Verksamhetsplan 2021 för Katarina Norra skola

(1)

(2)

2021-02-08

Verksamhetsplan 2021 för Katarina Norra skola

Förslag till beslut

Handläggare Till

Johan Arvidsson Katarina Norra skola Telefon: 08-50843000

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Prioriterade utvecklingsområden ...5

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla ...5

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i ...5

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige ...6

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt ...14

2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö ...14

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden ...16

3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser ...16

3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna...17

Redovisning av ekonomi ... 18

Resursanvändning ...18

Budget 2021 ...18

Övrigt ... 19

Bilagor

Bilaga 1: Budget 2021 (Katarina Norra skola)

(4)

Inledning

Kort om skolan

Katarina Norra skola är en kommunal grundskola på östra Södermalm. Verksamheten

omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1-9. På skolan arbetar cirka 100 personer med drygt 710 elever från förskoleklass till årskurs 9. Vid skolan finns det

verksamhetsintegrerade fritidshem för förskoleklass och årskurs 1-3 samt fritidsklubb för årskurs 4-6. Pedagogerna är indelade i årskursvisa arbetslag, där förskollärare undervisar i förskoleklass och ämneslärare i årskurs 1-9. Varje arbetslag representeras av en

arbetslagsledare. Skolans ledning består av rektor, tre biträdande rektorer, administrativ chef och skolkoordinator.

Vid skolan finns det fem förstelärare och fem anställda inom området för specialpedagogik.

Skolans elevhälsoteam möts varje vecka och består av skolsköterska, kurator,

specialpedagoger, speciallärare, logoped, studie- och yrkesvägledare samt skolledning.

Skolpsykolog och skolläkare finns knutna till skolan och anlitas regelbundet. Vid skolan finns det vidare en trygghetsgrupp som består av personal- och elevrepresentanter.

Skolans servicegrupp utgörs av administrativ chef, vaktmästare, bibliotekarie samt kökspersonal. Skolan driver ett mottagningskök i egen regi. Lokalvården är utlagd på entreprenad. Elever ges möjlighet till skolövergripande inflytande över verksamhet och utbildning via klassråd, elevråd och årskursvisa gruppintervjuer. Vårdnadshavare hålls informerade och involveras i skolans arbete via Skolplattform, utvecklingssamtal, föräldramöten och vårdnadshavarforum.

Värdegrund och vision

Katarina Norra är en skola med goda resultat och ett gott klimat. Vårt mål är att vara en inkluderande och kulturellt präglad skola där samtliga elever blir synliggjorda och får det stöd och den formativa stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar. Vi har

engagerade föräldrar och elever och vill vara en välkomnande, generös och trygg skola präglad av ett gott bemötande och arbetsglädje för alla.

Systematiskt arbete för att förbättra skolans kvalitet

Skolan bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att förbättra verksamhetens kvalitet.

Arbetet bedrivs enligt gällande styrdokument och genomförs utifrån huvudmannens och skolans plan. Skolan följer upp resultat och måluppfyllelse med fokus på sitt kunskaps- och värdegrundsuppdrag.

Till grund för uppföljningen ligger dokumentation kring betyg och måluppfyllelse, resultat från enkäter (vårdnadshavare/elever/personal), utvärderingar och möten tillsammans med personalen. Åsikter framförda via forum för samråd (elevråd/föräldramöten) vägs också, tillsammans med eventuella synpunkter och klagomål, in i arbetet. Under vårterminen

genomförs dessutom tio stycken årskursvisa gruppintervjuer med sex slumpvis utvalda elever ur respektive årskurs. Elevintervjuerna genomförs av skolledningen och tillför arbetet

systematisk och kvalitativ förstahandsinformation om elevernas upplevelse av verksamheten.

Intervjuerna kretsar i huvudsak kring frågor rörande undervisning, stöd, trygghet och studiero.

Skolledning och personal analyserar skolans resultat. Utifrån analysen sammanställer och

(5)

prioriterar skolledningen utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Planerade åtgärder för utveckling och förbättring dokumenteras och kommuniceras via skolans Verksamhetsplan (VP). Verksamhetsplanens prioriterade utvecklingsområden lyfts och diskuteras bland personalen och följs under året bland annat upp via Tertialrapportering 2 (T2) som skickas till huvudmannen. Verksamhetsåret utvärderas och sammanfattas slutligen i en Verksamhetsberättelse (VB).

Elevhälsans prioriterade uppdrag 2021

Utveckla skolans förebyggande arbete mot frånvaro

Elevhälsan kommer att ha en central och drivande roll i utformandet av ett närvaroteam med fokus på att förenkla och vidareutveckla skolans arbete för elever med frånvaro.

Frånvaroteamet kommer även att ha en stödjande roll i pedagogernas arbete med att upptäcka, utreda och åtgärda elevers eventuella frånvaro.

Tillgängliga lärmiljöer

Elevhälsan kommer att ha en fortsatt central roll i arbetet med att göra skolans lärmiljöer mer tillgängliga. Stora delar av arbetet sker inom ramen för skolans enhetsmål ”Elevernas lärmiljö är tillgänglig”.

Digitalisering

Skolans numera nästintill heltäckande tillgång till personliga elevenheter bedöms skapa goda förutsättningar för en mer anpassad, varierad och lustfull undervisning samt möjliggöra och stimulera till nya arbetssätt och redovisningsformer. Som en del i att stärka det pedagogiska arbetet kring de digitala verktygen planerar skolan, med start hösten 2021, att genomföra Skolverkets kompetensutvecklingsinsats rörande "Tillgängligt lärande via digitala verktyg".

Utöver detta kommer skolan under året att fortsätta implementeringen av Skolplattformens olika moduler och delar. Skolplattformen utgör en central och viktig del av skolans

verksamhet och kommunikationen mellan pedagoger, vårdnadshavare och elever. Skolans bedömer att digitala möten kommer att förbli ett värdefullt och kompletterande

kommunikationsverktyg även efter Covid-19. Skolan kommer med anledning av detta arbeta fram manualer och lathundar kopplad till administration och deltagande i denna typ av möten.

Kvalitet i fritidshem

Som en del i förvaltningens prioriterade område att öka kvalitén i stadens fritidshem kommer personalen vid skolans fritidshem under våren 2021 att slutföra Skolverkets fortbildning rörande fritidshemmets uppdrag och undervisning (se mer under enhetsmålet "Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar").

Särskilda satsningar

Skolans lärare kommer att fortsätta Skolverkets stadsbidragsfinansierade

kompetensutvecklingsinsats "Specialpedagogik för lärande" (se mer under enhetsmålet

"Elevernas lärmiljö är tillgänglig"). Som en del av det förebyggande elevhälsoarbetet planerar skolan att utöka det lokala samarbetet med polis och socialtjänst.

Förstelärare

Vid skolan finns fem förstelärare som har en central uppgift i att tillsammans med skolledning

(6)

samordna, leda och organisera det kollegiala lärandet i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser. Förstelärarna har som en del av uppdraget en betydelsefull och central roll i flera av årets prioriterade utvecklingsinsatser. Förstelärarnas kompletta uppdrag specificeras i skolans interna rutindokument "A till Ö"

Prioriterade utvecklingsområden

Sammanfattningsvis kommer skolan mot bakgrund av vad som finns beskrivet i Verksamhetsberättelsen 2020 och denna Verksamhetsplan att prioritera följande utvecklingsområden under 2021:

• Fortsätta arbetet för en tillgängligare lärmiljö.

• Fortsätta arbetet för en tryggare och lugnare skolmiljö.

• Fortsätta arbeta för att eleverna har inflytande över och förståelse för sitt eget lärande.

• Arbeta vidare för en ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök.

• Fortsätta arbeta med att utveckla en strukturerad och välfungerande organisation med tydliga rutiner utan stress.

• Stärka skolans säkerhet via förbättrad skolgårdsbelysning och digitalt inpasseringssystem.

KF:s inriktningsmål:

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i

Nämndmål:

Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare

Förväntat resultat

Förebyggande arbete tillsammans med vårdnadshavare, socialtjänst och polis minskar bakgrundsorsaker till brott och otrygghet. Förebyggande säkerhetsarbete och krishantering organiseras så att frågorna kan hanteras så nära berörda som möjligt och att effekterna av inträffade händelser minimeras. Säkerhetsarbetet ingår som en naturlig del i den ordinarie verksamheten med ständiga förbättringsåtgärder och leder till säkerhet och trygghet för elever och medarbetare.

Enhetsmål:

Förebyggande arbete leder till en säker skola.

* Förbättrad och förstärkt belysning på skolgården.

* Nytt elektroniskt inpasseringssystem till skolans huvudentré.

(7)

Arbetssätt

* Skolan aktualiserar i samtal med SISAB (fastighetsägaren) behovet av en förstärkt och förbättrad belysning på skolgården. Skolan poängterar att ärendet bör prioriteras.

* Entreprenör kontaktas för att föreslå möjliga lösningar kring installationen av ett

elektroniskt inpasseringssystem till skolans huvudentré. Skolan beställer därefter enligt ett eventuellt lämpligt förslag.

Resursanvändning

* Skolledning driver arbetet tillsammans med vaktmästare och SISAB.

* Ekonomiska medel avsätts för eventuella insatser som skolan ska bekosta.

Uppföljning

* Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser) (juni)

* Sammanställning av utvärderingar samt analys av målets genomförande i samband med tertialrapport 2. (augusti/september)

Utveckling

Skolan har i samband med sitt systematiska kvalitetsarbete konstaterat att skolgårdens belysning till vissa delar upplevs svag. En förstärkt belysning bedöms som säkerhetshöjande och viktig i samband med skolans raster och fritidshemmens verksamhet speciellt under årets mörkare perioder. I samband med skolgårdsprojektet sommaren 2018 projekterades för en kompletterande belysning som aldrig kom på plats. Skolan har som mål att återaktualisera projektet med SISAB och arbeta för dess genomförande.

Skolan har i nuläget ett äldre nyckelsystem men ser flertalet praktiska och säkerhetsrelaterade fördelar med att kunna reglera inpassager av personal samt entreprenörer via ett elektroniskt inpasseringssystem. Ett sådant system möjliggör säkra och flexibla inpassager vid olika tidpunkter samt innefattar möjligheten att spärra eventuellt borttappade nycklar.

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 90 % 78 % År

Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund

98 % 94 % År

(8)

Nämndmål:

1.3.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Lärmiljöerna är anpassade för att kunna möta alla elevers olika behov. Återkopplingen till eleverna är en central del av undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Digitala verktyg är en naturlig del av undervisning, kommunikation och uppföljning. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer som underlag för att kunna rikta stöd utifrån behov och för att utveckla verksamheten. Stödet ska särskilt fokuseras mot skolor med störst utmaningar.

Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 92 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 50 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik

i åk 3

97 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3

95 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6

93 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9

97 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6

93 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 9

96 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik

97 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda

ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt

98 % År

Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program

97 % År

Andel legitimerade lärare i grundskolan 87 % År

Meritvärde i årskurs 9 250 Poäng År

(9)

Enhetsmål:

Elevernas lärmiljö är tillgänglig.

* Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer).

* Ombyggda lokaler som tillhandahåller fler och bättre anpassade lärmiljöer för elever i behov av stöd.

Arbetssätt

* Fortsätta prioritera insatser och utbildning avseende utvecklingen mot en tillgängligare lärmiljö och genom detta stärka arbetet avseende ledning, stimulans och extra anpassningar i klassrummen. Merparten av denna utveckling samlas inom ramen för Skolverkets

stadsbidragsfinansierade kompetensutvecklingsinsats "Specialpedagogik för lärande".

Fortbildningen innefattar samtliga lärare och pågår hela läsåret 2020/2021. Skolan planerar att fortsätta insatsen i egen regi och i något lägre hastighet under läsåret 2021/2022. Då med fokus på den mer omfattande modulen som berör "Tillgängligt lärande via digitala verktyg".

* Slutföra påbörjad ombyggnation av en tidigare svårutnyttjad lokal till klassrum (sal 111)

* Arbeta att bygga om och dela upp sal 125 i ett antal smårum som kan användas till arbetsplatser, möten och stöd till elever i behov av särskilt stöd.

* Komplettera klassrummens stödlådor (NPF-lådor) med mer material samt tydliggöra ansvarsfrågor kring deras påfyllnad och underhåll.

* Tid till fortbildning och utvecklingsinsatser avsätts i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser.

* Skolans förstelärare leder på uppdrag av, och tillsammans med, Skolledningen de pedagogiska utvecklingsinsatserna.

* Skolledning med stöd av vaktmästare driver ombyggnadsprojekten av sal 111 och sal 125.

* Skolledning beslutar om rutiner och systematik för påfyllnad av klassrummens stödlådor.

* Ekonomiska medel avsätts för eventuella investeringar och inköp av hjälpmedel.

Uppföljning

* Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs i syfte att bättre förstå elevernas upplevelse kring skolans lärmiljö och stöd. (vt)

* Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (juni)

Utveckling

Skolan ser utvecklingen mot en allt mer tillgänglig lärmiljö som betydelsefull för alla elevers utveckling och kunskapsresultat. Utvecklingsarbetet bedöms komma att pågå ytterligare några år. Intentionen att under läsåret 2021/2022 fördjupa pedagogernas kompetens avseende

(10)

tillgängliga lärmiljöer i kombination med digitala verktyg bedöms, mot bakgrund av det kraftigt ökade antalet personliga elevenheter, som extra viktigt.

Skolan är trångbodd och arbetar löpande med att utveckla och optimera sin nuvarande lokalanvändning. Skolan har som en del av detta påbörjat arbetet med att bygga ett klassrum av en lokal som tidigare varit utrymmesmässigt begränsat och svårtillgänglig för stora delar av skolans verksamhet (sal 111). Förändringen får till följd att en av lågstadiets årskurser samlas på en egen och mer lätthanterlig yta. Ombyggnationen resulterar också i att ett av årskursens tidigare använda klassrum (sal 125) frigörs. Detta rum ligger lättillgängligt i fastigheten och är väl lämpat för att delas upp i ett antal mindre rum som i sin tur kommer öka skolans möjlighet att ge eleverna det särskilda stöd som de behöver. I samband med

driftsättningen av de nya rummen finns behov av att utveckla och konkretisera rummens specifika inredning och utrustning. Detta kommer att prioriteras ekonomiskt och genomföras i samråd med berörda personalgrupper.

Nämndmål:

1.3.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö

Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

75 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 87 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på

lektionerna

70 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på

lektionerna

60 % År

Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Mitt barn känner sig

tryggt i skolan

90 % År

Total frånvaro i grundskolan 7 % År

(11)

Enhetsmål:

Skolmiljön är trygg och lugn.

* Vårdnadshavare till elever i förskoleklass och åk 2 upplever att barnen är trygga och kan arbeta i lugn och ro (enligt elevintervjuer och satta indikatorer).

* Elever i åk 2, 5 och 8 upplever sig trygga och att de kan arbeta i lugn och ro (enligt elevintervjuer och satta indikatorer).

* Ombyggda lokaler som tillgängliggör anpassade lärmiljöer för elever i behov av stöd samt ökar möjligheten till avskilda och lugna hemvister.

* Nyinstallerad och förstärkt belysning av skolgården.

Arbetssätt

* Fortsätta anpassa skolans korridorer och kringytor för att möjliggöra en säkrare, tryggare samt mer stimulerande rast- och skolmiljö. Arbetet med att frigöra och utrusta ett lämpliga rastutrymme / uppehållsrum för årskurs 7-9 kommer att vara prioriterat.

* Skapa en organisation där en eller två pedagoger får ett ökat ansvar för att fokusera på utomhuspedagogik (årskurs F-6) samt ett eventuellt uppehållsrum (årskurs 7-9).

* Genomföra och vidareutveckla våra årskursintegrerade aktiviteter för att eleverna ska lära känna varandra över årskursgränserna.

* Skolan aktualiserar i samtal med SISAB (fastighetsägaren) behovet av en förstärkt och förbättrad skolgårdsbelysning.

* Ombyggda lokaler som tillhandahåller mer anpassade lärmiljöer för delar av årskurs 1-3 samt elever i behov av stöd (finns utförligare beskrivet under enhetsmålet "Elevernas lärmiljö är tillgänglig).

* Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs för att följa utvecklingen och få kvalitativ information kring hur eleverna upplever tryggheten och skolmiljön samt vad som behöver förbättras framöver. En viktig aspekt av intervjuerna är att försöka fånga upp om eleverna upplever sig kunna vara fokuserade på lektionerna samt eventuella anledningar kring varför de inte kan vara det. För skolans del är det viktigt att få förståelse för om eventuella störningar är kopplade till specifika händelser och moment eller ett tecken på upplevd brist på anpassningar och stimulans.

* Skolledning prioriterar och leder arbetet kring anpassningen av skolans korridorer, driftsättning av ett eventuellt uppehållsrum samt ombyggnation av klassrum.

* Ekonomisk prioritering av inventarier och möbler till rastrelaterade utrymmen och aktiviteter.

* Ekonomisk satsning kopplad till förstärkt organisation riktad mot utepedagogik och uppehållsrum.

* Skolledningen lyfter, i förhållande till SISAB, vikten av att den tidigare utlovade skolgårdsbelysningen prioriteras och installeras.

* Skolledning planerar och genomför tänkta elevintervjuer.

(12)

Uppföljning

* Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs i syfte att få utförligare information kring elevernas upplevelse av trygghet och studiero. (vt)

Utveckling

Katarina Norra är en relativt stor skola som samsas på en förhållandevis begränsad yta. För att kunna skapa trygghet och lugn krävs därför väl anpassade lokaler. Skolan har kommit en bra bit på väg till att skapa de hemvister och den fysiska klassrumsplanering som önskas men har fortfarande några lokaler som inte kan användas fullt ut men som efter mindre

ombyggnationer och anpassningar skulle kunna frigöras och disponeras bättre. De tänkta förändringarna skulle medföra en mer samlad lokalisering för några av våra årskurser samt frigöra några ytterligare rum för rastverksamhet, studier och stöd. Förändringarna är relativt begränsade men bedöms, utifrån att rastrelaterade korridorsljud, enligt elever och pedagoger, emellanåt sprids in i klassrummen, påtagligt kunna öka skolans förutsättningar till en tryggare och lugnare lärmiljö. I samband med en eventuell ombyggnation kommer skolan, tillsammans med berörda pedagoger, att påbörja en mer detaljerad utvecklingsplan för hur de nya

lokalerna ska utrustas och användas. Skolan ser även värdet av att förstärka organisationen avseende personal med ett rastrelaterat ansvar kopplat till skolgård, idrottssalar samt ett eventuellt uppehållsrum.

Skolan ser vidare ett trygghetsskapande värde i att fortsätta utveckla sina

årskursöverskridande aktiviteter. Via dessa aktiviteter ges eleverna möjlighet att lära känna och bygga relation med elever från andra årskurser som de annars enbart passerar i

korridoren. Utvecklingen av det årskursöverskridande arbetet ses som viktigt och bedöms komma vara fortsatt prioriterat ett tag framöver.

Vissa områden som ligger under SISAB:s ansvarar bedöms påverka elevernas trygghet.

Skolan ser bland annat behov av färdigställandet den tidigare tänkta skolgårdsbelysningen i syfte att öka elevernas trygghet kopplad till raster och fritidsverksamhet.

Nämndmål:

1.3.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar

Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot. Eleverna är med ökande ålder delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv

(13)

attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag får vara med och bestämma om de aktiviteter vi har på mitt fritidshem

65 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen/kunskapskraven

74 % År

Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen/kunskapskraven

60 % År

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

77 % År

Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå målen

70 % År

Enhetsmål:

Elever har inflytande över och förståelse för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar.

* Elever som upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (åk 5 och 8) (enligt elevintervjuer och satta indikatorer).

* Vårdnadshavare vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas (F-klass och åk 2) (enligt satta indikatorer).

* Elever upplever sig nöjda sig vara nöjda med inflytandet de har över fritidshemmets aktiviteter (enligt elevintervjuer och satta indikatorer).

* Generell höjning av elevernas bedömning av fritidsklubbens verksamhet (enligt grundskoleundersökningens spindeldiagram samt elevintervjuer).

* Elever upplever att lärarna är bra på att väcka intresse så att de får lust att lära (minst i nivå med staden) (enligt grundskoleundersökningen och elevintervjuer).

Arbetssätt

* Säkerställa och följa upp att skolans rutiner avseende skolplattformens bedömnings- och planeringsrelaterade moduler (Elevdokumentation (ED) och Planering & Bedömning (PoB)) efterföljs samt att vårdnadshavare och elever vet vilken information som ligger där och hittar dit.

* Förbereda och implementera de reviderade kursplanerna samt fortsätta utvecklingen mot en gemensam kommunikation och bedömningspraktik i ljuset av revideringen och Skolverkets allmänna råd (Betyg och betygsättning). Relevanta förändringar kopplade till revisionen av läroplanen kommuniceras till elever och vårdnadshavare.

* Fortsätta utveckla och investera i skolans fritidsverksamhet med fokus på att stärka elevernas och vårdnadshavarnas upplevelse av variation och valfrihet.

* Vidareutveckla fritidsverksamhetens lärmiljö och styrning i relation till läroplanen samt nyttjandet av skolans olika utrymmen och lokaler i samband med verksamheten.

* Slutföra Skolverkets webbkurs "Fritidshemmets uppdrag och undervisning" tillsammans

(14)

med fritidshemmens personal.

* I samband med möten, veckoblad och utvecklingssamtal förtydliga förskoleklassens uppdrag i relation till berörda vårdnadshavare.

* Prioritera kompletterande inköp som önskas av elever och personal till fritidshem, fritidsklubb och skolgård.

* Arbeta för en ökad lust att lära genom en varierad undervisning stärkt av Skolverkets kompetensutvecklingsinsats "Specialpedagogik för lärande".

* Stärkt fokus på undervisning och mindre på bedömning kopplat till de reviderade kursplanerna.

* Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs. Intervjuer genomförs i syfte att få mer information kring elevernas upplevelse av tydlighet, inflytande och förståelse för det egna lärandet.

* Skolledningen följer upp att skolplattformens moduler används på beslutat sätt i relation till terminsvis bedömning och löpande kommunikation.

* Tid för fortbildning av personal avsätts i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser.

* Skolans förstelärare leder Skolverkets fortbildning "Specialpedagogik för lärande".

* En ansvarig pedagog leder Skolverkets webbkurs "Fritidshemmets uppdrag och undervisning".

* Skolledningen leder arbetet med att utveckla skolans fritidsverksamhet avseende läroplan, valfrihet och variation.

* Förskoleklassens pedagoger kommunicerar med berörda vårdnadshavare avseende förskoleklassens uppdrag.

* Skolledningen prioriterar nödvändiga investeringar i fritidshem och fritidsklubb samt på skolgård.

* Skolledning planerar och genomför tänkta elevintervjuer.

Uppföljning

* Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs. Frågor ställs rörande elevernas upplevelse av tydlighet, inflytande och förståelse för sitt lärande. (vt)

Utveckling

Skolplattformens moduler bedöms numera vara väl fungerande och ge elever och vårdnadshavare goda möjligheter till insyn avseende elevernas kunskapsutveckling och skolans krav. Systemet samlar på ett systematiskt sätt skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner samt relevanta underlag i samband med betygsättning och bedömning.

Skolplattformens initiala driftproblematik försvårade implementeringen men bedöms numera fungera och i kombination med att skolan konsekvent hänvisar till dess innehåll, succesivt

(15)

upptäckas av vårdnadshavare och elever. Skolan bedömer Skolplattformens innehåll som centralt och viktigt för att skapa förståelse för elevernas kunskapssituation och lärande.

Skolan noterar att Skolverket i samband med införandet av de nya kursplanerna varit tydliga med att skolans löpande fokus ska vara undervisning och inte bedömning. Förändringen kan komma att innebära en viss förskjutning av skolans fokus och för en period medföra en diskrepans mellan skolans uppdrag och vårdnadshavarnas och elevers förväntan på bedömningsrelaterad tydlighet. Skolan kommer att följa utvecklingen i samband med implementeringen och förtydliga eventuella förändringar gentemot vårdnadshavare och elever.

Skolverkets kurser ses som värdefulla för att på ett systematiskt och kvalitativt sätt

vidareutveckla skolans och fritidshemmens verksamhet. Liknande utbildningsinsatser bedöms komma vara viktiga även framöver.

Skolan bedömer den pågående satsningen på utvecklingen av fritidshem och fritidsklubb som långsiktig.

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö

Nämndmål:

Utbildningsnämndens verksamheter bidrar till en hållbar livsmiljö

Nämndens verksamheter genomsyras av ett hållbarhetsarbete i enlighet med stadens miljöprogram. Miljö- och klimatpåverkan från konsumtion, energiförbrukning, avfall och kemikaliehantering minskar genom ett målmedvetet arbete. Lärande för hållbar utveckling bidrar till att ge elever goda kunskaper i miljö- och klimatfrågor.

Andel ekologiska livsmedel 60 % År

Antal skolor som har genomfört checklista för skolmåltider och som uppfyller utbildningsförvaltningens grundläggande krav på måltidsverksamheten

1 följer upp År

Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År

(16)

Enhetsmål:

Övergå från mottagningskök till tillagningskök Förväntat resultat

* Avvecklade dagliga lastbilstransporter mellan Sjöstaden och Södermalm.

* Bättre matkvalitet med högre näringsinnehåll då maten serveras varm utan uppvärmning.

* Mindre matsvinn utifrån att skolan enklare kan anpassa måltiderna till löpande verksamhet.

Utöver ovanstående miljö- och hälsorelaterade resultat innebär ett tillagningskök följande mervärden för verksamheten:

* En beräknad ekonomisk besparing om cirka 1,15 miljoner / år.

* En stabilare servering (nuvarande transporter försenas emellanåt vilket leder till problem för verksamheten).

* Flexibel tillagningsmängd (möjlighet att komplettera med fler portioner de dagar konsumtionen blir oväntat hög).

* Möjligheten att integrera och anpassa skolluncher till den pedagogiska verksamheten (genom att till exempel koppla måltider till temaveckor).

* Ökad möjlighet till enhetsspecifikt inflytande över servering och mat (elever, personal, vårdnadshavare).

Arbetssätt

* Fortsätta att föra en aktiv dialog med ansvariga på Utbildningsförvaltningen för att tydliggöra att omställningen till tillagningskök, enligt storkökskonsulter, är möjlig inom befintliga lokaler och till en mindre kostnad än tidigare beräknat. Om det i samtal med förvaltningen visar sig finnas möjlighet till en central satsning kommer skolan att sammanställa och skicka in en ansökan om verksamhetsanpassning.

* I samtal med berörda avdelningar och instanser i Staden tydliggöra att den miljö- och näringsmässiga vinsten även innefattar en stor ekonomisk besparing som kommer komma skolans verksamhet och elever till del.

* Fortsätta driva frågan om en kommande ytskiktsrenovering i förhållande till

fastighetsägaren (SISAB) samt, i samband med eventuella åtgärder, framföra önskemål om att kombinera insatsen med förändring av köket.

* Tillsammans med experter och eventuella entreprenörer arbeta fram konkreta kostnader för en eventuell ombyggnation.

* Fortsätta åtgärder och förändringar inom befintlig budget som leder ärendet i rätt riktning.

* Utifrån eventuella behov kontakta ytterligare externa konsulter och experter för kompletterande utredning och förslag.

* Skolledning koordinerar ärendet tillsammans med köksansvarig.

* Skolledning driver ärendet i förhållande till Utbildningsförvaltningen och fastighetsägaren (SISAB).

* Externa konsulter anlitas och kontaktas vid behov (storkökskonsult, miljöförvaltning, sakkunniga inom förvaltningen etc.).

(17)

Uppföljning

* Uppföljning i samband med Tertialrapport 2. (augusti/september) Utveckling

Hösten 2016 genomfördes en utredning av en storköksarkitekt som visar att den nödvändiga ombyggnationen är möjlig inom befintliga köksytor samt påtagligt mindre omfattande än vad som framkommit i samband med tidigare bedömningar. Omställningsmöjligheten bekräftades, i samband med en anmärkningsfri livsmedelskontroll av Miljöförvaltningen 2018, samt via en ytterligare storkökskonsultsutredning 2019. Ett alternativ som varit föremål för diskussion är att i en övergångsfas tillaga ordinarie huvudrätter på skolan och att köpa in mer avancerad specialkost från en närliggande skola.

Utöver ovanstående beskrivna miljö- och näringsmässiga vinster bedömer skolan att ett tillagningskök skulle innebära en ekonomisk besparing om cirka 1,15 miljoner kronor per år.

Den ekonomiska aspekten aktualiserar värdet av att eventuellt genomföra projektet inom ramen för skolans egen budget. En till synes hög engångskostnad måste bedömas i ljuset de besparingar som omställningen kan generera för skolan på sikt. En ombyggnation som beräknas generera vinst redan efter något år ökar skolans intresse för att, i det fall

förvaltningen inte har möjlighet att prioritera ärendet, genomföra projektet för egna medel.

Skolan ser utifrån detta behov av att fortsätta arbetet med att konkretisera vad en eventuell ombyggnation faktiskt skulle kosta. En utförligare kostnadskalkyl skulle resultera i mer korrekta beräkningar avseende potentiell avbetalning och utgöra ett viktigt beslutsunderlag för skolan.

Ovanstående aspekter gör att önskemålet om, och mervärdet av, ett tillagningskök från verksamhetens sida kommer vara fortsatt högprioriterat.

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden

3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser

Nämndmål:

Det ekonomiska resultatet är i balans Förväntat resultat

Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.

(18)

3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna

Aktivt Medskapandeindex 82 82 År

Sjukfrånvaro Tas fram av

nämnd/styrel se

Tertial

Sjukfrånvaro dag 1-14 Tas fram av

nämnd/styrel se

Tertial

Nämndmål:

3.2.1 Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare

Utbildningsförvaltningen är en arbetsgivare med attraktiva arbetsvillkor. Förvaltningen utvecklar, behåller, attraherar, rekryterar och introducerar kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utvecklas för att på ett kvalificerat sätt utföra sina uppdrag. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god och stimulerar medarbetare att utveckla verksamheten. Arbetet med strategisk

kompetensförsörjning bidrar till att medarbetare på alla nivåer har den kompetens som behövs för att skapa den bästa skolan för varje elev.

Enhetsmål:

En strukturerad och välfungerande organisation med tydliga rutiner utan stress.

* Fortsatt högt AMI (Aktivt Medskapande Index) (enligt satta indikatorer).

* Låg sjukfrånvaro (enligt satta indikatorer).

Arbetssätt

* Fortsätta arbetet med att skapa en tydlig och välfungerande organisation kännetecknad av enkla och effektiva arbetssätt.

* Fortsätta tydliggöra och kommunicera interna arbetsgångar via lathundar.

* Fortsätta satsningen på trivselfrämjande aktiviteter bland personalen (till exempel afterwork, personalfester och internat).

* Vidareutveckla och tydliggöra skolans bedömningspraktik i ljuset av de reviderade

kursplanerna i syfte att öka lusten att lära och lära ut, samt minska den bedömningsrelaterade stressen bland elever och personal.

* Fortsätta utveckla och investera i skolans fysiska arbetsmiljö avseende möbler till korridorer och kringytor.

(19)

* Tillsammans med skolans personal, i samråd med personalavdelningen, förtydliga gällande delegationsordning och konkretisera den i verksamheten.

* I samband med tjänstefördelning och schemaläggning organisera arbetslag och tjänster med fokus på jämn och rättvis arbetsbelastning.

* Liksom tidigare år, tillsammans med medarbetarna, tidigt analysera medarbetarenkäten för att i kombination med vad som lyfts vid medarbetarsamtal snabbt kunna identifiera eventuella arbetsrelaterade utvecklingsområden.

* Skolledning planerar och leder arbetet.

* Skolledningen avsätter tid och ekonomiska resurser för trivselfrämjande personalaktiviteter.

* Personalavdelningen stöttar i arbetet med delegationsordning och eventuell sjukfrånvaro.

* Investeringar och aktiviteter prioriteras i budget.

Uppföljning

* Medarbetarenkät riktad till personalen. (februari)

* Medarbetarsamtal. (november-februari)

* Genomgång av medarbetarenkät tillsammans med personalen och utifrån med utgångspunkt i den genomföra psykosocial skyddsrond i SVG (vt)

* Fysisk skyddsrond. (vt)

* Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser). (juni)

* Uppföljning av sjukfrånvaro tillsammans med personalavdelningen (vt) samt i samband med T2 samt VB (ht).

Utveckling

Skolan har under de senaste åren sett en kontinuerlig ökning av medarbetarnas trivsel och omdöme av arbetsplatsen. Skolans AMI (Aktivt Medskapandeindex) ligger numera över stadens snitt och samtliga undersökta områden i 2020 års medarbetarenkät ligger inom utvecklingskategorin "förvalta och förädla". Resultatet bedöms vara tecken på att skolans löpande utvecklingsarbete inom personalområdet är viktigt och till stora delar fungerande.

Området kommer därför vara fortsatt prioriterat och på relevanta sätt brytas ner och konkretiseras även under kommande år.

Redovisning av ekonomi Resursanvändning

Budget 2021

Katarina Norra skola är en skola med budget i balans och god ekonomi. Skolan har en ingående fond om 6,78 mnkr. Katarina Norra skola har en stabil och välfungerande

(20)

organisation. Detta i kombination med ett fortsatt stadigt elevunderlag bedöms ligga till grund för skolans goda ekonomi.

Intäkter

Katarina Norra skola har under 2021 fortsatt del av statsbidragen för Lärarlönelyft samt karriärtjänster. Under året fortsätter även förstärkningar inom skolverksamheten genom anställning av lärarassistenter, delvis finansierat via statsbidrag. Lärarassistenterna anställs i syfte att skapa förutsättningar för lärarna att i större utsträckning kunna fokusera på sitt huvuduppdrag. Skolans satsningar på läxhjälp, lovskola samt inom skolhälsovård fortgår också, trots att dessa statsbidrag till stor del utgått.

Projektet Skapande skola fortsätter under 2021 och det finns en framtagen plan för olika aktiviteter under vårterminen.

Skolan har tilldelats högre socioekonomiskt tilläggsanslag jämfört med föregående år.

Det socioekonomiska anslaget och tilldelat likvärdighetsbidrag kommer bland annat användas till insatser för såväl elever med behov av särskilt stöd som för nyanlända elever. Detta i syfte att, i större utsträckning, ge eleverna mer likvärdiga villkor, förutsättningar och möjligheter vilket avser bidra till elevernas kunskapsutveckling. Vidare genomförs insatser som generellt avser bidra till alla elevers lärande, kunskapsutveckling och resultat i en trygg miljö.

Kostnader

Lönekostnaderna för 2021 beräknas bli högre än tidigare årsutfall vilket delvis kan förklaras av lönerevision. Under 2021 fortlöper flera anställningar vilka är berättigade olika

arbetsmarknadsstöd, i huvudsak så kallade Extratjänster och Nystartsjobb. Dessa anställningar bidrar, på många sätt, positivt till skolans verksamhet.

Under 2021 fortsätter Katarina Norra skola genomföra ytterligare insatser i syfte att upprätthålla en hög digital standard och användbarhet. Som del i skolans arbete mot stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling genomförs fortsatta satsningar avseende skolans IKT kompetens.

Katarina Norra skola strävar efter att genomföra förändringar i skolans kök vilket resulterar i ett tillagningskök. På sikt bedöms detta som mer kostnadseffektivt och positivt ur flera aspekter. Skolan fortsätter även att öka andelen ekologiska livsmedel.

Den tilldelade investeringsbudgeten om 276 tkr kommer främst att användas till att skapa en mer tillgänglig lärmiljö och tryggare arbetsplats för både elever och medarbetare. Skolans lärmiljö samt inomhusklimat förbättras genom inköp av inventarier samt genomförande av olika lokalanpassningar.

Övrigt

Synpunkter och klagomål

Den som har synpunkter eller klagomål på skolans verksamhet uppmuntras via skolans webbplats att ta kontakt med skolan. Grundregeln är att inledningsvis kontakta den på skolan som är närmast berörd, i form av, mentor, lärare, förskollärare eller fritidspersonal. Om deras svar inte upplevs vara tillräckligt, vänder man sig till närmast ansvarig skolledare och därefter

(21)

till rektor. Om inte heller skolledningens svar upplevs tillfredsställande finns därefter

möjligheten att vända sig till huvudmannen, enligt information på Stockholm stads webbplats.

För den som inte har möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål enligt ovanstående finns även möjligheten att registrera dem via formulär på skolans webbplats. Synpunkter och klagomål som bidrar till att höja skolans kvalitet tillvaratas som en del i skolans systematiska och kontinuerliga utvecklingsarbete.

(22)

Utbildningsförvaltningen

Ansvar 4 172

Välj ansvar4kod i fliken Översikt

Alla belopp i tkr

Internbud get totalt

Grundskol a &

fritidshem

Grund- särskola

Gymnasie- skola

Gymnasie- särskola

Vuxen-

utbildning Förskola Övrigt

42 31

Externa intäkter

Taxor och avgifter300 -300 -300 0 0 0 0 0 0

Hyresintäkter 310 -75 -75 0 0 0 0 0 0

Bidrag 320 -4 425 -2 515 0 0 0 0 0 -1 910

Försäljning av verksamhet och tjänst330 0 0 0 0 0 0 0 0

Övriga intäkter 390 -186 -186 0 0 0 0 0 0

Summa -4 986 -3 076 0 0 0 0 0 -1 910

Interna intäkter

Förvaltningsinterna intäkter peng-57 081 -57 081 0 0 0 0 0 0

Förvaltningsinterna intäkter anslag-7 263 -7 263 0 0 0 0 0 0

Övriga förvaltningsinterna intäkter-64 -64 0 0 0 0 0 0

Summa -64 408 -64 408 0 0 0 0 0 0

Intäkter totalt summa-69 394 -67 484 0 0 0 0 0 -1 910

Externa kostnader

Löner inkl. personalförsäkring500 55 569 53 659 0 0 0 0 0 1 910

Övriga personalkostnader505 566 566 0 0 0 0 0 0

Lokalkostnader 510 2 426 2 426 0 0 0 0 0 0

Köp av verksamhet och konsulttjänster520 50 50 0 0 0 0 0 0

Inventarier, leasing och underhåll530 796 796 0 0 0 0 0 0

Förbrukningsmaterial535 1 298 1 298 0 0 0 0 0 0

Kosthåll 540 1 013 1 013 0 0 0 0 0 0

IT, tele och kommunikation550 3 057 3 057 0 0 0 0 0 0

Kostnader för transporter, frakt och resor560 232 232 0 0 0 0 0 0

Avskrivningar och internränta570 343 343 0 0 0 0 0 0

Övriga kostnader590 252 252 0 0 0 0 0 0

Ankomsregistrerade Fakturor599 0 0 0 0 0 0 0 0

Summa 65 602 63 692 0 0 0 0 0 1 910

Interna kostnader

Förvaltningsinterna kostnader, samtliga3 792 3 792 0 0 0 0 0 0

Summa 3 792 3 792 0 0 0 0 0 0

Kostnader totalt summa69 394 67 484 0 0 0 0 0 1 910

0 0 0 0 0 0 0 0

6 782

Överskott (+), underskott (-)

276

(konto 4023 projekt 9)

Netto

Resultatfond Kommentarer:

Investeringsbudget