1
BAKGRUND
Bjerking har fått i uppdrag att utföra en kulturmiljöanalys i samband med den föreslagna
detaljplanen för Folkvang 10. Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården och syftet med analysen är att belysa detaljplaneförslagets eventuella påverkan på riksintresset ur ett helhetsperspektiv.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Gällande detaljplan
Fastigheten Folkvang 10 ingår i stadsplan S110, fastställd 1962. Planen saknar regleringar av kulturvärden. Minsta tillåtna fastighetsstorlek är enligt planen 1600 kvadratmeter.
Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun
Kvarteret Folkvang är inte utpekat som ett särskilt kulturhistoriskt värdefullt område i kommunens kulturmiljöhandbok.
Riksintresse för kulturmiljövården
Fastigheten ligger inom ett område utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövården, Djursholm(AB38).
Motiveringen till riksintresset lyder
Landets första som förort anlagda villastad grundad på privat initiativ, och förebilden för flera liknande efterföljande samhällen. En föregångare vad gäller planutformning och med individuellt utformad bebyggelse som framför allt speglar perioden 1890 - 1930 och boendet för ett
högborgerligt och intellektuellt samhällsskikt.
Riksintresset tar sig uttryck genom:
Det oregelbundna planmönstret uppbyggt kring Djursholmsbanan som huvudstråk, med stora naturtomter, stora villor där stilidealen kan följas från de första enkla trävillorna till
nationalromantik, jugend och funktionalism. Skola, stationer, parker och andra anläggningar för gemensamma funktioner.
Folkvang 10
Antikvariskt utlåtande| 20181108|18U3058
KORT HISTORIK
Djursholm norr om Stockholm är ett av Sveriges första villaområden. Den nya stadsdelen tog form i slutet av 1800-talet som en reaktion mot den alltmer trångbodda och industrityngda staden.
Välbeställda stadsbor ville byta miljö. Liknande strömningar fanns sedan tidigare runt om i Europa.
De nya villastäderna förlades till natursköna lägen med goda kommunikationer för att skapa sunda och trivsamma boendemiljöer. Djursholms villastad började anläggas på initiativ av bankdirektören Henrik Palme. Palme reste till USA där han hämtade inspiration till planeringen av villastaden och ville att området skulle präglas av både det sjö- och naturnära läget tillsammans med närheten till Stockholm.
På godset Djursholms tidigare ägor förenades närheten till natur och rekreation med transport både via järnväg och ångbåt. Här planerades den nya villastaden enligt tidens platsanpassade idéer som innebar att vägnät och bebyggelse inordnades med hänsyn till topografi och natur. Inte minst närheten till vattnet var en viktig kvalitet i den nya boendemiljön. Utbyggnaden av villastaden kom igång ungefär samtidigt med att Djursholmsbanan till Ösby invigdes 1890. Inledningsvis bebyggdes området öster om järnvägen närmast vattnet där Svalnäs var slutstation. Under senare delen av 1890-talet och början på 1900-talet växte villastaden med exploatering av Ösby och Ekeby. I Djursholm finns en provkarta av individuellt formgivna villor uppförda från 1890 och framåt som speglar villaarkitekturens skiftande stilideal över tid. Verken av en rad namnkunniga arkitekter kan beskådas.
KVARTERET FOLKVANG IDAG
Närmiljön och kvarteret Folkvang innehåller en blandning av villor från olika tider som visar
villarkitekturens utveckling från 1890-talet fram till idag. Områdets planstruktur präglas fortfarande i hög grad av den ursprungliga planeringen med villor och vägar anpassade till rådande topografiska förutsättningar. De äldre husen ligger ofta, precis som Folkvang 10, i höjdläge på stora tomter.
Fastigheten Folkvang 10 sträckte sig från början över två tomter, men är sedan tidigare delvis avstyckad i sydöst. Liknande avstyckningar förekommer inom kvarteret och på flera av
grannfastigheterna. Flera närliggande tomter utmed Sveavägen är avstyckade och bebyggda med både typhus från 1970-talet och nyligen uppförda villor från 2000-talet.
Villan på Folkvang 10 uppfördes omkring 1896 i tidstypisk nationalromantisk stil med putsade fasader och en varierad taksiluett. Villan inrymmer numera flera lägenheter och har genomgått utvändiga förändringar och tillägg som i hög grad har satt sin prägel på dagens exteriör. Huset har likt många av de omkringliggande husen ljust putsade fasader.
KULTURVÄRDEN
Kvarteret Folkvang är en del av det kustnära stråk i Djursholms villastad som var först ut att bebyggas i slutet på 1800-talet. Området i stort följer villastadens ursprungliga planering av kvartersstrukturen med slingrande gator, stora kuperade tomter och arkitektritade villor. Kvarteret Folkvang och dess direkta närmiljö karakteriseras numera av en stor blandning av villor i olika arkitekturstilar.
Anpassningen till topografin har resulterat i omväxlande kuperade och flacka tomter och ett organiskt vägnät med både raka och slingrande gator. De äldre husen ligger på stora tomter medan de yngre tillkomna genom avstyckningar ofta är mindre till både tomt och husstorlek. Villabeståndet vittnar om skiftande stilideal över tid och den aktuella fastigheten på Folkvang 10 har trots
omfattande förändringar delvis kvar sin nationalromantiska karaktär.
Värdebärande karaktärsdrag
- Varierad bebyggelse som speglar villaarkitekturens utveckling från 1890-talet ända fram till idag.
- Grundstrukturen med terränganpassning av vägnät, tomter och fritt placerade villor inbäddade i lummig grönska.
- Kvarterens naturnära karaktär och öppenhet mellan trädgårdar och gaturum.
- Ursprungvillans placering i höjdläge på lummig, kuperad tomt med indrag från gaturummet.
- Topografiskt varierad trädgård med inramande grönska och äldre högresta träd
PLANFÖRSLAG
Avstyckning av fastighet
Planförslaget föreslår att fastigheten Folkvang 10 styckas av med en mindre fastighet mot Sveavägen.
Avstyckningen uppmäter omkring 1300 kvadratmeter och den äldre villatomten omkring 3200 kvadratmeter. För infart till befintlig villa planeras en ny infart utmed fastighetens norra gräns. Den avstyckade tomten mot Sveavägen består av en relativt flack gräsbevuxen yta med en mindre träddunge. Tomten sluttar svagt upp mot det befintliga huset.
Ny bebyggelse
Planen utformas för att möjliggöra uppförandet av ett äldre hus, i nuläget beläget på fastigheten Miklagård 3 i Djursholm. Ny bebyggelse på tomten regleras dock generellt avseende byggnadsarea för huvudbyggnad och komplementbyggnad. Högsta tillåtna nockhöjd understiger befintlig villa med en meter. Andelen hårdgjord yta begränsas till 35 procent.
KONSEKVENSANALYS
Påverkan på närmiljön
Den föreslagna avstyckningen mot Sveavägen medför att ursprungstomten blir en skafttomt som till stor del blir avskuren från gaturummet. Det får inte någon större konsekvens för befintlig villa, som genom sin placering långt in på fastigheten fortsatt omges av en tilltagen lummig tomt. Tillägget av en ny byggnad mot gaturummet inverkar delvis på ursprungsvillans synlighet från Sveavägen. Det innebär dock inte någon påtaglig förändring, i och med att ursprungsvillans indragna placering inte ger den någon framträdande roll i dagens gaturum. I och med ursprungsvillans placering på en höjd centralt i kvarteret blir bebyggelsebilden i hög grad oförändrad och villan fortsatt synlig från vissa gatuvyer i kvarteret.
Den föreslagna placeringen av ny bebyggelse på avstyckningen mot gaturummet följer Sveavägens rådande tomtstruktur och innebär ingen påtaglig förändring av kvarterets grundkaraktär så länge den nya bebyggelsen inordnar sig i områdets struktur när det gäller topografisk anpassning, placering och skala. Indraget från gaturummet och tomtens planering är också av stor betydelse för att värna områdets karakteristiska gröna gaturum.
Påverkan på riksintresset Djursholms Villastad
Planförslagets föreslagna avstyckning ansluter till den rådande kvartersstrukturen och påverkar inte riksintresseområdets karaktärsgivande oregelbundna planmönster. Den nuvarande fastighetens stora naturtomt blir mindre, men kan dock även fortsättningsvis betraktas som en stor naturtomt, då den planeras till drygt 3000 kvadratmeter. Den nya tomten däremot kommer att bryta mot mönstret med stora naturtomter, men håller sig inom ramen för områdets tomtstorlekar som varierar mellan
Flytt av hus från Miklagård 3
Med anknytning till planförslaget föreslås en flytt av befintlig villa på fastigheten Miklagård 3 till den tänkta avstyckningen av Folkvang 10. En konsekvensbedömning för flytten av villan finns utförd i en särskild utredning av Tyréns, 2017-03-10. Utredningen kom fram till att en flytt av det enskilda huset på Miklagård 3 inte bedöms påverka det aktuella kvarterets eller villaområdets karaktär nämnvärt. På sikt kan förändringar av denna typ påverka upplevelsen av villastaden som helhetsmiljö. Särskilt den i ännu högre grad pågående tendensen med till- och ombyggnader som inte tar avstamp i den
enskilda fastighetens egenart.
Närmiljön kring Folkvang 10 och det aktuella kvarteret uppvisar en varierad bebyggelse, med hus från slutet av 1800-talet fram till idag. Den redan stora variationen av arkitekturstilar gör att en ditflyttad villa bedöms på ett naturligt sätt kunna passa in i och bli ett positivt tillskott i området.
I samband med ny bebyggelse är det av stor vikt att såväl placeringen på tomten, anläggandet av trädgården, utformning av eventuella garage och materialval görs med eftertanke så att villan kan behålla sitt sammanhang. En gavelvänd placering skulle knyta an till husets ursprungstanke och utformning med huvudentré mot gatan. Vid en flytt är det även viktigt med en varsam hantering av huset och väl avvägd anpassning till den nya tomten.
Ett tillskott av den aktuella villan i kvarteret Folkvang bedöms sammantaget vara ett för området väl anpassat tillskott som inte påverkar närmiljön, eller riksintresset negativt.
Uppdragsansvarig:
Cecilia Pantzar
Byggnadsantikvarie/Certifierad sakkunnig kulturvärden 070-26 33 810
cecilia.pantzar@bjerking.se Granskare:
Anne Philipson Jancke Kulturgeograf
