Arbets- och miljömedicin – Lund
Rapport nr 34/2011
Betydelsen av fysiska och psykosociala
riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder – en prospektiv studie.
Resultat från undersökning på Operationsavdelningen, Lasarettet i Ljungby
Inger Arvidsson
Jenny Gremark Simonsen
Camilla Dahlqvist
Lothy Granqvist
Anna Larsson
Gert-Åke Hansson
Björn Karlson
Catarina Nordander
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sidan
BAKGRUND 3
SYFTE 3
MATERIAL OCH METODER 3
Undersökningsdeltagare 3
Intervju 4
Klinisk undersökning 4
Enkät 4
Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5
RESULTAT 6
Hälsotillstånd i muskler och leder 6
Psykosociala arbetsförhållanden 8
Fysisk arbetsbelastning 10
Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 13
Förslag till åtgärder 14
DISKUSSION 15
Hälsotillstånd i muskler och leder 15
Psykosocial arbetsmiljö 15
Fysisk belastning 15
REFERENSER 16
SAMMANFATTNING Baksidan
BAKGRUND
Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Fysisk såväl som psykosocial
arbetsbelastning kan ha betydelse för risken att få besvär, liksom individuella faktorer.
Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne bedriver forskning med syfte att förebygga belastningsskador i arbetslivet. Vi har under många år undersökt olika yrkesgrupper med avseende på fysisk och psykosocial arbetsbelastning, samt förekomst av besvär och sjukdomar i rörelseorganen.
Operationspersonal anses ha ett arbete med flera olika riskfaktorer för belastningsskador, men mycket få studier har utvärderat detta. Vi har därför genomfört en studie av
ergonomiska förhållanden, psykosocial arbetsmiljö och besvärsförekomst hos
undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor som arbetar på operationsavdelningen, Lasarettet i Ljungby. Undersökningen utgör basen i ett större
långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar operationspersonal på fyra medelstora sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Denna rapport omfattar dels resultat för de olika yrkesgrupperna från alla sjukhusen, dels resultat för personalen i Ljungby jämfört med de övriga
operationsavdelningarna.
Vi kommer senare att göra uppföljningar genom utskick av enkäter till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, eventuella förändringar i arbetssituationen, m.m.
Projektet är finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS)
SYFTE
Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala
arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder.
MATERIAL OCH METODER
Projektet bestod av ett antal olika delar:
Undersökning av hälsotillståndet i muskler och leder hos operationspersonalen, genom intervju om besvär från olika kroppsregioner samt klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer.
Intervju om vilka arbetsmoment som personalen ansåg vara mest belastande för kroppen, samt om förslag till förbättringar.
Enkätundersökning om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande samt ledarskapet på arbetsplatsen.
Tekniska mätningar av personalens fysiska arbetsbelastning, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet.
Intervjuerna, undersökningarna och enkätstudien i Ljungby genomfördes under november månad 2010, och de tekniska mätningarna i februari 2011.
Undersökningsdeltagare i Ljungby
Samtliga undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor anställda på operationsavdelningen tillfrågades om deltagande. Totalt deltog 29 kvinnor (91% av de tillfrågade); varav 13 var undersköterskor, 6 narkossjuksköterskor och 10
operationssjuksköterskor. Medelåldern för gruppen var 52 (28-65) år och de hade i medeltal varit anställda i 20 (0.5 – 44) år. Dessutom deltog ytterliggare 4 personer som hade annat arbete inom operation, men deras resultat presenteras inte denna rapport.
Intervju
Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna samt de senaste 12 månaderna, enligt ett standardiserat frågeformulär (1). I intervjun ingick också frågor om hur intensiva, hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något samband med nuvarande arbete. Dessutom ingick frågor om ålder, arbetsuppgifter,
civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor och tidigare anställningar.
Vid intervjun ställdes ett antal öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer med arbetet, och om vilka arbetsmoment som deltagarna ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön.
Klinisk undersökning
Kliniska undersökningar av nacke, skuldror/axlar, bröstrygg, armbågar och händer utfördes av en leg.sjukgymnast, enligt en standardiserad metod (2, 3). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella
undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke/axel respektive
armbåge/hand beräknades för jämförelse med andra yrkesgrupper (3).
Enkät
I samband med intervjun och undersökningen fick samtliga deltagare en enkät med frågor om den fysiska arbetsbelastningen, den psykosociala arbetsmiljön, upplevd hälsa, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap. Dessutom ställdes fördjupade frågor om olika typer av krav i arbetet. Enkäten besvarades av 28 personer (97%).
Enkäten innehöll följande instrument:
Questionnaire-based mechanical exposure indices (4). Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen. Poängen för frågorna adderades och sammanställdes till ett mekaniskt index för frågor som berörde arbetsställningar och ensidiga rörelser (11-33 poäng), och ett fysiskt index som berörde frågor om lyft och fysisk aktivitet (7-21 poäng). Baserat på poängsumman skapades fyra belastningskategorier för varje index (se tabell, sid 10).
Karasek och Theorells krav – kontroll modell (5) innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration eller motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt
utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Andel personer med höga respektive låga värden beräknades i förhållande till mittvärdet för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer med olika yrken
(”Skånepopulationen”; 6). Kombinationen av höga krav och låg kontroll (spänd
arbetssituation eller ”job strain”) anses innebära en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa.
Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (7, 8) användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet).
Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete.
Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är 0-100 i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= 1603-1850), som beskrivs i Kristensen et al (7).
Maslachs Burnout Inventory (9). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet (ett sätt att hantera emotionell belastning) och professionell effektivitet. Positiva motsatser till begreppen utmattning och cynism är vitalitet respektive engagemang. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala. Medelvärdet
för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen.
Referentgrupperna består dels av patienter som sökt vård på grund av utmattning/depression, dels av en normalpopulation.
Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning
Den fysiska belastningen i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser, registrerades hos en mindre grupp sköterskor (representativt urval). I Ljungby mättes belastningen hos sex personer. Dessutom genomfördes mätningar hos 30 sköterskor på operationsavdelningar på tre andra sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Den fysiska
belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 5 timmar per person.
För att få meningsfull information rörande belastning för en yrkesgrupp behövs mätningar från minst 10 personer i varje grupp. Data som redovisas i denna rapport omfattar därför mätdata från alla fyra sjukhusen sammanslaget; för totalt 12 undersköterskor, 12
narkossjuksköterskor och 12 operationssjuksköterskor.
Vi använde följande metoder:
Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, 20 gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (10).
Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades, via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet, som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den ”muskulära vilan”, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. För detaljer, se referens (11).
Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder.
Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1/sekund). För mer detaljerad information, se referens (12).
Dataloggrar (4 st) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonerna under hela
mätningen.
RESULTAT
Hälsotillstånd i muskler och leder
Samtliga sjukhus: Andelen personer med diagnos i nacke/axlar låg på en medelhög nivå för operationspersonalen (alla tre grupperna 17 – 25 %), i jämförelse med kvinnor i andra yrken som undersökts med samma metod (figur 1). En hög andel av undersköterskorna (13%) hade minst en diagnos i armbåge/hand, medan sådana diagnoser var relativt ovanliga hos narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna (5% i båda grupperna; figur 9).
0 10 20 30 40 50
Lärar eDag
hem Variera
t industri arbete Hem
tjänst Operations
sköter skor Flygledni
ng, v arierat Delvi
s datorarb ete Narkosskö
tersk or Undersk
ötersko r OP Flyg
lednin g, mu
s Frisörer
Parkettstav sorte
ring Forms
prutnin g, gu
mm i Fiskbe
redning Brom
smontering Lätt mo
ntering, pl ast Lamina
tprod uktion Tand
hygieni ster Städ
ning
(%)
Undersköterskor Narkossköterskor
Operationssköterskor
Figur 1. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i nacke/axlar, i olika yrkesgrupper. Markerade grupper består av undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen.
0 5 10 15 20 25 30
Varie rat indu
striarbe te Variera
t kontorsa rbete Light as
sembly, th ermos
et Lärare
Flygl ednin
g, var ierat Operatio
nssköter skor Narko
ssköter skor Dagh
em Delvis
datorar bete Hemtjä
nst Parquet
slat sor ting Frisör
er Lami
nattill verkn
ing Inje
ction m ouldin
g, rubb er Flygled
ning, m us Unde
rsköter skor - OP Tand
hygie nister Fiskbe
redning Städn
ing Broms
mon tering
(%)
Undersköterskor
Narkossköterskor
Operationssköterskor
Figur 2. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i armbåge/hand, i olika yrkesgrupper. Grupperna med undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) består av personal från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen.
Ljungby jämfört med övriga sjukhus: Operationspersonalen i Ljungby hade ungefär samma – eller något lägre – frekvenser av rapporterade besvär och diagnoser från nacke-axel regionen, jämfört med personalen på de övriga operationsavdelningarna (figur 3). Det fanns inte heller några signifikanta skillnader mellan Ljungby och övriga operationsavdelningar beträffande andel personer med rapporterade besvär och diagnoser från armbåge/hand.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Besvär 7 dagar
Diagnos Besvär 7
dagar
Diagnos Ljungby (n=29) Övriga op-avdelningar (n=257)
Nacke/axlar Armbåge/hand
Andel (%) med besvär respektive diagnos
Figur 3. Diagnoser och rapporterade besvär. Andel (%) av operationspersonalen i Ljungby med besvär de senaste 7 dagarna eller minst en diagnos, från nacke/axlar respektive armbåge/hand. I denna figur visas värdena för personalen i Ljungby jämfört med personal från operationsavdelningar på tre andra sjukhus.
Självrapporterade besvär från olika kroppsregioner: Frekvenserna av besvär de senaste sju dagarna från nacke, händer och nedre delen av ryggen var ungefär samma för
personalen i Ljungby, jämfört med kollegorna på övriga operationsavdelningar (figur 4).
Andelen personer med besvär från axlar, armbågar, knän och fötter var något lägre i Ljungby, men skillnaderna var inte statistiskt säkerställda.
0 5 10 15 20 25 30 35
Nacke Axlar Armbågar Händer Rygg nedre Knän Fötter Ljungby (n=29) Övriga op-avdelningar (n=257)
Andel (%) med rapporterade besvär
Figur 4. Självrapporterade besvär från olika delar av kroppen. Andel (%) av operationspersonalen i Ljungby som rapporterat att de hade besvär från olika delar av kroppen de senaste 7 dagarna, jämfört med personal från övriga operationsavdelningar.
Psykosociala arbetsförhållanden
Rapportering av resultat för personalen i Ljungby, jämfört med övriga operationsavdelningar:
Karasek och Theorells krav – kontroll modell (inklusive socialt stöd; figur 4): Personalen i Ljungby hade generellt en mycket god psykosocial arbetsmiljö, med en låg andel personer som upplevda höga krav, lågt socialt stöd eller en spänd arbetssituation (en kombination av höga krav och låg kontroll; s.k. job strain). En klar majoritet av personalen i Ljungby (85 %) upplevde dock låg kontroll i sitt arbete.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Höga krav
Låg kon troll
Låg t st
öd
Jobstrain Ljungby (n=28) Övriga operationsavdelningar (n=232)
Andel personer (%)
***
*** ***
Figur 5. Karaseks och Theorells krav-kontroll modell, inklusive socialt stöd. I figuren visas andel personer (%) som rapporterade höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd (dvs över respektive under mittvärdet för
”Skånepopulationen”), samt andel personer med job strain, hos operationspersonalen i Ljungby jämfört med operationspersonal på tre andra sjukhus.
Olika typer av krav i arbetet: Generellt upplevde operationspersonalen betydligt högre emotionella krav än referentpopulationen, som bestod av personer med många olika yrken (figur 6). Sannolikt kan detta delvis förklaras av arbetets karaktär (sjukvård).
Operationspersonalen upplevde också högre sensoriska krav (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision) än referenterna.
Personalen i Ljungby hade dock lägre värden i alla tre dimensionerna (dvs. emotionella och sensoriska krav, samt krav på att dölja känslor) jämfört med de övriga
operationsavdelningarna.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Emotionella krav Krav att dölja känslor Sensoriska krav Ljungby Övriga OP-avdelningar Referenter
Medelpoäng (skala 0-100)
**
**
Figur 6. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav, hos operationspersonal från Ljungby (n=28), jämfört med personal från operationsavdelningar på tre andra sjukhus (n=211). Som jämförelse visas även en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n=1603-1850)
Utbrändhet (utmattning): Generellt (alla sjukhusen sammanslaget) hade
operationspersonalen högre värden för utmattning än referentpopulationen bestående av personer med olika yrken, men långt under värdena för utmattade patienter. Cynism låg på en bra nivå och den professionella effektiviteten var hög.
Personalen i Ljungby hade låga värden i dimensionerna utmattning och cynism och visade alltså inga tecken på utbrändhet. Den professionella effektiviteten var på samma nivå som övrig operationspersonal.
Ledarskap: Ledarskapet upplevdes mycket bra på operationsavdelningen i Ljungby, med högre värden än för både referentpopulationen och övriga operationsavdelningar (figur 7). I figuren visas också genomsnittliga poäng för kvinnliga lärare på tre olika skolor, som besvarat samma enkät.
0 10 20 30 40 50 60 70
OP OP OP OP - Ljungby x
Skola Skola Skola 3D-stapel 9 Referenter
Ljungby
Figur 7. Ledarskap. Genomsnittliga poäng i dimensionen ledarskap för fyra olika operationsavdelningar, samt för kvinnliga lärare på tre olika skolor. Dessutom visas poängen för referentpopulationen.
Fysisk arbetsbelastning
Mekaniskt och fysiskt index (baserat på enkätsvar från alla operationsavdelningarna): Det mekaniska indexet (påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser) visade att 68 % av operationssjuksköterskorna låg i högsta belastningskategorin, jämfört med 52 % av
undersköterskorna och 41 % av narkossjuksköterskorna. Det fysiska indexet (tunga lyft och fysisk aktivitet) visade omvänt att 61 % av undersköterskorna låg i högsta
exponeringskategorin, jämfört med 46 % av narkossjuksköterskorna och 44 % av operationssjuksköterskorna (tabell 1).
Tabell 1. Andel personer (%) fördelade i fyra belastningskategorier (I – IV), baserat på antalet poäng för mekaniskt index (arbetsställningar och rörelser) och fysiskt index (lyft och fysisk aktivitet) för undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor. I tabellen anges också den genomsnittliga poängsumman för respektive yrkeskategori.
Index Kategorier
Undersköterskor (n=72)
Narkossjuksköterskor (n=70)
Operationssjuksköterskor (N=68)
Mekaniskt index (poäng)
I 11-12 0 % 4 % 0 %
II 13-15 8 % 9 % 4 %
III 16-19 40 % 46 % 28 %
IV 20-33 52 % 41 % 68 %
Medelvärde, poäng (range) 20 (15-28) 19 (12-27) 21 (15-31)
Fysiskt index (poäng)
I 7-8 0 % 3 % 2 %
II 9-10 3 % 9 % 15 %
III 11-13 36 % 43 % 40 %
IV 14-21 61 % 46 % 44 %
Medelvärde, poäng (range) 15 (10-21) 14 (8-21) 13 (8-20)
Resultat av de tekniska mätningarna: Den fysiska belastningen för operationspersonalen låg generellt på en medelhög nivå, i jämförelse med kvinnor i cirka 25 andra yrken, som undersökts med samma mätmetoder (figur 8-10).
Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, som hade mer framåtböjt huvud (gruppens genomsnittliga medianvärde 22º under mätperioden; figur 8) och eleverade armar (genomsnittligt medianvärde 29º; figur 9), jämfört med undersköterskorna och narkossjuksköterskorna. Mätningarna visade också att samtliga grupper lyfte sina armar mer än 53º - 56º) under 10 % av arbetspasset, vilket är mycket jämfört med många andra undersökta yrkesgrupper.
ARBETE
Tandl äkare I
K Lok
alvård T O K Plastgradn
ing I K Gumm
irens ning K Mink
skinns orter
ing K Tandl
äkare J kp K Tandhy
gien ister
III Kuver
töppni ng K Packning s
anitet K Form
spru tning t
ermo p Bromsmont
ering K Delika
tess Datainm
atning pos tgi Konto
rs- dat orarbet
e Kycklingber
edni ng D
K Op-skö
tersko r Form
sprut ning gum
mi Dagis al
la K Fiskber
edni ng G
bg K Parketts
tavsor tering Lok
alvård E O K Anestesiskö
tersko r Numm
erupp lysning K Parketts
tavsortering Under
sköter skor op Datainm
atning pos tgi Utgå
ngska ssa Rast K Flygledn
ing K Dörrmont
ering b ilar Parketts
tavsortering FlygS
2000 K Traver
sarbet e K
50
40
30
20
10
0
-10
Operationssköterskor Narkossköterskor
Undersköterskor
Framåtböjning av huvudet, antal grader
Figur 8. Huvudets framåtböjning i förhållande till lodlinjen, hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen.
ARBETE
Flygledn ing K Flyg
S2000 K Parketts
tavso rtering Plastgradn
ing I K Delika
tess Rast K Parketts
tavso rtering Utgån
gskassa Op-sk
ötersk or Loka
lvård TO K Frisör
er NO K Gumm
irensning K Dörrmonte
ring bilar Tand
läkare Jk p K Kyckling
beredni ng
DK Pack
ning s anitet K Anes
tesisk öterskor Parketts
tavso rtering Travers
arbet e K Broms
mon tering K Loka
lvård E O K Dagis alla
K Konto
rs- da tora
rbete Tandhy
gieniste r III Under
sköter skor o
p Form
sprutning gummi Sjuk
skötersk or ortop Fiskb
eredn ing G
bg K Form
sprutning term
op
50
40
30
20
10
CI95_P CI95_M UARP50_M Operationssköterskor
Narkossköterskor
Undersköterskor
Framåtförning av höger arm, antal grader
Figur 9. Elevation (dvs. framåtförning; antal grader) av höger överarm hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen.
Undersköterskorna hade generellt högre rörelsehastigheter, för både huvud, armar och händer, jämfört med de andra två grupperna (se exempel i figur 10).
ARBETE
Fiskb eredn
ing G bg K Packning s
anitet K Dörrmont
ering bilar Lok
alvård T O K Lok
alvård E O K Delikate
ss Form
sprut ning gum
mi Brom
smont ering K Forms
prutning t ermop Frisör
er NO K Parketts
tavso rtering Plast
gradn ing I K Utgångs
kassa Parketts
tavso rtering Under
sköters kor op Sjuks
kötersko r ortop Traver
sarbet e K Dagis a
lla K Gummi
rensni ng K Op-sköte
rskor Anestes
iskötersko r Tandhy
gienis ter III Ra Kon st K
tors- d atorarbe
te Parketts
tavsor tering Tandläk
are Jkp K Flygl
ednin g K FlygS2000
K
100
80
60
40
20
0
Rörelsehastighet höger arm (grader per sekund) -20
Undersköterskor Operationssköterskor
Narkossköterskor
Figur 10. Rörelsehastighet för höger arm (antal grader per sekund) hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen.
Den genomsnittliga muskulära belastningen i underarmen var relativt låg för alla tre grupperna, jämfört med kvinnor i andra yrken. Alla grupperna hade också relativt hög andel vila i skuldermuskulaturen (10-18 % av tiden), vilket tyder på god möjlighet till återhämtning mellan ansträngande moment. Muskelbelastningen för undersköterskorna var något högre jämfört med de andra två grupperna.
Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna
Personalen i Ljungby fick besvara ett antal öppna frågor i samband med intervjun. Här presenteras undersökningsdeltagarnas spontana svar. Nästan alla angav att
arbetskamraterna, team arbetet och gemenskapen var positiva faktorer i arbetet.
De vanligaste svaren står överst för varje fråga.
”Vad är positivt med ditt arbete?” (alla)
Arbetskamraterna, team arbetet, gemenskapen
Omväxlande, olika situationer varje dag, varierande arbetsuppgifter
Roliga arbetsuppgifter, trivs jättebra
Utvecklande, utmanande, spännande, intressant arbete
Patientkontakt, man hjälper människor, en patient åt gången
Självständigt, ansvarsfullt
Bra chefer
”Vad är negativt med ditt arbete?” (alla)
• Inget
• Arbetsställningarna
• Stress ibland
• Ojämn arbetsbelastning
• Otillräcklighet, att kunna hänga med i utvecklingen
”Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete?”
• Lyft, förflyttning, uppläggning och vändning av patienter
• Lyft av galler, proteser och instrument
• Att hålla hakar
• Obekväma, statiska arbetsställningar under operation
• Hantering/förflyttning av tunga op-bord och apparater
• När man bär och flyttar syrgastuber
• Man står stilla länge, under långa operationer
• Instrumentera och assistera samtidigt
• Öppna förpackningar – jobbigt för tummarna
Förslag till åtgärder
Vid intervjun fick personalen också ge förslag till förbättrande åtgärder i arbetsmiljön. Här presenteras de svar som förekom med högst frekvens
”Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön?”
Ergonomi
Att ha kunskap om lyftteknik och hur man använder kroppen, fortsätta med Durewall
Att vara duktig på att använda befintliga hjälpmedel, att tänka på sin egen arbetsställning och lyftteknik
Hjälpmedel till lyft av rullstolsbundna
Förbättra sterila förpackningar
Fler handtag till op-borden Organisation/ledning
Arbetsledningen är lyhörd och arbetar med förbättring av arbetsmiljön
Det har gjorts jättemycket, de är duktiga här Övrigt
Inget särskilt
Det är dragigt på salarna från ventilationen, använder väst/krage
Det är trångt
DISKUSSION
Hälsotillstånd i muskler och leder
De sammanlagda resultaten från alla operationsavdelningarna visade att
undersköterskorna, narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna hade en medelhög frekvens av diagnoser i nacke/axel, jämfört med kvinnor i andra yrken (3).
Undersköterskorna hade däremot en relativt hög frekvens av diagnoser i armbåge/hand, jämfört med andra yrkesgrupper. Operationssjuksköterskorna hade, trots besvärliga arbetsställningar, en relativt låg frekvens av rapporterade besvär och diagnoser.
Undersökningsgruppen i Ljungby var väldigt liten och det var därför inte möjligt att dela upp dem i olika yrkeskategorier. Den sammanlagda personalgruppen hade inte någon
anmärkningsvärt hög andel personer med smärta och besvär från rörelseorganen, i jämförelse med genomsnittet för de övriga operationsavdelningarna.
Psykosocial arbetsmiljö
Arbetet på operationsavdelningen i Ljungby innehöll många positiva faktorer. En klar majoritet av personalen tyckte att arbetet var roligt, omväxlande, intressant och utvecklande.
Arbetskamraterna, team arbetet och gemenskapen framhölls som positiva faktorer av nästan all personal. Resultaten på enkätundersökningen visade också att den psykosociala
arbetsmiljön var mycket bra och ledarskapet fick goda omdömen. En stor del av personalen rapporterade dock låg kontroll i sitt arbete, dvs. de hade små möjligheter att påverka vilka arbetsuppgifter som skulle prioriteras, eller hur de kunde utföras. I många yrken har låg kontroll visat sig vara en riskfaktor för belastningsskador (13). Vi tror dock att arbetets karaktär med fasta rutiner och icke påverkbara operationsprogram kan vara en bidragande förklaring. Den låga kontrollen behöver således inte nödvändigtvis vara en riskfaktor för besvär inom operationsverksamhet, men detta kommer att utredas närmare i den prospektiva delen av vår studie (dvs. vid analyserna av våra uppföljande enkäter).
De få negativa omdömen som framfördes som svar på de öppna intervjufrågorna handlade huvudsakligen om ergonomiska faktorer.
Fysisk belastning
De tekniska mätningarna visade att operationspersonalen generellt hade en medelhög fysisk belastning, i jämförelse med kvinnor i en lång rad andra yrken. Operationspersonal har ett fysiskt varierande arbete. Arbetets karaktär medför en del väntan mellan (och under) operationerna, vilket är positivt och ger möjlighet till återhämtning. Dessa ”viloperioder”
varvas uppenbart med många tunga moment, vilket framkom i de mekaniska och fysiska indexen, samt beskrevs i svaren på de öppna intervjufrågorna. De mest ansträngande momenten är lyft och förflyttning av patienter, transporter av apparater, sängar och operationsbord, samt lyft av instrument och galler. Sådana kortvariga höga belastningar
”syns” inte alltid i resultaten av de tekniska mätningarna, eftersom dessa registrerar den genomsnittliga belastningen för mätpersonerna under arbetsdagen.
Operationssjuksköterskorna hade de mest ansträngande arbetsställningarna, speciellt för armar och nacke, vilket även framkom vid de tekniska mätningarna.
Förslag till åtgärder
Personalen lämnade en del förslag till förbättringar av arbetsmiljön. De flesta förslagen berörde ergonomiska förhållanden, och individernas egen arbetsteknik. Flera ansåg att det redan har gjorts många förbättringar och att arbetsledningen arbetar aktivt med
arbetsmiljöfrågor.
REFERENSER
1. Kuorinka i, Jonssson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, 233-237.
2. Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37:891-897.
3. Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 2009;52(10):1226- 1239.
4. Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies – reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 2001;27:41-48.
5. Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3:322-55.
6. Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 2005;
119, 568-577.
7. Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 2005;31:438-49.
8. Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, kSkerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics 2006. Vol 49:11:1052-67.
9. Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; 1981.
10. Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C,Mathiassen SE, Skerfving S.
Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 2006;16:125-36.
11. Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69:461-474.
12. Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 2004;14:355-67.
13. Ariens GAM, van Mechelen W, Bongers PM, Bouter LM, van der Wal G.
Psychosocial risk factors for neck pain: A systematic review. American Journal of Industrial Medicine 2001;39:180-93.
Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder – en prospektiv studie.
Resultat från undersökning på operationsavdelningen, Ljungbys Lasarett
SAMMANFATTNING
Den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och hälsotillståndet i muskler och leder har undersökts hos undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor på operationsavdelningen på Lasarettet i Ljungby. Denna undersökning utgör basen i ett större
långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar operationspersonal på fyra medelstora sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Vi kommer senare att göra uppföljningar med enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, m m. Syftet är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder.
Undersökningsdeltagarna i Ljungby bestod av 29 kvinnor, varav 13 var undersköterskor, 6 narkossjuksköterskor och 10 operationssjuksköterskor. Deltagarna intervjuades om muskel- och ledbesvär, samt om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Samtliga deltog i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer. Den fysiska arbetsbelastningen registrerades med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet hos
sammanlagt 12 personer i varje yrkesgrupp, med deltagare från alla fyra
sjukhusen/operationsavdelningarna. Frågor om fysiska och psykosociala arbetsförhållanden besvarades med enkät.
Det sammanlagda resultatet från alla operationsavdelningarna visade att undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor hade en medelhög frekvens av besvär från rörelseorganen, jämfört med kvinnor i ett 20-tal olika yrken som har undersökts med samma
metoder. Undantaget var frekvensen av diagnoser i armbåge/hand för undersköterskor, som låg på en relativt hög nivå. Personalen i Ljungby låg på ungefär samma nivå (eller något bättre) jämfört med övriga operationsavdelningar, med avseende på besvär och diagnoser.
En majoritet av personalen i Ljungby tyckte att arbetet var roligt, utvecklande och omväxlande.
Enkätundersökningen visade att den psykosociala arbetsmiljön var bra i de flesta avseenden. En hög andel (85%) rapporterade dock låg kontroll i arbetet. Ledarskapet fick goda omdömen.
Mätningarna av den fysiska arbetsbelastningen visade generellt medelhöga värden för operationspersonalen, jämfört med andra yrkesgrupper som undersökts med samma metoder.
Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, medan undersköterskorna hade högst rörelsehastigheter. Det förekom höga toppbelastningar för armarnas elevation för alla tre grupperna, under minst 10% av dagen. Vid intervjuerna och via enkätsvar framkom att det förekom flera tunga och belastande moment, t ex lyft/förflyttning av patienter och krävande arbetsställningar vid operationerna.
Personalens förslag till förbättringar av arbetsmiljön berörde framför allt ergonomiska förhållanden och individernas egen arbetsteknik. Flera ansåg att det redan har gjorts många förbättringar och att arbetsledningen arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor.
Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne
221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@med.lu.se Internet: www.ammlund.se