Vilken betydelse har husdjur vid distansarbete för personer med olika anknytningsmönster?
En intervjustudie Anna Ollén Lindqvist
Psykologiska institutionen Examensarbete 30 hp
Självständigt arbete i psykologi för masterexamen Allmänt masterprogram i psykologi (120 hp) Vårterminen 2021
Handledare: Andrzej Werbart
What is the significance of pets in teleworking for people with different attachment patterns?
An interview study
EN INTERVJUSTUDIE Anna Ollén Lindqvist
Covid-19-pandemin har bidragit till social isolering och inverkat på vårt sätt att leva, inklusive arbetslivet. Studier har visat att husdjur har positiva effekter på människans välbefinnande vilket väcker frågan vilken funktion husdjur har vid distansarbete och distansstudier. Forskning har också visat att anknytningsmönster har betydelse för hur arbete upplevs. Syftet med studien var att undersöka husdjurens roll vid distansarbete för personer med olika anknytningsmönster. Sexton personer intervjuades och besvarade en enkät om anknytningsmönster. Intervjuerna bearbetades med tematisk analys.
Resultatet visade att husdjur upplevs ha betydelse för gemenskap, glädje och effektivitet vid distansarbete. Framför allt personer med otrygg anknytning upplevde att den psykiska hälsan påverkades positivt av husdjur. En styrka hos studien var det relativt stora antalet deltagare, medan en svaghet var en ojämn fördelning av anknytningsmönster. Studien visar att husdjur vid distansarbete kan ersätta kollegornas sociala funktion. Resultaten kan ha betydelse för de som behöver isolera sig och för arbetsgivare.
Till följd av covid-19 som förklarades som en pandemi 11 mars 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2020a), meddelade regeringar och hälsoorganisationer i de flesta länder att kommunikation mellan människor måste ske på avstånd och online (Besser, Flett, Nepon & Zeigler-Hill, 2020).
Det har uppmärksammats i media att många som fått isolera sig och/eller börjat arbeta/studera på distans har skaffat sig husdjur. Detta väcker frågan vilken roll husdjur spelar för dem som lever med olika begränsningar på grund av pandemin. Uppsatsen berör upplevelsen av distansarbete och distansstudier under pandemin och vilken betydelse husdjur kan ha för detta.
Av intresse undersöks också anknytningsmönster i relation till upplevelserna.
Enligt Statistiska Centralbyrån (2020) arbetar var tredje arbetande person hemifrån åtminstone någon dag i veckan. När pandemin kom våren 2020 blev det betydligt vanligare att arbeta i första hand hemifrån (Statistiska Centralbyrån) och antalet personer som arbetar hemma ökade drastiskt i hela världen (Hoffman, 2021). Statistiska Centralbyrån har gjort arbetskraftsundersökningar (AKU) som utgör frågor kopplat till covid-19-pandemin. I en av undersökningarna som genomfördes i oktober 2020 framkom det att 32.7 procent av deltagarna i åldern 15 till 74 år som arbetade hade jobbat hemifrån den senaste veckan. De som jobbade hemifrån mer än hälften av dagarna var 15.3 procent av de som hade arbete. I en undersökning som gjordes i maj 2020 var det dock 21.8 procent av de arbetande (Statistiska Centralbyrån).
Den 17:e mars uppmanade också Folkhälsomyndigheten (2020b) universitet att hädanefter bedriva all undervisning på distans.
En Novusundersökning som genomfördes 2017 (Svenska Kennelklubben, 2017) visade att 34 procent av hushållen i Sverige har sällskapsdjur. Vanligast var katter som fanns i 20 procent av
1Stort tack till mina deltagare i studien och till min handledare Andrzej Werbart som har varit ett stort stöd under processen.
hushållen medan 15 procent av hushållen hade hund. Svenska Kennelklubben uppger att katter och hundar i Sverige blir allt fler. Enligt studien av Young et al. (2020) har antalet husdjur i världen ökat till följd av covid-19-pandemin.
Anknytningsteori
Anknytningsteori handlar om att människor har en benägenhet att utveckla starka emotionella band med (knyta an till) specifika andra. Ett anknytningssystem utvecklas för att upprätthålla närhet mellan spädbarn och föräldrar/vårdnadshavare under tider av stress eller hot. Sett ur ett evolutionärt perspektiv är anknytningssystemets uppgift att främja överlevnad genom att upprätthålla närhet mellan vårdnadshavare och sårbara spädbarn, barn eller vuxna. Närhet minskar rädsla, ångest och oro och har till följd att individen kan engagera sig i andra livsaktiviteter bortom sådana känslor. När stressen minskat eller hotet försvunnit avaktiveras systemet. Om individen däremot inte upplever den trygghet som behövs förblir systemet delvis eller helt aktiverat. Kvaliteten hos tidiga relationer beror på hur mycket trygghet spädbarnet har upplevt från sina anknytningsfigurer (Bartholomew & Horowitz, 1991; Simpson & Rholes, 2017).
Enligt Ainsworth finns tre anknytningsmönster som spädbarnet utvecklar: "trygg",
"otrygg/ambivalent” och "otrygg/undvikande" (Bartholomew & Horowitz, 1991). Ett ytterligare anknytningsmönster tillkom senare som benämndes desorganiserad anknytning (Main & Solomon, refererad i van Ijzendoorn, Schuengel & Bakermans-kranenburg, 1999).
Dessa anknytningsmönster kännetecknas av olika sätt att relatera till andra. De med trygg anknytning uttrycker glädje över att se sina vårdnadshavare efter en separation samt söker trygghet hos dem vid stress. De med otrygg/ambivalent anknytning blir ambivalenta mot sina vårdnadshavare vid en återförening samt osäkra på om de ska söka trygghet hos dem. De som har en undvikande anknytning avstår kontakt med sina vårdnadshavare vid en återförening (Bartholomew & Horowitz, 1991). De med en desorganiserad anknytning kan bli apatiska och uppvisa motstridiga, desorienterade eller ängsliga beteenden (en blandning av de två ursprungliga otrygga; Main & Solomon, refererad i van Ijzendoorn et al., 1999).
Tidiga viktiga relationer speglar individens personlighet, vilket innebär att erfarenheten av relationen med vårdnadshavare formar upplevelsen av andra viktiga personer i vuxen ålder (Bartholomew & Horowitz, 1991; Sroufe, 2005). Enligt John Bowlby utvecklas mentala representationer, också kallade ’working models’, som speglar hur en själv upplevts lyckas att få viktig närhet/tröst från ens vårdnadshavare och senare vänner och kärlekspartners. De mentala representationerna formas jämte att individen blir äldre och guidar hur individen relaterar till framtida anknytningsfigurer. Framför allt vid upplevd stress formar de förväntningar, attityder och föreställningar om andra och om relationer (Bartholomew &
Horowitz, 1991; Simpson & Rholes, 2017).
Bowlby upptäckte att de mentala representationerna innefattar två komponenter: (1) Om anknytningsfiguren är villig att stödja och skydda en när så behövs och (2) om en själv ser sig som värd att få stöd och skydd när så behövs (Bartholomew & Horowitz, 1991). Baserad på senare studier utvecklade Bartholomew och Horowitz en modell om vuxen anknytning.
Modellen demonstrerar att det finns fyra sätt att relatera till andra i vuxen ålder: trygg anknytning kännetecknas av att se sig själv och andra i en positiv synvinkel, ambivalent anknytning karaktäriseras av att betrakta sig själv negativt och andra positivt, undvikande anknytning innebär att observera sig själv i en positiv synvinkel men andra i en negativ, och till sist innebär desorganiserad anknytning en tendens att se både sig själv och andra i en negativ synvinkel. Modellen kan också betraktas i ljuset av beroende och undvikande: trygg
anknytning; bekväm med andra och med att vara beroende av andra, ambivalent anknytning;
väldigt upptagen med att lägga energi på sina relationer, undvikande anknytning; avvisar andra och strävar efter att vara oberoende, och desorganiserad anknytning; rädd för närhet från andra och vill undvika nära relationer.
Distansarbete
Hill, Ferris och Märtinson (2003, s. 221) har definierat distansarbete som: ”ANY form of substitution of information technologies (such as telecommunications and computers) for work- related travel; moving the work to the workers instead of moving the workers to work”. Zhang, Yu, och Marin (2021, s. 797) karaktäriserar begreppet på delvis samma sätt fast betonar också heltidsarbete och eventuell förändring av arbetsplats som kännetecken: ”a work arrangement in which the employee resides and works at a location beyond the local commuting area of the employing organization’s worksite. The arrangement generally includes full-time telework and may result in a change in duty location to the alternative worksite”.
Gajendran och Harrison (2007) fann i en metaanalys att distansarbete oftast har positiva effekter på arbetstrivsel. Dock varierar upplevelsen. Hoffman (2021) som undersökte människors upplevelser av att arbeta hemma och på kontoret, fann att hälften av undersökningens deltagare föredrog att arbeta hemifrån och 40 procent föredrog att arbeta på kontoret. En annan studie visade å andra sidan ingen skillnad i arbetstrivsel mellan att jobba hemma och på kontoret bland hälften av deltagarna (Moretti et al., 2020). Forskarna i studien konstaterade att deras data stämmer överens med andra studier där en negativ korrelation var funnen mellan arbetstrivsel och ökat arbete hemifrån. Gajendran och Harrison (2007) fann dock att distansarbete leder till ökad upplevd autonomi. Hill, Ferris och Märtinson (2003) upptäckte dessutom att de som arbetar hemma har bättre balans mellan arbete och familjetid, vilket de uppgav skulle kunna förklaras av att de inte behöver pendla. Det bidrog till att tid sparades. Förutom detta rapporterade Moretti et al. (2020) att distansarbete leder till bättre kontroll över arbetets tidsschema.
Andra studier har visat att distansarbete kan upplevas negativt. Brist på direkta ramar för arbete och privatliv är en negativ aspekt, som kan leda till en konflikt mellan arbete och familj (Standen, Lamond & Daniels, 1999), speciellt då arbetaren själv kan välja vilka tider på dygnet arbetet sker (Golden, 2012). När arbetet blandas ihop med familjetid eller när en paus tas under arbetstiden för att lägga tid på familjeproblem kan det leda till dåligt samvete för arbetaren (Mann & Holdsworth, 2003). Förutom detta kan bristen på ergonomiska kontorsmöbler hemma motverka en hälsosam kroppshållning och medföra verk i rygg och nacke. Moretti et al. (2020) som studerade detta hos distansarbetare fann att 41.2 procent av de hade smärta i nedre rygg och 23.5 procent av de hade smärta i nacke. För distansarbetarna som hade ont i nacken och inte hade en dator med höj- och sänkbart stöd (50 procent av de med nacksmärta), försämrades smärtan. Utöver dessa negativa aspekter gör distansarbete också att möjligheten till att interagera med sina kollegor minskar som tenderar att bli isolerande. Att träffa kollegor fysiskt kan främja välbefinnande speciellt för de som bor ensamma (Hoffman, 2021). Även om kollegor kan samarbeta digitalt, främjar det inte den vänskap som vanligtvis kan uppstå på kontoret (Vayre & Pignault, 2014). Samtidigt möjliggör digital kommunikation att kontakten med kollegorna kan behållas (Zhang et al., 2021).
Distansarbete kan å andra sidan vara effektivt. Några studier har kommit fram till att människor är mer produktiva när de jobbar hemma (Hill et al., 2003; Mann & Holdsworth, 2003).
Metaanalysen av Gajendran och Harisson (2007) visade att distansarbete har fördelaktiga effekter på prestation. Moretti et al. (2020) som undersökte vilken påverkan distansarbete har
på upplevd produktivitet fann däremot att det var fler av deltagarna som blev mindre produktiva (39.2% vs. 29.4%). Däremot blev 39.2 procent av deltagarna mindre stressade, 27.5 procent uppgav att stressnivån var oförändrad och en tredjedel att den ökat. Enligt en studie av Mann och Holdsworth (2003) bidrar distansarbete till flexibilitet och kontroll över tid. Vittersø et al.
(2003) kunde dock inte hitta en sådan relation, inte heller en relation till bättre koncentration.
Husdjur
Vid distansarbete finns husdjuren vid ens sida under arbetsdagen (Delanoeije, 2020). Enligt Smolkovic, Fajfar och Mlinaric (2012) har relationen mellan människor och husdjur psykologiska, fysiska och sociala fördelar, speciellt för katt- och hundägare. Många skaffar husdjur för att uppfylla sina sociala behov. De kan fungera som icke-dömande vänner och känna ovillkorlig kärlek för sina ägare. Det har gjorts antaganden att bandet mellan människa och djur kan vara av samma kvalitet som interpersonella relationer.
Enligt studier har husdjur olika personligheter (Gartner, 2015). En studie från 1986 observerade att katter är alerta, sociala och lugna djur. En studie 12 år senare hittade fyra faktorer som kan förklara katters personlighet: neuroticism, tillmötesgående, extraversion och öppenhet (Gartner, 2015). Sällskaplighet kan ses både hos katter och hundar och egenskaper som nyfikenhet, aggressivitet, rädsla och aktivitet verkar vara relativt lika mellan arter. Ras verkar också spela in för personlighet (Gartner, 2015). Wilsson och Sundgren (1997) undersökte om ett beteendetest kunde användas för att välja hundar för olika former av arbete och uppfödning. De hittade att german shepherds har höga poäng på skärpa och försvarsmekanism och laborador retrievers på nervstabilitet och samarbete. De fann också att laborador retrievers reagerar mindre på skottlossning.
Arbetshundar och terriers har höga poäng på extraversion till skillnad från andra raser medan arbetshundar och pistolhundar har högre i träningsfokus. Renrasiga har fått lägre poäng på främlingsstyrd aggression, icke-social rädsla och beröringskänslighet (Gartner, 2015).
Humphrey studerade german shepherds temperament och observerade att det kan förklaras av till exempel intelligens, energi, förtroende, vilja att bita människor, kamp och flyktinstinkt, vakenhet, nyfikenhet, uppmärksamhet och tillgivenhet. Det finns dock studier som inte har hittat några rasskillnader. En studie där 13 097 hundar och 31 raser undersöktes visade inga skillnader både inom och mellan raser (Gartner, 2015).
Vitulli (2006) antar att hundar har en god förmåga att läsa av sina ägares känslor. De verkar enligt Vitulli bemöta känslor av glädje genom att bli glada eller sympatisera vid känslor av sorg.
Custance och Mayer (2012) som undersökte hundars empatiska förmåga observerade ett sådant beteende när deras ägare låtsades att gråta. Deras beteende tolkades dock mest som en känslomässig smitta i kombination med en tidigare inlärningshistorik. De konstaterade att det också kunde vara ett uttryck för ångest och egoistiskt tröstsökande i stället för ett empatiskt motiverat tröstsökande, även om de till exempel tröstade eller slickade sina ägare eller grät.
Forskarna spekulerade i att det också kunde bero på nyfikenhet (Custance & Mayer, 2012).
Husdjur är i behov av människans omsorg och medkänsla. De har betraktats som familjemedlemmar i många kulturer världen över, vilket har lett till att husdjur förlitar sig på att få omsorg från människor för att bevara välbefinnande (Vincent, Mamzer, Zenithson &
Farkas, 2020). Att ha husdjur är inte bara positivt för ägaren utan också för husdjuret. Det kan bekräftas genom att husdjuren svarar på beröring från sin ägare. Initiation till beröring indikerar att husdjuret upplever det som positivt (Young et al., 2020). Enligt Heotis (2021) uppfattas bandet mellan människa och djur som tillgivet och vänskapligt från bådas sida. Tämjande har
visat sig starkt bidra till att hundar bygger upp nära tillgivande band med sina ägare (Custance
& Mayer, 2012). Young et al. (2020) fick dock fram att det finns skillnader i hur husdjur interagerar med sina ägare, vissa gillar att gosa mycket medan andra gillar det mindre. Enligt Hoffman (2021) kan beteende och ålder hos husdjuret såväl som vilken typ av husdjur spela in.
Heotis (2021) visade dock att närheten mellan människor och deras husdjur bidrar till icke- dömande stöd och ovillkorlig kärlek.
Även om husdjur för med sig glädje (Young et al., 2020), kan de utveckla beteenden som för människan upplevs som negativa. Dessa beteenden kan uppstå på grund av att husdjuret inte får sina beteendemässiga, fysiska och/eller sina psykiska behov tillfredsställda (Delanoeije, 2020). Det finns studier som visar att starka band mellan husdjuren och deras ägare har ett samband med ökad depression och ensamhet och kan predicera sårbarhet eller ökad ångest hos ägarna (Ratschen et al., 2020). Studien av Young et al. (2020) visade att husdjursägare kan uppleva relationen med husdjuren som krav på att interagera med beröring.
Husdjur vid arbete hemma
Att ta hand om sitt husdjur under tider som är osäkra och oförutsägbara kan skapa en känsla av trygghet och mening för både husdjuren och sina ägare. Under covid-19-pandemin kan husdjur därför ha stor betydelse för socialt stöd, tillhörighet och tröst (Heotis, 2021). I en studie av Young et al. (2020) framkom att 90 procent av deltagarna ansåg att beröring från sina husdjur bidrar till hälsa. Det inkluderar tröst, avslappning och känsla av kontakt. Detta konstaterar Young et al. tyder på att beröring mellan människa och djur kan ersätta beröringen mellan människor, som går förlorad till följd av covid-19-pandemin (Young et al.). Att klappa ett husdjur hjälper att reglera känslor och motverkar stress (Heotis, 2021). Young et al. (2020) föreslår att husdjur kan inverka inte bara på hälsan utan också på människors arbetsprestationer.
Vid distansarbete blir husdjurens närvaro en naturlig del av arbetsdagen (Delanoeije, 2020) och de kan stå för en del av det sociala stöd som kollegor utgör på en arbetsplats. Husdjur kan troligtvis, som en stödjande partner kan, gagna den anställdas förmåga att arbeta hemma och kanske även motivera arbetstagaren till att släppa arbetet när så behövs (Delanoeije, 2020).
Huruvida husdjuren kan minska problem som distansarbete för med sig beror dock på vilka aktiviteter de gör tillsammans (Hoffman, 2021). Det är möjligt att husdjuren kan hjälpa arbetstagaren att bättre koncentrera sig i arbetet och förbättra deras prestation. Några kanske också ser det som en lättnad när de kan lägga tid på att bemöta sina husdjurs behov (Delanoeije, 2020).
En fördel med att ha hund är att de gör att ägarna träffar andra människor när de är ute och promenerar. På så sätt kan de hjälpa till att kompensera känslor av social isolering som individer kan uppleva när de arbetar på distans, framför allt om de träffar samma människor varje dag under promenaderna (Hoffman, 2021). Dessutom framkom det i studien av Väätäjä et al. (2018) att hundägare påverkas positivt när deras hundar är glada.
Enligt Westgarth, Christley, Marvin och Perkins (2017) motiverar också hundar sina ägare att upprätthålla fysisk aktivitet. Westgarth et al. fann att den primära motivationen att promenera med sin hund var uppfattningen att hunden behöver träning. Det visade sig i studien att det dock var ägarnas välbefinnande som främjades mest av promenaderna. Känslan av ansvar att gå ut med hunden berodde framför allt på hundens behov, men också vad ägaren behövde och om ägaren hade förmågan att bemöta hundens behov. Hoffman (2021) menade att rutiner som människor bygger upp med sina husdjur, till exempel hundpromenader, kan hjälpa distansarbetaren att sätta gränser för när arbetsdagen slutar och när den börjar (Hoffman, 2021).
Hundpromenader skulle också kunna bidra till strukturella pauser som Delanoeije (2020) i sin studie, anger kan förbättra välbefinnande och effektivitet.
Som ovan redovisats finns många positiva aspekter av att ha husdjur vid distansarbete. En studie har dock visat att vissa tycker att de blir distraherade av sitt/sina husdjur vid distansarbete (Applebaum et al., 2020). Katter kan till exempel förhindra att e-postmeddelanden skickas felfritt och hundar kan bidra med störande ljud i bakgrunden under ett arbetsmöte (Delanoeije, 2020).
Arbete och anknytning
Enligt Harms (2011) har människors anknytningsmönster en roll på arbetsplatsen. Studier har till exempel visat att det finns skillnader i arbetstrivsel (Hardy & Barkman, 1994), hur relationen till kollegor upplevs och hälsa beroende på anknytningsmönster (Harms, 2011). Joplin, Nelson och Quick (1999) som undersökte heltidsarbetande studenter fann att trygg anknytning hade ett negativt samband med upplevd social dysfunktionalitet. De observerade också att ambivalent anknytning och undvikande anknytning var negativt associerat med hälsa samt fann ett negativt samband mellan undvikande anknytning och socialt stöd och ett positivt samband mellan ambivalent anknytning och socialt stöd från medarbetare. Detta resultat går delvis emot Harms (2011) resultat i en översiktsartikel att de med en ambivalent anknytning tenderar att oroa sig mer över relationen med kollegor än de med en trygg anknytning.
Syfte och frågeställningar
Covid-19-pandemin har bidragit till att folk blivit uppmanade eller ombedda att arbeta och studera på distans. Ett flertal studier har gjorts på hur människor upplever distansarbete och distansstudier men inte så mycket på vilken roll ett husdjur kan ha i dessa situationer. Samtidigt rapporterar massmedia om ökad efterfrågan på hundar, katter och andra husdjur. Det verkar också saknas kunskap om ifall anknytningsmönster har betydelse för upplevelsen av husdjur vid distansarbete. En studie om detta kan visa hur husdjur upplevs påverka arbets- och studietrivsel på distans och bidra med förståelse för vilka som gynnas mest. Resultaten från den här studien kan ge människor som överväger att skaffa husdjur insikter om vad detta skulle innebära vid distansarbete och distansstudier. Syftet med studien var att undersöka husdjurens betydelse för upplevelsen av distansarbete och distansstudier under covid-19-pandemin för personer med olika anknytningsmönster. Mer precist studerades följande frågeställningar:
1. Vilken betydelse har husdjur för upplevelsen av distansarbete och distansstudier?
2. Hur skiljer sig upplevelserna mellan personer med trygg och med otrygg anknytning?
Metod
En kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning genomfördes och självskattningsformulär delades ut. Valet av intervju som insamlingsmetod motiverades av att studien syftade till att få djupgående förståelse för hur det upplevs att ha husdjur vid distansarbete och distansstudier.
För att få den förståelsen försökte intervjuaren att inta ett öppet, inbjudande och empatiskt förhållningssätt (Kvale & Brinkman, 2014; Paton, 2002). Anknytningsmönster mättes med ett självskattningsformulär som kopplades till deltagarnas upplevelser i intervjuerna.
Deltagare
Urvalskriterierna var (1) att deltagarna är 18 år eller äldre, (2) att de arbetar på distans på grund av covid-19-pandemin, (3) att de kan prata och skriva svenska, (4) har en mailadress, (5)
samtycker till och kan bli intervjuade online (via zoom) och (6) har husdjur (hund, katt eller andra husdjur). En annons (appendix 3) med information om studien skickades ut på sociala medier (Facebook), med förhoppningen att distansarbetare och distansstuderande skulle anmäla sig. En deltagare rekryterades genom annan kontakt än sociala medier. Deltagarna bestod av 16 personer, varav nio distansarbetade, sex distansstuderade och en som både distansarbetade och distansstuderade i Sverige. Uppgifter som anställningsform, vilken arbetsgivare distansarbetarna hade eller vad studenterna studerade samlades inte in. Åldern för deltagarna var mellan 21 och 50 år och medelåldern 32.9 (SD = 8.71, Mdn = 30.50). Det var 15 kvinnor och en man. Av deltagarna var 12 sambo och fyra särbo. Fyra hade egna barn som bodde hemma. Ingen ersättning utgick.
Instrument
En semistrukturerad intervjuguide (och en kompletterande intervjuguide; se Appendix 1 och 2) som är baserad på rekommendationer i Kvale och Brinkmann (2014) och Paton (2002) och ett självskattningsformulär användes under intervjun. Exempel på intervjufrågor var ”Hur är det att ha husdjur?”, ”Hur upplever du distansarbete/distansstudier allmänt sätt?” och ”Hur är det att ha husdjur när du distansarbetar/distansstuderar?”. Självskattningsformuläret var Relationship Questionnaire (RQ) utformad av Bartholomew och Horowitz (1991) som mäter anknytningsmönster med en sjugradig Likert-skala. I RQ finns beskrivet fyra olika sätt att uppleva relationer till andra (A = Avvisande undvikande, B = Trygg självständig, C = Otrygg ängslig [ambivalent], D = Otrygg undvikande [desorganiserad]). RQ är en kliniskt beprövad och teoretiskt väl förankrad bedömning av personlighet.
Procedur
Deltagarna fick både skriven och muntlig information om studien och data samlades in vid ett tillfälle. En annons (se appendix 3) lades ut på sociala medier (Facebook)där även länk till mer information och till samtyckesblankett fanns. Deltagare anmälde sig frivilligt. När deltagare anmälde sig fick de ett e-postmeddelande med självskattningsformuläret, som de rekommenderades fylla i innan intervjun. Samtliga intervjuer spelades in och genomfördes online på mötesplattformen Zoom. Under mötet fick deltagaren information om studien (syftet med studien, hur intervjun skulle gå till och vilka etiska principer som gällde). Inledningsvis under intervjun ställdes demografiska frågor. Från och med att intervjun startade till att den slutade var Zoom-kameran avstängd. Efter intervjun blev intervjupersonen tillfrågad att starta kameran och ombedd att verbalt besvara frågorna i självskattningsformuläret, varefter intervjuaren tackade för mötet. Intervjun pågick i omkring 30 minuter.
Kompletterande intervju
I tre av intervjuerna hade intervjuaren missat att ställa vissa frågor och då genomfördes en kompletterande intervju. Detta gick till så att deltagaren blev kontaktad via e-post om förfrågan att delta i en ytterligare intervju. Dessa kompletterande intervjuer skedde liksom de andra intervjuerna på mötesplattformen Zoom med kameran avstängd och ljudinspelning påslagen.
De pågick i cirka 10 minuter. I e-postmeddelandet och vid intervjutillfället informerades deltagaren om anledningen till den uppföljande intervjun.
Databearbetning
Insamlade data analyserades induktivt och kvalitativt utifrån en tematisk ansats (Braun &
Clarke, 2006). Tematisk analys är en välanvänd metod för att analysera kvalitativa data. Trots att en induktiv ansats användes betyder det dock inte att analysen är befriad från egna erfarenheter och föreställningar. Ambitionen var dock att försöka analysera deltagarnas
upplevelser. Nedan beskrivs steg för steg Braun och Clarkes analysmodell där också den här studiens analysprocess beskrivs i linje med deras modell.
Fas 1: Bekanta sig med data
Den första fasen handlar om att transkribera data och aktivt och upprepat läsa sitt datamaterial (Braun & Clarke, 2006). Transkriberingen av den här studiens data genomfördes ordagrant dels under och dels efter intervjufasen där också datamaterialet lästes aktivt. Som Braun och Clarke nämner är det inte ett måste att all data behöver vara insamlad för att börja analysen, så när varje intervju var färdig antecknades tankar och reflektioner som ansågs relevanta för studien.
Fas 2: Generera initiala koder
Här handlar det om att på ett systematiskt sätt ta ut koder ur materialet och föra ihop data som är relevant för varje kod (Braun & Clarke, 2006). Detta gjordes för forskningsfråga ett med hjälp av tabeller som utformades i Word där koder som tagits fram från transkriberingarna sammanställdes. Data som överensstämde med varje kod fördes samman och sorterades in i domäner som enligt Hill et al. (2005) är en raster för att gruppera och segmentera data.
Fas 3: Leta efter teman
I denna fas förs koder samman till potentiella huvudteman och underteman och data relevant för varje tema samlas ihop (Braun & Clarke, 2006). Antalet koder som ingår i temana för den här studien rapporteras enligt frekvensbenämningar formulerade av Hill et al. (2005): generellt
= 15-16, typiskt = 9-14 och variant = 2-8. De koder som kunde föras samman till ett tema i denna analys kombinerades i tabellen och varje tema, som placerades i nära anknytning till koderna, fick en egen färg för att särskilja dem. Undertemana fick samma färg som tillhörande huvudtema. Enligt Braun och Clarke kan det vara till hjälp att visuellt representera temana så att det blir lättare att sortera dem. Koder som inte ansågs passa till något tema utelämnades.
Braun och Clarke anger att textutdrag inte bör tas bort förrän de har undersökts i detalj, vilket är avsett att göras i fas fyra.
Fas 4: Granska teman
Här undersöks ifall temana fungerar i relation till koderna och hela datamaterialet och genererar en tematisk karta över analysen (Braun & Clarke, 2006). De framtagna temana reviderades. Det kom fram att vissa teman inte kunde betraktas som teman, vilket ledde till att de delades upp i två teman eller fler, eller fördes samman så att data inom temana överensstämde med varandra och så att varje tema skilde sig tydligt åt. Braun och Clarke kallar det homogenitet och heterogenitet där det första handlar om att data inom temana ska överensstämma med varandra och det senare att temana ska skilja sig tydligt åt från övriga. Koder som inte passade i något tema togs bort medan andra koder fördes samman till nya teman. När temana hade reviderats framställdes en karta för hand där relationen mellan temana utforskades utifrån den första forskningsfrågan. Braun och Clarke anser att det finns ett behov av att granska så att temana är en giltig representation av datainnehållet som helhet. En giltig representation beror på den teoretiska bakgrunden och den använda analysmetoden (Braun och Clarke). Koder som hade missats att tas ut från datasetet fördes samman med innehavande teman. Kodning anger Braun och Clarke är en organisk process.
Fas 5: Definiera och namnge teman
Enligt denna fas är meningen att förfina varje tema och den övergripande analysen för att generera tydliga definitioner och namn för varje tema (Braun & Clarke, 2006). Varje tema förfinades och justerades så att de ännu tydligare skulle hänga samman med varandra och med texten som helhet. Avsikten var att hitta en essens i varje tema och berättelsen överlag och vilka
aspekter av data som varje tema fångar. Därför sammanfattades varje tema med meningar.
Därefter genomgicks varje tema för att tydliggöra dess innehåll genom att undersöka koderna, sorterade dem så att de hänger samman med rätt tema. Teman och koder skrevs om för att fånga en essens. Det undersöktes även om de överlappade. Det medförde att ytterligare teman fördes samman eller delades upp så att en del av datan fördes samman med ett tema och annan data med ett annat. Även nya teman skapades. Braun och Clarke uppger att man här ska tänka på vilka namn temana ska ha i den sista analysen. Detta har varit avsikten från början till slutet av analysprocessen.
Fas 6: Författa rapporten
Den slutliga fasen handlar om att ta fram breda och övertygande exempel som kan beskriva berättelsen samt se över om analysen av materialet svarar på forskningsfrågorna och att sammanställa rapporten. Det är viktigt att texten och extrakt är koncisa, sammanhängande, logiska, icke-repetitiva och intressanta. Extrakten måste täcka tillräckligt av data som varje tema utgör (Braun & Clarke, 2006). Breda och beskrivande exempel och extrakt användes för att fånga essens i varje tema. Rapporten skrevs som en analytisk narrativ.
Etik
Forskaren behöver ha ett etiskt förhållningssätt och bedöma nyttan med studien i relation till potentiella nackdelar för de medverkande (Vetenskapsrådet, 2017). För denna studie bedömdes risken som relativt liten att deltagarna på något sätt skulle påverkas negativt eftersom inga känsliga personuppgifter bearbetades och inga fysiska ingrepp utfördes. Inte heller syftade undersökningsmetoden att inverka på deltagarna psykiskt eller fysiskt. Etiska principer som av Vetenskapsrådet anses som viktiga följdes dessutom, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Deltagarna blev informerade om studiens syfte, att medverkan var frivillig och kunde avslutas när som helst. Allt detta informerades deltagarna om både i annonsen och vid intervjutillfället. Samtyckesblanketten kunde deltagarna fylla i digitalt efter att de anmält sig som undersökningsdeltagare. Deltagarna blev informerade om att deras medverkan kommer att behandlas konfidentiellt och att information om dem enbart kommer användas i denna studie. Att intervjun skulle spelas in fick de veta i början av Zoommötet. Demografisk information inhämtades innan inspelningen började och deltagarna hade möjlighet att ställa frågor innan intervjun. Samtliga deltagare fick ett nummer så att de skulle avidentifieras. Likaså, vid transkriberingen, togs information bort som kunde utgöra risk för identifiering. All information behandlades enligt GDPR.
Resultat
Respondenternas beskrivningar av erfarenheter och upplevelser har i resultatdelen först sorterats in i tre tematiska domäner som ger svar på den första forskningsfrågan: (1) upplevelsen av distansarbete hos personer som har/har skaffat sig husdjur (tre teman), (2) upplevelsen av egna husdjur av personer som distansarbetar (fyra teman) och (3) betydelsen av husdjur för upplevelsen av distansarbete (tre teman). Avslutningsvis i resultatdelen redovisas hur upplevelserna skiljer sig mellan trygg och otrygg anknytning. Distansstudier användes hädanefter som synonym till distansarbete. I Tabell 1 presenteras samtliga teman och underteman inom de tre tematiska domänerna samt andel personer med trygg och otrygg anknytning.
Tabell 1. Teman och underteman med respektive frekvens samt andel personer med trygg eller otrygg anknytning
Teman och underteman (N = 16) Frekvens Trygg
(N = 11)
Otrygg (N = 5) Tematisk domän 1: Upplevelsen av distansarbete hos personer som har/har skaffat sig husdjur
1.1: Distansarbete upplevs ha betydelse för arbetstrivsel
16 (100%) Generellt 11 (100%) 5 (100%) 1.1.1: Distansarbete ger frihet 9 (56%) Typiskt 8 (73%) 1 (20%) 1.1.2: Dålig arbetsmiljö 7 (44%) Variant 6 (55%) 1 (20%) 1.2: Gemenskapen med kollegor och
kurskamrater går förlorad
15 (94%) Generellt 10 (91%) 5 (100%) 1.3: Distansarbete är effektivt 14 (88%) Typiskt 10 (91%) 4 (80%) Tematisk domän 2: Upplevelsen av egna husdjur av personer som distansarbetar eller distansstuderar
2.1: Husdjur har personlighet 16 (100%) Generellt 11 (100%) 5 (100%) 2.1.1: Hunden är lycklig att bara vara 7 (44%) Variant 4 (36%) 3 (60%) 2.1.2: Hunden har empati 4 (25%) Variant 3 (27%) 1 (20%) 2.2: Husdjur är sociala varelser 14 (88%) Typiskt 10 (91%) 4 (80%)
2.2.1: Husdjur har behov av människans närvaro
14 (88%) Typiskt 10 (91%) 4 (80%) 2.3: Husdjur är bra på att bygga starka
relationer
16 (100%) Generellt 11 (100%) 5 (100%) 2.3.1: Husdjur får och ger villkorslös
kärlek
12 (75%) Typiskt 8 (73%) 4 (80%) 2.4: Husdjur bidrar generellt till glädje
och frustration
15 (94%) Generellt 11 (100%) 4 (80%) Tematisk domän 3: Betydelsen av husdjur för upplevelsen av distansarbete
3.1: Husdjur har social betydelse vid distansarbete
15 (94%) Generellt 11 (100%) 4 (80%) 3.1.1: Vid distansarbete får man tid
med sina husdjur
9 (56%) Typiskt 7 (64%) 2 (40%) 3.1.2: Husdjur ersätter
kollegornas/kurskompisarnas sociala funktion
5 (31%) Variant 3 (27%) 2 (40%)
3.1.3: Hunden bidrar till att respondenten träffar andra människor
3 (19%) Variant 2 (18%) 1 (20%)
3.2: Husdjur bidrar till att distansarbete blir roligt
12 (75%) Typiskt 7 (64%) 5 (100%) 3.3: Husdjur bidrar till att distansarbete
blir mer effektivt
16 (100%) Generellt 11 (100%) 5 (100%) 3.3.1: Husdjur bidrar till psykisk
hälsa vid distansarbete
7 (44%) Variant 3 (27%) 4 (80%) Not. Frekvensbenämningar följer regler formulerade av Hill et al. (2005): generellt = 15-16, typiskt = 9-14, variant = 2-8. Trygg/otrygg anknytning är mätt med Relationship Questionnaire (RQ) utformad av Bartholomew och Horowitz (1991).
Tematisk domän 1: Upplevelsen av distansarbete hos personer som har/har skaffat sig husdjur
Analysen visade på tre huvudteman i den här domänen som speglar upplevelsen av distansarbete.
Tema 1.1: Distansarbete upplevs ha betydelse för arbetstrivsel
Generellt upplevde respondenterna att distansarbete har betydelse för arbetstrivsel.
Respondenterna hade både positiva och negativa upplevelser som varierade över tid. En del sa till exempel att det var svårast i början medan andra sa att det var tråkigt i längden. Det kunde vara jobbigt i början men bättre senare, att fördelarna insågs senare. En kombination av distansarbete och att arbeta på plats var ett alternativ som var positivt för arbetstrivseln. Det kunde å andra sidan också upplevas bättre att bara arbeta på plats eller bara arbeta på distans.
Alltså jag kände att det var jättejobbigt i början, men sen nu, nu tycker jag att det är hur bra som helst och känner inte alltså att jag behöver åka dit igen, knappt… Ja, det passar mig bra i all, både med och ha alla djur och mitt liv i stort liksom, med min dotter om det händer, alltså, det blir lätt stressigt liksom så här precis när man ska åka så kanske hon får en kramp och, alltså oftast är dom, då vill man ju vänta en stund alltså så här.
Det kunde också upplevas som bara skönt eller en kombination av ovant och skönt i början av distansarbetet under pandemin, men tråkigt i längden. Det kunde dessutom gillas såväl som ogillas helt. Att gå över till distansarbete var en stor omställning. Det var svårt att komma in i en ny rutin.
Jag tycker att det har sugit rakt igenom om jag får uttrycka mig så. Nej, alltså jag är för, jag är ganska extrovert, har ganska stora sociala behov så, vem har inte det, det har väl alla människor, men, ja, nej, jag har inte alls gillat det… Men liksom generellt för studiemotivationen, för något slags allmänt välbefinnande egentligen fysiskt, psykiskt och socialt så har [det] definitivt försämrats… Ja så att det, om jag ska ta det väldigt brett så tycker jag att nej, ingenting positivt har kommit av det faktiskt.
Undertema 1.1.1: Distansarbete ger frihet
Ett typiskt tema som nämndes var att distansarbete för med sig en känsla av kontroll över arbetet. En del ansåg att det är skönt att kunna lägga upp ett eget schema, som att se en föreläsning när helst en själv vill, medan andra tyckte det är mer flexibelt. En aspekt som gillades var att ha mer tid att gå ut och ta promenader. Till exempel att det finns mer tid att gå i skogen men också mer tid att komma ut och träffa andra människor.
Jag kommer ju aldrig för sent till jobbet för jag är ju redan där, så det passar nog mig…
att jobba hemma liksom… Alltså eftersom det är ett administrativt arbete mycket så kan man välja lite själv när man vill alltså, vill jag åka och, ja, ut och springa eller nånting så kan jag göra det mitt på dan och jobba lite mer kväll….
Undertema 1.1.2: Dålig arbetsmiljö
En variant var upplevelsen att arbete hemma kunde föra med sig försämrat fokus och dålig hållning. Det kunde upplevas svårt att skilja på jobb och privatliv, svårt att upprätthålla ramarna mellan jobb och privatliv och svårt att fokusera samt lätt att tappa disciplinen. Det kunde upplevas lättare att skilja på jobb och privatliv då man arbetade på plats på kontoret.
… Det är typ och ha ett fast ställe vart man jobbar också… lite mer skillnad mellan när man är hemma och när man jobbar, det tycker jag kan vara svårt ibland, när man jobbar hemifrån då blir det också att jag, men jag tror jag jobbar lite mer på helgen om det behövs, även om det är en flexibilitet och kunna göra så att säga, ja men ”[jag] behöver inte jobba den timmen [då] jag pratar med dig” till exempel eller något sådant. Jag skulle typ inte göra det om jag hade varit på kontoret men om man sitter hemma kan man ju flexa lite mer på timmarna och så, det gör ju allt lite lättare. Men det, att vara på kontoret [ser man] mer skillnad på vad som är vad, vad som är jobb och vad som är hemma.
Arbetsmiljön kunde ge smärta i rygg och axlar. En del pratade om arbetsutrustningen som finns i hemmet och hur det kan försvåra situationen. Till exempel upplevdes inte köksbordet som en bra arbetsutrustning. Material från arbetsgivarens arbetsplats ansågs också ta upp mycket plats i hemmet vilket var negativt.
Ja alltså ganska ofta så vill [min hund] komma och ligga på mina fötter när jag sitter och jobbar. Det är ju lite jobbigt för man sitter ju ändå ganska dåligt när man sitter hemma och då ska han ligga där, jag [går ej att höra/förstå] ju inte flytta på fötterna och han måste ligga på dom också, han måste omfamna mina fötter ofta. Så det blir ju rätt så här besvärligt för rygg och axlar.
Tema 1.2: Gemenskapen med kollegor och kurskamrater går förlorad
Respondenterna upplevde generellt att kontakten med kollegor och kurskamrater blir mindre vid distansarbete. Det blir inte samma interaktion som det blir vid fysiska möten och det är svårare att ha diskussioner online. En del upplevde det tråkigt att inte träffa dem lika ofta och andra ledsamhet över att kallpratet försvinner. Det kunde också handla om att sakna dem och att inte känna sig lika delaktig i arbetsgruppen.
… Jag brukar säga det, ibland känns det som att alla har dött och jag av någon anledning vaknar upp fortfarande och bara jobbar på liksom… vi hörs ju i telefon men det blir ju inte det här spontana liksom, som ”vad gjorde du i helgen aha vad roligt att du har varit och gjort någonting” så att, det som har förändrats är väl att relationen med kollegorna har blivit mer strikt, handlar om jobb nu för att när vi ringer till varandra så ringer vi till varandra om jobbrelaterade grejer, medans på plats var det mer att vi också såklart pratade om jobbrelaterade grejer men att det också kunde vara privata grejer.
Det kunde också upplevas påfrestande eller svårare att fokusera av att inte ha lika mycket fysisk kontakt med kollegorna, av att de inte finns i närheten. Det är en sorts trygghet som försvinner.
En variant var att det är svårare att lära känna nya kollegor och kurskamrater.
… och så blev det ju lite svårare när man inte kunde diskutera vissa saker, för jag har kört sån här, alltså fristående kurser hela tiden så att det är ju nya folk hela tiden i kurserna och då lär man liksom inte känna folk på samma sätt och då får man inte igång diskussioner på samma sätt.
Tema 1.3: Distansarbete är effektivt
Typiskt tyckte respondenterna att distansarbete förbättrar prestation och ger mer tid. Många tyckte tid sparas på att slippa pendla eller att tid sparas på morgonen. Det kunde också upplevas lättare att fokusera hemma. Inspelade föreläsningar ansågs som positivt då de kan spolas fram och tillbaka och pausas. Arbetet blir effektivare av att kollegor inte kan ställa lika många frågor vid distansarbete. Det kunde ge energi. Det upplevdes effektivt att frågorna istället ställs online
eller via telefon. Det kunde också upplevas effektivt av att kunna plugga när man är som piggast.
Sen just det här rena kontorsarbetet som sker på kontoret, det som försvinner när man jobbar hemma, det är ju [det] här korridorsnacket om man säger och… som bara hoppar in på ens kontor och frågar saker. Numera måste man ju, jobbar man hemifrån då måste man ju ringa eller skicka något chattmedelanden eller sådana saker för och fråga saker, då blir ju det ett steg längre bort egentligen så att, på det viset så blir man ju mindre störd när man jobbar hemifrån och då blir ju det effektivare, man hinner med mer helt enkelt.
Man kanske kan plugga lite mer när man är själv. Känna att man är som piggast eller vad man, alltså att man mer kan ställa in dygnet som man själv vill ha det. Jag är ju inte en sådan morgonperson utan jag kanske sover lite längre och så kan jag plugga lite senare och det passar mig mycket mer för då kan jag vara pigg längre.
Tematisk domän 2: Upplevelsen av egna husdjur av personer med olika anknytningsmönster I analysen för den här domänen genererades fyra huvudteman.
Tema 2.1: Husdjur har personlighet
Generellt upplevde respondenterna att husdjur har olika egenskaper. Det kunde vara att de är roliga, att de tycker om att mysa, att de beter sig som barn, att de är härliga, keliga, tama, glada, trevliga, rädda, lata, oroliga, blyga eller upplevas lätta på stämningen. Hunden beskrevs ibland som att den uppvisar känslor av rädsla. Till exempel kunde hundarna vara rädda för andra människor eller rädda när det blåser ute. Hunden kunde upplevas ha stark flyktinstinkt och vara benägen att vakta, eller att den tycker om att gå i skogen, inger ett lugn och inte bidrar till ångest.
[Katterna] är jättemysiga, en går ut och två är bara inne, alltså, för att de ville och sen har vi ju två hundar. En chihuahua som är lite, alltså, trött, inte så jätterolig faktiskt. Ja, [hon]
tycker inte om barn och… hon tycker inte om folk, hon tycker bara om oss… Vi köpte en till hund för att vi tyckte att [chihuahuan] var lite tråkig, då läste vi på lite mera, och den här är ju mera sällskaplig och lite mer tålig, alltså jag tänker att [chihuahuan], att hon är så rädd för att hon är så ömtålig, alltså hon är liten och skör.
Undertema 2.1.1: Hunden är lycklig att bara vara
En variant var att hunden har förmågan att vara nöjd oavsett vad som händer. Hunden kunde upplevas som att alltid vara glad eller alltid vara glad att se en. Hunden beskrevs också visa att saker och ting inte behöver vara så komplicerat. Hunden upplevs inte förvänta sig saker som vi människor gör av varandra, han förväntar sig bara att få vara med.
När [min hund] blir glad över att se mig eller typ när min mamma kommer på besök så liksom exploderar det i huvudet på honom för att han blir så glad liksom. Lika glad varje gång och så har man gått ner i tvättstugan två minuter och kommer tillbaka så är han lika glad som om man varit borta i tre timmar, det är liksom ingen skillnad.
Undertema 2.1.2: Hunden har empati
En variant var att hunden kan läsa av ens känslomässiga tillstånd. Respondenterna upplevde att hunden har förmågan att känna ens känslor, både positiva och negativa och trösta när de märker att en är ledsen, till exempel genom att slicka ens tårar. Hunden kan känna av till exempel glädje eller sorg.
Jo men man, om man är ledsen eller glad, då är det ju alltid han liksom, han känner ju liksom innan man själv känner av känslor, så är ju liksom djur. Dom vet ju allting liksom innan man själv, känns det ju i alla fall ibland. Man vet inte själv om det… det är ju skönt.
[Min hund] är ju alltid den som liksom knyter samman och liksom inger ett lugn kan man säga, är det någon som mår lite så där dåligt liksom, då är det som att hon liksom känner av så, då vill man gärna ha henne nära och hon finns ju för alla liksom.
Tema 2.2: Husdjur är sociala varelser
Respondenterna upplevde som en variant att husdjur har social förmåga. Det kunde innebära att katten är tydlig med vad han vill, att hunden lyssnar när den blir tilltalad eller att katten och pygmémössen är bra att prata med om något är jobbigt.
De väcker… alltså förtroende, för att jag kan vända mig till dem om det skulle vara något jobbigt eller om jag behöver hjälp med någonting, att de har kompetens, de verkligen, de stöttar liksom. Så de blir lite av en trygghet också.
Det kunde också handla om att uppleva sina katter som människor eller hunden som en terapihund: ”[Min hund] är bra med människor och särskilt de som vi jobbar med. Så hon har ett lugnande och de tycker det är roligt och det blir lite, lite som en terapihund fast det inte är det”.
Undertema 2.2.1: Husdjur har behov av människans närvaro
Typiskt upplevde respondenterna att människans omsorg är en nödvändighet för husdjurs välbefinnande. Det kunde vara att hunden upplevs vara beroende av en, väntar på att få vara nära en hela dagarna, att katterna är närgångna, att hunden inte kan eller vill vara ensam men också att hunden kan vara ensam. Att resa bort från husdjuren upplevdes orimligt om de inte fick sällskap.
Det är ju supermysigt, man märker ju, [min hund] gillar ju det, hon vill ju vara så nära oss som möjligt hela tiden. Så hon har ju lite utmaningar med att vara själv. Det funkar inte alls för henne, hon har aldrig varit själv.
Tema 2.3: Husdjur är bra på att bygga starka relationer
Respondenterna upplevde generellt att husdjuren är en viktig del i deras liv. Det kunde vara att de är mysiga att gosa med, att de ger kärlek, att de får en att må bra genom att vistas i ens närhet, att det är mysigt och att de väcker varma, starka känslor. Hunden kunde vara en bäste vän och beskrevs förbättra sömnen. Det kunde också handla om att sakna husdjuren, att älska dem och att det skulle vara tomt utan dem.
Men liksom känslor för mig så här, det är ju jättestarkt, jag trodde inte att det skulle vara så här starkt och ha en hund. Ja, jag tänker bara så här… vi säger att [sambon] och jag är ute och går med henne, du vet man kan bara titta på henne ”men kolla vad söt hon är när hon går där och bara vickar på rumpan framför oss liksom”. Nej men alltså det är så mycket, man blir så glad av att ha henne nära, bara av att hon är.
Ibland är han borta en vecka från oss så det är så här, då blir det så himla tomt och jag kan komma på mig själv med så här, framför allt när det har gått ett par dagar att så här
man är lite småledsen så här bara, men varför så här, ja men det är kanske pms och sen ba men det är ju att [hunden] inte är här liksom.
Undertema 2.3.1: Husdjur får och ger villkorslös kärlek
Typiskt kände respondenterna att det finns en ovillkorlig kärlek mellan dem och husdjuren. Det kunde vara att husdjuren väcker moderliga känslor hos respondenten, att de är en naturlig del av ens dag, att det känns fel om de inte finns i närheten eller att älska dem mest i hela världen oavsett vad: ”Även om [min hund] gör dumma saker, typ rullar sig i bajs, så är det ändå så här, man skrattar åt det och älskar henne ändå liksom”.
Det upplevdes att husdjuren är lojala och alltid finns där. Till exempel kunde det handla om att katter kommer när ägaren ropar på dem. Det kunde också handla om att hundar beskrevs som att de inte ställer krav utan alltid älskar sin ägare och tycker att han/hon är bäst.
Det är den här totala villkorslösa kärleken jag tror jag fascineras av. [Hunden] tycker alltid att man är bäst i hela världen, det spelar liksom ingen roll om man har haft en jättetråkig dag, bara suttit hemma och, eller om man är ute och går långa skogspromenader men det är alltid, det finns liksom ingenting man kan göra fel, det är aldrig nån sån här, han går inte runt och är sur, han är inte irriterad, han är bara lycklig att få vara. Det är någonting, det är nånting fint i det.
Tema 2.4: Husdjur bidrar generellt till glädje och frustration
Respondenterna upplevde generellt att husdjuren för med sig glädje och frustration i olika situationer. Hunden såväl som katten kan muntra upp ägaren och bidra till mycket skratt. Att bara titta på hunden kunde föra med sig glädje.
Bara av att kolla på honom så blir jag svinglad. Det är ju helt sinnessjukt. Men han kanske springer lös i skogen och så ser man att han viftar på svansen och att han ser en fågel och börjar jaga då blir jag så här… ”om du kan vara så här glad så kan jag typ också det”.
Men både katten och hunden kunde också skapa irritation hos respondenterna. Att ha hund kunde dessutom upplevas stressande, oroande, svårt eller ångestfyllt. Tröttnad på hunden var en annan upplevelse. Katten kunde upplevas tålamodskrävande.
[Katten] kommer gärna och trampar och går över tangentbordet och så där, inte just nu då för nu är hon någon annanstans och jäklas med min fru istället. Ja, hon ska gärna vara med och gå där det inte är bra och gå och så där, sitta och pilla på allting.
Tematisk domän 3: Betydelsen av husdjur för upplevelsen av distansarbete Som svar på första forskningsfrågan genererades tre huvudteman.
Tema 3.1: Husdjur har social betydelse vid distansarbete
Respondenterna upplevde generellt att husdjurens sällskap är viktigt vid distansarbete. Det kunde handla om att husdjuren upplevs som ett trevligt sällskap, ett konstant sällskap, att husdjuren kommer och vill gosa och att det är mysigt med deras sällskap.
Alltså jag pratar ju med dem nästan ibland, alltså så här, man har ju diskussioner med dem. Man har ju liksom samtal, och bara sitta och klappa en av de när man pluggar och så här, det ger så mycket.
Respondenterna upplevde att husdjuren kunde minska känslan av ensamhet. Respondenterna tyckte att det är skönt att de bara finns där när de jobbar. Det kunde upplevas att de ger sällskap i arbetsrummet utan att lyssna på vad som sägs.
Det är inte samma som det skulle varit en person i rummet, [min hund] är ju inte medveten om vad som händer på det sättet. Det tycker jag är lite, det känns lite trevligt att det är nån annan där men typ ingen som stör eller som, ja men, är med på vad det är man pratar om, om man skulle sitta med en kollega eller nåt sådant. Så man är ju ensam men inte ensam skulle jag säga.
Undertema 3.1.1: Vid distansarbete får man tid med sina husdjur
En typisk upplevelse var att arbete hemma för med sig mycket tid med sina husdjur. De tyckte till exempel att de kan ta hand om dem mer och att de har bättre koll på dem. Det finns också mer tid att göra saker tillsammans, till exempel att ta lunchpromenader med hunden. Den extra tiden med husdjuren kunde också innebära att de kunde distrahera i arbetet.
Oh ja, jag älskar att, med katterna är det mer jobb, lite mera jobb för att man ska borsta deras päls, man ska liksom ge dem uppmärksamhet och lite godis, de gillar att komma till, där du är, jag brukar sitta i köket och jobba och katterna brukar komma på bordet och liksom tigga lite godis och ibland smiter jag från lektionen bara för att ge katten någonting, ja för att de tigger, de lärde sig att när jag sitter [vid] bordet i köket då kommer du få någonting… Ibland när jag har rast, då kan jag gå… och hålla på med ormen… Det blir så mycket mer interaktion med djuren faktiskt än det var förut…
Undertema 3.1.2: Husdjur ersätter kollegornas/kurskompisarnas sociala funktion En variant var att husdjuren kompenserar för det sällskapet som kollegorna/kurskompisarna annars ger. Det kunde handla om att husdjuren är som kollegor, att de är perfekta kollegor, kollegor som inte ställer motfrågor och att de ersätter stödet från kurskompisarna. En variant var att husdjuret kan ge tröst när något är tungt på jobbet.
Det är inte jättevanligt men det kan ju hända när man har kontakt med människor att det blir väldigt jobbiga möten och då är katten en klippa, då brukar jag ropa på honom och han kommer ju alltid när jag ropar… och så kramar jag honom lite och så känns det lite bättre för att då, ja men då är han min stöttning liksom… Hade det vart på jobbet hade det vart givet att jag hade gått till mina kollegor, men hemma har det liksom blivit, han har blivit min kollega.
Undertema 3.1.3: Hunden bidrar till att respondenten träffar andra människor
En annan variant var att hundpromenader för med sig socialt umgänge med andra människor under arbetspauser. Respondenterna kunde till exempel uppskatta att få social kontakt med andra människor under promenader med hunden eller till exempel tycka att promenaderna har bidragit till många nya kompisrelationer eller närmare kompisrelationer.
jag har börjat gå tillsammans med en grupp andra människor här i närheten av skogen där jag bor… Jag har mitt sociala liv eller jag har fått ett nytt socialt liv helt enkelt tack vare [min hund]. En granne här [som har jobbat i samma stad som jag]… vi har tyckt om att stå och prata över häcken. Hon har också hund. Och nu har vi gått varje dag sen det här, vi har [går ej att höra/förstå] blivit väldigt väldigt goda vänner så att det känns som att jag har fått en utav mina bästisar tack vare [min hund].
Tema 3.2: Husdjur bidrar till att distansarbete blir roligt
Respondenterna upplevde typiskt sett att husdjuren för med sig humor i arbetet. Det innebar till exempel att husdjuren ger underhållning, lättar på stämningen eller skänker glädje i arbetet.
Katterna kunde vara roliga när de plötsligt dyker upp framför datorn under arbetstiden och hunden kunde roa studiekamrater under seminarium.
… Katterna, det är de som gör mest, det är så himla roligt, och jag känner andra lärare som [också har katter] och [de] gör samma sak, de gillar att sätta sig [framför] datorn. Det brukar ibland vara roligt att, ”ja, här är min katt, den vill visa sig”, och då brukar jag tillåta en liten stund [att de får] vara [där], liksom, inget problem om de visar sig i skärmen en sekund.
Tema 3.3: Husdjur bidrar till att distansarbete blir mer effektivt
En variant var att husdjuren upplevs framkalla produktivitet. Det var tydligt att husdjuren upplevs ge energi, förbättra arbetsprestation, bidra till studiemotivation och fokus i arbetet, framför allt genom hundens promenader men också genom att husdjuren för med sig glädje.
Husdjuren gör det lättare att arbeta under svåra situationer och ger energi bara genom att finnas där. Respondenterna berättade också att husdjuren påminner dem om att ta paus. Det kunde vara att de tar en paus för att vilja gosa med dem eller för att husdjuren vill ha uppmärksamhet.
Hunden bidrar också till pauser när det är dags att ta promenad. Husdjuren kunde också ge en bra anledning till att inte jobba över. Hunden upplevdes skapa rutiner vilket ansågs förbättra arbetsprestationen.
Så jag har upplevt att ha [hunden] har varit så himla skönt att så här, jag får komma ut, jag får liksom rensa tankarna och gå promenader och så här, [går ej att höra/förstå] träna honom och sen fokusera på honom och komma ifrån plugget och sen kan jag komma tillbaka med bättre fokus och så här.
Nästan hela dagen så brukar [katten] sova då med lite korta pauser när hon kommer då och vill ha lite uppmärksamhet så där. Ändå så är det ganska bra för då får man själv också en paus i jobbet, man kan gå undan då och leka lite med henne så det blir ett litet [avbrott] så där, ganska lätt och glömma bort de här pauserna när man jobbar hemma kan jag tycka.
Undertema 3.3.1: Husdjur bidrar till psykisk hälsa vid distansarbete
En variant var att husdjuren bidrar till att upprätthålla ens välbefinnande. Det kunde upplevas som tryggt att ha hunden i närheten under arbetstiden och hunden kunde skapa motivation att släppa det som stressar i plugget. Hunden kunde också beskrivas motverka psykisk ohälsa.
Man balanserar lite på gränsen till ohälsa hela tiden, psykisk ohälsa hela tiden [går ej att höra/förstå] de här förhållandena liksom så man får hela tiden aktivt liksom göra saker för att man inte ska bli nedstämd eller omotiverad eller liksom tänka massa negativt. Och där hjälper ju [hunden] väldigt mycket. Där får jag ju gratis.
Relationer mellan upplevelserna
Det finns inbördes relationer mellan huvudtemana i de tre tematiska domänerna, ett mönster som indikerar betydelsen husdjur har för upplevelsen av distansarbete. Till exempel framkom ett tema i Domän 1 (Figur 1) att distansarbete har betydelse för arbetstrivsel (1.1). Eftersom distansarbete påverkade deltagarnas arbetstrivsel på olika sätt, de hade både positiva och negativa upplevelser, skulle husdjur kunna bidra med positiva upplevelser genom att det
framkom att de för med sig glädje (2.4). Detta får också stöd av tema 3.1 i Domän 3 att husdjur bidrar till att distansarbete blir roligt. På liknande sätt relaterar tema 1.2, 2.2 och 3.2 till varandra: respondenterna berättade att de tycker gemenskapen med kollegor/kurskamrater går förlorad (1.2) och att husdjur är sociala varelser (2.2). Husdjuren skulle därför kunna kompensera för den förlorade gemenskapen med kollegor/kurskamrater. Detta antagande kan dessutom stödjas av tema 3.2 att husdjur har social betydelse vid distansarbete. Figur 1 illustrerar samtliga inbördes relationer mellan domänerna.
Figur 1. Illustration av inbördes relationer mellan domäner och huvudteman.
Hur upplevelserna skiljer sig mellan trygg och otrygg anknytning
Av respondenterna var det 11 som hade trygg anknytning och fem som hade otrygg. I Tabell 1 presenteras antal respondenter med trygg respektive otrygg anknytning för varje huvudtema och undertema. De flesta temana nämndes i ungefär samma utsträckning av de med trygg och de med otrygg anknytning. Det fanns dock skillnader för vissa teman. En sådan skillnad var att en majoritet av personer med trygg anknytning (73%) upplevde att de får mer frihet när de jobbar på distans medan endast en person med otrygg anknytning (20%) upplevde det. En annan skillnad var att drygt hälften av de med trygg anknytning (55%) upplevde att arbetsmiljön hemma var sämre än på arbetsplatsen, medan endast en med otrygg anknytning (20%) upplevde detta. Sista tydliga skillnaden var att endast några få med trygg anknytning (27%) nämnde att husdjuret bidrar till psykisk hälsa medan alla utom en (80%) med otrygg anknytning nämnde det.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur det är att distansarbeta med husdjur under covid-19 pandemin för personer med olika anknytningsmönster. Analysen visade att personer som har/har skaffat sig husdjur upplever att distansarbete har betydelse för arbetstrivsel, att gemenskapen med kollegor går förlorad och att distansarbete är effektivt. Personer som distansarbetar upplever egna husdjur som att de har personlighet, att de är sociala varelser, att de är bra på att bygga starka relationer och att de generellt bidrar till glädje och frustration.
Husdjur har social betydelse vid distansarbete, bidrar till att distansarbete blir roligt och mer effektivt. Studien visade också att det finns inbördes relationer mellan temana och skillnader i upplevelserna mellan personer med trygg och med otrygg anknytning, men att de flesta upplevelserna var av samma karaktär oavsett anknytningsmönster.
1. Hur upplevs distansarbete av personer som har/har skaffat sig husdjur?
• 1.1: Distansarbete upplevs ha betydelse för arbetstrivsel
• 1.2: Gemenskapen med kollegor/kurskamrater går förlorad
• 1.3: Distansarbete är effektivt
2. Hur upplevs egna husdjur av personer som
distansarbetar?
• 2.4: Husdjur bidrar generellt till glädje och frustration
• 2.1: Husdjur har personlighet
• 2.2: Husdjur är sociala varelser
• 2.3: Husdjur är bra på att bygga starka relationer
3. Vilken betydelse har husdjur för upplevelsen av distansarbete?
• 3.2: Husdjur bidrar till att distansarbete blir roligt
• 3.1: Husdjur har social betydelse vid distansarbete
• 3.3: Husdjur bidrar till att distansarbete blir mer effektivt
Resultatdiskussion
Domän 1: Upplevelsen av distansarbete hos personer som har/har skaffat sig husdjur
Det första temat Distansarbete upplevs ha betydelse för arbetstrivsel, kan delvis gå i linje med studien av Gajendran och Harrison (2007) att distansarbete har positiva effekter på arbetstrivsel.
Gajendran och Harrison visade att frånvaron av att själv få bestämma över obligatoriskt eller elektroniskt distansarbete kan leda till att inte trivas på jobbet, vilket också kan tänkas gå i linje med detta tema. Dock kan inte detta tema tydligt förmedla om distansarbete har positiva eller negativa effekter på arbetstrivsel då arbetstrivseln för de flesta deltagare varierade över tid. Den här studien föreslår dock i linje med Gajendrans och Harrisons studie att arbetstrivsel påverkas av distansarbete under covid-19-pandemin. Däremot har temat ingen överensstämmelse med studien av Moretti et al. (2020) där ingen variation var funnen för hälften av deltagarna mellan arbetstrivsel och om arbetet sker hemma eller på kontoret under covid-19-pandemin. Resultaten i forskningen angående relationen mellan distansarbete och arbetstrivsel är alltså blandade och ytterligare forskning behövs.
Nästa tema som var Gemenskapen med kollegor och kurskamrater går förlorad verkar gå i linje med vad Hoffman (2021) visade, att vänskapen som vanligtvis uppstår på kontoret inte uppkommer vid distansarbete. Det kan bero på att möten digitalt inte bidrar med samma kvalitet som ett fysiskt möte. Zhang, Yu och Marin (2021) kom dock fram till i sin studie, där de undersökte Twitter-inlägg om upplevelsen av att distansarbeta, att just möjligheten att kunna behålla en social kontakt genom teknologi var positivt i sig. Detta kan betyda att gemenskapen med kollegor går förlorad på grund av bristen på fysisk kontakt men att digital kommunikation möjliggör en professionell kontakt mellan kollegor. Detta var även en aspekt av detta tema att kommunikationen mellan kollegorna vid distansarbete mer handlar om jobbet än om fritidsrelaterade upplevelser.
Temat Distansarbete är effektivt kan addera stöd till studien av Gajendran och Harisson (2007) som fann att distansarbete har fördelaktiga effekter på prestation. Detta kan innebära att arbetaren har lättare att fokusera hemma. Ett flertal av de som nämnde detta tema uppgav att kollegor inte stör med frågor lika mycket hemma. Dessutom var bättre fokus en av upplevelserna för det här temat. Av deltagarna i studien av Moretti et al. (2020) var det dock ca 40 procent som blev mindre produktiva och ca 30 procent som blev mer produktiva vilket indikerar att det kan vara såväl effektivt som ineffektivt.
Domän 2: Upplevelsen av egna husdjur av personer som distansarbetar och distansstuderar Husdjur har personlighet är det första temat för Domän 2. I linje med Gartner (2015) som beskriver katter som alerta och sociala beskrivs i den här studien husdjur som till exempel keliga, lekfulla och pigga. Katter kan också, enligt Gartner, vara tillmötesgående, extroverta och ha ett öppet sinne, vilket bekräftar temat. Likaså är Gartners konstaterande att både katter och hundar är sällskapliga såväl som att egenskaper som aggressivitet och rädsla är lika mellan arter i linje med det här temat. Gartners beskrivningar stödjer även att ett flertal av respondenterna, som nämnde temat, beskrev situationer där deras hundar hade uppvisat rädsla.
En del sa också att de kunde ha en tendens att vakta, vilket kan tyckas delvis få stöd av Urbigkit och Urbigkit (2010) som gjort en studie om boskapshundar och deras förmåga att skydda boskapsbesättningar. Dock finns det studier som inte har hittat några rasskillnader (Mirkó, Kubinyi, Gácsi, & Miklósi, 2012), vilket föreslår att personlighet beror på vilket husdjur du har.
Temat Husdjur är sociala varelser är förenligt med Gartner (2015) som beskriver både katter och hundar som sällskapliga men också Smolkovic, Fajfar och Mlinaric (2012) som uppger att
