Frivillig Revision: Ur ett legitimitetsperspektiv

41  Download (0)

Full text

(1)

Frivillig Revision: Ur ett legitimitetsperspektiv

En studie om intressenters inställning till revision som legitimering

Sara Lilja Paulina Marklund

Ekonomie, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

(2)

FÖRORD

Vi vill börja med att framföra ett varmt tack till alla som bidragit och stöttat oss i vårt arbete, utan er vore det inte möjligt! Ett stort tack till alla respondenter som tagit sig tid att svara på våra intervjufrågor och bidragit med kunskap. Ett särskilt tack vill vi rikta till vår handledare Emil Storvall som med sina åsikter och sin konstruktiva kritik drivit detta arbete framåt! Till sist vill vi även tacka våra opponenter som även dessa hjälpt oss vidare.

Med detta examensarbete avslutar vi våra studier vid Luleå Tekniska Universitet.

Ett stort tack!

Luleå 2020-05-28

Sara Lilja Paulina Marklund

(3)

SAMMANFATTNING

Idag har mindre företag det fria valet att välja mellan användning av revision eller inte.

Revisionsplikten avskaffades 2010 då en lagändring genomfördes med målet att kostnadsunderlätta för mindre företag. Trots reformen har åsikter varierat avseende om företag bör använda sig av revisor eller ej, framförallt baserat på de fördelar som revisionen medför såsom korrekta och pålitliga rapporter och en trygghet för intressenter. Syftet med studien var att ta reda på om revisionen innehar egenskapen av legitimitet utifrån ett intressentperspektiv.

Intressenterna i denna studie är banker och Skatteverket. Fortsättningsvis ville studien ta reda på vilka faktorer det är som påverkar ett företags legitimitet mer generellt och inte bara med fokus på revision. Denna studie bygger på tre teorier: legitimitets-, intressents- och revisionsteorin, där varje teori medför faktorer som föranleder ett teoretiskt ramverk.

Tillsammans med tidigare forskning presenteras detta i studiens analysmodell vilken driver studien till att svara på syfte och forskningsfrågor. Analysmodellen ger de teoretiska begreppen förväntan, förtroende, obestridlighet, inflytelserik och legitimeringsmärke. Tillvägagångssättet för studien var en metod av insamlande av teorier och tidigare forskning från vetenskapliga artiklar. Vidare utgick metoden från en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervju av fyra respondenter, tre från olika banker och en från Skatteverket. Även annan empirisk data i form av offentliga uttalanden från respektive respondent användes. Studiens resultat indikerar att det finns ett antal faktorer som påverkar ett företags legitimitet, men att revision inte är en av dem. Revisionen visade sig vara värdefull men inte legitimerande. Vad som framförallt påverkar om ett företag upplevs legitimt är förtroendet mellan intressenter och företaget.

Resultatet visade också att Skatteverket är en intressent som inte beaktar företags legitimitet, varför om företag använder revision eller ej saknar betydelse för dem som intressent. Studiens slutsats är att det finns flertalet anledningar till om företag upplevs legitima eller inte, men att revision inte är en av dessa. Dessa anledningar är förtroende, erfarenhet och kompetens.

Nyckelord: Frivillig revision, Revisionsplikt, Legitimitet, Intressenter, Mindre företag

(4)

ABSTRACT

Today, smaller companies have the free choice to choose whether to use audit or not.

Mandatory audit was abolished in 2010 when an amendment was implemented with the goal to facilitate cost savings for smaller companies. Despite the reform, opinions have varied as to whether or not companies should use an auditor, primarily based on the benefits which auditing brings, such as accurate and reliable reports and safety for stakeholders. The purpose of the study was to find out if auditing holds the property of legitimacy from a stakeholder perspective. The stakeholders in this study are banks and the Swedish Tax agency. Further, the study wanted to find out what factors are affecting a company’s legitimacy in general and not only with auditing as the focus. This study is based on three theories: legitimacy-, stakeholder- and audit theory, where each theory entails factors that induce a theoretical framework.

Together with previous research this is presented in this study’s analytical model which drives the study to answer the purpose of the study and research questions. The analytical model provides the theoretical concepts of expectation, trust, indisputability, influence and legitimacy mark. The approach of the study was a method of gathering theory and previous research from scientific articles. Furthermore, this study used a qualitative approach with semi-structured interviews of four respondents, three from different banks and one from the Swedish Tax Agency. The study also used other empirical data in terms of public statements from each of the respective respondents’ banks. The result of the study indicates that there are several factors that influences a company’s legitimacy, but auditing is not one of them. The audit proved to be valuable but not legitimate. What primarily influences whether a company is legitimately perceived is the trust between stakeholders and the companies. The result also showed that the Swedish Tax Agency is a stakeholder who does not consider the legitimacy of companies, and if companies use auditing or not does not matter to them as a stakeholder. The conclusion of the study is that there are several reasons why companies are perceived as legitimate or not, but that auditing is not one of them. These reasons are trust, experience and competence.

Key words: Voluntary audit, Mandatory audit, Legitimacy, Stakeholders, Small companies

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemdiskussion ... 2

1.3 Syfte & Forskningsfrågor ... 3

1.4 Avgränsningar ... 3

2 TEORETISK REFERENSRAM ... 4

2.1 Legitimitetsteori ... 4

2.2 Intressentteori ... 5

2.3 Revision och frivillig revision ... 6

2.4 Revisionsteori ... 6

2.4.1 Revision som legitimitet ... 7

2.5 Tidigare forskning ... 7

2.6 Analysmodell ... 8

3 METOD ... 11

3.1 Forskningsansats ... 11

3.2 Litteraturinsamling ... 11

3.3 Metod för insamling av empirisk data ... 12

3.3.1 Urval ... 12

3.3.2 Intervjuer ... 13

3.4 Analysmetod ... 13

3.5 Metodkvalitet ... 13

3.6 Metodproblem ... 14

4 EMPIRI ... 15

4.1 Bank A ... 15

4.1.1 Bank A:s roll som intressent ... 15

4.1.2 Bank A:s syn på avskaffandet av revisionsplikt ... 15

4.1.3 Bank A:s syn på företags legitimitet ... 16

4.2 Bank B ... 17

4.2.1 Bank B:s roll som intressent ... 17

4.2.2 Bank B:s syn på avskaffandet av revisionsplikt ... 18

4.2.3 Bank B:s syn på företags legitimitet ... 18

4.3 Bank C ... 19

4.3.1 Bank C:s roll som intressent ... 19

4.3.2 Bank C:s syn på avskaffandet av revisionsplikt ... 20

4.3.3 Bank C:s syn på företags legitimitet ... 21

4.4 Skatteverket ... 22

(6)

4.4.1 Skatteverkets roll som intressent ... 22

4.4.2 Skatteverkets syn på avskaffandet av revisionsplikt ... 23

4.4.3 Skatteverkets syn på företags legitimitet ... 23

5 ANALYS ... 24

5.1 Förväntan, Förtroende, Obestridlighet och Inflytelserik ... 24

5.1.1 Banker ... 24

5.1.2 Skatteverket ... 25

5.2 Revision som legitimeringsmärke ... 26

5.2.1 Banker ... 26

5.2.2 Skatteverket ... 26

5.3 Jämförelse olika intressentgrupper ... 27

6 SLUTSATSER... 28

6.1 Slutsatser ... 28

6.2 Avslutande diskussion samt teoretiskt och praktiskt bidrag ... 29

6.2.1 Teoretiskt bidrag ... 30

6.2.2 Praktiskt bidrag ... 30

6.3 Förslag på fortsatt forskning ... 30

REFERENSER BILAGOR Bilaga 1. Intervjufrågor

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1. Intressentmodell (anpassad från Freeman 1984) ... 5

Figur 2. Analysmodell ... 10

(7)

1

1 INLEDNING

I det inledande kapitlet ges en kort beskrivning om bakgrunden till det berörda ämnet. Därefter fortsätter kapitlet med en problemdiskussion som utmynnar i studiens syfte och forskningsfrågor.

1.1 Bakgrund

“Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform som kostar mer än den smakar (...) revisionsplikten bör återinföras” - Riksrevisionen 21 december 2017

Granskning av företagets räkenskaper introducerades i slutet av 1800-talet. År 1895 ålades alla aktiebolag att utse en person till att granska de finansiella redogörelserna samt styrelsens åtaganden. Det fanns dock inga krav på att använda sig av godkända eller auktoriserade revisorer. (SOU 2008:32; Carrington, 2014) Under 1970-talet påbörjades diskussioner omkring revisionsplikten och huruvida den skulle gälla samtliga aktiebolag (SOU 2008:32). Till en början ansågs det inte nödvändigt att mindre bolag skulle förpliktas med revision då dessa företags transaktioner var färre samt mindre komplexa och det skulle således endast leda till ökade kostnader. Samtidigt pågick en debatt där det ansågs föreligga större risk för de mindre bolagen att utsättas för ekonomisk brottslighet än för de större i och med mindre möjlighet till brottsbekämpning. Bedömningen gjordes att detta skulle kunna förhindras av en sakkunnig revisor. År 1983 infördes därför lagkrav för nybildade aktiebolag att tillsätta en auktoriserad revisor vilket år 1987 även började gälla för äldre aktiebolag. Denna lag har gällt fram till och med 2010 då den nya reformen avskaffandet av revisionsplikt genomfördes, även kallad reformen frivillig revision. (SOU 2008:32)

De internationella direktiven avseende revision finns reglerade i EU:s fjärde bolagsdirektiv (rättsliga bestämmelser om revision), vilka också är gällande för svenska företag. I den 51:a artikeln framgår det att medlemsländer har rätt att frigöra företag från revisionsplikt, vilket medför frivillig revision. Bakgrunden till Sveriges nya reform om avskaffandet av revisionsplikt baseras dels på EU:s direktiv dels på kommissionen om kostnadsreducering.

(SOU 2008:32)

Under år 2007 beslutade Europeiska rådet att företagens administrativa kostnader ska reduceras med 25 % innan 2012. Sverige ville genomföra åtgärder redan år 2010 där en av åtgärderna skulle vara reformen frivillig revision. Vid utredningen om avskaffandet av revisionsplikt granskades aspekten om skattefusk men den utredningen kunde inte konstatera att ett samband mellan revision och kvaliteten på uppgiftslämnande till Skatteverket fanns. Utredningen markerade även att företagen bör välja frivillig revision för att bibehålla legitimitet. (SOU 2008:32)

Reformen innebär att revisionsplikt krävs om mer än ett av dessa gränsvärden uppfylls:

o Antalet anställda > 3

o Nettoomsättning > 3 miljoner kronor o Balansomslutning > 1,5 miljoner kronor

(8)

2 (Proposition 2009/10:204)

Tidningen Balans skriver att det, innan reformen infördes, beräknades vara omkring 60–70 % av företagen som skulle välja frivillig revision samt att bankerna skulle kräva revision för utlåning (Neij, 2017). Claes Aronsson påstår i en artikel att redan två år efter reformen infördes valde var femte företag bort revision. Aronsson berättar att redovisningsexperten Claes Norberg från Svenskt Näringsliv var nöjd med att så pass många företag nyttjar friheten och önskar att gränsvärdena ska höjas så att allt fler företag har valmöjligheten. Även Catrin Johans som är skattedirektör på Skatteverket menar att problemen som de på förhand trodde skulle uppstå är mindre än deras förväntan. (Aronsson, 2012) Vid en intervju med Bengt Skough, som arbetar på Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), framkommer det att 80 % av bolagen valde bort frivillig revision. Detta var sju år efter att reformen genomfördes och gäller framförallt nybildade aktiebolag. Fortsättningsvis, kraven från bankerna har varit lägre än förväntan vilket Skough tror beror på att de gränsvärden som möjliggör frivillig revision är för låga. (Neij, 2017)

1.2 Problemdiskussion

Tidigare forskning från Lennox & Pittman (2011) har visat att intressenter får säkra fördelar av revision, då den ger dem pålitlig redovisningsinformation, det sänder även positiva signaler till intressenter om företaget frivilligt väljer revision (Lennox & Pittman, 2011). De intressenter som främst kan vara intresserade av ett företags finansiella dokumentation är enligt Carrington (2014) aktieägare, anställda, leverantörer, långivare såsom banker samt skattemyndigheten.

Vidare har bolagsverket sammanställt statistik som visar på bristande kvalitet i årsredovisningar där revisorer inte varit inblandade (FAR, 2012), vilket avviker från utredningen som genomfördes innan reformen om frivillig revision, där samband mellan revision och kvalitet inte kunde fastställas (SOU 2008:32).

Revision anses enligt Sikka (2008) inneha tekniker som skapar förtroende och främjar tron på att företag är ärliga samt att styrelsen agerar i intressenternas intresse. Revision ger även fler fördelar, såsom korrekta och pålitliga rapporter (Knechel, Niemi, & Sundgren, 2008). Lundin och Backeström (2016) säger att företag utan revision är överrepresenterade inom ekonomisk brottslighet. Sikka (2008) påstår att företagskultur driver företag till att involvera sig i skattebedrägeri och korruption, trots lagar och regler som förbjuder detta. Denna företagskultur är enligt Sikka (2008) ”en företagskultur som övertygar många att tro att böja reglerna för personlig vinst är ett tecken på affärsskicklighet” En högre vinst är viktigare för företag än regler. Enligt Riksrevisionen (2017) har den nya reformen avskaffandet av revisionsplikt haft högre kostnad än nytta. De menar att företag som valt bort revision inte haft högre lönsamhet eller tillväxt vilket har resulterat i lägre skatteintäkter. Fortsättningsvis har svårigheter kring bekämpande av ekonomisk brottslighet ökat samt att kvaliteten på redovisningsinformationen är sämre. Dessa negativa konsekvenser ligger till grund för Riksrevisionens önskan om att revisionsplikten bör återinföras.

2017 skrevs en granskningsrapport av Riksrevisionen om huruvida revisionsplikten bör återinföras, det beslutades dock av regeringen att det inte behövdes. Regeringen har tagit ställning till de konsekvenser som presenterats och anser att dessa kan arbetas med genom

(9)

3 regelförenklingar och andra sätt, men inte genom att återinföra revisionsplikten. (Marténg, 2018, Regeringen, 2018) Forskning avseende huruvida revisionsplikt bör gälla finns endast i en begränsad omfattning. I Storbritannien har en forskningsgrupp kommit fram till att revision ger säkerheter till intressenter varför revisionsplikt är att förespråka (Lennox & Pittman, 2011;

Al Farooque & Ahulu, 2017). Vad gäller tidigare forskning om intressentteori och legitimitetsteori har studier visat att legitimitet är viktigt för att tillfredsställa marknadsaktörernas förväntningar. De har visat att om intressenters önskemål inte tillgodoses sjunker legitimiteten. (Campbell, Craven, & Shrives, 2003)

Möjligheten till frivillig revision är ett diskuterat ämne. Det är flertalet parter som blir påverkade av företagens val, inte minst intressenter. Legitimitetsteorin säger att företagen ska agera i intressenternas intresse för att säkerställa överlevnad på marknaden (Deegan, 2002).

Carrington (2014) menar att intressenter vinner många fördelar om företaget revideras. Med detta, tillsammans med den tidigare forskningen i beaktning blir det speciellt förmånligt att studera om slopad revision påverkar företagens legitimitet utifrån intressentperspektivet, vilket utgör det identifierade forskningsgapet.

1.3 Syfte & Forskningsfrågor

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för revisionens betydelse för att ett företag ska anses som legitimt hos sina intressenter. Studien vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar ett företags legitimitet. Intressenterna som undersöks i studien är banker samt Skatteverket. Detta syfte leder in på studiens forskningsfrågor:

o Påverkar avskaffandet av revisionsplikten bankernas syn på företagens legitimitet?

o Påverkar avskaffandet av revisionsplikten Skatteverkets syn på företagens legitimitet?

o Vilka är de legitimitetspåverkande faktorerna?

1.4 Avgränsningar

Författarna har valt att begränsa studiens omfattning till den lokala kontexten. Studiens empiriska moment begränsas således till banker i Västerbotten. Empiriinsamlingen hos Skatteverket undersöks däremot på huvudkontoret då det anses representativt för Sverige.

(10)

4

2 TEORETISK REFERENSRAM

Detta avsnitt beskriver relevanta teorier, begrepp och tidigare forskning adekvat till studien.

Kapitlet avslutas med en presentation av en analysmodell som beskriver syftet med undersökningen.

2.1 Legitimitetsteori

Enligt Schuman (1995) definieras legitimitet som ”en generaliserad uppfattning eller antagande om att en enhets handlingar är önskvärda, korrekta eller lämpliga inom något socialt konstruerat system av normer, värderingar, övertygelser och definitioner”. Definitionen betyder enligt Schuman att ett företags legitimitet påverkar hur intressenter agerar mot organisationen men också hur organisationen uppfattas. Ett legitimt företag bedöms således mer trovärdigt, pålitligt och förutsägbart. L'Etang och Merkelsen (2011) menar att det är skillnad mellan begreppen etik, trovärdighet och legitimitet. I legitimitetsdefinitionen enligt Schuman (1995) sammanfogas däremot begreppen etik, trovärdighet och legitimitet. I den definitionen antar legitimitet rollen att bygga upp förväntningar om ökat förtroende hos företag.

Detta leder till att brist i förtroende beror på legitimitetsproblem. (L'Etang & Merkelsen, 2011) Schuman (1995) menar att det finns tre former av legitimitet som härleder definitionen:

pragmatisk legitimitet som handlar om självintresset för de närmaste intressenterna, moralisk legitimitet som har ett altruistiskt fokus och betonar om rätt saker görs och till sist kognitiv legitimitet där kognition är det centrala och inte intresse eller utvärdering. Enligt Kuruppu, Milne & Tilt (2019) kan pragmatisk legitimitet uppstå på tre olika sätt, antingen genom det förväntade värdet på organisationen, genom intressenternas tro på att de kan påverka organisationen eller genom organisationens tro på att de agerar i intressenternas intresse.

Vidare diskuterades att den moraliska legitimiteten uppkommer genom en normerande acceptans baserat på om organisationens beteende anses rätt eller fel. Båda dessa legitimitetstyper anses uppkomma genom handlingar och diskussioner. Kognitiv legitimitet är åtskild från denna definition och syftar till ”tagen för givet” som innebär att organisationen är obestridlig. Deephouse, Bundy, Tost, & Suchman, (2017) påstår att företag med kognitiv legitimitet undkommer granskning från intressenter då de anses vara accepterade. Nurhayati, Taylor, Rusmin, Tower och Chatterjee (2016) menar att det finns tendenser till att intressenter är villiga att samarbeta med företag som är accepterade av samhället. Enligt Deegan (2002) får intressenter som ställer högre förväntningar på företaget generellt mer information än andra intressenter eftersom företagsledningen vill visa att de agerar i intressenternas intresse. Dessa intressenter är framförallt finansiärer och statliga myndigheter (Deegan, 2002).

Enligt Mobus (2005) anses legitimitetsteorin primitiv och svår att använda för att förutspå utfall. Owen (2008) menar att legitimerande upptäckter ofta är vilseledande och att lite observans går åt till att se vilka effekter processen i sig själv medför. Många studier motiverar sina upptäckter med stöd av legitimitetsteorin, vilket ifrågasätts (Owen, 2008).

Deegan (2002) menar att legitimitetsteorin vilar på konceptet att företag har ett socialt kontrakt med samhället, och om företaget bryter mot överenskommelsen hotar det företagets överlevnad. Han menar att om intressenter upplever att företaget inte agerar på ett legitimt sätt

(11)

5 kommer externa parter att återkalla deras kontrakt. Detta bevisar han genom att se att finansiärer avlägsnar finansiellt kapital och kunder minskar konsumtion. Nurhayati m.fl (2016) menar att samhällets roll är viktig för att bevara legitimitet och därför är det fördelaktigt för företag att visa att de följer samhällets förväntningar. Vidare påstås företagen vara bundna till legitimitet för att överleva på marknaden. Detta förklaras utifrån institutionell teori framtagen av DiMaggio & Powell (1983). Denna teori säger att en organisation alltid kommer att justera dess struktur för att anpassa sig till vad samhället anser vara legitimt. (Deegan, 2002)

2.2 Intressentteori

Enligt grundaren av intressentteorin, Edward Freeman är en intressent ”en grupp eller individ som kan påverka eller påverkas av företagets mål” (1984, s. 46). Dessa grupper av intressenter klassificeras som aktieägare, kreditgivare, kunder, leverantörer, anställda, statliga myndigheter och kommuner (Roberts, 1992). Modellen handlar enligt Roberts (1992) om att förstå intressenterna och konsekvenserna som kan uppstå avseende organisationens mål om företaget avviker från intressenternas krav. Intressentteorin säger att företag ska uppmärksamma aktörerna runt omkring och uppfylla deras krav (Roberts, 1992). Jensen (2010) kritiserar intressentteorin eftersom den innebär att makten till beslut övergår från företagsledningen till intressenterna. Ett annat perspektiv betonar att de som applicerar intressentteorin ges konkurrensfördelar och ökad prestation. Där en pålitlig relation skapats till intressenter blir intressenterna mer villiga att delge information, vilket ger fördelar för organisationen.

(Harrison, Bosse, & Phillips, 2010) Harrison m.fl. (2010) menar att dessa fördelar är ökad innovation samt förbättrad proaktivitet beträffande förändringar i omgivningen. Enligt Freeman (1984) så prioriteras intressenter med högst inflytande. Kritiker menar att intressentmodellen enligt Freeman är förenklad och begränsad. De anser att modellen saknar dynamik och därför finns ett behov av utveckling. (Fassin, 2010)

När företag sätter upp målsättningar och strategier för organisationen kan det vara viktigt att veta intressenternas åsikter. Detta för att skapa en strategi som är i linje med både företaget och de mest relevanta intressenterna. (Ackermann & Eden, 2011) För att skapa ett etiskt och hållbart värde i en organisation är det relevant att balansera olika intressenters intresse (de Gooyert, Rouwette, van Kranenburg, & Freeman, 2017).

Freeman (1984) presenterar en intressentmodell som utgår ifrån definitionen av en intressent och den framtagna intressentteorin. Nedan i figur 1 illustreras en reviderad modell som visar intressentmodellen utifrån studiens perspektiv.

Figur 1. Intressentmodell (anpassad från Freeman 1984)

(12)

6 Denna studie fokuserar, som modellen visar, på relationen mellan en organisation och två olika intressentgrupper. Ena gruppen är den statliga myndigheten, mer specifikt Skatteverket. Den andra gruppen är finansiella institut, där författarna riktar in sig mot banker och deras relation till en organisation.

2.3 Revision och frivillig revision

Revision är till för organisationens ägare och andra intressenter för att säkerställa att företaget bedrivs på ett legitimt sätt samt att den finansiella ställningen redovisas riktigt (Justitdepartementet, 2010). Den ses därmed som en kvalitetskontroll av ett företags verksamhet (Riksrevisionen, 2017). Revision enligt Carrington (2014) är en revidering av överenskomna uttalanden. Frivillig revision innebär enligt Riksrevisionen (2017) ett frivilligt val om bolaget ska tillsätta revisor eller inte. För att frivillig revision ska gälla måste ett beslut om detta anges i bolagsordningen (Riksrevisionen, 2017).

2.4 Revisionsteori

Revisionsteori som den beskrivs i denna rapport utgår främst från Carrington (2014) och är uppdelad i traditioner, teorier och perspektiv. Revisionsteorin kan delas upp i två traditioner.

En äldre tradition som skapat teorier som beskriver vad revision är, baserat på nationalekonomiska antaganden. Den andra traditionen är en nyare och mer sociologisk tradition som ser på revision ur ett mer modernt perspektiv med fokus på människan och samhället. Nationalekonomi är den mer förekommande traditionen inom revisionsforskning och grundar sig till stor del på rationalitet och kan med utgångspunkten att alla agerar rationellt skapa teorier som beskriver hur revision används på olika sätt av olika aktörer. Sociologi har på senare år vuxit fram och behandlar mjukare begrepp i relation till den mer rationella nationalekonomin. Sociologi inom revision fokuserar på beteenden och relationer mellan parter inom revision, såsom organisationer som tillämpar revision och de revisorer som utför dem samt deras samspel med samhället.

De nationalekonomiska traditionerna beskriver revisionen utifrån tre teorier: revision som försäkran, revision som förbättring samt revision som försäkring. Revision som försäkran relaterar till när ett företag har ett ägande som är separerat från ledningen. Ägarna använder sig av revisionen för att försäkra sig om att företagets verksamhet genererar det resultat som stämmer överens med deras mål, ofta i form av ett kontrakt. Ett vanligt förekommande problem som revision som försäkran är tänkt att minska är informationsasymmetri parterna emellan.

Revision som förbättring har även den en utgångspunkt från informationsasymmetrin, men väljer i detta fall att minska den genom att förbättra kvaliteten på revisionen. Detta gör revisorn genom att använda sig av intressenternas önskemål och krav på vad revisionen ska förmedla.

Den tredje och sista formen av revision baserat på nationalekonomiska traditionerna är revision som försäkring, vilken används för att minska risken för det reviderade företaget gentemot utomstående intressenter i företaget. Vad denna form av revision gör, är att flytta över risken från företaget till revisorn. Eftersom revisorn nu har ett egenintresse i revisionen, kommer stor vikt läggas vid att revisionen innefattar korrekt information. (Carrington, 2014)

(13)

7 Förutom att beskriva vad revision är kan användning av de sociologiska perspektiven användas för att förtydliga hur revision ska kommuniceras, som information eller som signalering. Dessa perspektiv är revision som komfort och revision som legitimitet. Revision som komfort betyder enligt Carrington en trygghet med revisionen. Vidare menar han att om revisionen präglas av komfort, kommer intressenterna att uppleva trovärdig och kvalitetssäkrad information.

(Carrington, 2014) Revision som legitimitet kommer denna studie fokusera på och kommer förklaras i nästa avsnitt.

2.4.1 Revision som legitimitet

Carrington (2014) menar att revision som legitimeringsverktyg kommer som en förlängning av komfort i revisionen. Legitimitet handlar enligt Carrington om “att vara i samklang med normer och etiska koder i samhället” (2014, s. 30). I relation till revision innebär det att när en auktoriserad revisor godkänner ett företags finansiella rapporter ger det företaget legitimitet och hög trovärdighet (Carrington, 2014). Herrbach (2005) förklarar att revision ses som ett verktyg för att uppfylla samhällets förväntan om legitima företag.

Företag och organisationer kan framstå som legitima baserat på fyra strategier: utbilda och informera, manipulera uppfattningen av vad som anses legitimt, aktivt förändra synen på vad som ska anses vara legitimt samt konkret förändra regler för det som legitimeras. Av nämnda strategier anses utbilda och informera samt konkret förändring av regler vara bäst applicerbara inom revisionsarbetet för att skapa legitima organisationer, därmed beskrivs dessa mer ingående i kommande stycken. (Carrington, 2014)

Genom att utbilda och informera en organisations intressenter om vad revisionen ska bidra med och hur, kan förväntningsgapet minskas och därmed uppnås en ökad grad av trovärdighet och legitimitet på organisationen som revideras. Detta kan vara speciellt relevant för investerare och andra intressenter som är direkt eller indirekt intresserade av en organisations fortlevnad.

(Carrington, 2014)

Förändring av regler och principer som användas vid redovisning/revision kan skapa bättre samspel mellan organisationen i fråga och ett samhälles aktuella normer och etiska koder.

(Carrington, 2014)

2.5 Tidigare forskning

Genomförandet av reformen avskaffandet av revisionsplikt har i tidigare forskning studerats i liten omfattning. Svenska undersökningar som gjordes omkring tidpunkten för reformen visade att många företag skulle välja frivillig revision. Efter att frivillig revision blev en möjlighet har statistik visat att 80 % av företagen med ett fritt val väljer att avstå revision. (Neij, 2017) Att bolag har avsagt sig revision har skapat nya forskningsområden. Idag finns en begränsad omfattning av forskning avseende frivillig revision och dess betydelse. Nedan presenteras en samling tidigare forskning inom området revision. Tidigare forskning riktad mot legitimitets- och intressentteori kommer även det att presenteras.

Revision har visats ge flera fördelar såsom mer korrekta rapporter då lagar och regler följs (Knechel, Niemi, & Sundgren, 2008). Vidare menar Knechel m.fl. (2008) att revisorer ökar

(14)

8 pålitligheten och att företag väljer revisor för att trovärdigheten i de finansiella rapporterna ska bibehållas, dock ger revisionen olika fördelar till olika intressenter. Företagsledningen är en intressent som genom reviderad redovisningsinformation kan reducera agentkostnader i och med att informationen blir pålitlig. Ett annat exempel är att banker kan vara benägna att förlita sig mer på de finansiella rapporterna om en revisor har granskat dem. De ser inte ägarna som tillräcklig säkerhet. Lennox m.fl. (2011) har i studier åskådliggjort att kreditvärdigheten har ökat om ett företag har revisor. Om ett företag väljer att avsäga sig frivillig revision har det signalerat hög risk vilket resulterar i lägre kreditvärdighet. Vidare undersökte Lennox m.fl.

(2011) frivillig revision i Storbritannien och kom fram till att ett primärt skäl till revisionsplikt är att intressenter får säkerhet som de annars hade saknat. Filip Cassel som är vetenskapsteoretiker påstår att legitimitet anses förekomma om dokument granskats av revisor (Cassel, 2014).

Tidigare forskning baserad på legitimitetsteorin och intressentteorin, säger att dessa är komplement till varandra (Adams & Whelan, 2009) och att när ett företag delar med sig av information om dess aktiviteter minskar det gap som kan uppstå mellan ett företags verksamhet och samhällets förväntningar på företaget (Campbell, Craven, & Shrives, 2003). För att möta samhällets och övriga intressenters förväntan på företaget och för att öka dess legitimitet är användandet av revision gynnsamt (Al Farooque & Ahulu, 2017). Legitimitetsteorin har i tidigare studier upplevts som kontradiktorisk och det sociala kontrakt som den bygger på handlar, för företaget, till stor del om att hålla sina intressenter nöjda och om att värna om den relation företaget har till sin omgivning som det är beroende av. Om företag misslyckas med att tillgodose externa intressenters önskemål kan gapet öka och legitimiteten hos företaget sjunka. (Campbell m.fl., 2003)

2.6 Analysmodell

Studien utgår från tre teorier: legitimitetsteorin, intressentteorin och revisionsteorin.

Revisionsteorin säger att revision fungerar som ett legitimeringsverktyg för företag genom att trovärdigheten i rapporteringen ökar. Detta överensstämmer med tidigare forskning, som menar att legitimitet förekommer om rapporter granskas av en revisor samt att korrekthet och pålitlighet ökar (Knechel m.fl., 2008; Cassel, 2014). Legitimitetsteorin menar att företaget har ett socialt kontrakt med samhället och måste agera legitimt för att inte bryta kontraktet. Teorin menar att legitimt beteende uppkommer genom att önskvärda, korrekta och lämpliga handlingar utförs. Fortsättningsvis menar legitimitetsteorin att legitimitet kan uppstå antingen genom intressenternas självintresse, att företagen agerar rätt alternativt att de ses som accepterade av samhället. (Schuman, 1995) Intressenterna är de aktörer som har ett direkt intresse i företaget enligt rådande intressentteori då de påverkas av och kan påverka företagen (Freeman, 1984).

Baserat på legitimitetsteorin enligt Deegan (2002) och intressentteorin enligt Roberts (1992) bör aktiebolag välja revision om intressenterna ställer krav på det samt andra val intressenterna ser som legitima. Även tidigare forskning säger att legitimitet bör uppnås genom att möta den förväntan som både intressenter och samhället ställer på företagen, avseende revision (Al Farooque m.fl., 2017). Utifrån vad revisionsteorin och legitimitetsteorin säger är det rimligt att

(15)

9 intressenterna som undersökts ser revision som ett legitimeringsmärke med anledning av att revision anses vara en nyckel för att företag ska upplevas som legitima av samhället (Herrbach, 2005), samt att legitimitet är viktigt för fortlevnad (DiMaggio m.fl., 1983). I enlighet med intressentteorin bör även intressenterna ha makt att påverka företagens beslut, i och med att teorin menar att det ger konkurrensfördelar och värde i organisationen att följa intresset hos intressenter (Harrison m.fl., 2010).

Legitimitetsteorin förklarar tre legitimitetstyper: Pragmatisk, moralisk och kognitiv. Utifrån dessa tre begrepp bör legitimitet uppkomma genom följande tre faktorer:

o Förväntan: Intressenternas förväntan att påverka företag, samt intressenternas förväntan på företagets agerande ger pragmatisk legitimitet.

o Förtroende: Intressenternas förtroende på att företag agerar utifrån ett moraliskt perspektiv ger moralisk legitimitet.

o Obestridlighet: Intressenternas syn på att företag är obestridliga, alltså självklara och möjliga att ta för givet ger kognitiv legitimitet.

Intressentteorin betonar en relation mellan bolag och dess intressenter, där intressenterna är den påverkande parten. Med intressentteorin i beaktande bör intressenternas relation med bolagen därmed beskrivas av faktorn:

o Inflytelserik: Inflytande över företag i och med intressenternas roll som påverkande part.

Med utgångspunkt i att revisionsteorin hävdar att revision bidrar till legitimitet bör revision ge följande faktor:

o Revision som ett legitimeringsmärke: Utifrån tesen bör således revision föranleda de tre nämnda egenskaperna för legitimitet: Förväntan, förtroende och obestridlighet.

Tidigare forskning har visat att revision är viktig i ett företags verksamhet, vilket leder till att om ett företags finansiella information revideras anses den pålitlig och korrekt (Knechel m.fl, 2008). Cassel (2014) hävdar att revision är gynnsam och leder till att företaget anses legitimt.

Med anledning av detta bör därför revision anses vara ett legitmiteringsmärke.

Tidigare forskning bidrar med faktorer som visar på att revision är relevant för företag och något de bör använda sig av. Dessa faktorer är:

o Pålitlighet: Genom användning av revision anses ett företag pålitligt och informationen anses korrekt utifrån intressenters syn.

o Legitimitetsgynnande: Genom att revisionen skapar pålitlighet mellan intressenter och företag skapar det i sin tur en legitmitet hos företaget.

Baserat på centrala begrepp och teorier som definierats i teoriavsnittet samt de framtagna faktorerna kan en modell presenteras. Se figur 2. Modellen visar ett samband som förklarar studiens syfte: skapa förståelse för revisionens betydelse för om ett företag ska ses som legitimt hos sina intressenter.

(16)

10

Figur 2. Analysmodell

Utifrån denna modell tog studien reda på om intressenterna ser företagens revision som ett bevis på legitimitet utifrån de nämnda faktorerna och jämförde utfallet mot tidigare forskning.

Däremot lämnades det öppet för att ytterligare faktorer kan påverka intressenters syn på legitimitet.

(17)

11

3 METOD

I detta metodavsnitt presenteras studiens metodsynsätt och tillvägagångssätt för insamling av litteratur och empiri. Vidare kommer studiens metodkvalitet och metodproblem att diskuteras.

3.1 Forskningsansats

Syftet med studien var att förstå och utvärdera om avskaffandet av revisionsplikt har påverkat intressenternas syn på om företag utan revision anses legitima. Bryman och Bell (2013) menar att en kvalitativ metod är lämplig i de fall problematiseringen inte kan kvantifieras. Enligt David och Sutton (2016) är syftet med en kvalitativ ansats att finna djupet i det fenomen som studerats. Studien genomförde en kvalitativ undersökning där empirin bestod av intervjuer.

Empirin jämfördes sedan med teorier och tolkades utifrån dessa för att förstå om företagen anses inneha legitimitet. Hair, Wolfinbarger, Money, Samouel, och Page (2015) menar att idéer kan uppstå genom antaganden, insikter, deduktiv eller induktiv metod där deduktiv metod innebär en utgångspunkt från teorier och kvalificerade gissningar medan induktiv metod handlar om att finna mönster för att skapa en teori och slutsatser. Tillvägagångssättet för studien baserades på en deduktiv ansats då tidigare forskning och teorier inom revision och legitimitet användes för det valda undersökningsområdet.

Studien utgick från en ontologisk och epistemologisk ansats. Begreppet ontologi betyder förståelsen om hur människor uppfattar världen och epistemologi förklarar hur kunskap om världen tas fram (David & Sutton, 2016). Det ontologiska perspektivet tas i anspråk i och med den subjektivitet som förekom vid intervjuerna. Studien var beroende av respondenternas uppfattning för att slutligen komma fram till en slutsats. Den epistemologiska ansatsen utgår från ett hermeneutiskt perspektiv då studiens syfte var att utvärdera teori och empiri för att förstå om företag anses inneha legitimitet sedan avskaffandet av revisionsplikt.

3.2 Litteraturinsamling

Litteraturundersökningen innefattar två delar enligt David m.fl. (2016), dels en sökning och insamling av litteratur men också en analys av det material som påträffats. Litteraturen är kopplad till den teoretiska referensram som består av kurslitteratur inom revision och legitimitet som har använts som utgångspunkt för de teorier som framställts samt för att styrka dessa resonemang. Tidningsartiklar användes även för att säkerställa att arbetet är i rätt tid.

Vidare har artiklar av vetenskaplig karaktär beträffande det valda ämnet använts. Dessa artiklar har hämtats genom sökning via de tillgängliga databaserna på Luleå Tekniska Universitet. Ett urval av databaser som använts är Google Scholar, Emerald och Business Source Premier.

Några utmärkande sökord har framförallt använts för att ta fram väsentlig och relevant litteratur. Dessa sökord har använts både enskilt men också i kombination på både svenska och engelska.

Sökord: Revision, revisionsplikt, frivillig revision, revisionsteori, legitimitet, legitimitetsteori, intressentteori, intressenter.

(18)

12

3.3 Metod för insamling av empirisk data

Datainsamlingen bestod av en kvalitativ ansats där intervjuer och inhämtning av data utfördes.

Författarna utförde en intervju med Skatteverket samt en intervju med tre olika banker för att uppnå syftet med rapporten. Studien valde även att använda sig av annan insamlad empirisk data i form av respektive parts uttalanden från externa källor. I och med att studiens syfte var att skapa förståelse och utvärdera om legitimitet besitts hos företagen ansåg studiens författare att kvalitativ metod i form av intervjuer och uttalanden var det mest lämpliga tillvägagångssättet. Intervjuerna gav respektive intressentrepresentant möjligheten att ge sin tolkning om hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat företagen. Intervjuerna möjliggjorde även följdfrågor som förekom vid intervjun vilket förbättrade kvaliteten då svarens omfattning ökade. Detta resonemang stämmer med Bryman och Bells (2013) förklaring att en kvalitativ intervju används för subjektiv uppfattning och bedömning. Genom att även använda offentliga uttalanden som empiri minimerades intervjuernas subjektivitet vilket ökade trovärdigheten och gav mer nyanserad empiri. Enligt Bryman m.fl. (2013) finns tre olika intervjumetoder, det kan antingen vara en ostrukturerad, strukturerad eller semistrukturerad metod. Den ostrukturerade innebär en mer öppen fråga medan den strukturerade innebär mer tydliga och specifika frågeformuleringar. Den semistrukturerade metoden var den metod som genomsyrade detta arbete. Denna metod är en blandning av de två andra metoderna vilket innebär att det fanns färdiga frågor som användes samtidigt som metoden möjliggjorde följdfrågor som grundades på de förutbestämda frågorna och dess svar.

Denna metod anses vara flexibel samt att den styrs av respondenten (Bryman & Bell, 2013).

3.3.1 Urval

Vid val av banker som intervjuobjekt utgick studiens författare från tillgängliga banker i Västerbotten där möjlighet till företagsutlåning fanns. Av dessa var det tre banker som ställde upp på intervju. Eftersom Skatteverket var den enda statliga intressenten av intresse för studien söktes endast en kontakt centralt eftersom det centrala ansågs representativt för hela Sverige.

Den kompetens som efterfrågandes från Skatteverket var någon inom revisionsområdet.

Kompetensen som söktes hos bankerna var erfarenhet inom företagsrådgivning och utlåning.

Respondenten kunde antingen inneha befattningen chef inom företagsrådgivning eller kundansvarig. För att kontakta dessa respondenter valde författarna att gå via presskontakterna samt personliga kontakter för att få en lämplig person att intervjua. Vid den första kontakten presenterades ämnet och de fick frågan om de ville ställa upp på en intervju. Alla bankintervjuer skedde via telefon. För Skatteverket var mailkontakt önskvärt från respondentens sida.

Antalet respondenter som användes i studien var fyra stycken. För säkerställandet av tyngden och trovärdigheten i den insamlade empirin efterfrågades den kompetens som ansågs vara mest lämpad till att besvara studiens intervjufrågor. Empirin kompletterandes av offentliga uttalanden från respektive intressent och användes för minskad subjektivitet. De offentliga uttalandena blev således ytterligare empiri.

(19)

13

3.3.2 Intervjuer

Vid utformande av en kvalitativ intervju menar Bryman (2011) att personerna som intervjuar ska skapa sig en uppfattning om vad som är viktigt för att besvara de frågeställningar som presenterats. Baserat på den teoretiska referensramen med tidigare forskning och teorier framställdes intervjufrågor. Intervjuerna med bankerna skedde via telefon och vardera intervju spelades in för att underlätta transkribering av svaren. Anonymitet erbjöds vilket intervjuobjekten från bankerna föredrog. Inför varje intervju lämnades de tänkta frågorna ut för att intervjuobjekten skulle få möjlighet att förbereda sig och på så sätt kunna lämna rättvisande svar. Som egen förberedelse inför intervjuerna studerades Kvales intervjukrav för en framgångsrik intervju (Bryman, 2011). Genom att studera intervjukraven kunde studiens författare förbereda sig väl, vilket resulterade i genomtänkta och lämpliga intervjufrågor samt att det gav studiens författare de egenskaper som behövdes så att respondenterna kände sig bekväma med att besvara intervjufrågorna. Intervjun med Skatteverket skedde via mail då detta önskades av respondenten, denna intervju följdes upp av följdfrågor för att få mer omfattande svar. Här önskades ingen anonymitet.

Bryman och Bell (2013) anser att en intervju ska inledas med uppvärmningsfrågor för att skapa förtroende för respondenterna. Karaktären på dessa frågor ska vara demografiska. Därför inleddes intervjun med frågor relaterade till verksamheten och respondentens roll i företaget.

Därefter fortsatte intervjun med frågor relaterade till ämnet. Intervjufrågorna som användes finns bifogade i bilaga 1.

3.4 Analysmetod

Studiens insamlade intervjudata sammanställdes till en början genom transkribering av vardera intervju. Transkriberingen utfördes direkt efter respektive intervju. I och med att respondenterna skulle hållas anonyma gavs alla banker en egen beteckning. Fortsatt kommer respondenterna betecknas som Bank A, Bank B och Bank C. Skatteverket benämns fortsättningsvis för Skatteverket. Därefter sammanfattades intervjuerna respondent efter respondent tillsammans med den andra insamlade empirin. Inspelningen av intervjun möjliggjorde att återigen lyssna på intervjuerna för att säkerställa att det som presenterades i empiriavsnittet stämde överens med den förda dialogen. (Bryman, 2011) Efter empirin hade sammanfattats analyserades de olika respondenternas svar mot den insamlade teorin och tidigare forskningen. De olika respondenternas svar jämfördes mellan varandra för att se om de skiljde sig åt inom samma intressentgrupp och mellan olika intressentgrupper. Baserat på analysen kunde sedan slutsatser presenteras. Till sist skickades ett utkast av rapporten till respondenterna. Det gjordes för att säkerställa att de presenterats på ett rättvisande sätt och att de uppfattats på ett korrekt sätt.

3.5 Metodkvalitet

Vedertagna vetenskapsteoretiska begrepp såsom reliabilitet och validitet används ofta i forskning och studier för att ge rapporter ökad trovärdighet. Reliabilitet är att likställa med tillförlitlighet (Nationalencyklopedin, 2020). Förtydligat innebär reliabilitet att studien ska kunna göras igen, på samma sätt och med samma utgång, det skapar tillförlitlighet hos studien

(20)

14 och dess resultat. Tack vare respondenternas fleråriga erfarenhet inom respektive bransch och område ökade reliabiliteten för studiens insamlade empiri. (Bryman m.fl., 2013)

Validitet handlar om att studien mäter det den tänkt mäta (Bryman m.fl., 2013). Validiteten visar hur väl teori och empiri är kopplade till varandra och överensstämmelsen dem emellan (Bjereld, Demker, & Hinnfors, 2018). I och med att intervjufrågorna lämnades ut i förväg kunde respondenterna diskutera frågorna med kollegor för att bredda kunskapsbasen. Detta medförde mer tillförlitliga svar vilket ökade validiteten.

Ökad trovärdighet för det insamlade materialet skapades tack vare möjligheten att spela in intervjuerna och därmed inte riskera att missa viktiga detaljer ifrån respondenterna. För att öka äktheten i arbetet och säkerställa att fokus präglats av syfte och frågeställning gjordes återkommande kontroller av syfte och frågeställningen. Genomgående har kontroller av vetenskaplig teori skett för att säkerställa att relevant teori används för att besvara syftet.

Upprepad opponering av rapporten under arbetsgången bidrog till ökad kvalitet och trovärdighet där flertalet personer bidrog med synpunkter och förbättringsförslag vid otydliga formuleringar och oklara beskrivningar.

3.6 Metodproblem

En rapport baserad på en kvalitativ metod ger ofta en lägre grad av validitet och reliabilitet än vad en kvantitativ metod ger. Detta baserat på att kvantitativ metod ofta är mer strukturerad och skapar mindre rum för tolkning. (Bryman, 2011) En kvalitativ intervju speglas ofta av någon form av subjektivitet, både från personen som blir intervjuad samt den som intervjuar.

David och Sutton (2016) betonar att kvalitativa metoder är tidskrävande och blir därför begränsade då den ofta består av få respondenter. Detta medför att de svar angående om revision ses som legitimerande inte helt pålitligt kan säkerställas som en generell bild.

Analysen av intervjusvaren kan i sin tur variera i tillförlitlighet och pålitlighet baserat på hur intervjun genomfördes. Jämförelse mellan telefon- och mailintervjuer kan ge en fördel till telefonintervjuer då följdfrågor uppkommer mer naturligt och i direkt följd till en tidigare ställd fråga. Dessutom kan tolkning av skrivna ord skapa skilda förståelser från författarna av studien.

(21)

15

4 EMPIRI

I detta kapitel presenteras studiens empiri. Empirin består av insamlad data från intervjuer samt offentliga uttalanden. Vardera avsnitt inleds med att presentera respondentens erfarenhet och roll för att sedan presentera en sammanfattning av intervjun.

4.1 Bank A

Telefonintervjun ägde rum den 20 april 2020. Respondentens roll är Chef inom bank företag.

Den svarande har flera års erfarenhet av branschen och har varit insatt både före och efter avskaffandet av revisionsplikten, som genomdrevs 2010. Erfarenheten gäller både arbete kring större bolag och mindre bolag. Under arbetslivet har respondenten breddat sin erfarenhet vilket har resulterat i god kunskap och koll omfattande ämnet. Insamlad empiri från offentliga uttalanden har även inhämtats.

4.1.1 Bank A:s roll som intressent

Enligt Bank A är de en av de banker i Västerbotten som erbjuder utlåning och inlåning till företagskunder. Respondenten menar att de har många småföretag men också en del stora som omfattas av revisionsplikten. Relationen med kunderna varierar beroende på företagets storlek och tillstånd. I de situationer där det för banken likaså för kunderna är fördelaktigt med en aktiv och proaktiv bankkontakt erbjuds en och samma bankman till det företaget. Respondenten menar dock att vanligtvis då det gäller mindre bolag agerar de på deras avrop.

Respondenten menar att det nästan uteslutande är företag som omfattas av revisionsplikten som finansieras av dem. I rollen som finansierande intressent, där de erbjuder lån och betalningstjänster anser de sig vara en viktig intressent. Respondenten säger:

”Om företaget har storlek och behov av att låna så tycker jag nog att vi är en viktig intressent.”

Vidare menar respondenten att när ett företag ska göra större förändringar i dess verksamhet som att expandera kan de komma med synpunkter och rekommendationer för att hjälpa företagen.

4.1.2 Bank A:s syn på avskaffandet av revisionsplikt

Erfarenheten från avskaffandet av revisionsplikten har varit goda och utfallet bättre än förväntan.”

Bank A har erfarenhet av företag som efter reformen valt att avsäga sig revision. De har inte upplevt någon skillnad i kvalitet före och efter besluten och respondenten tror att det framförallt är av kostnadsskäl som detta beslut tas. Respondenten menar dock att det inte är så klokt att bara ta beslutet utifrån kostnad, utan att företag behöver köpa in kompetens. En nackdel som Bank A upplever att hos företag som inte använder revisor är möjligheten att diskutera frågor i de finansiella rapporterna begränsade, det var tidigare enkelt att diskutera med revisorn.

Respondenten betonar dock att det alltid finns någon bakom siffran, så frågetecken går alltid att reda ut.

(22)

16 Enlig offentliga uttalanden från Bank A visade det sig att de flesta av deras kunder använt sig av revisor som stöd samt för råd vid beslut. Revisorer har använts i större utsträckning än andra kompetenser. Revisorn har enligt bankens undersökningar visat sig vara av stor vikt för företagen.

Enligt respondenten ställs vid utlåning både informella och formella krav på företagen. De primära informella kraven är att det ska finnas ett fullt förtroende för aktieägaren. De formella kriterierna som kreditbeslutet baseras på är bland annat: kassaflödesprognoser, balans- och resultaträkningar, samt kredittrovärdighet. Respondenten menar att företag är väldigt olika och behöver således olika mycket hjälp. Banken ställer inget krav på revisorer men tycker att den kompetensen behövs. Respondenten uttrycker sig enligt följande om krav på revisor:

”Det är ju inget krav utan det är mer ett krav på att det är en professionell person som redovisningsbyråer etc. som tittar på bolaget mer än att det är ett formellt krav på att man ska ha en revisor. Det är sällan vad jag vet att det har skett att vi krävt en revisor vid ett bolag som har valt att inte ha det.

Men däremot har vi ofta krävt in material från den professionen eller den kategorin/kompetensen.”

Bank A upplever inte att deras risk har ökat sedan reformen, de ser inte att de förlorat några pengar på att redovisningen är undermålig:

“Jag kan inte se att det har hänt någonting som har varit negativt i det här.

Min uppfattning är väl att de företagskunder vi träffar, de är ju väldigt seriösa och ambitiösa och vill (…) göra rätt för sig.”

4.1.3 Bank A:s syn på företags legitimitet

För Bank A är legitimitet ett viktigt begrepp när det kommer till det material som lämnas in som underlag. Vidare menar de att det dock är viktigare att ett stort företag är legitimt än ett mindre i och med hårdare formaliakrav.

När det gäller revision och legitimitet ser inte Bank A något samband, de menar att det är andra faktorer som påverkar företagets legitimitet:

”Jag tänkte tidigare att det här med revision ändå är ett kvalitetsmärke och det borde vi som bank kräva och de är dom företagen som vi ska göra affärer med, men jag har nog landat i att det har gått ganska bra ändå. Det har inte varit något legitimitetskrav att ha revision, vi har inga dålig erfarenheter av det varken här eller hos min förra arbetsgivare.”

De anser dock att företag behöver extern kompetens men det är inte ett legitimeringskrav. De menar att det är dialogen med kunden som framförallt är det viktiga inte huruvida de har den professionella kompetensen eller inte.

Författarna av studien undrade om en kund som sedan tidigare är känd för banken påverkar deras tillförlitlighet. Respondenten svarade:

(23)

17

”Det ökar väl kanske inte tillförlitligheten men det ökar väl erfarenheten i alla fall. (…) Om vi har en kund som vi har goda erfarenheter av, så är det förstås gynnsamt för kunden om man ska låna mera pengar. Likväl, om vi har en kund som är väldigt känd, men som vi har dåliga erfarenheter av, så är ju det belastande.”

4.2 Bank B

Telefonintervjun för Bank B ägde rum den 21 april 2020 och på denna bank är respondentens roll Kundansvarig företagsrådgivare på företagsavdelningen. Respondenten har lång erfarenhet inom företagsrådgivning och har arbetat inom detta område både före och efter avskaffandet av revisionsplikten infördes. Normalt arbetar respondenten med större företag men har även viss kontakt med mindre företag med frivillig revision som denna studie riktas mot. Insamlad empiri från offentliga uttalanden har även inhämtats.

4.2.1 Bank B:s roll som intressent

Bank B arbetar med företagskunder och assisterar dessa vid finansiering i alla stadier i verksamheten som kräver involvering av finansiärer. Relationen mellan bankerna och dess företagskunder anser representanten för Bank B som relativt nära. Företagen har en egen personlig rådgivare som de kan vända sig till vid behov, vilket ger trygghet både för banken och för företagaren. Detta nyttjas till största del av de större företagen som ofta har mer komplex verksamhet och kräver en mer frekvent kontakt med banken. Mindre företag har oftast mindre frekvent kontakt med banken och kan i många ärenden gå via telefonbank och kundtjänst. Men undantag finns anser respondenten:

“Ju mer komplex och ju större affär de har, ju större anledning till tätare kontakt, det kan man väl säga. Men det kan ju också vara små kunder som har lite större behov av att bolla och prata finansiering och andra lösningar, så att det kan variera faktiskt.”

Som intressent anser respondenten att banker utgör en viktig roll för företag och att företagen själva förlitar sig på bankens åsikt. Respondenten uttalar sig enligt följande:

“Vi hjälper dem ju med både rådgivning och finansiering och rådgivning kring ägarfrågor och ja allt möjligt, så att vi är nog en ganska viktig del i deras nätverk tror jag, som intressent.”

Utöver företagens vilja att följa bankens råd i många frågor, kan Bank B i vissa fall även ställa direkta krav på företagaren. Speciellt när det kommer till finansiering och för att kontrollera att företagen följer bankens krav görs kontinuerliga uppföljningar, vilket leder till en tydligare relation mellan parterna:

“När man tittar på hur bolaget har gått och vad som har hänt under året och vilka eventuella behov som kan komma framöver så att det är ju det som gör att vi har ju oftast en löpande relation med kunden.”

(24)

18 Med fortsatt fokusering på finansiering och specifikt när det kommer till utlåning till företagskunder, kan detta vara relativt komplext enligt Bank B. Det är många faktorer och kriterier som ska granskas inför ett finansieringsbeslut, vilka kan bestå av informella samt formella krav. Där informella kan bestå av hur förtroendet för kunden ser ut och formella speglas i form av materiellt underlag, som finansiella beräkningar och prognoser.

4.2.2 Bank B:s syn på avskaffandet av revisionsplikt

“Jag förstår tanken, det känns väl kanske lite överdrivet att man ska ha en kvalificerad revisor på ett litet bolag med kanske tio transaktioner per år, där man har en erfaren och kvalificerad redovisningskonsult.”

Respondenten menar också att det leder till onödiga kostnader och med en kvalificerad redovisningskonsult kan riskerna för felaktigheter minimeras. Men utifrån ett trygghetsperspektiv anser respondenten att:

“Vi som intressent och finansiär tycker ju ändå att det är en ganska viktig poäng att det finns en revisor. Det är ju egentligen den enda riktiga kontrollinstansen för att redovisningen är korrekt och riktig. Som ändå har någon typ av ansvar gentemot oss övriga intressenter.”

I media har Bank B tidigare uttalat sig om slopande av revisionsplikt och där menar de att som kreditgivare är det viktigt att känna sig komfortabla. Om bolagen har ekonomihjälp menar de att komfort tillkommer för banken men också att det resulterar i en trygghet för bolaget själv.

Vikten av revision för ett företag är, enligt respondenten och dennes kollegor som konsulterats, av hög grad. Det är inte ett krav, vilket definierar begreppet frivillig revision men en trygghet om företag använder sig av revisor och säkerställer de finansiella dokumentens korrekthet, vilket stämmer med andra källor från samma bank. Detta är främst för att företaget inte ska riskera oönskade kostnader vid felaktigheter som hade kunnat undvikas tack vare en revisor.

Detta ställer därmed ökade krav på företagens redovisningskonsulter om sådana används istället, vilket det enligt respondenten är många som gör:

“Det är ju inte jättemånga som sköter sin bokföring helt själva. En del kanske gör det men de flesta har ju hjälp av någon, antingen någon större eller mindre redovisningsbyrå som sköter de löpande bokföringarna och gör avstämningar och betalar in skatter och gör årsbokslut åt dem.”

Enligt ett offentligt uttalande från samma bank görs det ingen skillnad på kreditbedömningen mellan företag som har revisor och företag som inte har det. Alla hanteras på samma sätt, men enligt denna källa skulle höjda gränsvärden förändra detta och krav på revision skulle kunna ställas.

4.2.3 Bank B:s syn på företags legitimitet

Legitimiteten hos ett företag påverkas, enligt Bank B, bland annat av entreprenören och hur förtroendeingivande denna upplevs. Andra exempel kan vara ifall tidigare konkurser finns registrerade och vem företagaren har som redovisningskonsult eller revisor. På orter i

(25)

19 Västerbotten finns en stor möjlighet att känna till de revisorer och redovisningskonsulter som finns och därmed påverkas legitimiteten baserat på om tidigare erfarenheter av dessa är positiva eller negativa. Andra former av legitimitet kan även skapas av kvaliteten på formella dokument såsom budgetar, prognoser och årsredovisningar. Respondenten säger:

“Vi kräver ju ofta in ganska mycket material. Det är det vi grundar våra beslut på. Och då man har jobbat ett tag så ser man ganska snabbt om det är en person som har god ordning och verkligen har tänkt igenom sin affär eller om det bara är kladdat på en servett i princip. Det finns ju hela spannet.”

Legitimitet och revision är enligt Bank B något som hänger ihop. Utan revision kan det bedömas finnas förhöjd risk hos företaget och andra krav kan då ställas av banken. Dock har legitimiteten hos företag, som innan reformen haft revisor men efter införandet av frivillig revision har valt bort det, inte påverkats. Då det främst är en möjlighet för ett mindre företag att spara pengar.

Legitimiteten och trovärdigheten för ett företag kan påverkas av hur välkänt företaget är för banken. Om det är ett företag som banken haft en lång relation med kan detta gynna företagets kommande affärer med banken gällande finansiering av verksamheten och i form av vilka krav som banken kan ställa på kunderna, bland annat om banken anser att företaget bör använda sig av revisor:

“Att känna till kunden och förstå vad den har för kapacitet, det är jättejätteviktigt.”

4.3 Bank C

Telefonintervjun ägde rum 27 april 2020 och den person som intervjuades arbetar som Företagschef och ansvarar för företagsaffärer inom ett stort område i Västerbotten.

Respondenten har många års erfarenhet inom branschen och har arbetat inom sin befattning i tio år och har således arbetat med detta både före och efter avskaffandet av revisionsplikten.

Enligt respondenten väljer de flesta av deras större bolagskunder revisor. Insamlad empiri från offentliga uttalanden har även inhämtats.

4.3.1 Bank C:s roll som intressent

Enligt respondenten är Bank C med i ett företags alla skeenden, allt från uppstarten av ett aktiebolag till när företaget står inför ett viktigt investeringsbeslut vid tillväxt. De hjälper till med kreditgivning, sparande och betalningstjänster. Beroende på storleken och komplexiteten i företaget ser relationen mellan banken och bolaget olika ut. I ett mindre bolag med upp till fem miljoner kronor (mkr) i omsättning ges ingen specifik bankkontakt utan då uppmanas dessa att kontakta kontoret eller telefonbanken för att få hjälp av en företagsrådgivare. Större bolag från fem mkr och uppåt har däremot en egen namngiven bankkontakt, men ingen regel utan undantag menar Bank C. Respondenten svarar enligt följande när studiens författare undrar hur de ser på sin roll som intressent:

”Vi ser väl oss som en förhoppningsvis viktig intressent”

(26)

20 I rollen som intressent hjälper Bank C dem med rådgivning, med hur företagen kan jobba i sitt företag med produkter och tjänster för att vara så effektiva som möjligt med betalningar samt att de är rådgivande vid investeringsbeslut:

”Ofta hamnar vi i tidiga lägen och diskuterar med kunderna när man står inför en investering, det är klart att då kan vi förhoppningsvis vara med och hjälpa till med bra råd och om inte vi kan hjälpa till med bra råd kanske vi kan hjälpa till med att hitta kontakt till några konsulter och andra som kanske har genomgått samma process som företaget är på väg in i nu.”

Vid utlåning till företag ställs det informella och formella krav. De informella handlar om en relation och ett förtroende mellan Bank C och bolaget, dels en tro på affärsidén men också tron på representanten för företaget. När det gäller de formella kraven avseende finansiering menar respondenten att det finns några olika kriterier:

”Återbetalningsförmågan är det som är det viktigaste när vi tittar på kreditgivning. Vi tittar på bolagets kassaflöde och om det verkar uthålligt att klara av de åtagande man ska ta på sig samt med marginal för avvikelser.

Nummer två är att titta på hur vi kan säkerställa den här utlåningen. Finns det borgen från ägare, företagsinteckningar eller pantbrev.”

Enligt respondenten är det således viktigt med både ett förtroende sinsemellan men också med återbetalningsförmåga och säkerhet.

Bank C har tidigare uttalat sig i media där Bank C menar att det är en trygghet för intressenter att veta att det är ordning och reda i boksluten och att redovisningen sker med god kvalitet. De menade att revision är en kvalitetsstämpel.

4.3.2 Bank C:s syn på avskaffandet av revisionsplikt

Respondenten ställer sig positiv till reformen frivillig revision och uttrycker sig enligt följande:

”Vi tycker den är bra, det är en kostnad och har man inte ett allt för stort företag så blir revisionskostnaden procentuellt en rätt stor andel av kostnaderna. Har man inte en allt för komplicerad verksamhet, då tycker vi att det är ett bra sätt att kunna spara kostnader med att slippa att anlita en revisor och att man då anser att man har kompetensen själv eller tar hjälp av en redovisningskonsult.”

Bank C förklarar att i vissa fall anser de att ett bolag bör anlita en revisor. I situationer där det uppstår fluktuationer eller hög tillväxt är det önskvärt med revisor. I bolag med mindre omsättning som är relativt stabil år efter år tycker de inte att revision är nödvändigt, utan de menar då att det är klokt att avsäga sig revision.

I ett uttalande från Bank C rekommenderade de sina kunder att behålla revisorn. Å andra sidan menade de vid uttalandet att de i vissa fall får bättre information från en redovisningskonsult i och med deras löpande relation under året. De betonade dock att de inte tror att det nödvändigtvis är billigare med redovisningskonsulter än revisorer.

Figure

Updating...

References

Related subjects :