• No results found

Kursinformation. SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier ISV

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kursinformation. SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier ISV"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS

Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier ISV

Kursinformation

Normalitet och avvikandets villkor , 12 hp

Kurskod: 740G11 Ht 2009

Kursansvarig lärare:

Anna-Liisa Närvänen, AnnNa@isv.liu.se

(2)

Kursbeskrivning/innehåll

Kursens mål

Efter slutförd kurs skall den studerande kunna:

• förstå och reflektera över begreppen normalitet och avvikelse samt hur dessa förstås i olika vetenskapliga traditioner

• uppvisa grundläggande förmåga att formulera problem med referens till teoretiska perspektiv av relevans för kursen

• använda en retorisk form för muntlig framställning (argumentation)

• planera och genomföra gruppintervjuer

• uppvisa grundläggande kunskaper i på Grundad teori baserade analysprocedurer i analys av intervjuutsagor (kodning)

• uppvisa förmåga att relatera teoretiska resonemang och begrepp till empirisk analys av intervjuer samt djupare förmåga att reflektera över etiska frågor

• sammanfatta en vetenskaplig rapport baserad på genomförd analys

Kursens innehåll

Begreppet normalitet kan sägas stå för det som betraktas som normalt, allmänt accepterat och för det som man kan förvänta sig av en människa eller en grupp. Normaliteten kan sägas vara en ram för handlingar och beteenden; den ram, vilken man förväntas hålla sig inom. Avvikel- ser innebär att man går utanför gällande ramar och handlar eller beter sig på ett sätt som inte stämmer överens med det som uppfattas som normalt. Avvikelser kan vara tillfälliga och si- tuationsbetingade eller av mer permanent slag.

Vad som betraktas som normala handlingar och normalt beteende i en kultur behöver nödvändigtvis inte ses som normalt i en annan kultur. I grupper som avgränsas från eller väljer bort olika sociala sammanhang kan subkulturer utvecklas, där normer som skiljer sig från vad som är allmänt vedertaget, uppstår och formas, vilka konstituerar det normala för just den specifika gruppen.

Vad som betraktas som avvikande är relaterat till vad som betraktas som normalt. Avvikelser i beteenden och handlingar kan följaktligen vara av olika slag beroende på det historiska, sociala och kulturella sammanhanget. De människor som avviker från rådande normer kan sägas leva under delvis andra livsvillkor än de flesta andra. Det kan gälla avvikelser pga till exempel kön, sexualitet, ålder, etnisk tillhörighet, sjukdomar, missbruk, kriminalitet eller fysiska eller psykiska funktionshinder.

I kursen behandlas hur normalitet formas i ett samhällssammanhang och vilka innebörder begreppet normalitet kan ges. Vidare belyses de rådande livsvillkoren för och synen på de människor som betraktas som avvikande i något eller flera avseenden. Såväl den avvikande individen som den avvikande gruppen diskuteras från olika perspektiv, främst historiska, so- ciala och kulturella. De metoder som praktiseras i kursen är kvalitativ intervju och grundad teori metod, Grounded Theory (GTM).

(3)

Kursens uppläggning och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, där olika perspektiv på normalitet och avvikelse pre- senteras. Undervisning i metod sker också. I vissa fall anknyter föreläsningarna till delar av den obligatoriska litteraturen, i andra fall är de mer fristående. I kursen ingår ett

övningsseminarium och ett forum: övningsseminariet är begrepps- och

textanalytiskt/teoretiskt och vid det andra presenteras och examineras ett projektarbete.

Handledning erbjuds vid ett tillfälle för seminariet om avvikare och vid två tillfällen i samband med projektarbetet. Frågor till handledare förbereds av studenterna inför handledningstillfället. Projektarbetet bedrivs parallellt med genomgången av kursens teoretiska frågor och metodologiska tillämpningar.

Övningsseminarium

Gruppövning , gruppövningen är obligatorisk

Seminarium om ”avvikare”

Projektgruppen väljer en av följande grupper som exempel på och fördjupning av kursens pro- blematik för redovisning på seminariet: 1.Äldre, 2. Homosexuella, 3. Missbrukare, 4.

Brottslingar (kriminella), 5. Funktionshindrade, 6. Kroniskt sjuka, 7. Kvinnor, 8. Invandrare, 9.Barn, 10. Arbetslösa, 11. Ensamstående, 12. Rika, 13. Fattiga, 14. Hemlösa eller 15. Genier.

En ingång i problematiken är att diskutera om, när, på vilket sätt och i vilka situationer som den valda gruppen kan anses vara normal respektive avvikande. Det handlar snarare om teoretisk reflektion än att förvärva expertkunskaper om just den grupp som ni har valt. Därför kan större delen av den obligatoriska kurslitteraturen sägas vara relevant. Projektgruppen kan också själv söka och välja kompletterande litteratur.

Seminariet kommer alltså att behandla olika grupper som kan betraktas som avvikare i ett eller flera avseenden nu och i ett historiskt perspektiv. Vid seminariet diskuteras begrepp och sociala kategorier, uppkomsten av och den sociala konstruktionen av avvikande grupper, orsakerna bakom avvikelser samt avvikelse som subkultur. Projektgruppen skall, mot bakgrund av den obligatoriska kurslitteraturen, ställa frågor om vad som betraktas som normalt respektive avvikande och varför. Exempel på begrepp som kan tas upp är avvikande, integrering, normalisering, marginalisering, och diskriminering.

Vid seminariet har du och din projektgrupp ansvar för en muntlig presentation med hjälp av en retorisk form (se bilaga sist i denna kursinformation, ”Disposition för muntlig

gestaltning”). Den tid som står till förfogande är relativt kort. Varje projektgrupp disponerar 20 minuter vid varje tillfälle. Denna tidsrymd motsvarar den övre tidsgräns som ofta

förekommer vid muntlig föredragning i olika sammanhang. Vid vetenskapliga konferenser, exempelvis, är 20 minuter en standardtid.

På 15 minuter ska gruppen presentera sitt område sina frågor, den teoretiska förankringen, re- dogöra för metod och material och redovisa sina slutsatser. Man bör också lämna 5 minuter för diskussion. Tiden upplevs ofta som alltför kort. Den stora konsten och det som man alltså behöver lära sig är att disponera denna tid på ett vettigt sätt. Att följa en mall för en retorisk form kan då vara - men måste inte vara - ett steg på vägen mot att kunna disponera tiden på rätt sätt.

(4)

Vid kursintroduktionen presenteras som nämnts ovan en enkel modell för retorisk

disposition (se ”Disposition för muntlig gestaltning” sist i denna kursinformation). Denna modell kan användas som bas för er egen framställning. Du kommer att märka att denna modell passar bäst för en argumenterande framställning och att det i vissa sammanhang kan finnas skäl att vara mindre argumentativ, och därmed kanske välja bort delar av modellen.

Varje grupp ska vid seminariet lämna in en skiss över dispositionen, en beskrivning av redovisningens skelett, eller med dramaturgiskt språk - en screen play. Den bör innehålla en förteckning över vem som gör vad och en lista över er muntliga disposition: frågeställning, problemets förekomst och bakgrund, hur framställningen är upplagd etc. Följ dispositionen för muntlig gestaltning i tillämpliga delar och lämna in den till läraren på seminariet den 9 december.

För att lära sig att hålla muntliga anföranden är det viktigt att betrakta publiken just som pu- blik på ett seminarium Bortse från dina personliga relationer till de andra och betrakta dem som en grupp du nu möter för första gången.

Arbetssätt på seminariet:

Seminariegrupp 1:

Arbetsgruppen presenterar sin uppgift (ca 15 minuter), alla i gruppen ska presentera en del av uppgiften. Gruppen initierar diskussionsfrågor till hela seminariegruppen som avslutning av sin presentation. Diskussion av frågorna ska ske i hela seminariegruppen under ca 5 minuter. I diskussionen ska ni också kunna relatera till för kursen och uppgiften relevant litteratur.

Presentationsordning, seminariegrupp 1:

1. Arbetsgrupp 1 presenterar / initierar diskussionen 2. Arbetsgrupp 2 presenterar / initierar diskussionen 3. Arbetsgrupp 3 presenterar / initierar diskussionen 4. Arbetsgrupp 4 presenterar / initierar diskussionen

Presentationsordning, seminariegrupp 2:

5. Arbetsgrupp 5 presenterar / initierar diskussionen 6. Arbetsgrupp 6 presenterar / initierar diskussionen 7. Arbetsgrupp 7 presenterar / initierar diskussionen 8. Arbetsgrupp 8 presenterar / initierar diskussionen

Examination

Kursen omfattar två separata examinationsuppgifter.

Bedömning av examinationsuppgifterna: 10 arbetsdagar efter examinationsdatumet.

OBS!

Det finns strikta regler om plagiering på universitetet och även i forskarsamhället (detta är alltså också en forskningsetisk fråga, läs tex Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och skrivande). Plagiering av andra källor (dvs att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland – inte minst vad gäller tex hemtentamina – händer det också att man ligger för nära

ursprungstexten, vilket då kan bli betraktad som plagiat. Det är viktigt att omformulera det man har läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det man

(5)

har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuellt framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp – ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra.

Lärare har en skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering / fusk till

disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer.

För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni läser till egen självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidohänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext.

Examination 1

Gruppexaminationsuppgift Betyg G / U

Forum om projektarbete: intervju Syfte

Genom den andra intervjuuppgiften får du med din grupp praktisera intervju i grupp. Denna intervjuuppgift har också en något annan uppläggning jämfört med föregående kurs.

Val av syfte och frågeställning för intervjun

Intervjun ska handla om kursens tema: Normalitet och avvikandets villkor. Observera att ni inte skall studera någon speciell grupp, utan behandla kursens övergripande frågeställningar i intervjun.

Vi har alla fått del av bilder av avvikelser, mött människor vi uppfattat som avvikande och själva avvikit från rådande normer. Under kursen ger föreläsningarna perspektiv på olika typer av avvikelse. Välj ett syfte utifrån kursens tema och formulera

frågeställningar. Det kan handla om att be informanterna berätta om hur de själva identifierar och uppfattar olika avvikelser hos andra och vilka erfarenheter de har av sådana möten t ex i skolan, i grannskapet, genom massmedier och i det offentliga livet på allmänna platser. Ni bör dock av etiska skäl inte under den här kursen fråga personer om de själva har gjort något avvikande eller uppfattar sig vara betraktade som avvikare.

Det kan komma upp ändå genom informanternas svar, men bör inte vara något ni aktivt frågar efter.

Intervjun bör genomföras redan under kursens första eller andra vecka så att åtminstone någon del är transkriberad inför GT-föreläsningen den 2 december.

Formulering av frågeteman som grund för intervjun

Intervjun ska utgå från frågeteman och ni bör pröva ut er intervjuguide genom att intervjua varandra i projektgruppen.

Val av informanter

(6)

Ni ska även i den här intervjun välja några som vi kan utgå från har en förståelse för att ni inte har så stor erfarenhet av att intervjua. Välj därför informanter från två av de följande källor av informanter:

1. SKA-studenter eller studenter från andra program vid institutionen.

2. Den andra möjligheten är att hitta släktingar eller nära vänner till er, som är beredda att ställa upp och kan visa stor tolerans för de misstag ni även den här gången kan tänkas begå.

Ni ska samtidigt intervjua 2-3 informanter, som alltså kan föra ett samtal med varandra inbördes. Det är således en gruppintervju ni skall göra. Ni utser själv i gruppen vem som skall intervjua. Den här gången behöver alltså bara en av er utföra intervjun, men ni får förstås gärna utföra var sin gruppintervju om tiden tillåter.

Kontakt med informanter, introduktion av intervjun för informanterna och val av plats Kontakta informanterna, informera om den här typen av intervju och inhämta samtycke i enlighet med det etiska förhållningssätt ni valt. Välj en plats för genomförande av intervjun.

Genomförande av själva intervjuns olika faser

Intervjun ska bandas. Försök att också föra anteckningar om samspelet mellan

informanterna genom kroppsspråk. Lyssna igenom bandet tillsammans och fundera över ev behov av uppföljning. Fick ni ut vad ni ville av intervjun? Behöver den byggas på?

Kontakta därefter informanterna för en ev kort komplettering.

Genomförande av transkribering

Diskutera igenom intervjun tillsammans utifrån ert syfte. Välj att transkribera delar som är intressanta för er rapport. Allt behöver inte transkriberas. Fördela

transkriberingsarbetet mellan er, men välj också någon mindre del som både den som gjort intervjun och övriga transkriberar var för sig. En jämförelse mellan dessa

transkriptioner ger er möjlighet att reflektera över transkriptionen som tolkningsprocess.

Reflektion och analys

Liksom i förra uppgiften ska ni både reflektera över de metoderfarenheter ni gjort och göra en tolkning av innehållet i intervjun. Den här gången ska ni också lägga stor vikt vid analysdelen och gestaltningen av resultaten.

Metoddel

• Beskriv och reflektera över hur ni gått till väga genom hela processen från val av syfte till val av presentation. Diskutera fördelar och nackdelar med de val av upplägg ni gjort Tänk särskilt på de etiska frågorna.

• Jämför projektgruppens olika transkriptioner med varandra. Reflektera över eventuella skillnader mellan dem. Vad kan skillnaderna bero på?

• Reflektera över hur ni skriver om intervjun. Hur väljer ni ut citat? Hur förhåller sig citaten till er egen text? Hur skulle informanterna kunna uppfatta det ni skrivit?

Analysdel

• Analysera intervjun enligt grundad teori. Det betyder att ni kodar och kategoriserar era transkriptioner av er intervju.

OBS! När ni kommer till handledning den 15 december måste ni ha gjort en preliminär kodning som ni kan visa upp och diskutera med handledaren

(7)

• Sök efter anknytningar mellan de kategoriseringar ni gör av intervjusvaren och litteraturen. Det kan gälla både anknytning till andra empiriska studier och litteratur som behandlar teorier och begrepp som ni ser som relevanta för er analys.

Rapport

Intervjuarbetet avrapporteras av projektgruppen i forum. Rapporten skickas senast kl 11.00 den 19 januari via urkund till forumledaren:

helene.elvstrand.liu@analys.urkund.se

Skicka också varsitt ex av rapporten till de projektgrupper som ingår i er forumgrupp.

Skriv namn, forumgrupp och projektgrupp på ert arbete.

Rapporten, som skall vara maximalt 13 sidor inkl referenslista (1½ rads radavstånd, Times New Roman 12 pkt), skall innehålla följande (ni skall inte bifoga era transkriptioner eller intervjuguide):

• Redovisa ert syfte, intervjuns tematik (frågeteman) och genomförande. En mindre del av rapporten bör ägnas åt att redovisa kunskapsprocessen från syfte till val av presentationssätt. Beskriv och reflektera över era roller som intervjuare,

intervjusituationen och intervjuns förlopp. Anknyt till metodlitteraturen.

• Presentera kort valet av informanter för läsaren. Givetvis skall informanterna anonymiseras. Reflektera över ert val av informanter.

• Redovisa och jämför era erfarenheter av att transkribera intervju.

• Enligt grundad teori arbetar man med att koda sitt material och ur det finna

betydelsebärande och viktiga kategorier för analysen. Redogör för de kategorier ni kommer fram till i ert analysarbete. Anknyt till metodlitteraturen.

• Redogör för innehållet i intervjun, alltså vad informanterna har berättat för er om normalitet och avvikandets villkor, i förhållande till det fokus ni valt. Med hjälp av era kategorier skall ni komma fram till en analys av intervjun. Analysdelen i rapporten bör innehålla er tolkning av informanternas svar. Lägg gärna in citat i texten, presentera dem, reflektera över alternativa tolkningsmöjligheter och anknyt till litteraturen.

• För rapporten gäller genomgående att både positiva och negativa erfarenheter och resultat är intressanta.

• Använd er av och referera till metodlitteraturen och den övriga obligatoriska litteratur ni har läst i kursen. Komplettera med valfri litteratur.

Den här rapporten ska vara skriven som om ni skulle presentera ett projekt för en extern publik. Projektet ska inte presenteras och motiveras som en uppgift i en utbildning utan som ett vetenskapligt motiverat projekt.

Muntlig presentation och kommentar

Under forum gör gruppen som tidigare en muntlig presentation av sin rapport. Varje grupp har 30 minuter inklusive diskussion. Gör alltså en kort presentation på 15 minuter. Se till att var och en i gruppen deltar i presentationen. En annan grupp läser rapporten på förhand och kommenterar arbetet. Syftet med kommentarerna är framför allt att resa frågor som kan leda till en för alla givande diskussion (15 minuter).

Arbetsgång på forumet:

Forumgrupp 1:

1. Arbetsgrupp 1 presenterar sitt arbete. Kommentatorgrupp Arbetsgrupp 2.

2. Arbetsgrupp 3 presenterar sitt arbete. Kommentatorgrupp Arbetsgrupp 4

(8)

3. Arbetsgrupp 2 presenterar sitt arbete. Kommentatorgrupp Arbetsgrupp 3 4. Arbetsgrupp 4 presenterar sitt arbete. Kommentatorgrupp Arbetsgrupp 1

Forumgrupp 2:

1. Arbetsgrupp 6 presenterar sitt arbete. Kommentatorgrupp Arbetsgrupp 8 2. Arbetsgrupp 5 presenterar sitt arbete. Kommentatorgrupp Arbetsgrupp 7 3. Arbetsgrupp 8 presenterar sitt arbete. Kommentatorgrupp Arbetsgrupp 5 4. Arbetsgrupp 7 presenterar sitt arbete. Kommentatorsgrupp Arbetsgrupp 6

Kriterier för G på gruppexaminationsuppgift:

För godkänd krävs:

- att ni i rapportens samtliga delar knyter an till kurslitteratur. Använd litteraturhänvisningar.

- att ni era rapporter redogör för och diskuterar samtliga ovanstående punkter - att samtliga ovan beskrivna punkter framgår i gruppens muntliga presentation och diskussion samt ett aktivt deltagande i den muntliga diskussionen genom att bidra till innehållsligt vetenskapliga kommentarer

Detta betyder att ni ska visa att ni:

- kan, muntligt och skriftligt, formulera frågor och problem i relation till teoretiska perspektiv på normalitet och avvikelse

- kan genomföra en vetenskaplig intervjuundersökning utifrån ett för kursen relevant frågeställning

- kan, muntligt och skriftligt diskutera och reflektera över forskningsprocessen och dess olika faser

- kan, muntligt och skriftligt, genomföra och sammanställa analys av kvalitativa intervjuer genom första teg i grundad teori analys

Se även för kunskapsområde 1 gällande allmänna kriterier för betygsättning (bilaga) särskilt för Gestaltning och G-kriterier för formalia.

För gruppexaminationsuppgiften ges endast betyg G eller U. Uppgiften kommenteras skriftligen av examinerade lärare.

Examination 2

Individuell examinationsuppgift Betyg VG / G / U

Den individuella examinationsuppgiften har gruppens rapport som sin utgångspunkt.

I den individuella uppgiften väljer du en fråga / aspekt som du vill utveckla och diskutera vidare i förhållande till den analys ni har gjort i er gemensamma rapport.

Syftet är framför allt att lyfta fram en i förhållande till analysen intressant fråga som innebär att du kan vidareutveckla ett vetenskapligt förankrat resonemang med hjälp av litteraturen. Du ska också reflektera kring normalitet och avvikandets villkor i förhållande till det ni lyft fram från intervjuerna men även då genom att vidareutveckla gruppens resonemang. Här kan du också välja att perspektivera utifrån ålder, kön, sexualitet, funktionshinder eller klass.

(9)

I din uppgift ska framgå: vald fråga samt motivering av den, redogörelse för de begrepp / teoretiska tankegångar som du använder för att vidareutveckla resonemanget, vad du anser ditt resonemang tillför i relation till gruppens analys, dina reflektioner kring frågan.

Omfattning: max 3 sidor (litteraturanvisningar kan ges i fotnoter eller slutnoter, separat referenslista behövs då inte), Times New Roman 12 pkt, 1½ rads radavstånd.

Den individuella uppgiften skickas via urkund senast den 22/1 kl 17.00 enligt följande:

Samtliga studenter som ingår i forumgrupp1 skickar sina individuella examinationsuppgifter via urkund till annna49.liu@analys.urkund.se

Samtliga studenter som ingår i forumgrupp 2 skickar sina individuella examinationsuppgifter via urkund till helene.elvstrand.liu@analys.urkund.se

Kriterier för betygsättning:

För godkänd krävs:

- att de punkterna som beskrivs i examinationsuppgiften ovan framgår i den skriftliga redogörelsen av uppgiften.

Detta betyder att ni ska:

- tydligt beskriva val av fråga (aspekt) för uppgiften, dvs motivera valet

- visa i text att ni kan relatera och vidareutveckla teoretiska begrepp / resonemang till den genomförda gruppuppgiftens analys

- välja och använda för frågan relevant litteratur

Följ också de bedömningskriterier som gäller för skriftliga arbeten för kunskapsområde 1 (se särskilt G-kriterier för Gestaltning)

För betyget VG krävs dessutom att ni:

- uppvisar en självständighet i val av fråga (aspekt) och förutom att luta emot en relevant kurslitteratur kan på ett utvecklat sätt integrera kunskaper från olika källor samt väga och relatera olika referenser gentemot varandra. Se även formalia för VG i bilaga.

Uppgiften kommenteras muntligt av examinerande lärare.

För ett slutbetyg på kursen måste samtliga examinationsuppgifter ha godkänts. Den individuella uppgiften avgör slutbetyget på kursen. I bedömningen tas även hänsyn till

prestationen på den muntliga examinationen i de olika forumen. Slutbetyg på kursen är U / G / VG.

Examinator på kursen Anna-Liisa Närvänen

(10)

Om ni får U som betyg på någon av examinationsuppgifterna, vänder du dig till den examinerande läraren som har gett betyget.

Om du / ni får ett U på någon av uppgifterna blir betyget för hela kursen U. Ni har då följande inlämningsdatum för att lämna in ny uppgift:, 19/2 kl 13.00, 12/03 kl 13.00 samt 25/08 kl 15.00. Uppgifterna lämnas till den examinerande läraren

Besökstider under kursen:

Under kursen finns följande besökstider för kursansvarig: 16/11 11.15-12.00; 9/12 13.15- 14.00; 12/01 15.15-16.00

Kursansvarig AnnNa@isv.liu.se

Litteratur

Kurslitteraturen omfattar c:a 2000 sidor, varav 1000 sidor är obligatoriska och 1000 valbara. Du kan också söka efter litteratur på egen hand.

Obligatorisk litteratur:

Alver, Bente Gullveig & Øyen, Ørjar, Etik och praktik i forskarens vardag, Lund, 1998 (kap 4,6,7, ca 35 s)

Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber ekonomi 2002, valda delar, särskilt kap 18 (17 s)

*Calais von Stokkom Sonja, och Kebbon, Lars (1996) Handikappbegreppet i Magnus

Tideman (red) Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Johansson & Skyttmo Förlag.

S 33-41.

Corbin, Juliet and Strauss, Anselm, Basics of qualitative research: techniques and procedures for developing grounded theory. 2008 Thousand Oaks. Sage. (Kap 1-4, flera upplagor av boken finns)

Eriksen, Thomas Hylland, Kulturterrorismen: en uppgörelse med tanken om kulturell renhet, Nora; Nya Doxa 1999 (70 s)

Foucault, Michel, Vansinnets historia under den klassiska epoken, flera utgåvor och upplagor, t ex Arkiv förlag 1992 (anvisning, se schemat)

Foucault, Michel, Övervakning och straff: Fängelsets födelse, flera utgåvor och upplagor, t ex Lund 2003, A-Z förlag 2004 (anvisning, se schemat)

Goffman, Erving, Stigma: Den avvikandes roll och identitet, Prisma 1972 (150 s)

Hilte, Mats, Avvikande beteende: en sociologisk introduktion, Lund, Studentlitteratur 1999 (150 s)

Rose, Nikolas, ”Psykologens blick”, i Foucault. Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik. Texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och bio-politik, red Kenneth Hultqvist och Kenneth Petersson, HLS Förlag 1995, s175-195

(11)

Kulick, Don (red) (2005) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur. Valda delar, se läsanvsningar.

Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund 1997, valda delar

Lander, Ingrid, Pettersson Tove & Tiby Eva (Red.), (2003), Feminiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Studentlitteratur. Kap 2-7.

*Närvänen, Anna-Liisa, Ålder, livslopp, åldersordning, i Åldrande, åldersordning, ålderism, (red) Håkan Jönson, Linköping University Interdisciplinary Studies 2009:10, Linköpings universitet, s 18-19.

Litteratur markerat med * kan köpas som kompendium.

Valbar litteratur: Böcker, artiklar mm (förslag, c:a 1000 sidor)

Abbott, P., Wallace, C., Introduktion till sociologi - feministiska perspektiv, Studentlitteratur 1998

Abberley, Paul, ”Disabled People and ’Normality”, i Disabling Barriers – Enabling Environments, ed Swain m fl, SAGE 1993, s 107-115

Ambjörnsson, Fanny (2004) I en klass för sig. Ordfront.

Andersson, Berit, Att förstå drogmissbruk. Praktiken, situationen, processen, Lund, Studentlitteratur 1991 (200 s)

Barnes, Colin, Mercer, Geof, ”Granskning av den sociala handikappmodellen”, ur Handikapp.

Synsätt, principer, perspektiv, red Magnus Tideman, Johansson & Skyttmo Förlag 1999 Barron, Karin, Disability and gender, Uppsala, 1997

Berg, Magnus, Hudud. En essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild, Carlssons 1998

Burmua, Ian, Margalit, Avishai, Occidentalism: The West in the Eyes of Its Enemies, Penguin Press 2004

Butler, Judith (2005) Könet brinner! Natur och kultur.

Bäckman, Maria (2003) Kön och känsla. Makadam.

Calais van Stokkom, Sonja, Kebbon, Lars, ”Handikappbegreppet”, ur Perspektiv på

funktionshinder och handikapp, red Magnus Tideman, Johansson & Skyttmo Förlag 1996 Conell, R.W. (2002) Om genus. Daidalos.

Dahlén, Sara (2006) Hetero.Tiden.

Ehn, Billy, ”Livet som en intervjukonstruktion”, i Självbiografi, kultur liv: levnadshistoriska studier inom human- och samhällsvetenskap, red Tigerstedt, Christoffer, J.P. Roos och Anni Vilkko, Symposion 1992

Ekensteen, Vilhelm, ”Från objekt till subjekt i sitt eget liv”, ur Perspektiv på funktionshinder och handikapp, red Magnus Tideman, Johansson & Skyttmo Förlag 1996

Etikk og forskning med barn (Oslo, 1999)

Foucault, Michel, Vansinnets historia under den klassiska epoken, flera utgåvor och upplagor, t ex Arkiv förlag 1992 (300 s)

Foucault, Michel, Övervakning och straff: Fängelsets födelse, flera utgåvor och upplagor, t ex Lund 2003, A-Z förlag 2004 (350 s)

Föreställningar - vanföreställningar : allmänhetens attityder till homosexualitet: studie av Torsten Österman; sammanställd av Lars Carpelan, Folkhälsoinstitutet 2002

Furenhed, Ragnar, En gåtfull verklighet. Att förstå hur gravt utvecklingsstörda upplever sin värld, Carlssons 1997

Freedman, Jane, Feminism – en introduktion, Liber 2003 (155 s) Gemzöe, Lena, Feminism, Bilda 2002 (200 s)

Gustavsson, Anders, Inifrån utanförskapet. Om att vara annorlunda och delaktig, Johansson

& Skyttmo förlag 1998 (250 s)

Gårdfeldt, Lars (2005) Hatar Gud bögar? Normal.

(12)

Hall, Stuart, “The West and the Rest: Discourse and Power”, in Formations of Modernity, ed. Stuart Hall and Bram Gieben, The Open University 1992

Hirdman, Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga form, Liber 2003 (216 s)

Holme, Lotta, ”Begrepp om handikapp. En essä om det miljörelativa handikappbegreppet”, ur Handikapp. Synsätt, principer, perspektiv, red Magnus Tideman, Johansson & Skyttmo Förlag 1999

Holstein James & Gubrium Jaber (2000) Constructing the Life Course s 57-82

Johansson, Thomas, Socialpsykologi - Moderna teorier och perspektiv, Studentlitteratur 1999 Jönson, Håkan, Äldreomsorgen, ålderismen och de nästan döda, i Åldrande, åldersordning,

ålderism, (red) Håkan Jönson, Linköping University Interdisciplinary Studies 2009:10, Linköpings universitet, s 191-209

Kaijser L. & Öhlander M. (red) Etnologiskt fältarbete, Lund, 1992

Krekula, Clary, Närvänen, Anna-Liisa, Näsman, Elisabet, ”Ålder i intersektionell analys”, Kvt 2-3.05 2005

Lalander, Philip, Johansson, Thomas, Ungdomsgrupper i teori och praktik, Studentlitteratur 1999

Laskar, Pia (2005) Heterosexualitetens historia. Modernista

Lundgren, Britta & Martinsson, Lena (red.)(2001) Bestämma, benämna, betvivla.

Studentlitteratur.

Lykke, Nina, ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2003:1, s 47-56

Medikalisering, professionalisering och hälsa - ett sociologiskt perspektiv, red Rafael Lindqvist, Studentlitteratur 1997

Martinsson, Lena (1997) Gemensamma liv. Carlssons.

Mokvist, Åke, De ovanliga. Människor som går mot strömmen, Byggförlaget, Stockholm 2000

Nilsson, Arne (1998) Såna & riktiga karlar. Anamma.

Norrhem, Svante, Den hotfulla kärleken : homosexualitet och vanlighetens betydelse, Carlsson 2001 (250 s)

Reimers, Eva & Lindström, Susanne (2000) Blott i det öppna. Verbum.

Rosenberg, Tiina (2003) Queerfeministisk agenda. Atlas.

Said, Edward W, Orientalism, Ordfront 2000

Tigerstedt, Christoffer, J.P. Roos och Anni Vilkko, Självbiografi, kultur, liv:

levnadshistoriska studier inom human- och samhällsvetenskap, (Stockholm, 1992) Skeggs, Beverly (2000) Att bli respektabel. Konstruktioner av kön och klass. Daidalos Svedberg, Lars, Marginalitet. Ett socialt dilemma, Studentlitteratur 1995

Swärd, Hans, Hemlöshet. Fattigdomsbevis eller välfärdsdilemma?, Studentlitteratur 1998 (250 s)

Tydén, Mattias, Från politik till praktik: de svenska steriliseringslagarna 1935-1975: rapport till 1997 års steriliseringsutredning, Stockholm, Fritzes offentliga publikationer, SOU (Statens offentliga utredningar) 2000:22

Åkesson, Lynn, De ovanligas betydelse, Carlssons 1991

(13)

Bilaga:

Allmänna bedömningskriterier inom kunskapsområde 1:

Val av syfte, problem och frågeställning(ar)

Klarhet och konsekvens i formulering av syftet/problemet/frågorna G

Avgränsningens motivering och relevans VG

Val av ansats med teori och metod

Anknytning till litteratur i metoddiskussion G

Tydlighet i metod G

Etisk diskussion G

Kritisk hållning till metod VG

Kritisk hållning till teori VG

Genomförande

Tydlig redovisning G

Resultat

Tydlig redovisning G

Uppnåddes syftet med arbetet? G

Gestaltning

• Språk: Är texten språkligt korrekt och läsbar för den publik arbetet är tänkt för?

G

• Struktur/disposition: Finns en genomtänkt struktur i arbetet som läsaren kan begripa genom rubriksättningen och textens organisering i olika delar? G

Röd tråd: Framstår arbetet som en helhet kring ett problem? G

Fokus: Fokuseras det viktiga i arbetet eller plottras uppmärksamheten bort? G

Genomförande: Har genrevalet genomförts väl? VG

Formalia G

• Fotnoter, referenser: En instruktion utifrån ett system har delats ut.

Andra system kan väljas. Det viktiga är konsekvens och fullständighet. Påståenden som inte är uppenbara samt citat bör alltid åtföljas av en hänvisning till en referens. Hänvisningar används också för att visa varifrån ett resonemang hämtats och för att få stöd i ett resonemang från någon författare.

• Inga Sakfel

• Inga större uppenbara språkfel som stavfel och syftningsfel.

• Inga fel i hänvisningar inom uppsatsen, till figurer, tabeller mm.

• Deadline: Har manus lämnats in före deadline?

• Formalia VG

• Språk: Är texten dessutom språkligt elegant och stilistiskt

intresseväckande och läsbar för den publik arbetet är tänkt för? VG

(14)

DISPOSITION FÖR MUNTLIG GESTALTNING   

Inledning – exordium 

Inledningen skall väcka intresse och ange kompassriktningen för vad som kommer  att sägas. I reklam kan detta vara en bild eller en rubrik. I ett anförande innebär det 

att man presenterar sin frågeställning och även hur man tolkar den. 

 

Bakgrund – narratio

Detta steg utgör en berättelse där man ger fakta och till synes objektiv information. I  reklam kan detta vara en bild eller en kortare text och i ett anförande handlar det  snarast om att presentera problemets förekomst och bakgrund för olika parter. Här 

ingår även att berätta om hur framställningen fortsättningsvis är upplagd. 

  3a 

Erbjudande/påstående/budskap/tes – propositio 

Detta är det påstående eller den tes man vill erbjuda lyssnarna. Tesen sammanfattar  ens syn på det grundläggande problemet. 

  3b 

Argumentering för budskapet – probatio 

Detta steg utgörs av bevisningen eller bekräftandet av påståendet och bör därför  komma omedelbart efter detta. Den klassiska retoriken rekommenderar tre argu‐

ment, varav det starkaste bör komma sist och det svagaste i mitten. Argumenten kan  hämtas från olika platser (topoi), t. ex. från personer (födsel, nationalitet, land, kön, 

ålder, utbildning, ekonomi, karaktär, yrke, namn, etc.), från saker och handlingar  (orsaker, motiv, plats, tid, andra omständigheter), från definitioner (släkt, art, egen‐

skaper, skillnader) eller från in‐ eller uppdelningar, jämförelser, kontraster, konse‐

kvenser, motsägelser, effekter och resultat. 

  3c 

Argumentering mot eventuell kritik – refutatio 

Här vederlägger man andra påståenden eller åsikter (för argumenteringen se ovan). 

  4. 

Sammanfattning och avslutning – peroratio 

De viktigaste argumenten ”rekapituleras” och får resultera i en sammanfattning och  en uppmaning, en pay off. 

 

Läs mer i Stefan Hedlund och Kurt Johannesson, Marknadsretorik – en bok om reklam  och konsten att övertyga, Borås, 1993, s. 184‐203. Där beskrivs också ett antal vanliga 

(15)

och mycket användbara retoriska figurer, t. ex. allitteration, ellips och metonymi. 

Se även Hellspong, Lennart, Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik,  Studentlitteratur, 1992. 

References

Related documents

Kursansvariga är Ulf Ranhagen, Carl-Johan Eng- ström och Mats Johan Lundström från Förenin- gen för Samhällsplanering (FFS) och KTH.. De har under många år varit drivande

Val av ämne sker inom ramen för de kunskapsområden, som konstituerar huvudområdet Samhälls- och kulturanalys, dvs social ordning, normalitet och avvikandets villkor, sociala och

Grafisk presentation av enskilda variabler 379 Diagram för kvantitativa variabler 380 Diagram för kvalitativa variabler 388 Univariat analys för olika grupper 390

- kritiskt analysera olika teorier på det samhälls- och kulturanalytiska området - analysera förhållandet mellan olika vetenskapsteoretiska och kunskapsfilosofiska

Följ också de bedömningskriterier som gäller för skriftliga arbeten för kunskapsområde 1 (se särskilda G-kriterier för gestaltning). Gruppuppgiften ska senast den 9/9 kl.

Denna avhandling kommer från Tema Äldre och åldrande vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier... Distribueras av: Institutionen för samhälls- och

Denna studie syftar till att analysera EU:s utrikes- och säkerhetspolicy som är utformad för att lösa konflikter och främja internationell förståelse.. Som tidigare nämnt har

Mina båda mentorer gav sin åter- koppling på olika sätt, vilket skapade olika förutsättningar för mitt eget lärande till lärare.. Deklarerbar kunskap i form av en regel kan tyckas