376
Tabell 2
Antal ungdomar 19 år utan slutbetyg från gymnasieskolan dec 2004
Stadsdel
Antal utan slutbetyg
Andel av befolknin- gen
Totalt
antal ungdomar 19 år
(2004-12-31) *
Kista 57 13% 435
Rinkeby 72 30 % 242
Spånga-Tensta 108 23 % 469
Hässelby-Vällingby 123 17 % 742
Bromma 62 10 % 607
Kungsholmen 47 15% 311
Norrmalm 53 13% 416
Östermalm 46 9 % 476
Maria G:a stan 87 16 % 537
Katarina-Sofia 43 15 % 287
Enskede-Årsta 59 15 % 391
Skarpnäck 77 18 % 424
Farsta 99 21 % 476
Vantör 94 24 % 387
Älvsjö 35 16 % 223
Liljeholmen 40 15 % 258
Hägersten 37 14 % 266
Skärholmen 106 23 % 460
Totalt 1256 17 % 7407
Tabell 1 och 2, Stockholmsungdomar 16 – 19 år som inte studerar på gymnasiet.
Utbildningsförvaltningens studie inom ramen för utredningen om navigatorcentra.
* Utrednings och Statistikkontoret
