Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan.

Naturvetenskap och teknik

i och utanför

skolan.

H ^e la

vägen _{in i}

klas s _rum

m et.

Den gröna tråden symboliserar ett synsätt som genomsyrar projektet. Eftersom vi arbetar med energifrågor, miljö och hållbar utveckling så valde vi grön färg på tråden. Den ska symbolisera progressionen från förskola till år 9 – alla delar är lika viktiga för elevens lärande. Den visar också att skolutveckling ska nå ända in i klassrummet. Tråden löper genom hela skolans organisation via näringsliv, universitet, intressenter och samhället i stort. En grön tråd som binder ihop innehållet i kursplanerna med aktuell skol- forskning, samarbete med intressenter och elevernas intresse.

2 3

I både Norrköpings och Linköpings kommun finns en stark vilja att öka måluppfyllelsen och förbättra resul- taten i skolan och detta gäller inte minst undervisningen i naturvetenskap och teknik. Vi lever i ett samhälle där många av våra nutida och framtida politiska beslut grundar sig på hur tekniken och naturvetenskapen påverkar oss.

Den dagliga diskussionen i media kring klimatfrågor, vilka drivmedel du som konsument ska välja till ditt fordon, alternativ uppvärmning av bostäder, genmani- pulerade matvaror, faran för nya pandemier och så vidare visar på hur viktigt det är att vi utbildar barn och ungdomar som kan ta beslut utifrån egen kunskap och som kan kritiskt granska det massmedia förmedlar till dem.

Det är den enskilde individen som är med och påverkar utvecklingen i kommunen, landet och världen och det är de enskilda individerna vi utbildar.

Vi ser att projektet givit mycket bra möjligheter till både högre kompetens och större engagemang för lärarna och inte minst att det omsatts till bra lärandesituationer i och utanför klassrummet. Projektet ”Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan” har nått ända ut till eleverna och den hållbarhetstanke som funnits under projektets hela genomförande ser ut att ha lyckats.

Vi kommer att fortsätta bedriva skolutveckling med erfarenheter från den metod som använts och som enkelt kan överföras på annan skolutveckling.

Lars Rejdnell,

Barn- och ungdomschef, Linköpings kommun

Jan Bouvin,

Barn- och ungdomschef, Norrköpings kommun:

4 5

tt lyckat skolprojekt återför mycket kraft till verksamheten. Vi upplever att detta skett i Linköping och Norrköping. Vi ville göra undervisningen i naturvetenskap och teknik roligare och mer intressant.

Att verkligen se till att prioritera inslag i undervisningen, som vi av erfarenhet vet väcker nyfikenhet och intresse.

Att med aktuell forskning som grund tillämpa framgångsrika arbetssätt och metoder.

Man kan tycka att vi plockat russinen ur kakan när vi prioriterat allt roligt och intressant, men vi ser att vi förbättrat undervisningen i sin helhet genom detta vägval.

Eleverna ska känna att naturvetenskap och teknik är meningsfullt och att de har nytta av det de lär sig.

Den ökade samverkan med intressenter och arbetsliv utanför skolan har bidragit till att vi nu har en väl genomtänkt pedagogisk grön tråd från 1 års ålder upp till 16 år med kursplanerna som grund.

Ros-Marie Johansson, Skolområdeschef Linköpings Kommun

e

8 9

Från disciplinerade till koncentrerade elever.

En synvända.

Några ledord i projektet: ”lösningsinriktat arbetssätt, relevans, utgå från eleven och hjälpa eleven att se och tolka den värld vi lever i, skolutveckling bygger på uppdraget, dvs mål i läroplan och kursplan, hand i hand med pågående skolutveckls kominköpingmg, LinunHson,urhans bka Jolirlri en sa..”. - Uk till inte en sak till?.11 G R U N D TA N K A R - VA D Ä R V Å R S Y N P Å S K O L U T V E C K L I N G ?

• Nå ända in till eleverna i klassrummet.

• Se förskola och grundskola som en helhet och ta ansvar för elevernas hela utveckling.

• Initiera undervisning som är relevant för eleverna utformat i samspel med elever, lärare och omgivande samhället och aktuella frågor utifrån läroplanerna.

• Ta vara på lärarnas och förskollärarnas professionalitet, kompetens och vilja att förbättra sin undervisning.

• Genomföra kompetensutvecklingsinsatser som är behovsanpassade utifrån styrdokumenten och direkt kan provas och utvecklas i klassrummet och på förskolan.

• Utgå från lokala och regionala förutsättningar, med stor lyhördhet och delaktighet för olika infallsvinklar och intressenter i och utanför skolan.

• Utgå från aktuella samhällsfrågor och kopplingar till arbetslivet.

• Utgå från forskning inom det område man ska utveckla.

• Ta vara på olika parters kompetenser och samverka för ett utvecklande, kreativt och effektivt arbetssätt.

Lösningsorienterat!

Under 2008-2009 arbetade Linköpings kommun och Norrköpings kommun tillsammans inom ramen för Stor- stadsprojektet, ”Fjärde storstadsre- gionen – ett nytt storstadsalternativ”

med ett projekt inom naturvetenskap och teknik.

Det finansierades av Skolverket och kallades ”Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan”. Skolverket ville att de två kommunerna skulle utforma en effektiv modell för skolut- veckling. Målsättningen var glasklar.

Skolutvecklingen skulle nå ända in i klassrummet och förändra/förbättra arbetssätten.

NTA-tema ”Flyta eller sjunka”

Läs mer om NTA på:

www.linkoping.se/nta och www.nta.kva.se/

”

Vad vill ni v eta o

m jorden och rym

den? - ”Hur m

ånga planeter det fi nns och hur långt man ska åka också.” (elev, årskurs 2)

Hur får man den gröna tråden att nå alla berörda?

Det görs stora satsningar på skolutveckling men forskning visar att det är svårt att nå ända in till klassrummet. Lärare går många utbildningar och diskuterar på seminarier mm, men allt som oftast stannar utveck- lingsprocessen av och måluppfyllelsen ökar inte.

Orsakerna till detta är säkert många, men en viktig faktor är själva synsättet på hur utveckling sker. Är processen inte väl förankrad i alla led, tar det tveklöst stopp någonstans och då dräneras snabbt projektet på energi. Vi lyssnar på eleverna och använder lärarnas kompetens för att utveckla och förbättra verksamheten.

En stor del av projektledarnas roll har varit att sprida och fånga upp information samt förankra mellan alla berörda parter.

I och utanför skolans värld.

ORGANISATION - NATURVETENSKAP OCH TEKNIK I OCH UTANFÖR SKOLAN.

LEDNINGSGRUPP

Förankring, politik, regionalt och lokalt

ANSVARIG LEDARE Lyhördhet skapar trovärdighet,

mål och riktning

REKTORSGRUPP

Är ett steg före och ger stöd till det pedagogiska ledarskapet

ARBETSGRUPP FÖRSKOLA - SKOLÅR 9 Utvecklar långsiktig pedagogisk

planering hela vägen

REF.

GRUPP ELEVER

REF.

GRUPP LÄRARE

REF.

GRUPP NÄRINGS-

LIV F

O R S K N

I N G

L Ä R A R E P R O J E K T L E D A R E

12 13

E L E V E R

Ulrika Johansson, Projektledare

P R O J E K T L E D A R E

Hur ser arbetsmodellen ut?

T E R M I N 1 T E R M I N 2

Identifiering av förbättringsområde – vad ska utvecklas och vilka omfattas?

• Exempelvis en grön tråd från förskola till åk 9 i naturvetenskap och teknik i det geografiska området.

• Grupper skapas; styrgrupp, rektorsgrupp och arbetsgrupp.

• I styrgruppen ingår projektledare, ansvarig chef för rektorsgrupp och representant för rektorer. Ansvarig chef för rektorsgrupp håller extra tät kontakt med projektledare och fungerar som drivande i rektorsgruppen.

• Samtliga berörda rektorer ingår i rektorsgruppen.

• Intresserade pedagoger anmäler sig / handplockas till arbetsgrupp = samarbets- och utvecklingsgrupp = 1 pedagog per enhet.

• Kreativa sessioner genomförs för att skapa samsyn. Målgrupper är rektorsgrupp, arbetsgrupp, elever, lärare samt arbetsliv och andra intressenter. Pågående insatser i verksamheterna inventeras och behov av förbättringar identifieras. Lokala effekt- och aktivitetsmål tas fram i linje med övrig skolutveckling, gällande styrdokument och aktuell forskning.

• Projektledare intensifierar kontakterna med samarbetspartners.

• Projektet förankras i förvaltningsledning och nämnd.

• All personal informeras om projektet.

• Skriftlig information ges ut till alla föräldrar.

den gröna tråden får här symbolisera en tidslinje med aktiviteter som skedde under termin 3.

5 heldagsmöten för arbetsgruppen med projektledare innehållande:

• Återkommande kompetensutveckling om aktuella forskningsresultat, tolkning av styrdokument, ämneskunskap och didaktiska metoder.

• Utveckling av gemensam långsiktig arbetsplan i samklang med övrig skolutveckling på enheterna. Kontinuerlig uppföljning av projektgruppens arbete utifrån effekt- och aktivitetsmål.

• Samarbetet med intressenterna påbörjas.

• Arbete på egna skolan med kollegorna före och efter ett arbetsgruppsmöte.

• Varje arbetsgruppsmöte följs av kontakt mellan projektledare och ansvarig chef för idéutveckling.

• Återkoppling till rektorsgruppen 3-4 gånger för idéutbyte och vidare handlingsstrategier. Barn- och ungdomschefen deltar i ett styrgruppsmöte per termin.

/ januari

/ februari Projektet handlade om Naturvetenskap och Teknik, men vår förhoppning

är att modellen ska kunna användas inom vilket område som helst.

14 15

Föreläsning 7/1 kl 16-18, Cupolen

Arbetsgrupp 3 heldagar: 29/1, 10/2, 2/3 Utbildningskontoret Teknik tillsammans 4 tillfällen (2,5 h): 25/2, 26/2, 5/3, 6/3 Fenomenmagasinet

CKS - seminarieserie: 24/2, 24/3 & 23/4, 13-16.30, Missionskyrkan

/ mars

/ april / maj

/ juni

16 17

T E R M I N 3 VA R J E T E R M I N F R A M Å T

• Likadan som termin 2 med tillägget att arbetsgruppsmötena även ska innehålla strategier för kvalitetssäkring och vidare utveckling av arbetsplanen. Samarbetet med intressenterna fördjupas genom att pedagogiska planeringar tas fram.

• I samband med terminsuppstart gemensam föreläsning om naturvetenskapens roll i samhället för all personal i området samt information om projektets fortskridande.

• 1-2 heldagsmöten för arbetsgruppen med en av deltagarna som ordförande.

• Varje arbetsgruppsmöte följs av kontakt mellan ordförande och ansvarig chef och därefter återkoppling till rektorsgruppen.

• Varje arbetsgruppsmöte föregås av arbete på den egna skolan med kollegorna.

Rektorskonferens 24/3 Gröna tråden,

Hållbara Kliv (Kerstin Eriksson, Energikontor Sydost), Anders Jidesjö

Arbetsgruppen 18/3, 14/4, 23/4, 7-8/5 Arbetsgruppen, områdeschef & rektorer April, vecka 17, Planera för 09/10, Learning Studies Förankring/DokumentationFörbereda för ”Framtidsplan”

Föreläsning 14/4, 14.30-17

Energi och hållbar utveckling: Iann Lundegård m fl, Ekholmsskolan

Astronomi-föreläsning

4/5, 15.30-18.00, Fenomenmagasinet

SYV-träff, 5/5, 7-9, N + L

Förutom detta så träffades styrgruppen regelbundet cirka var 3:e vecka.

Rektorerna hade två träffar till förutom de nämnda.

NO-information från Skolverket

”Naturvetenskap och teknik ska kännas i hela kroppen och upple- vas med alla sinnen. Utomhus ökar kreativiteten, hälsan bli bättre och lärandet mot styrdokumenten blir roligare”.

CARINA BRAGE, CALLUNA

Vad hände i Norrköping?

Uppdraget från Skolverket var att hitta nya samarbetsformer, strukturer och möten mellan skola, näringsliv och övriga intressenter. Detta har resulterat i ett unikt samarbete mellan kommunala förskolor och skolor i 3 skolområden med landsbygdsprägel, Kvillinge-Åby, Kolmården och Vikbolandet. Gemensamma insatser och ett lärarnätverk utvecklade ett platsbaserat lärande med utgångspunkt i utomhuspedagogiken som med hjälp av en projektledd extern utbildare, Calluna, bildade sammanhang och kopplingar till kursplanerna i Naturvetenskap och Teknik i nya och redan beprövade aktiviteter. Platsbaserat lärande blev ett komplement till undervisningen på förskolorna och skolorna.

Samtliga pedagoger på alla enheter deltog i en obligatorisk föreläsning om NO-didaktik i allmänhet och elevers intresse för skolan i synnerhet, vilket bidrog till en samsyn och reflektioner om relevansen i undervis- ningen. Kompetensutvecklingen indelades därefter i olika steg.

Steg 1 och Steg 2 ingick som halvdagsövningar och behandlade grundkompetenser för platsbaserat lärande och omfattade alla berörda pedagoger. För särskilt intresserade pedagoger genomfördes

Steg 3, som utbildade ”ambassadörer”. Dessa började nätverka med varandra och se till att de nyvunna kompetenserna inte stod outnyttjade ute på enheterna.

Steg 4 är en fördjupning i ämnesteori för ambassadörerna så att de kan vidareutbilda sina lärare på hemmaplan.

Samtliga möten som genomfördes dokumenterades noga innehållande de praktiska övningarna och litteraturtips som spreds ut på enheterna.

Dokumentationen finns tillgänglig på adressen:

http://www.norrkoping.se/barn-utbildning/skolutveckling/no-teknik/.

18

Vad är dina elever intresserade av? Vilka samarbetspartners har du i din närhet?

N

ågra skäl t

ill att utnyttja externa aktörer: Ett stöd för läraren i sin strävan att uppfylla läroplanens intentioner • Utforska världen på egen hand i en stödjande miljö • Ger mer kunskap, färdigheter och problemlösning i en självstärkande cykel • Att bntressanta ocesöka leverna ih utför emanande miljöer är ett sätt att bejaka upptäckarglädje och kreativi-

20 21

Jan Engqvist - Fenomenmagasinet

”Vi vill göra det enkelt för skolor att bedriva undervisning i en annan lärande- miljö än skolan. Därför har vi tillsammans med arbetsgruppen i projektet tagit fram åldersanpassade pedagogiska planeringar som alla har sin utgångspunkt i styr- dokumenten. Vi erbjuder undervisning, som ligger i tiden och som vi tror ökar intresset för naturvetenskap hos barn och ungdomar.”

VERONIKA BAUMGARDT, FLYGVAPENMUSEUM

C R E A R U M S I D É D I A M A N T^™

En modell för att fånga upp och få igång gruppens tankar och idéer.

Under utvecklingsarbetet har vi använt en metodik för idéutveckling vid olika grupperingar (arbetsliv/intressenter, rektorer, lärare, elever).

Det har varit ett effektivt arbetsätt för att skapa samsyn både internt och externt, att få ihop arbetsgrupper men också att verkligen fånga in dessa gruppers perspektiv, erfarenheter och åsikter. Utifrån resultaten av dessa kreativa sessioner har arbetsgrupperna sedan kunnat konkre- tisera idéer i form av olika samarbeten med intressenter, nya arbetssätt internt mm.

1. Frågeställning Utgångspunkten är att enas kring det område som ska utvecklas. Definiera frågeställningen så att det blir en överensstämmelse i gruppen vad som avses.

2. Fokuspunkter

Förutsättningar för kreativitet är att fokusera på ett område i taget och bearbeta det på djupet. Därför är det bra att fokusera på olika centrala delar, t.ex. vilka förutsättningar som gäller och vilka hinder och problem som är centrala.

3. Finna idéer

utgå från fokusområdena och använd olika verktyg och tekniker för att ta fram gruppens erfarenhetsbaserade idéer samt helt nya idéer.

4. Finna lösningar Gå tillbaka till huvudfrågan och ta ett steg tillbaka och titta på alla idéerna. Kan du gruppera dom i olika områden?

5. Filtrering

Av alla idéer och förslag till lösningar görs urval för att kunna arbeta med de som ses som mest relevanta.

Urvalsmetoder beror på frågeställningen men generellt gäller att alltid ta en diskussion om vilka kriterier som är viktiga i gruppen/organisationen för att göra rätt urval.

6. Fastslå

Framtagande av aktivitets- lista/ handlingsplan för idéer och lösningar.

Vem gör vad, när, hur och varför.

Vad vill du lära dig i no/t? Hur allting har en betydelse för vardagen, hur m

an kan använda sin kunskap i vardagen - elev årskurs 9.

24 25

En annan viktig del har också varit att vi genom denna metodik på ett objektivt sätt även kunnat verifiera forskningen kring elevers intresse.

Detta har vi gjort genom att viktiga forskningsfrågor/områden har varit olika fokusområden för att fånga gruppernas erfarenheter och idéer.

1

FRÅGESTÄLLNING FOKUSPUNKTER FINNA IDÉER FINNA LÖSNINGAR FILTRERING FASTSLÅ

? 2 3 4 5 6 !

C R E A R U M S I D É D I A M A N T^™

”Det allra roligaste i projektet var att se att vår metodik i idéutveckling fungerade lika bra på eleverna, (oavsett om de gick i år 2, 4 eller 9), som på lärare, rektorer och arbetsliv.”

EWA SVENSSON, CREARUM

Vad hände i Linköping?

T

abellen med bilagor fi nns på skolornas hemsidor. www.linkoping.se/sv/Skola-barnomsorg/Grundskolor/ Kommunala-grundskolor/Hjulsbroskolan/Skolutveckling/NO----Teknikprojekt/

28 29

Uppdraget från Skolverket var att hitta nya samarbetsformer, strukturer och möten mellan skola, näringsliv och övriga intressenter. Detta har resulterat i ett unikt samarbete mellan kommunala förskolor och skolor i Ekholmen, där en gemensam plan för den naturvetenskapliga undervisningen utarbetats.

Planen finns i form av en Ekholmstabell, vilken samtliga förskolor och skolor i området följer från och med läsåret 09/10. Ekholms- tabellen utgår från kursplanens mål och innehåller en progression i lärandet. Till Ekholmstabellen finns bilagor samt pedagogiska planeringar som stöd för lärarna. Materialet kommer att revideras efterhand utifrån de nya kursplanerna.

Ekholmstabellen utarbetades av en grupp lärare och förskollärare.

Processen var väl förankrad i olika led och underlättades av rektorernas stöd samt ett kreativt, lösningsinriktat arbetssätt.

Linköpings kommun har under många år arbetat strukturerat med skolutveckling inom naturvetenskap och teknik.

Kommunen har varit medlem i NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) sedan 1997 och NTA:s arbetssätt bildade grund för utformningen av tabellen.

Läs mer om detta i vår modell för skolutveckling på sid. 14.

Hur blir en sak till inte en sak till?

Strategier för kompetensutveckling

• Utgå från behov i gruppen

• Lyhördhet för förslag från deltagare

• Utgå från kursplanerna

• Koppla till aktuell forskning

• Hitta samarbete där båda parter gynnas

• Samordna med andra pågående skolutvecklingsstrategier i kommunen

Hur får vi innehållet i kursplanen relevant för eleverna?

30 31

”Vi måste fortsätta a

tt lyssna på elev

erna så att den undervisning som erbjuds har relevant innehåll” Anders Jidesjö, studierektor på Tema Vatten, Linköpings Universitet samt forskningsledare för IRIS.

”Hundratals klasser besöker varje år vårt Science Center. Vi ser att Ekholmstabellen hjälper pedagogerna med att hitta bra komplement till sin undervisning genom att använda lämpliga delar av vårt program- utbud. Intresset för naturvetenskap hos barn och ungdomar gynnas absolut av att vi samverkar.”

JAN ENGQVIST, FENOMENMAGASINET

Effekter av projektet.

Min undervisning kommer förändras genom den kunskap som jag förvärvat genom projektet.

Projektet har medfört att jag har fått en mer positiv inställning till skolutveckling inom naturvetenskap och teknik.

Ett projekt av det här slaget tror jag kan leda till att ge eleverna:

… en bredare allmänbildning inom no/tk

… en positivare bild av no/tk

… ett ökat intresse för no/tk

… ett utvecklat arbetssätt inom no/tk

… större möjligheter till fördjupning inom no/tk

Tror du projektets resultat kommer att kunna leva vidare?

Totalt Linköping Norrköping

”Jag

är som helhet nöjd med hur projektet har genomförts. Resultat: 100%” Tillfrågade var deltagare i arbets- och projektgrupper.

33

57

69 77 76 74 68

77 81 74

46

26

25 17 18 22 25

2 2 3

21

17

6 5 5 4 6

21 18 24

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Instämmer (4-5) Neutral (6) Instämmer inte (1-2) Bas: Samtliga kollegor, resultatet viktat.

Ja Nej Ingen åsikt

En utvärdering av projektet visar att lärare/förskollärare är väl insatta i projektet och tror att resultatet kommer att leda till förändringar i klass- rummet. Det är ännu för tidigt att kunna se några resultat på elevnivå, men förhoppningar finns att vi nått ända fram!

34 35

FÖR MER INFORMATION

Kontaktperson:

Ros-Marie Johansson Linköpings kommun ros-marie.johansson@linkoping.se

www.linkoping.se/sv/skola-barnomsorg/grundskolor/kommunala-grundskolor/

hjulsbroskolan/skolutveckling/no----teknikprojekt/

www.norrkoping.se/barn-utbildning/grundskolor/skolutveckling/no-teknik www.skolverket.se/sb/d/2822/a/19584

PROJEKTET HAR GENOMFÖRTS I SAMARBETE MELLAN: