• No results found

Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner

Avfallsplan

2012-10-10

Dnr:

(2)

F ÖRORD

Föreliggande avfallsplan för Nyköpings och Oxelösunds kommuner har tagits fram under 2011-2012. Arbetet har genomförts med stöd av Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB på uppdrag av Nyköpings kommun och Oxelö Energi AB. En projektgrupp bestående av följande personer från kommunerna har drivit projektet:

Malin Berglund, projektledare, Nyköpings kommun

Åsa Valdemardotter, vik. projektledare, Nyköpings kommun Emelie Wårdemark, renhållningsansvarig, Nyköpings kommun Ulf Karlsson, renhållningsansvarig, Oxelö Energi AB

Kajsa Nilsson, nämndansvarig tjänsteman, Nyköpings kommun Gunilla Marklund, mark- och exploatering, Oxelösunds kommun Camilla Hjalmarson, miljöstrateg, Nyköpings kommun

Kristina Ajaxon, miljöinspektör, Nyköpings kommun Therese Hamilton, miljöinspektör, Oxelösunds kommun

Jörgen Leander, konsult, Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB

Styrgrupp för projektet har utgjorts av följande personer:

Johannes Krunegård (MP, Nyköping) – ordförande Carl-Åke Andersson (S, Nyköping)

Catharina Fredriksson (S, Oxelösund) Thord Revestam (M, Nyköping) Dag Bergentoft (M, Oxelösund)

Jeanette Zetterström-Österberg (V, Nyköping) Eva Andersson (C, Nyköping)

Sören Carlsson (S, Oxelösund)

Helené From, chef Tekniska divisionen, Nyköpings kommun Per Alm, VD Oxelö Energi AB, Oxelösunds kommun

Kenneth Hagström, chef Samhällsbyggnad, Nyköpings kommun

Bo Peterson, chef Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Oxelösunds kommun

(3)

S AMMANFATTNING

Nya miljökrav och samhälleliga krav förutsätter nya lösningar för avfallshanteringen.

Avfallshanteringen i Nyköpings och Oxelösunds kommuner har utvecklats påtagligt genom tidigare avfallsplaner och genom samarbetet mellan kommunerna har avfallsfrågorna

prioriterats högre i kommunernas miljöarbete. Genom den nya avfallsplanen vill kommunerna lägga grunden för en kontinuerlig avfallsplaneringsprocess och en tydligare inriktning mot en hållbar utveckling.

Utifrån bl.a. nationella miljömål, den nationella avfallsplanen och aktuell lagstiftning samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har målområden för avfallshanteringen

identifierats. En viktig del i arbetet med framtagande av målen har varit dialogen med olika intressenter och aktörer i den förankringsprocess som pågått.

Inriktningsmål, mätbara mål och åtgärder har tagits fram inom följande områden:

1. Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning 2. Minskad miljöbelastning

3. Ökad återvinning 4. Människan i fokus

Uppföljning och ajourhållning av avfallsplanen kommer att ske regelbundet och under ledning av representanter från respektive kommun.

Genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå avfallsplanens mål

förutsätter ökade resurser för bl.a. information, utökad service på återvinningscentralerna och kvalitetssäkring av matavfallsinsamlingen.

Utökad samverkan mellan kommunerna i avfallsfrågor bedöms underlätta genomförandet av avfallsplanen.

Läsanvisning

Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs av följande delar:

Syfte, bakgrund och grundläggande utgångspunkter för framtagande av avfallsplanen beskrivs i kapitel 1.

Mål, strategi och åtgärder för avfallshanteringen och hur avfallsplanen ska följas upp i kommunerna presenteras i kapitel 2.

Konsekvenser på avfallsflöden samt genomförd miljöbedömning beskrivs i kapitel 3 och 4. En fullständig miljökonsekvensbeskrivning redovisas i en särskild bilaga.

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser beskrivs i kapitel 5 och 7. I kapitel 6 presenteras medel och verktyg för att uppnå målen.

Nuläge innefattande bl.a. uppgifter om kommunerna, avfallsmängder och avfallshantering, uppföljning av mål i tidigare avfallsplan samt miljömål och lagstiftning beskrivs i bilagor till denna avfallsplan.

(4)

I NNEHÅLL

1 INLEDNING... 5

1.1 BAKGRUND OCH SYFTE...5

1.2 INNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN...5

1.3 GENOMFÖRT SAMRÅD...6

2 MÅL, STRATEGIER OCH ÅTGÄRDER... 7

2.1 BEHOV OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN...7

2.2 STRATEGI FÖR AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNERNA...7

2.3 MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN...7

2.3.1 Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning...8

2.3.2 Minskad miljöbelastning...9

2.3.3 Ökad återvinning...10

2.3.4 Människan i fokus ...10

2.4 ÅTGÄRDER...12

2.5 FORTSATT PLANERINGSPROCESS OCH UPPFÖLJNING...18

3 FRAMTIDA AVFALLSMÄNGDER OCH BEHANDLINGSBEHOV... 19

3.1 MÖJLIGT FRAMTIDA OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL...19

3.2 UTVECKLINGSTENDENSER...20

3.3 PROGNOS FÖR FRAMTIDA AVFALLSMÄNGDER...21

4 AVFALLSHANTERINGENS MILJÖPÅVERKAN... 24

5 EKONOMI... 25

5.1 FINANSIERING AV AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNERNA...25

5.2 KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM...25

6 KOMMUNALA STYRMEDEL... 26

6.1 LOKALA FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING...26

6.2 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION...26

6.3 TAXA...27

6.4 TILLSYN...28

7 ORGANISATION... 29

7.1 NUVARANDE ORGANISATION...29

7.2 SAMVERKAN MELLAN NYKÖPINGS OCH OXELÖSUNDS KOMMUNER...30

7.3 KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM...30

Bilagor

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Bilaga 2 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Bilaga 3 Nedlagda deponier

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 5 Uppföljning av mål och åtgärder i tidigare avfallsplan Bilaga 6 MKB-dokument

Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

(5)

1 I NLEDNING

1.1 B

AKGRUND OCH SYFTE

Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner, vilket idag är inskrivet i Miljöbalken. Avfallsplanen utgör tillsammans med föreskrifterna för

avfallshanteringen kommunens s.k. renhållningsordning. Erfarenheterna från arbetet med avfallsplaner varierar från kommun till kommun. Sammantaget kan sägas att i de fall avfallsplanen använts som ett verktyg i en förändrings- och utvecklingsprocess är erfarenheterna mycket goda.

Under senare delen av 1990-talet och 2000-talets första decennium har det skett stora förändringar inom avfallshanteringen genom bland annat statliga styrmedel som

producentansvar, deponeringsförbud för vissa avfallsslag och skatt på deponering samt högre krav på deponerings- och förbränningsanläggningar. Allt fler kommuner har infört, eller håller på att införa, separat insamling av matavfall och biologisk behandling med produktion av biogas. Ett led i strävan mot ökad källsortering och resurshushållning och förbättrad service är också att den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och kommunernas återvinningscentraler har utvecklats vidare. Kopplingen till utvecklingen inom EU har under denna period blivit tydligare än tidigare. Fokus i diskussionerna kring avfall ligger nu i större utsträckning på att minska avfallets farlighet, att minska avfallsmängderna och att underlätta för människor att sortera och lämna avfall. Detta understryks även av den nya nationella avfallsplanen och förändringarna av avfallslagstiftningen som genomförts till följd av EU:s nya ramdirektiv för avfall.

Föregående avfallsplan fastställdes av kommunfullmäktige i respektive kommun våren 2002.

Under planperioden har ändringar genomförts av insamlingen av hushållsavfall i

kommunerna, såsom införande och vidareutveckling av insamlingssystem för matavfall.

Lagstiftningen som reglerar avfallshanteringen har också ändrats i vissa delar, nya etappmål i miljömålssystemet har beslutats våren 2012 och en ny nationell avfallsplan. Förändringarna av lagstiftningen gäller bland annat krav på innehåll i kommunal avfallsplan, producentansvar för fler typer av avfall och krav på att avfallsplanen ska uppdateras minst vart fjärde år.

Denna avfallsplan är en revidering och omarbetning av tidigare avfallsplan med anpassning till de nya bestämmelser och lokala förhållanden som gäller för avfallshanteringen idag.

Syftet med avfallsplanen för Nyköpings och Oxelösunds kommuner är att:

• Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen

• Ange mål och aktiviteter för minskning av avfallsmängden och ökad återvinning

• Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas

• Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området

För att uppfylla de långsiktiga målen krävs genomgripande förändringar av samhällets

produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de år som denna avfallsplan gäller. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål.

1.2 I

NNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN

Vad en avfallsplan ska innehålla framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6).

Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om avfallsmängder, avfallshantering och avfallsanläggningar samt mål och åtgärder. Syftet med föreslagna åtgärder är bl.a. att flytta

(6)

avfallet uppåt i EU:s så kallade avfallshierarki för att minska mängden avfall som uppstår och att omhändertagandet av det avfall som uppstår ska förbättras ur miljö- och

resurshushållningssynpunkt.

Den kommunala avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, inte bara det som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Fokus i denna avfallsplan ligger på avfall som ingår i det kommunala ansvaret beträffande beskrivning av hantering, statistik över avfallsmängder, mål och åtgärder. Uppgifter avseende övriga avfallsslag och anläggningar redovisas översiktligt, i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter. Inriktningsmål som alla aktörer bör arbeta efter formuleras medan mätbara mål och åtgärder i första hand avser de avfallsslag kommunerna råder över. Kommunerna har möjlighet att genom dialog med olika aktörer i viss mån

påverka hanteringen av avfallsslag som inte ingår i det kommunala ansvaret - såsom

industriavfall och producentansvarsmaterial – vilket kan bidra till uppfyllelse av avfallsplanens mål och övriga samhälleliga miljömål.

1.3 G

ENOMFÖRT SAMRÅD

En viktig del i arbetet med att ta fram en ny avfallsplan och reviderade föreskrifter har varit att samråda om mål och åtgärder med berörda aktörer och att fånga upp önskemål och

erfarenheter utifrån olika perspektiv. Ett brett samråd, innefattande det lagstadgade samråd som enligt Miljöbalken ska ske med ”fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken”, har skett genom bl.a. interna diskussioner i projektgruppen, politisk förankring i kommunerna samt seminarier med externa aktörer såsom fastighets- innehavare och olika organisationer. Förankringsprocessen ger goda förutsättningar för acceptans för mål och åtgärder och att en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet skapas. Perspektiv som har fångats upp är bl.a.:

• Politiskt perspektiv: Representanter för politiska partier, styrelser och nämnder

• Kommunalt verksamhetsperspektiv: Kommunala funktioner inom bl.a. VA, fastighetsförvaltning, samhällsbyggnad, vård och omsorg, skola samt inköp

• Myndighetsperspektiv: I första hand kommunernas miljötillsynsorganisationer samt Länsstyrelsen

• Entreprenörsperspektiv: Aktörer inom avfallshanteringen såsom

insamlingsentreprenörer samt inom måltidsproduktionen såsom måltidsleverantörer

• Fastighetsinnehavare/boendeperspektiv: Villaägare, ägare av flerfamiljshus samt hyresgästföreningen

• Övrig omvärld: Intresseorganisationer såsom pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, hamnverksamheter, båtklubbar, företagare och konsumentföreningar

Vid genomförda seminarier under september/oktober 2011 och i samband med övrig

kommunikation och förankring har en del synpunkter framförts. Dessa har sedan diskuterats vidare och bidragit till framtagande av mål och åtgärder.

Genomfört samråd innefattade även en lagstadgad utställning. Utställningen inleddes med annonsering i lokalpress och som nyhet på respektive kommuns hemsida. Materialet fanns tillgängligt på kommunhus respektive stadshus, på kommunernas bibliotek och på

kommunernas hemsidor. Utställningen innefattade även utskick till vissa berörda parter såsom berörda delar av kommunernas egen verksamhet, berörda politiska nämnder och styrelser samt politiska partier, närliggande kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget,

mottagare av avfall från kommunerna, företag med större avfallsmängder, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, flera intresseorganisationer, insamlingsentreprenörer samt större

fastighetsägare och livsmedelsbutiker.

(7)

2 M ÅL , STRATEGIER OCH ÅTGÄRDER

I följande kapitel beskrivs de mål, strategier och åtgärder som ska vara styrande för

utvecklingen av avfallshanteringen i Nyköpings och Oxelösunds kommuner under perioden 2013-2016 med sikte på 2020. Beskrivningen baseras på diskussioner som förts under arbetet med avfallsplanen samt de bakgrundsfakta som presenteras i bilagor till

avfallsplanen.

2.1 B

EHOV OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Ett antal behov och förbättringsområden har identifierats utifrån bl.a. nulägesanalys, samråd och diskussioner i kommunernas styr- och projektgrupp. Förbättringsområdena berörs på olika sätt av framtagna mål och åtgärder. Strategiskt viktiga områden där behovet av åtgärder bedömts vara särskilt stort är:

• Insamling och biologisk behandling av matavfall

• Insamling av grovavfall

• Insamling av förpackningar och tidningar

• Information och kommunikation

2.2 S

TRATEGI FÖR AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNERNA

Avfallsplanen anger Nyköpings och Oxelösunds kommuners mål och åtgärder för att bl.a.

minska avfallets mängd och farlighet och för att omhänderta och behandla uppkommet avfall på ett långsiktigt hållbart sätt. Kommunernas strategi för att nå uppställda mål är att utifrån de prioriteringar som anges i EU:s avfallshierarki och som lyfts fram i den nationella

avfallsplanen, genomföra åtgärder i samverkan mellan kommunerna och med olika organisationer och med lokala föreskrifter, kommunikation, miljöstyrande taxor och tillsyn som verktyg. Genom att underlätta för hushåll och verksamheter att sortera och lämna sitt avfall på ett miljöriktigt sätt (”Det ska vara lätt att göra rätt”) och att föregå med gott exempel avseende avfallshanteringen i egna verksamheter kan kommunerna förbättra

förutsättningarna för att målen ska kunna nås.

2.3 M

ÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN

De mål som presenteras har av Nyköpings och Oxelösunds kommuner identifierats som högst prioriterade och ansluter till:

Den nationella avfallsplanen

De nationella miljökvalitetsmålen1

Sveriges ekokommuners fyra hållbarhetsprinciper

Lokala mål i Nyköpings och Oxelösunds kommuner

Den tidigare avfallsplanen för Nyköpings och Oxelösunds kommuner

Identifierade behov och förbättringsområden

De åtgärder från tidigare avfallsplan som fortfarande bedömts vara aktuella har lyfts in i ett nytt åtgärdsprogram utifrån uppställda mål.

Sedan mål och åtgärder i denna avfallsplan togs fram har regeringen presenterat en utredning om ansvarsförhållanden inom avfallsområdet i Sverige. Om de förändringar som utredningen föreslår realiseras behöver Nyköpings och Oxelösunds kommuner ta ställning i ett flertal frågor. Detta gäller bland annat frågor om organisation, insamlingssystem samt

 

1 Inklusive nya etappmål som beslutats våren 2012.

(8)

avfallshanteringens ekonomi och finansiering. Genomförandet av flera av avfallsplanens åtgärder kan därmed komma att påverkas och avfallsplanen behöva kompletteras med nya åtgärder. Utredningens förslag beskrivs kortfattat i Bilaga 4.

Grundfilosofin vid framtagande av mål för avfallshanteringen i kommunerna är:

• Kommunerna ska ha rådighet över målen

• Målen ska vara en del av det strategiska miljöarbetet i kommunerna

Genom dialog med olika aktörer har kommunerna även möjlighet att påverka avfallsslag som man själv inte råder över - såsom industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar - vilket kan bidra till uppfyllelsen av avfallsplanens mål.

Målstrukturen innefattar fyra prioriterade områden:

1. Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning 2. Minskad miljöbelastning

3. Ökad återvinning 4. Människan i fokus

Inriktningsmål har formulerats till respektive prioriterat område och till varje inriktningsmål hör ett antal mätbara mål. Till de mätbara målen hör övergripande åtgärder. Målstrukturen kan beskrivas enligt följande:

Inriktningsmål. Anger vilken inriktning arbetet ska ha inom olika områden i kommunerna. Detta mål har sikte på 2020 och ska vara vägledande för såväl kommunerna som invånare och företag som producerar avfall.

Mätbart mål. Anger på en mer konkret nivå vad som ska uppnås. Målet ska vara direkt mätbart eller i annat fall kan genomförande av de åtgärder som föreslagits med koppling till målet vara ett mått på när målet har uppnåtts. Genom de mätbara målen kan de kommunala organisationerna och närmast berörda förvaltningar eller

kommunala bolag följa upp att arbetet med utveckling av avfallshanteringen i kommunerna ligger i linje med avfallsplanens inriktning. De mätbara målen ska av kommunstyrelsen och ansvariga nämnder lyftas upp och arbetas in i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten. Därefter bryts målen ned i

internöverenskommelser och planer för respektive förvaltning eller bolag.

Åtgärder. Åtgärderna, som är formulerade på ett övergripande sätt, ska arbetas in och konkretiseras i ansvarig förvaltnings eller bolags plan och budget genom detaljerade aktiviteter. Ansvaret för genomförande av åtgärderna framgår av åtgärdsprogrammet.

Utvärdering av mål- och åtgärdsuppfyllanden ska stämmas av årligen på ett strukturerat sätt.

Organisation för uppföljning och utvärdering beskrivs i kapitel 2.5. Åtgärderna ska genomföras i den takt som är nödvändig för att uppställda mål ska kunna nås.

I det följande presenteras mål för de fyra prioriterade områdena.

2.3.1 Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning Inriktningsmål

1 Hushåll och verksamheter bidrar till att minska avfallsmängderna och öka

återanvändningen. Förhållandet mellan konsumtion och avfallsmängder förändras genom miljömedvetna val.

(9)

Mätbara mål

1.1 År 2015 ska mängden matsvinn från kommunernas egna eller upphandlade kök ha minskat med 20% jämfört med år 2013.2

1.2 Medvetenheten om sambandet konsumtion - avfallshantering – miljöpåverkan ska öka.

År 2016 ska andelen invånare som uppger att de medvetet väljer att konsumera på ett sådant sätt att de ger upphov till mindre mängd avfall ha ökat med minst 10% jämfört med 2013.3

1.3 År 2015 ska mängden avfall till återanvändning via återvinningscentralerna ha ökat med 20% jämfört med år 20124.

1.4 År 2015 ska mängden textil i kärl- och säckavfall och grovavfall ha minskat med 10%

jämfört med år 2012.5 2.3.2 Minskad miljöbelastning Inriktningsmål

2 Avfallets farlighet minskar och hanteringen av farligt avfall6 säkras. Det ska inte finnas farligt avfall i kärl- och säckavfallet. Miljöbelastningen från avfallshanteringssystemet minskar.

Mätbara mål

2.1 År 2016 ska hushållens möjligheter att lämna sitt farliga avfall ha förbättrats så att minst 90% av hushållen anser sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall.7

2.2 År 2015 ska mängden farligt avfall i det hushållsavfall inklusive grovavfall som hushållen slänger ha minskat jämfört med år 2012.8

2.3 År 2015 ska 100% av verksamheter med regelbunden kommunal tillsyn enligt miljöbalken ha haft tillsyn.9

2.4 Senast år 2013 ska riskklassningen av nedlagda deponier ha utförts och senast år 2014 ska tillhörande åtgärds- och kontrollprogram tas fram.10

2.5 År 2015 ska den årliga förbrukningen av fossila bränslen från de avfallsfordon som hämtar kärl- och säckavfall ha minskat jämfört med år 201111.

 

2 Mäts genom plockanalyser av insamlat avfall eller stickprovsundersökningar i utvalda verksamheter.

I målet ingår tallriksvinn och produktionssvinn från både produktions- och mottagningskök inom skolor/förskolor och äldreomsorg exkl. hemtjänst och privata äldreboenden.

3 Mäts genom kundenkäter, t.ex. Kritik på teknik, och genom att följa trenden mängden avfall (kg)/invånare, t.ex. via Kommuners kvalitet i korthet

4 Det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter för återanvändning. Idag finns möjligheten enbart på ÅVC Lennings väg.

5 Mäts genom plockanalyser av kärl- och säckavfall och grovavfall

6 Inkluderar impregnerat trä, asbest, elavfall och småkemikalier från hushåll

7 Mäts genom kundenkäter, t.ex. Kritik på teknik

8 Förekomsten av batterier och elavfall ska minska och övrigt farligt avfall ska inte förekomma i kärl- och säckavfall samt grovavfall. Mäts genom insamlingsstatistik och plockanalyser

9 Med ett tillsynsintervall på 4 år och med start 2012 har alla verksamheter fått besök t.o.m. 2015.

10 Riskklassning ska ske enligt MIFO

11 Mäts utifrån transportörernas uppgifter om förbrukning av olika typer av drivmedel vid insamling av kärl- och säckavfall (restavfall, matavfall) i kommunerna

(10)

2.3.3 Ökad återvinning Inriktningsmål

3 Hushåll och verksamheter sorterar det avfall som uppstår, så att det kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling12. Återvinningen av material och näringsämnen ökar.

Mätbara mål

3.1 År 2015 ska minst 50% av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.13

3.2 År 2015 ska hushållen sortera ut minst 80% av alla tidningar och förpackningar och lämna dessa till återvinning.14

3.3 År 2015 ska minst 95% av grovavfallet som samlas in via återvinningscentraler och i övrig grovavfallshantering återvinnas.15

3.4 Senast år 2015 ska kommunernas samtliga verksamheter och kommunala bolag källsortera matavfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall.16

3.5 År 2015 ska minst 20% av mängden icke-farligt bygg- och rivningsavfall som lämnas till Björshults avfallsanläggning återanvändas eller materialåtervinnas.17

3.6 År 2015 ska minst 60% av fosforföreningarna i avlopp tas tillvara och återföras till produktiv mark, varav hälften till åkermark.18

2.3.4 Människan i fokus Inriktningsmål

4 Insamlingssystemet präglas av service, nytta för medborgaren och omtanke om människan.

Estetiskt tilltalande lösningar med god tillgänglighet, säkerhet och arbetsmiljö är viktiga förutsättningar för att uppnå samhällets mål på avfallsområdet. Det ska vara lätt att göra rätt!

Mätbara mål

4.1 År 2016 ska 85% av hushållen vara nöjda med kommunens insamling av hushållsavfall.19 4.2 År 2013 ska arbetsmiljön vid insamling av hushållsavfall ha kartlagts och prioriterade

arbetsmiljöproblem åtgärdats genom kommunens eller fastighetsägarens försorg.20

 

12 Återvinning för en hållbar utveckling innebär t.ex. att plastförpackningar materialåtervinns istället för energiåtervinning

13 Mäts utifrån teoretisk beräkning av total mängd matavfall, insamlingsstatistik och plockanalyser.

Plockanalyserna kan indikera potential för ytterligare insamling av matavfall

14 Mäts genom plockanalyser och statistik från FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen)

15 Avser andelen grovavfall till material- eller energiåtervinning i relation till den totala mängden grovavfall. Mäts genom vågstatistik och plockanalyser av grovavfall

16 Inbegriper t.ex. lunchrum, fastighetsskötsel, konferensrum, kontorsverksamhet. Mäts genom fråga till verksamhets- och divisionschefer.

17 Exempel på avfall som kan återanvändas eller materialåtervinnas är rena massor, betong, gips, skrot och hela byggnadsdelar. I målet ingår användning av avfall som fyllning vid återställande av mark eller landskapsuppbyggnad där andra material ersätts. Avfall som energiåtervinns ingår ej. En stor del av icke-farligt bygg- och rivningsavfall sorteras ut vid källan och nyttiggörs genom andra aktörer än kommunerna. Icke-farligt bygg- och rivningsavfall som lämnas till Björshult är i stor utsträckning sådant avfall som återstår efter källsortering. Målnivån i detta mål är därför lägre än den nationella.

18 Sker via spridning av kvalitetssäkrat slam från reningsverken

19 Mäts genom kundenkäter, t.ex. Kritik på teknik

20 Specifika arbetsmiljökrav finns som berör bl.a. slamtömning av enskilda avlopp

(11)

4.3 År 2015 ska nedskräpningen i tätortsmiljön, i naturen och längs vägar samt på avlämningsplatser för avfall minskat jämfört med år 2012.21

 

21 Nedskräpning i tätortsmiljön kan mätas t.ex. med hjälp av den modell som SCB har tagit fram i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent. Nedskräpning på övriga platser kan följas upp utifrån antalet nedskräpningsärenden som anmälts till kommunernas tillsynsmyndigheter. Föreslaget nationellt mål om nedskräpning innefattar en procentsats, vilket inte bedöms vara relevant i detta fall då senast genomförda lokala mätning i stadsmiljön i Nyköping visar på mycket låga nivåer.

(12)

2.4 Å

TGÄRDER

I följande avsnitt presenteras övergripande åtgärder för att uppnå målen. För varje åtgärd anges vilken eller vilka divisioner, verksamheter, förvaltningar eller bolag som ansvarar för genomförande av åtgärden. För varje åtgärd anges även ansvarig politisk organisation.

Följande förkortningar används i åtgärdsprogrammet (Tabell 1):

Nyköpings kommun:

BTN Bygg- och tekniknämnden EA Ekonomiavdelningen

MN Miljönämnden

ME Miljöenheten

KFN Kultur- och fritidsnämnden

KS Kommunstyrelsen

SB Samhällsbyggnad

TD Tekniska divisionen Oxelösunds kommun:

OEAB Oxelö Energi AB KBAB Kustbostäder AB

MSF Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen MSN Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden UN Utbildningsnämnden

UF Utbildningsförvaltningen VON Vård- och omsorgsnämnden

KS Kommunstyrelsen

KSF Kommunstyrelseförvaltningen

Åtgärderna är tematiskt grupperade efter åtgärdsområden.

Resursbehovet för genomförande av åtgärderna uttrycks som låg, måttlig eller hög kostnad och kommenteras vid behov, se Tabell 1. Med låga kostnader avses i huvudsak kostnader som normalt ryms inom ramen för normal budgetnivå hos aktuell division, verksamhet, förvaltning eller bolag. Med måttliga till höga kostnader avses kostnader till följd av

investeringar, personalförstärkningar eller andra verksamhetsförändringar som innebär att ansvarig organisation måste få förstärkning alternativt genomföra omprioriteringar.

Kostnaderna för planerade åtgärder beräknas inom ramen för den årliga budgetprocessen.

(13)

Tabell 1 Åtgärdsprogram

Åtgärd År Ansvarig avd.

Nyköping

Ansvarig politisk org.

Nyköping

Ansvarig avd.

Oxelösund

Ansvarig politisk org.

Oxelösund

Kostnad Mål

Upphandling

Vid kommunala inköp/upphandlingar sträva efter minskade avfallsmängder genom att beakta möjligheter till källsortering och avfallsminimerande lösningar

Löpande EA KS KSF KS Låg 1

Renhållningstaxa

Revidera renhållningstaxan mot en mer miljöstyrande taxa så att avfallsminimering, källsortering, insamling av matavfall premieras

2012- 2013

TD BTN OEAB KS Låg 3.1

Fysisk planering

Vid planering för ny bebyggelse utforma avfallshantering i samråd med den kommunala avfallsorganisationen.22

Löpande SB BTN MSF MSN Låg 3.2,

4.1 Matsvinn

Mäta matsvinn i både produktions- och

mottagningskök 2 ggr/år på bestämda veckor.23 Mätningar ska göras i alla produktions- och

mottagningskök, både de som drivs i egen regi och av entreprenör

Löpande Social omsorg KS MSF

UF

Vård och omsorg KS UN VON

Låg 1.1

Genomföra aktiviteter i förskola, skola och äldreomsorg för att öka medvetenheten om matsvinn24.

2013 Respektive verksamhet

KS Respektive

verksamhet

KS Låg-

måttlig 1.1

Återanvändning

Samarbeta med organisationer för att ge möjligheten att lämna avfall t.ex. prylar och textilier till

återanvändning på ÅVC25

2012- 2013

TD BTN OEAB KS Låg 1.3, 1.4,

4.1

 

22 Enligt nya Plan- och Bygglagen (PBL) har avfallshantering getts en mer framträdande roll. För att kunna svara upp mot gällande krav kan olika typer av utredningar behöva göras där avfallsorganisationens kunskaper och perspektiv kan vara av avgörande betydelse.

23 Kostansvarig i respektive kommun ansvarar för samordning och uppföljning (inkl. måltidsleverantörer). Rektorer/enhetschefer (förskola, skola, äldreomsorg) för verksamheter med kök/mathantering i egen regi bör delta i arbetet

24 T.ex. avfallsminimeringstävlingar, förslagslåda om matsvinn, matlagningsövningar och projektarbeten. Kostansvarig i respektive kommun ansvarar för samordning och uppföljning

(14)

Åtgärd År Ansvarig avd.

Nyköping

Ansvarig politisk org.

Nyköping

Ansvarig avd.

Oxelösund

Ansvarig politisk org.

Oxelösund

Kostnad Mål

Utreda möjligheten till återbruk/kretsloppspark26 2012- 2013

TD BTN OEAB KS Låg 1.3

Hantering av kärl- och säckavfall, förpackningar och tidningar

Tillsyn av återvinningsstationer för förpackningar och tidningar rörande t.ex. nedskräpning

Löpande SB MN MSF MSN Låg 3.2,

4.1 Se över tillgängligheten av ÅVS, innefattande

lokalisering samt kommunikation med FTI rörande tömningsbehov, städning och teknisk standard

2015 TD BTN MSF

KBAB

KS MSN

Låg 3.2, 4.1 Förbättra möjligheten till sortering i skärgårdar,

hamnar, badplatser, större evenemang etc27

2013 TD BTN

KS

OEAB KS Låg 3.2,

4.1 Ta fram ett koncept för källsortering för kommunala

verksamheter och bolag28

2013 TD BTN OEAB KS Låg 3.4

Utreda möjligheten till och behovet av fastighetsnära insamling av förpackningar och kommunernas eventuella roll i hanteringen.29

2013 TD BTN MSF

OEAB

KS Låg 3.2

Samtliga kommunala verksamheter och bolag inför källsortering enligt framtaget koncept

2015 Samtliga kommunala verksamheter och bolag

KS Samtliga

kommunala verksamheter och bolag

KS Måttlig 3.4

Inventera hämtställen med dålig arbetsmiljö och informera fastighetsägarna om gällande krav30

2012- 2013

TD BTN OEAB KS Låg 4.2

Åtgärda prioriterade arbetsmiljöproblem genom kommunens eller fastighetsägarens försorg31

2013 TD KS OEAB KS Måttlig 4.2

      

25 Samarbetet kan exempelvis bestå i att upplåta plats för containrar för återanvändbart avfall, gemensamma informationskampanjer, erfarenhetsutbyte eller genomförande av gemensamma projekt

26 Av liknande modell som i Göteborg, med reparation av trasiga produkter och försäljning av återanvänt avfall

27 Exempel på förbättringar kan vara fler avlämningsplatser, behållare för fler avfallsslag, bättre städning eller tydligare skyltning

28 Konceptet ska kunna tillämpas av olika funktioner inom kommunerna och innefatta t.ex. sorteringsanvisningar, typ av fraktioner, förslag på lämpliga behållare och förslag på skyltning. Konceptet innefattar framtagande av ett skriftligt material samt muntlig rådgivning

29 Åtgärden ansluter till avfallsplanens strategi ”Det ska vara lätt att göra rätt” med syfte att öka utsorteringen av återvinningsbart avfall.

30 Inventeringen innefattar arbetsmiljöaspekter på samtliga hämtställen i hushåll och verksamheter där kommunerna ansvarar för insamlingen. Inventeringen ska utmynna i ett åtgärdsprogram med prioriteringar och utpekade ansvar

(15)

Åtgärd År Ansvarig avd.

Nyköping

Ansvarig politisk org.

Nyköping

Ansvarig avd.

Oxelösund

Ansvarig politisk org.

Oxelösund

Kostnad Mål

Hantering av farligt avfall

Förbättra möjligheterna till att lämna farligt avfall (FA)32

2014 TD BTN OEAB KS Måttlig 2.1, 2.2,

4.1 Vid upprättande av tillsynsplan särskilt beakta

hantering av FA

Löpande SB MN MSF MSN Låg 2.3

Avfallsanläggningar

Riskklassa nedlagda deponier enligt MIFO33 2013 TD KS KS KS Måttlig

-hög

2.4 Upprätta åtgärds- och kontrollprogram för nedlagda

deponier

2014 TD KS KS KS Måttlig 2.4

Ta fram en avslutningsplan för befintlig deponi på Björshults avfallsanläggning

2013 TD BTN - - Måttlig 2.4

Utveckla och förbättra sorteringen av inkommande bygg- och rivningsavfall på Björshults

avfallsanläggning

Löpande TD BTN

KS

- - Måttlig 3.5

Transporter

Ställa krav i upphandling på icke-fossila bränslen vid insamling och transport av avfall

Löpande EA KS KSF KS Måttlig 2.5

Införa nytt ruttplaneringssystem i Nyköping 2014 TD KS - - Hög 2.5,

4.1 Uppföljning av sparsam körning avseende både

egna och entreprenörers chaufförer34

Löpande TD BTN

KS

OEAB KS Låg 2.5

Hantering av grovavfall

Utreda och införa alternativ till obemannade grovavfallsflak i Nyköping

2013- 2014

TD BTN

KS

- - Hög 3.3

Förbättra servicen vid ÅVC35 Löpande TD BTN OEAB KS Måttlig-

hög

1.3, 3.3, 4.1

      

31 Exempel på åtgärder kan vara utbyte av behållare, flytt av behållare, komplettering med lyfthjälpmedel, åtgärder avseende mark-/golvbeläggning eller ombyggnation. Kommunen är en fastighetsägare.

32 Exempel på förbättringar kan vara fler avlämningsplatser för vissa typer av farligt avfall, ökade öppettider på ÅVC eller införande av fastighetsnära insamling

33 Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO

34 Uppföljning kan t.ex. göras med hjälp av enkäter till chaufförer eller utifrån bränsleförbrukning (liter/mil) med beaktande av hämtningsförhållanden

35 T.ex. genom utökade öppettider, ökad bemanning, utbildning av personal, tekniska åtgärder, förbättrad kvalitetskänsla

(16)

Åtgärd År Ansvarig avd.

Nyköping

Ansvarig politisk org.

Nyköping

Ansvarig avd.

Oxelösund

Ansvarig politisk org.

Oxelösund

Kostnad Mål

Slam och latrin

Verka för nyttiggörande av slam på åkermark genom REVAQ-certifiering36

2012- 2014

TD BTN OEAB KS Måttlig 3.6

Förbättra möjligheten till latrintömning för fritidsbåtar och campinggäster, i samarbete med andra aktörer, genom fler tömningsplatser för latrinbehållare

2015 TD BTN

KFN

OEAB KS Måttlig 3.6

Nedskräpning

Föra statistik på antalet städinsatser på nedskräpning av t.ex. grovavfall i naturen

Löpande TD BTN KBAB MSN Låg 4.3

Genomföra den årliga kampanjen

Skräpplockardagen som anordnas av Håll Sverige Rent

Årligen TD BTN KBAB MSN Låg 4.3

Vidta åtgärder mot nedskräpning37 Löpande TD BTN KBAB MSN Låg 4.3

Genomföra undersökning om nedskräpning i tätortsmiljön enligt SCB´s modell

Årligen, initialt

TD BTN KBAB MSN Måttlig 4.3

Kvalitet och uppföljning

Förbättra rutiner för kvalitetssäkring av matavfall i insamlingsledet38

Löpande TD BTN OEAB KS Låg 3.1

Genomföra kundenkäter avseende t.ex. kunskap om källsortering, beteenden och kundnöjdhet

2013, 2016

TD BTN OEAB KS Måttlig 1.2,

2.1, 4.1 Genomföra plockanalyser av t.ex. matavfall och

brännbart kärl- och säckavfall från hushåll och verksamheter samt olika fraktioner av grovavfall från ÅVC

2012, 2015

TD BTN OEAB KS Måttlig 1.1,1.4

, 2.2,3.1 , 3.2, 3.3 Information

Bevaka och delta i nationella/regionala informations- kampanjer39

Löpande TD BTN OEAB KS Låg-

måttlig

Samtlig a

 

36 Avser aktivt förberedande för certifiering

37 T.ex. fler askkoppar, papperskorgar och hundlatrinbehållare på offentliga platser

38 Exempel på rutiner kan vara okulär-besiktning av avfall i matavfallsbehållare, återkoppling till fastighetsägare, kontroll av leveranser på Björshult och plockanalyser

39 Exempelvis via Avfall Sveriges kampanjer samt genom samarbete med andra verksamheter/aktörer

(17)

Åtgärd År Ansvarig avd.

Nyköping

Ansvarig politisk org.

Nyköping

Ansvarig avd.

Oxelösund

Ansvarig politisk org.

Oxelösund

Kostnad Mål

Framtagande av en målgruppsanpassad kommunikationsplan för avfallsplanens genomförande40

2012 TD BTN OEAB KS Låg Samtlig

a Framtagande av en populärversion av avfallsplanen 2012-

2013

TD BTN OEAB KS Låg Samtlig

a Informera måltidsleverantörer samt kockar och

mottagningspersonal i kommunal regi om matsvinn41

Löpande Specialistfunk- tionen/Social omsorg

KS Mat- och

städservice

KS Låg 1.1

Informera hushållen om sambandet konsumtion – avfall – miljö

Löpande TD BTN OEAB KS Låg 1.2

Informera om återanvändning av textil Löpande TD BTN OEAB KS Låg 1.4

Informera om FA och hur det ska hanteras Löpande TD BTN OEAB KS

MSN

Låg 2.1, 2.2, 4.1 Målgruppsanpassad information om hantering av FA,

baserad på erfarenheter från utförd tillsyn

Löpande ME MN MSF MSN Låg 2.3,

4.1 Information till hushåll/ fastighetsägare och

verksamheter rörande praktiska råd och nyttan med insamling av matavfall, förpackningar och tidningar

Löpande TD BTN OEAB KS Låg 3.1,

3.2, 4.1 Information till anställda inom kommunen och dess

bolag rörande hur man källsorterar

2013- 2015

TD BTN OEAB KS Låg 3.4

Informera företag/verksamheter om sortering vid källan

Löpande TD BTN OEAB KS Låg 3.5

Utbilda personal i kundbemötande42 Löpande TD KS OEAB KS Låg 4.1

Information rörande nedskräpning till hushåll/

fastighetsägare, medborgare, skolor och andra verksamheter

Löpande Gata/park/ham n

BTN Gata/park, KBAB MSN Låg 4.3

 

40 Kommunikationsplanen ska innefatta information om själva planen, de informationsinsatser som ingår i planens genomförande samt återkoppling om resultatet av genomförda åtgärder. I informationen ska hänsyn tas till förutsättningarna i respektive kommun. Exempel på målgrupper kan vara hushåll i olika boendeformer, nyinflyttade, olika språkgrupper och olika typer av verksamheter

41 Bl.a. informera om konkreta åtgärder som kan vidtas för att minska matsvinnet och resultatet av mätningarna. Med mottagningspersonal avses kommunalanställd personal som tar emot mat från måltidsleverantör och kök i kommunal regi. Kostansvarig i respektive kommun ansvarar för samordning och uppföljning (inkl. måltidsleverantörer).

42 Utbildningen ska innefatta personal med kundkontakter, t.ex. kundtjänst, ÅVC-personal, driftpersonal vid Björshult och chaufförer

(18)

2.5 F

ORTSATT PLANERINGSPROCESS OCH UPPFÖLJNING

Denna avfallsplan är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att anpassa avfallshanteringen i riktning mot ekologisk hållbarhet. Avfallsplanen fastställs av kommunfullmäktige i respektive kommun. Uppföljning, och vid behov revidering, av avfallsplanens mål och åtgärder ska ske regelbundet i respektive kommun.

Uppföljning och utvärdering sker årligen och revidering av hela avfallsplanen påbörjas senast 2016. Vid sidan av avfallsplanen finns även andra styrdokument, som ska beaktas i avfallsplanearbetet.

I det fortlöpande avfallsplanearbetet kommer representanter från olika verksamheter inom kommunerna att vara delaktiga. Dialog kan även ske med olika externa

intressentgrupper vid behov. Avfallsplanen blir därmed ett levande dokument och avfallsplaneringen sker som en kontinuerlig process med regelbunden uppföljning, och vid behov revidering, inför den årliga budgetprocessen. Avfallsplanen utformas på ett sätt som förenklar ajourhållning och finns tillgänglig i en form som underlättar allmänhetens deltagande i processen. Ett exempel på detta är att mål och åtgärder har fått en mer framskjuten plats i dokumentet medan bakgrundsmaterial och fakta har samlats i bilagor.

Avfallsplanen kommer att finnas tillgänglig för företag och allmänheten på kommunernas hemsidor. Uppdaterade faktaunderlag, såsom uppgifter om avfallsmängder inom kommunalt renhållningsansvar och producentansvar samt eventuella förändringar av avfallshanteringen i kommunerna, kommer att sammanställas årligen i samband med uppföljning av mål och åtgärder. En arbetsgrupp i respektive kommun med tjänstemän från de förvaltningar och bolag som ansvarar för olika åtgärder enligt avfallsplanens åtgärdsprogram ska genomföra den årliga uppföljningen av mål och åtgärder. Renhållningen i Nyköping respektive Oxelö Energi AB i Oxelösund är sammankallande i arbetet. Uppföljningen ska dokumenteras i en uppföljningsrapport som presenteras för kommunstyrelsen i båda kommunerna och distribueras till ansvariga för olika åtgärder enligt avfallsplanens åtgärdsprogram.

(19)

3 F RAMTIDA AVFALLSMÄNGDER OCH BEHANDLINGSBEHOV

I följande kapitel presenteras en bedömning av framtida behov av och möjligheter till avfallsbehandling, viktiga utvecklingstendenser samt en prognos för

omhändertagande av avfall från Nyköpings och Oxelösunds kommuner fram till avstämningsåret 2016 baserat på avfallsplanens mål och åtgärder43. Prognosen fokuserar på avfall som omfattas av kommunalt ansvar samt i relevanta delar även avfall som omfattas av producentansvar. Resonemang förs även om industrins avfall.

3.1 M

ÖJLIGT FRAMTIDA OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL

Som framgår av nulägesbeskrivningen i Bilaga 1 omhändertas i dagsläget ca 54% av hushållsavfallet (exkl. slam) genom förbränning med energiutvinning. Enligt EU’s avfallshierarki bör materialåtervinning eller biologisk återvinning prioriteras framför annat omhändertagande. Delar av det avfall som kan förbrännas och i viss mån även det avfall som deponeras bedöms kunna nyttiggöras genom materialåtervinning eller biologisk återvinning. Detta förutsätter ökad sortering vid källan, vid

återvinningscentraler eller central sortering av främst papper, kartong och metaller.

Generellt gäller att hushållens och företagens agerande är avgörande för hur väl sorteringen fungerar och i vilken utsträckning avfall kan omhändertas på annat sätt än genom förbränning eller deponering. Kommunikation med hushåll och företag är mycket viktig för att nå önskat resultat. Utsorteringen av fraktioner för biologisk återvinning, material- och i viss mån energiåtervinning samt insamling av farligt avfall förväntas kunna utvecklas. Nedan följer några exempel:

• Mängden grovavfall till energiutvinning och deponering kan komma att minska till förmån för materialåtervinning och kompostering. Omfattningen av återvinningen av grovavfall beror bl.a. på hur väl hushållen sorterar vid återvinningscentralerna, avvecklingen av obemannad mottagning av grovavfall samt hur stora mängder som sorteras ut genom central sortering på Björshult.

• Erfarenheter från plockanalyser i svenska kommuner visar att det brännbara kärl- och säckavfallet innehåller stora mängder förpackningar och tidningar.

Ingen analys har dock gjorts av sammansättningen på kärl- och säckavfall från Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Det kan konstateras att de

insamlade mängderna förpackningar och tidningar ligger något över nationella genomsnitt men det bedöms finnas en potential till ökad utsortering och återvinning av dessa fraktioner.

• Plockanalyser visar även att det brännbara kärl- och säckavfallet innehåller små mängder elavfall och annat farligt avfall, vilket kan förväntas komma att sorteras ut och samlas in separat till följd av förbättrad kommunikation samt förbättrade möjligheter att lämna denna typ av avfall.

• Potential bedöms finnas att öka de insamlade mängderna matavfall. De separat insamlade mängderna matavfall per invånare i Nyköping och

Oxelösund ligger visserligen över det nationella genomsnittet men med tanke på att kommunerna har fullt utbyggda insamlingssystem för matavfall så bedöms de insamlade mängderna komma att öka till följd av avfallsplanens åtgärdsprogram.

 

43 Avstämningen görs baserat på avfallsstatistik för 2015.

(20)

3.2 U

TVECKLINGSTENDENSER

Folkmängden i kommunerna visar en uppåtgående trend. Enligt kommunernas prognoser för befolkningsutveckling väntas antalet invånare öka med ca 740 personer/år. Fram till år 2015 skulle detta betyda en befolkningstillväxt från dagens ca 63 000 invånare till ca 66 500 invånare eller närmare 6% och till ca 70 000 eller en ökning med 11% till år 2020. Befolkningsutvecklingen i Nyköping och Oxelösund kan antas medföra en ökande avfallsmängd under de närmaste åren och i viss mån behov av förbättrade möjligheter att lämna och sortera avfall vid bl.a.

återvinningscentralerna.

Under ett antal år och fram till för några år sedan har avfallsmängden nationellt ökat med i storleksordningen 2% per år och på senare år har särskilt

grovavfallsmängderna ökat påtagligt, vilket har märkts genom ett ökat tryck på kommunernas återvinningscentraler. Nationellt har dock avfallsmängden per

invånare sjunkit de senaste två åren. Exempelvis sjönk avfallsmängden per invånare med 2,7% mellan år 2009 och 2010. Det är dock för tidigt att säga om detta är en bestående trend eller en tillfällig variation. Starka ekonomiska intressen på marknaden och fokus på konsumtion av varor och tillväxt i ekonomin riskerar att medföra fortsatt ökande avfallsmängder per invånare. Med tanke på samhällets tydligare fokus på förebyggande åtgärder för att istället minska avfallsmängderna kan ett rimligt antagande vara att den årliga avfallsmängden per invånare åtminstone inte ökar fram till 2015. Detta kan vara ett rimligt antagande även fram till 2020.

Avfallsplanens åtgärder för minskat matsvinn och information om möjligheter till minskade avfallsmängder är viktiga i detta sammanhang liksom Naturvårdsverkets kommande program för förebyggande av avfall och de åtgärder som detta kan förväntas medföra lokalt.

I takt med ökande befolkning kan även näringslivet förväntas utvecklas med bl.a. fler arbetstillfällen. Detta kan också antas medföra ökande avfallsmängder från industrier och andra verksamheter. En stor del av detta avfall omfattas inte av kommunalt renhållningsansvar men genom att företag kan lämna avfall till Björshults avfallsanläggning kan tillförseln av avfall från industrier och verksamheter till kommunernas anläggningar väntas öka fram till 2015 och även fortsättningsvis.

Samtidigt finns en tydlig trend mot en växande tjänstesektor, vilket innebär att mängden avfall från tillverkningsindustrin kan förväntas vara någorlunda stabil under planperioden. Kommunen som fastighetsägare och verksamhetsutövare i olika typer av verksamheter kan på olika sätt föregå med gott exempel och inspirera andra verksamheter att utveckla sin källsortering och arbeta för minskade avfallsmängder.

Det kan konstateras att mängden industriavfall, bygg- och rivningsavfall etc. i hög grad är beroende av konjunkturen. Till följd av ökad sortering av såväl industriavfall som bygg- och rivningsavfall kan andelen utsorterat avfall från dessa kategorier förväntas öka. De avfallsflöden som i dagsläget omhändertas på annat sätt än

genom kommunernas hantering förutsätts även fortsättningsvis hanteras vid sidan av de kommunala systemen, då det för dessa flöden bedöms finnas ett etablerat

omhändertagande. Detta gäller exempelvis SSAB i Oxelösund, vars avfallsmängder i hög grad är beroende av den globala efterfrågan på stål. Kommunerna bör dock ha kunskap om aktuella flöden och tillgänglig behandlingskapacitet samt en beredskap för ökande mängder och förändrat omhändertagande av de avfallsslag som inte omfattas av kommunalt ansvar.

Mängden farligt avfall från industrier och bygg- och anläggningsverksamhet m.m. kan komma att öka. Skälen till detta är främst att trenden är att allt mer avfall definieras som farligt avfall och att byggnation kan kräva sanering av förorenade områden som

(21)

genererar förorenade massor som måste behandlas. Ökningen av mängden farligt avfall från industrier kan motverkas av företagens interna miljöarbete som bidrar till miljöanpassning av produktionen.

3.3 P

ROGNOS FÖR FRAMTIDA AVFALLSMÄNGDER

I det följande redovisas översiktligt en prognos för utvecklingen av avfallets mängd och fördelning på fraktioner fram till avstämningsåret 2016. Prognosen baseras på nuvarande avfallsmängder (2010), förväntad befolknings- och näringslivsutveckling samt en bedömning av hur avfallet kommer att fördelas på fraktioner till följd av genomförande av åtgärder enligt denna avfallsplan. Prognosen fokuserar på det avfall som hanteras genom kommunerna samt producentansvarsmaterial.

Med utgångspunkt från kommunernas bedömning av utvecklingen av befolkning och näringsliv samt nationella erfarenheter angående förändringar av avfallsmängden per invånare kan de totala hushållsavfallsmängderna inklusive producentansvarsavfall men exkl. slam i kommunerna förväntas öka med drygt 5% fram till 2015 (ca 37 000 ton) jämfört med 2010 (ca 35 000 ton). Den bedömda ökningen är något osäker utifrån bl.a. hur avfallsproduktionen per invånare i praktiken kommer att utvecklas och hur stor effekt avfallsminimerande åtgärder kommer att ge. Hur

avfallsmängderna kommer att utvecklas efter 2015 kan bedömas först efter att mål och åtgärder i avfallsplanen stämts av och eventuella nya målnivåer fastställts.











    







Figur 1 Hushållsavfallsmängder från Nyköping och Oxelösund. Insamlat 2010 och prognos för 2015 ungefärligen fördelat på olika

behandlingsmetoder, ton.

Annan behandling avser elavfall.

Den totala ökningen av avfallsmängden i kombination med genomförande av åtgärder enligt kapitel 2.4 i denna avfallsplan bedöms kunna resultera i ett

omhändertagande av avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar enligt Tabell 2. Avfall som omfattas av producentansvar tillkommer enligt Tabell 3.

References

Related documents

Dels för att det denne tydligen inte kan delta i förening på ett korrekt vis, och dels för att föreningen på så sätt visar sin ståndpunkt i frågan.. Om brukaren av tobak

Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsätt- ning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur

Det är även viktigt för invånarna i Lästringe att Tystberga fortsätter ha ett gott serviceutbud (Underlag till den kommunala serviceplanen, 2019:22–24)... 12

Enhetschef för Överförmyndarkontoret har upprättat förslag till bokslut med verksamhetsberättelse för Nyköping Oxelösund överförmyndarnämnd för verksamhetsåret 2020.

Sjösättningsperioden är mellan den 24 april och till den 28 maj, datum för sjösättning, upptagning och vår- och höststädning hittar du på sista sidan i Svallvågen eller på

• Erbjud restauranger att leverera mat till kommunens mottagningskök och/eller i de matlådor et cetera som kommunen levererar inom ramen för sin hemtjänstverksamhet.. •

Rutinen bör för byggprojekt även omfatta ianspråktagande av de medel som är avsatta för oförutsedda kostnader.?. 2

Jämfört med den medborgarundersökning som gjordes i Nyköpings kommun hösten 2008 har verksamheterna Äldreomsorgen och Stöd för utsatta personer fått statistiskt