1 kapitlet ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ... 1

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA

EXAMENSSTADGA

Fastställd av Yrkeshögskolan Novias styrelse den 1.4.2012

INNEHÅLL

1 kapitlet ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ... 1

1 § Tillämpning ... 1

2 § Yrkeshögskolans uppgift ... 1

3 § Utbildningsområden ... 2

4 § Examina, utbildningsprogram och examensbenämningar ... 2

A. Yrkeshögskoleexamina och examensbenämningar ... 2

B. Högre yrkeshögskoleexamina och examensbenämningar ... 4

C. Utgående utbildningsprogram, sista antagningsår och examensbenämning ... 4

2 kapitlet UNDERVISNING OCH EXAMINA ... 5

5 § Undervisningsspråk ... 5

6 § Utbildningens omfattning, struktur och läroplaner ... 5

7 § Krav och mål för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen ... 6

8 § Grundstudier ... 6

9 § Yrkesstudier ... 6

10 § Valfria studier ... 6

11 § Praktik ... 7

12 § Lärdomsprov och mognadsprov ... 7

A. Lärdomsprov ... 7

B. Mognadsprov ... 8

13 § Krav och mål för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen ... 8

14 § Fördjupade yrkesstudier ... 8

15 § Lärdomsprov för högre yrkeshögskoleexamen ... 9

16 § Läsåret ... 9

3 kapitlet ÖVRIGA GRUNDER FÖR STUDIER OCH STUDIEARRANGEMANG ... 9

17 § Antagningsgrunder, antagning av studerande och hinder för antagning ... 9

A. Antagningsgrunder och antagning ... 9

B. Hinder för antagning ... 9

C. Separat ansökningsförfarande ... 10

18 § Mottagande av studieplats ... 10

19 § Studierätt, studietid och förlängning av studietid ... 10

A. Studierätt och studietid ... 10

B. Förlängning av studietiden ... 11

20 § Indragning och återställandet av studierätten ... 11

A. Indragning av studierätten ... 11

B. Återställandet av studierätten ... 12

21 § Närvaro- och frånvaroanmälan ... 12

A. Studerandens skyldighet att närvaro- eller frånvaroanmäla sig ... 12

B. Om studeranden försummar att närvaro- eller frånvaroanmäla sig ... 13

22 § Avgift för förlust av studierätten ... 13

23 § Studieavbrott ... 13

24 § Individuell studieplan ... 13

25 § Tillgodoräkning av studier, ersättande prestationer och validering ... 14

A. Tillgodoräkning av studier och/eller ersättande prestationer ... 14

B. Validering (identifiering och erkännande) av tidigare förvärvad kompetens ... 14

26 § Studerandes språkkunskaper... 15

27 § Byte av utbildningsprogram, inriktningsalternativ, profilering eller utbildningsort inom yrkeshögskolan ... 15

28 § Byte av yrkeshögskola ... 16

29 § Utvärdering och bedömning av studieprestationer ... 16

30 § Deltagande i undervisning ... 17

31 § Omtagning av tentamen och komplettering av examination ... 17

32 § Examensbetyg ... 17

33 § Studieregisterutdrag över avlagda studier ... 18

4 kapitlet SPECIALISERINGSSTUDIER ... 18

34 § Yrkesinriktade specialiseringsstudier ... 18

5 kapitlet ÖPPNA YRKESHÖGSKOLAN ... 19

35 § Studier vid öppna yrkeshögskolan ... 19

6 kapitlet SÄRSKILDA BESTÄMMELSER ... 19

36 § Krav på uppvisandet av straffregisterutdrag eller intyg över narkotikatest... 19

37 § Separata anvisningar ... 19

38 § Rättelseyrkande ... 20

A. Antagning av studerande och mottagande av studieplats ... 20

B. Bedömning ... 20

C. Förlust av studierätt på grund av försummelse av närvaro- eller frånvaroanmälan ... 20

D. Förlust av studierätt på grund av överskriden maximal studietid ... 21

E. Indragning och återställande av studierätten... 21

39 § Disciplinärt förfarande ... 21

A. Skriftlig varning ... 21

B. Avstängning för viss tid ... 21

C. Avhållande från studierna ... 21

D. Uppmaning att lämna undervisningsutrymmet ... 22

E. Övrigt disciplinärt förfarande ... 22

40 § Bestämmelse om ikraftträdande ... 22

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA

EXAMENSSTADGA

Fastställd av Yrkeshögskolan Novias styrelse den 1.4.2012.

1 kapitlet ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Tillämpning

Denna examensstadga innehåller bestämmelser om yrkeshögskoleexamina, målen för dessa, studiernas uppbyggnad och andra grunder för studierna vid Yrkeshögskolan Novia (härefter yrkeshögskolan).

Utöver denna examensstadga regleras verksamheten även av

- yrkeshögskolelagen (351/2003) jämte ändringar (härefter yrkeshögskolelagen)

- förordningen om yrkeshögskolor (352/2003) jämte ändringar (härefter förordningen om yrkeshögskolor)

- förordningen om avgifter som tas ut i yrkeshögskolornas verksamhet (1230/2009)

- lagen och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturväsendet (L 635/1998 och F 806/1998) jämte ändringar

- förordningen om systemet för gemensam ansökan till yrkeshögskolorna (353/2003) jämte ändringar - bestämmelsen om en högskoleplats

Sjukskötar- och barnmorskeutbildningen samt sjöfartsutbildningen skall uppfylla de krav som anges i Europeiska gemenskapens regelverk. Inom sjöfartsutbildningen skall dessutom konventionen STCW angående sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning följas.

Vidare regleras verksamheten av yrkeshögskolans verksamhetstillstånd, gällande målavtal med undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolans instruktion.

Examensstadgan gäller yrkeshögskolans examensinriktade ungdomsutbildning, examensinriktade vuxenutbildning, utbildning för högre yrkeshögskoleexamen, yrkesinriktade specialiseringsstudier och studier vid öppna yrkeshögskolan.

2 § Yrkeshögskolans uppgift Yrkeshögskolorna har enligt yrkeshögskolelagen till uppgift att

- meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter

- stödja individens yrkesutveckling

- bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen samt att bedriva konstnärlig verksamhet

- ge vuxenutbildning och utveckla den för att upprätthålla och stärka arbetslivskompetensen Då yrkeshögskolorna fullgör sin uppgift ska de främja livslångt lärande.

3 § Utbildningsområden

Yrkeshögskolan ordnar utbildning inom yrkeshögskolornas samtliga utbildningsområden. Dessa är följande:

- det humanistiska och pedagogiska området - kultur

- det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området - det naturvetenskapliga området

- teknik och kommunikation - naturbruk och miljöområdet - social-, hälso- och idrottsområdet

- turism-, kosthålls- och ekonomibranschen

Denna examensstadga gäller samtliga utbildningsområden.

Utbildningen planeras, anordnas och avläggs i enlighet med yrkeshögskolelagen och förordningen om yrkeshögskolor.

4 § Examina, utbildningsprogram och examensbenämningar

Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Enligt yrkeshögskolelagen är yrkeshögskoleexamina högskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina är högre högskoleexamina. Bestämmelser om examinas ställning i systemet för högskoleexamina utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studierna ordnas i form av utbildningsprogram (UP). Undervisnings- och kulturministeriet fastställer utbildningsprogrammen på yrkeshögskolans framställning. I beslutet anges programmens omfattning i studiepoäng, utbildningsområdet, examen och examensbenämning samt omfattningen av praktik och vid behov inriktningsalternativ (IA).

Till en examen som har avlagts vid en yrkeshögskola fogas namnet på utbildningsområdet samt

examensbenämningen och i fråga om yrkeshögskoleexamen vid behov förkortningen YH och i fråga om högre yrkeshögskoleexamen förkortningen högre YH.

A. Yrkeshögskoleexamina och examensbenämningar

Examen

Utbildningsprogram (omfattning i studiepoäng/varav praktik), ort Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området

UP för medborgaraktivitet och ungdomsarbete (210/30), Åbo Samhällspedagog (YH) Yrkeshögskoleexamen inom kulturbranschen

UP för bildkonst (240/30), Jakobstad Bildkonstnär (YH)

UP i scenkonst (240/30), Vasa Dramainstruktör (YH)

UP i formgivning (240/30), Jakobstad, Åbo Formgivare (YH) UP för kulturproducentskap (240/30), Helsingfors/Åbo Kulturproducent (YH)

UP i mediakultur (240/30), Jakobstad Medianom (YH)

UP för musik, IA för musiker (270/30), Jakobstad Musiker (YH) UP för musik, IA för musikpedagog (270/30), Jakobstad Musikpedagog (YH)

Yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi

UP i företagsekonomi (210/30), Åbo Tradenom

UP i informationsbehandling (210/30), Raseborg Tradenom Yrkeshögskoleexamen i teknik

DP in Environmental Engineering (240/30), Vasa Ingenjör (YH), Bachelor of Engineering

UP för arbetsledning inom byggnadsbranschen (210/30), Raseborg Byggmästare (YH) UP för automationsteknik och IT (240/60), Raseborg Ingenjör (YH) UP för byggnadsteknik (240/30 eller 60), Raseborg, Vasa Ingenjör (YH)

UP för elektroteknik (240/30), Vasa Ingenjör (YH)

UP för informationsteknik (240/30), Vasa Ingenjör (YH)

UP för lantmäteriteknik (240/30), Vasa Ingenjör (YH)

UP för maskin- och produktionsteknik (240/30 eller 60), Vasa Ingenjör (YH) UP för produktionsekonomi (240/30), Vasa Ingenjör (YH) UP för sjöfart, IA för ingenjörsutbildning inom sjöfart (270/60), Åbo Ingenjör (YH) Yrkeshögskoleexamen i sjöfart

DP in Maritime Management (270/60), Åbo Sjökapten (YH)/Bachelor of Marine Technology

UP för sjöfart (270/60), Åbo Sjökapten (YH)

Yrkeshögskoleexamen inom naturbruk DP in Sustainable Coastal Management,

(240/30), Raseborg Miljöplanerare (YH)/Bachelor of

Natural Resources UP för landsbygdsnäringarna och landskapsplanering,

IA för lantbruksnäringarna, (240/30), Raseborg Agrolog (YH) UP för landsbygdsnäringarna och landskapsplanering,

IA för trädgårdsnäring, (240/30), Raseborg Hortonom (YH) UP för landsbygdsnäringarna och landskapsplanering,

IA för landskapsplanering, (240/30), Raseborg Hortonom (YH) UP för skogsbruk och miljö, IA för miljöplanering (240/30), Raseborg Miljöplanerare (YH) UP för skogsbruk och miljö, IA för skogsbruk (240/30), Raseborg Skogsbruksingenjör (YH) Yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området

UP för vård, IA för barnmorskearbete (270/120), Vasa Barnmorska (YH)

UP för bioanalytik (210/75), Vasa Bioanalytiker (YH)

UP för vård, IA i hälsovård (240/85), Vasa, Åbo Hälsovårdare (YH) UP för radiografi och strålbehandling (210/75), Vasa Röntgenskötare (YH) UP för vård, IA i vårdarbete (210/75), Vasa, Åbo Sjukskötare (YH)

DP in Nursing (210/75), Vasa Sjukskötare (YH)/Bachelor of

Health Care UP för det sociala området (210/45), Vasa, Åbo Socionom (YH) Yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen

UP för skönhetsbranschen (210/30), Vasa Estenom (YH)

Yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen

UP för turism (210/30), Åbo Restonom (YH)

B. Högre yrkeshögskoleexamina och examensbenämningar

Examen

Utbildningsprogram (omfattning i studiepoäng) Examensbenämning Högre yrkeshögskoleexamen i teknik

UP för teknologibaserat ledarskap (60), Vasa Ingenjör (högre YH) Högre yrkeshögskoleexamen inom naturbruk

UP för landsbygdsutveckling (60), Raseborg Agrolog (högre YH) Hortonom (högre YH) Miljöplanerare (högre YH) Skogsbruksingenjör (högre YH) Högre yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området

UP för utveckling och ledarskap inom social- och hälsovård (90), Åbo Barnmorska (högre YH) Bioanalytiker (högre YH) Hälsovårdare (högre YH) Röntgenskötare (högre YH) Sjukskötare (högre YH) Socionom (högre YH) UP för hälsofrämjande (90), Vasa Barnmorska (högre YH)

Bioanalytiker (högre YH) Hälsovårdare (högre YH) Röntgenskötare (högre YH) Sjukskötare (högre YH) Socionom (högre YH) Up i avancerad klinisk vård (90), Vasa Sjukskötare (högre YH)

C. Utgående utbildningsprogram, sista antagningsår och examensbenämning

Yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi

UP i företagsekonomi (210/30), Raseborg, sista antagningsår 2008 Tradenom Yrkeshögskoleexamen i naturbruk

UP i lantbruksnäringarna (240/30), Raseborg, 2008 Agrolog (YH) UP för landskapsplanering (240/30), Esbo, 2008 Hortonom (YH) UP i trädgårdsnäring (240/30), Esbo, 2008 Hortonom (YH) UP för hållbar utveckling, Raseborg, 2007 Miljöplanerare (YH) UP för miljöplanering (240/30), Raseborg, 2008 Miljöplanerare (YH) UP för skogsbruk (240/30), Raseborg, 2008 Skogsbruksingenjör (YH) DP in Integrated Coastal Zone Management (240/30), Raseborg, 2011 Miljöplanerare (YH)/Bachelor of

Natural Resources Yrkeshögskoleexamen i teknik

UP för elektroteknik (240/30), Raseborg, 2006 Ingenjör (YH) UP för informationsteknik (240/30), Raseborg, 2006 Ingenjör (YH) UP för maskin- och produktionsteknik (240/30 eller 60), Raseborg, 2006 Ingenjör (YH)

UP för miljöteknik (240/30), Vasa, 2009 Ingenjör (YH)

Yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området

UP för vård (210/75), Åbo, 2008 Sjukskötare (YH)

(Antagningen sker till inriktningsalternativ från och med 2009.)

2 kapitlet UNDERVISNING OCH EXAMINA

5 § Undervisningsspråk

Undervisningsspråket i yrkeshögskolan är svenska utom inom de engelska utbildningsprogrammen där undervisningsspråket är engelska. För att garantera den kompetens som behövs eller för att möjliggöra utländska studerandes delaktighet, kan en studiehelhet, kurs, del av kurs eller kurslitteratur vara på annat språk än undervisningsspråket. Vid tentamen får vid behov också andra språk än undervisningsspråket användas, enligt överenskommelse med kursansvarig.

6 § Utbildningens omfattning, struktur och läroplaner

Yrkeshögskolelagen och förordningen om yrkeshögskolor reglerar utbildningens omfattning, struktur och genomförande.

De studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram.

Undervisningsministeriet fastställer utbildningsprogrammen på yrkeshögskolans framställning. I beslutet anges programmens omfattning i studiepoäng, utbildningsområdet, examen och examensbenämning samt omfattningen av praktik och vid behov inriktningsalternativ. Ett utbildningsprogram omfattar 210, 240 eller 270 studiepoäng. Ett läsår omfattar 60 studiepoäng och beräknas kräva en arbetsinsats på 1600 timmar i medeltal av den studerande.

Till de studier som leder till yrkeshögskoleexamina hör grund- och yrkesstudier, valfria studier, praktik som främjar yrkesfärdigheten samt ett lärdomsprov.

Utbildningsprogrammen kan även ha profileringar som yrkeshögskolan själv fastställer.

Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är 60 eller 90 studiepoäng.

De studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram som består av fördjupade yrkesstudier, valfria studier samt ett lärdomsprov. Utbildningsprogrammens struktur baserar sig på studiehelheter och kurser.

Studierna inom ett utbildningsprogram bedrivs enligt en av styrelsen för yrkeshögskolan fastställd läroplan.

Läroplanen innehåller studiehelheter och kurser. I läroplanen presenteras examensstrukturen, kompetenser (lärandemål) och studiehelheternas och kursernas mål samt för varje studiehelhet och kurs uppges dessutom kod, namn och omfattning i studiepoäng.

En studiehelhets- eller kursplan åtföljs av en utförandeplan av studiehelheten eller kursen under berörda år.

Studiehelheter och kurser kan vara obligatoriska, alternativa eller valfria. En kurs omfattar i regel minst tre (3) studiepoäng.

7 § Krav och mål för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen

För att avlägga yrkeshögskoleexamen krävs att studeranden har deltagit i undervisningen och avlagt

godkända kunskapsprov i de studiehelheter som hör till utbildningsprogrammet, förvärvat de kunskaper och färdigheter som bestäms i denna examensstadga och i utbildningsprogrammets läroplan, fullgjort den praktik som fastställts för utbildningsprogrammet och avlagt ett skriftligt mognadsprov inom området för sitt

lärdomsprov.

För studierna vid högskolan gäller de allmänna målen för yrkeshögskoleutbildning. Utbildningen sker på vetenskaplig grund med förankring i praktisk yrkesfärdighet.

Det allmänna målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är enligt förordningen om ändring av förordningen om yrkeshögskolor (423/2005) att studeranden tillägnar sig

1) omfattande praktiska baskunskaper och basfärdigheter samt de teoretiska grunderna för dem för att kunna arbeta i sakkunniguppgifter på området i fråga,

2) förutsättningar att följa och främja med utvecklingen på området, 3) färdigheter för fortlöpande utbildning,

4) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper, samt 5) de färdigheter som behövs för internationell verksamhet på området.

8 § Grundstudier

Målet för grundstudierna är att ge studeranden en omfattande helhetsbild av uppgiftsområdets ställning och betydelse i samhället, arbetslivet och internationellt, göra studeranden förtrogen med de teoretiska grunderna och kommunikationen inom uppgiftsområdet samt ge den studerande sådana språkkunskaper som avses i 26

§.

9 § Yrkesstudier

Målet för yrkesstudierna är att göra studeranden förtrogen med de centrala frågeställningar och tillämpningar inom den yrkessektor som utbildningen gäller samt med de vetenskapliga eller konstnärliga grunderna för dem, så att studeranden efter slutförd utbildning självständigt kan arbeta som sakkunnig inom

uppgiftsområdet och som företagare samt delta i utvecklingen och främjandet av arbetsgemenskapen.

10 § Valfria studier

De valfria studierna är studiehelheter eller kurser som den studerande kan välja fritt, men deras innehåll skall stöda den studerandes professionella tillväxt. De valfria studierna skall vara högskolestudier om styrelsen inte särskilt beslutat annat.

Inom sjöfartsutbildning räknas som valfria studier sådana kurser som stöder den studerandes professionella tillväxt och som är certifierade enligt STCW och godkända av den internationella sjöfartsorganisationen IMO eller av klassificeringssällskap inom sjöfart och andra likvärdiga organisationer, oberoende av vem som ordnar utbildningen.

11 § Praktik

I yrkeshögskolestudierna ingår praktik vars omfattning bestäms av undervisningsministeriet i samband med fastställandet av utbildningsprogrammen. Beroende på utbildningsprogram är omfattningen 30 - 120 studiepoäng.

Målet för praktiken är att studeranden under handledning blir förtrogen med sådana arbetsuppgifter som är av central betydelse i synnerhet med tanke på yrkesstudierna samt med tillämpningen av kunskaper och färdigheter i arbetslivet.

Den programansvariga ansvarar även för hur övervakning, utvärdering och bedömning av praktiken sköts.

Studeranden skall lämna in praktikrapport samt intyg över utförd praktik för att få praktiken godkänd inom studierna.

Högskolan är skyldig att för egen del handla så att rätten till en trygg studiemiljö uppfylls också under praktikperioderna. Behövliga instruktioner för krissituationer och för säkerheten ges i mån av möjlighet också för internationell praktik.

12 § Lärdomsprov och mognadsprov A. Lärdomsprov

För yrkeshögskoleexamen krävs att studeranden avlägger ett lärdomsprov. Lärdomsprovet består av ett examensarbete och ett mognadsprov. I lärdomsprovet visar studeranden prov på sådan mognad och kompetens som en yrkeshögskoleexamen inom yrkesområdet förutsätter, samtidigt som processen för lärdomsprovet i sig innebär att studeranden ytterligare fördjupar sin yrkeskunskap. Målet för lärdomsprovet är att utveckla och visa studerandens förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiska sakkunniguppgifter i anslutning till yrkesstudierna. Lärdomsprovet utgör en helhet som består av teori och tillämpad forskning med utgångspunkt i arbetslivet.

Vid bedömning av lärdomsprov används vitsordsskalan 1-5. Ett lärdomsprov som inte kan godkännas är underkänt (0) i enlighet med 29 § i denna examensstadga.

För att förhindra ofrivilligt eller medvetet plagiat kan examensarbetet kontrolleras mot olika källor med hjälp av antiplagiatprogram.

Lärdomsprovets omfattning är 15 studiepoäng utom för studerande inom utbildningsprogrammet för arbetsledning inom byggnadsbranschen där omfattningen är 10 studiepoäng.

Huvudregeln är att lärdomsprovets språk är svenska, förutom inom de engelska utbildningsprogrammen där lärdomsprovets språk är engelska.

Lärdomsprovet kan skrivas på annat språk, varvid motiverad anhållan om befrielse från att skriva på svenska eller engelska riktas till programansvarig som fattar beslut om språket i varje enskilt fall.

Lärdomsproven publiceras i regel i webbiblioteket Theseus. Särskilda anvisningar ges i separat rutinbeskrivning.

B. Mognadsprov

För examen skall studeranden inom området för sitt lärdomsprov avlägga ett skriftligt mognadsprov, som utvisar förtrogenhet med området och språkkunskaper enligt följande:

Studerande vars skolbildningsspråk är svenska

Mognadsprovets språk är svenska, varvid studeranden uppvisar utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i språket (F 481/2003, 15 §). Det andra inhemska språket är finska.

Om studeranden har avlagt studentexamen med minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i svenska som modersmål, eller har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i svenska som andra språk (visar utmärka kunskaper i svenska), kan mognadsprovets språk vara finska eller lärdomsprovets språk.

Studerande vars skolbildningsspråk är finska

Mognadsprovets språk är finska, varvid studeranden uppvisar utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i språket (F 481/2003, 15 §). Det andra inhemska språket är svenska.

Om studeranden har avlagt studentexamen med minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i finska som modersmål, eller har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i finska som andra språk (visar utmärkta kunskaper i finska), kan mognadsprovets språk vara svenska eller

lärdomsprovets språk.

Studerande, vars skolbildningsspråk inte är svenska eller finska

Respektive enhetschef bestämmer på förslag av den programansvariga vilket språk mognadsprovet skrivs på i de fall då studeranden inte avkrävs de språkkunskaper i svenska eller finska som avses i 26 §.

13 § Krav och mål för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen

För avläggande av en högre yrkeshögskoleexamen krävs att studeranden har deltagit i undervisningen och avlagt godkända kunskapsprov i de studiehelheter och kurser som hör till berörda utbildningsprogram och som fastställts i den studerandes individuella studieplan, avlagt ett lärdomsprov i form av ett

utvecklingsarbete som omfattar 30 studiepoäng och avlagt ett skriftligt mognadsprov inom området för sitt lärdomsprov.

Det allmänna målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är enligt förordningen om ändring av förordningen om yrkeshögskolor (423/2005) att ge den studerande

1) sådana omfattande och ingående kunskaper om branschen som utvecklandet av arbetslivet förutsätter samt sådana teoretiska kunskaper som behövs för att kunna arbeta i krävande expert- och ledaruppgifter inom branschen,

2) en ingående uppfattning om branschen, dess ställning i arbetslivet och betydelse i samhället samt förutsättningar att följa och specificera utvecklingen inom forskning och yrkespraxis inom branschen, 3) förutsättningar för livslångt lärande och kontinuerlig utveckling av den egna yrkesskickligheten, 4) sådana goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper som krävs i arbetslivet, samt 5) sådana färdigheter som förutsätts för internationell växelverkan och yrkesverksamhet.

14 § Fördjupade yrkesstudier

Målet för de fördjupade yrkesstudierna är att ge den studerande möjligheten att fördjupa teoritillämpningen i praktiken, de analytiska färdigheterna, förmågan att leda projekt och delta i forsknings- och

utvecklingsarbete och de sociala färdigheterna (423/2005).

15 § Lärdomsprov för högre yrkeshögskoleexamen

Målet för lärdomsprovet är att utveckla och utvisa den studerandes förmåga att tillämpa forskningsdata och använda valda metoder för specificering och lösning av problem i arbetslivet samt förmåga att arbeta självständigt i krävande expertuppgifter (423/2005).

16 § Läsåret

Yrkeshögskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december, och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli. Undervisning ges under de perioder som yrkeshögskolan bestämmer. Undervisningen skall ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.

3 kapitlet ÖVRIGA GRUNDER FÖR STUDIER OCH STUDIEARRANGEMANG

17 § Antagningsgrunder, antagning av studerande och hinder för antagning

A. Antagningsgrunder och antagning

Styrelsen vid yrkeshögskolan fastställer årligen antagningsgrunderna för yrkeshögskolan.

Examensstuderande antas av rektor på förslag av studiebyråchefen utgående från resultatet av ansökningsprocessen.

En studerande får ta emot endast en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen bland de utbildningar som börjar samma termin och som omfattas av universitetens och yrkeshögskolornas riksomfattande gemensamma ansökningsförfarande. Med termin avses höstterminen och vårterminen.

Yrkeshögskolan kan häva antagningen ifall sökanden eller den antagna inte lämnat in kopior av skolbetyg eller skolbetyg och arbetsintyg inom angiven tidsfrist eller om sökanden har uppgett felaktiga uppgifter i ansökan och de korrekta uppgifterna inte skulle ha berättigat till en studieplats. I början av utbildningen kontrolleras originalbetyg och eventuella arbetsintyg i original mot kopiorna som bifogats meddelandet om mottagande av studieplats.

Den som antas till Utbildningsprogrammet för sjöfart eller DP in Maritime Management bör till

yrkeshögskolan lämna in ett högst tre månader gammalt läkarintyg som utfärdats av sjömanshälsocentralen.

Den som antas till utbildningsprogrammet för bioanalytik bör till yrkeshögskolan lämna in ett utlåtande av ögonläkare, optiker eller optometrist. Yrkeshögskolan kan häva antagningen om intyget eller utlåtandet inte lämnats in inom angiven tidsfrist eller om sökanden på grund av läkarintyget eller utlåtandet inte kan anses lämplig för utbildningen.

B. Hinder för antagning

Till studier som fastställs i F 1035/2011 kan inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studierna som kraven på säkerhet vid studierna förutsätter om detta hinder inte kan undanröjas med rimliga åtgärder (L 953/2011, § 20 a). Bestämmelsen kan tillämpas när studierna eller yrkesutövandet är förbundna med krav på säkerhet för minderåriga, patient- och kundsäkerhet eller trafiksäkerhet för den som ansöker till studier efter 1.1.2012.

Sökanden skall på begäran av yrkeshögskolan lämna sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för bedömning av antagningen som studerande.

Också ett tidigare beslut om indragning av studierätten inom studier som fastställs i förordningen om yrkeshögskolor, kan utgöra hinder för antagning som studerande (L 953/2011, § 20 a). På begäran av yrkeshögskolan skall den sökande, om ett tidigare beslut om indragning av studierätten, lämna sådana uppgifter som behövs för bedömning av antagningen som studerande.

Yrkeshögskolan skall ge den som ansöker om att bli antagen som studerande information om vilka krav på hälsotillstånd och andra förutsättningar som hänför sig till studierna.

C. Separat ansökningsförfarande

Via ett separat ansökningsförfarande kan man söka till specialiseringsstudier. Studerande till

specialiseringsstudier antas av vicedirektören för Centret för livslångt lärande/Noviaenheten på förslag av den som är ansvarig för fortbildningsprogrammet inom ramen för vilket specialiseringsstudierna arrangeras.

18 § Mottagande av studieplats

En sökande som antagits som studerande bör inom i antagningsbrevet angiven tidsfrist meddela om mottagandet av studieplats. Om meddelandet inte är framme vid ansökningsbyrån inom den angivna tidsfristen, förlorar sökanden studieplatsen.

19 §

Studierätt, studietid och förlängning av studietid

A. Studierätt och studietid

Yrkeshögskolan definierar studierätten i enlighet med yrkeshögskolelagen, förordningen om yrkeshögskolor, lagen och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturväsendet samt undervisningsministeriets anvisningar.

Den som meddelar om mottagandet av en erbjuden studieplats, införs i yrkeshögskolans register och har därefter studierätt vid yrkeshögskolan.

Med studietid avses studiernas omfattning i år. Studietiden angiven i år innebär samtliga studieprestationer som utbildningsprogrammets läroplan eller den individuella studieplanen innehåller dividerat med 60 studiepoäng. Studierna skall avläggas inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning.

Frånvaroanmäld tid räknas inte enligt yrkeshögskolelagen in i studietiden.

Avvikande från detta kan styrelsen för yrkeshögskolan fastställa annan studietid för vuxenutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen.

För en studerande som flyttat från en annan yrkeshögskola, beaktas studerandes tidigare närvaro- och frånvaroterminer vid fastställandet av studietiden vid yrkeshögskolan.

Studierna ordnas så att en examensstuderande kan avlägga studierna inom en tid som motsvarar deras omfattning.

Om en studerande inte slutfört sina studier inom ovan nämnda tid, förlorar studeranden sin studierätt, om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

B. Förlängning av studietiden

På studerandes anhållan, som uppgörs på en för ändamålet fastställd blankett och som åtföljs av en

individuell studieplan, kan respektive enhetschef på basen av studiebyråchefens förslag bevilja studeranden förlängning av studietiden för att avsluta studierna.

Studeranden bör anhålla om förlängning av studietiden medan studierätten ännu är i kraft. Anhållan bör ske senast den 15 november ifall studierätten utgår vid årets slut och senast den 15 maj ifall studierätten utgår vid läsårets slut. Studietiden kan i regel förlängas en gång och för högst ett år i det fall att förlängningen grundar sig på en realistisk plan för hur studierna avslutas.

En studerande som beviljats förlängning av studietiden har inte rätt att frånvaroanmäla sig.

En studerande som har försummat att anhålla om förlängning av studietiden kan inte återfå sin studierätt om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl besluter på annat sätt.

20 § Indragning och återställandet av studierätten

A. Indragning av studierätten

Den studerandes studierätt kan som en sista utväg indras i sådana studier som är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller kundsäkerhet eller säkerheten i trafiken. Indragning av studierätten kan tillämpas endast för studerande som inlett studierna 1.1.2012 eller senare. Indragning av studierätten är enligt förordningen om yrkeshögskolor möjlig inom det humanistiska och pedagogiska området, inom social-, hälso- och idrottsområdet och inom teknik och kommunikation i fråga om yrkeshögskoleexamen i sjöfart.

Studierätten kan enligt L 953/2011, § 25 a indras om den studerande

- i sina studier upprepade gånger eller allvarligt äventyrat någon annans hälsa eller säkerhet och därmed visat sig vara uppenbart olämplig för studierna eller praktik i anslutning till studierna

- i fråga om hälsotillstånd eller funktionsförmåga uppenbart inte uppfyller villkoren för antagning som studerande

- i ansökan har undanhållit sådan information om beslut om indragning av studierätt som kunde ha utgjort hinder för antagning som studerande

- har dömts till straff för en sedlighetssårande gärning, sexualbrott, brott mot liv och hälsa eller för lindrigt eller grovt narkotikabrott och när indragning förutsätts för att skydda minderåriga

Innan beslut om indragning av studierätten fattas, utreder yrkeshögskolan i samråd med studeranden hans eller hennes möjligheter att ansöka till någon annan utbildning. Den studerande kan med sitt samtycke överflyttas till en annan utbildning vid yrkeshögskolan för vilken studeranden uppfyller antagningsvillkoren.

Vid behov handleds studeranden till studerandehälsovården eller till övriga tjänster för studerande.

Yrkeshögskolan är trots sekretessbestämmelserna skyldig att informera Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården om behandling och beslut gällande indragning av studierätt i fråga om de utbildningsområden som hör till dess ansvarsområde.

Beslut om indragning av studierätten fattas av styrelsen för yrkeshögskolan.

B. Återställandet av studierätten

En studerande har enligt L 953/2011, § 25 c möjlighet att ansöka om återställandet av studierätten om studierätten har dragits in på grund av den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga. Den studerande skall lämna utlåtande om sitt hälsotillstånd, varur framgår att orsakerna till indragningen av studierätten inte längre föreligger.

Yrkeshögskolan är trots sekretessbestämmelserna skyldig att informera Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården om beslut gällande återinförande av studierätt i fråga om de utbildningsområden som hör till dess ansvarsområde.

Beslut om återinförande av studierätten fattas av styrelsen för yrkeshögskolan.

21 § Närvaro- och frånvaroanmälan

A. Studerandens skyldighet att närvaro- eller frånvaroanmäla sig

En examensstuderande skall för varje läsår/varje termin närvaro- eller frånvaroanmäla sig. Närvaro- eller frånvaroanmälan skall göras antingen för hela följande läsår eller enbart för höstterminen under tiden 1.5 - 10.9. För vårterminen har studeranden rätt att ändra sin närvaro- eller frånvaroanmälan under tiden 1.12 - 10.1. Närvaroanmälan garanterar att studieplatsen hålls i kraft och ger studeranden möjlighet att avlägga studier.

Förutom under den av yrkeshögskolan angivna tiden har en studeranden rätt att ändra sin närvaro- eller/frånvaroanmälan under läsåret enbart av särskilt vägande skäl. Ett särskilt skäl är en oförutsedd händelse som påverkar studerandens livssituation och hans eller hennes möjlighet att studera. Studeranden kan till centrala studiebyrån lämna in en separat anhållan inklusive redogörelse över det särskilda skälet. För att alla anhållanden skall behandlas på ett likvärdigt sätt, gör yrkeshögskolan en helhetsbedömning på basen av det som studeranden framför i sin anhållan och avgör från fall till fall om skälet är av sådan art att det skall beaktas i beslutet. Beslutet fattas av respektive enhetschef på förslag av studiebyråchefen.

En ny studerande bör göra närvaro- eller frånvaroanmälan i samband med att den antagna meddelar om mottagandet av studieplats. En studerande som tagit emot en studieplats men inte inlett studierna utan varit frånvaroanmäld, bör närvaro- eller frånvaroanmäla sig enligt samma tidtabell som nya studerande. Tidigare antagna studerande skall inför följande läsår göra närvaro- eller frånvaroanmälan enligt yrkeshögskolans anvisningar.

En examensstuderande skall vara närvaroanmäld vid yrkeshögskolan även när studeranden deltar i

utbytesstudier, utför praktik som hänför sig till studierna eller ägnar sig åt distansstudier. Utbytesstuderande från andra högskolor skall vara närvaroanmälda vid Yrkeshögskolan Novia under utbytestiden.

En studerande har rätt att anmäla sig som frånvarande under sammanlagt två läsår (fyra terminer). Anmäld frånvaro räknas inte in i den maximala studietiden. En studerande som frånvaroanmäler sig kan inte räkna med att berörda studiehelheter och kurser ordnas när studeranden senare återgår till studierna. En studerande som efter frånvaro ämnar återuppta studierna, bör i god tid kontakta den programansvariga för revidering av studieplanen. Studeranden bör beakta att studiehelheter och kurser kan kräva särskilda förkunskaper eller att kursutbudet kan variera från år till år.

B. Om studeranden försummar att närvaro- eller frånvaroanmäla sig

Om en studerande försummar att närvaro- eller frånvaroanmäla sig leder det till att studeranden förlorar sin studierätt vid yrkeshögskolan. En studerande som har studietid kvar kan hos rektor för yrkeshögskolan anhålla om att återfå studierätten. Anhållan bör göras på för ändamålet fastställd blankett. Studierätten kan återfås om det är möjligt för studeranden att avsluta studierna inom den tid som återstår av studierätten. Om yrkeshögskolan på basen av studerandes anhållan återinför studierätten, sker detta vid en termins början.

Studierätten kan återfås enligt rektors beslut på basen av studiebyråchefens förslag i regel från början av följande termin.

När studietiden är förbrukad kan studierätten inte längre återfås om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl besluter på annat sätt.

Alla de terminer, som studeranden inte har haft studierätt på grund av att han eller hon försummat att göra närvaro- eller frånvaroanmälan, räknas som frånvaroterminer. Då studerandens hela rätt att göra

frånvaroanmälan är förbrukad, räknas dessa terminer som närvaroterminer.

22 § Avgift för förlust av studierätten

Om en studerande har gått miste om sin studierätt på grund av att han eller hon har försummat sin i 23 § i yrkeshögskolelagen avsedda anmälningsskyldighet och studeranden ansöker om förnyad studierätt enligt 25

§ i nämnda lag, tas det ut 35 euro för behandlingen av ansökan.

Samma förfarande tillämpas också om den studerande har förlorat sin studierätt till följd av att han eller hon inte har avlagt sina studier inom den tid som föreskrivs i 24 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen och ansöker om extra tid för att slutföra studierna enligt 25 § i nämnda lag. (F 1230/2009)

23 § Studieavbrott

Studerande som ämnar avbryta sina studier vid yrkeshögskolan, bör anmäla detta på för ändamålet fastställd blankett. Om en person som avbrutit studierna på nytt vill inleda studier vid yrkeshögskolan, bör personen ansöka om studieplats via gemensam ansökan.

24 § Individuell studieplan

Utbildningsprogrammets läroplan utgör grunden för studerandens individuella studieplan. Målet för den individuella studieplanen är att ge utrymme för personliga lösningar inom studierna. Den individuella studieplanen godkänns av den programansvariga.

Studeranden har inom studietiden rätt att avlägga studier utöver examensomfattningen. Dessa studier får dock inte leda till en förlängning av studietiden. Av särskilda skäl kan respektive enhetschef begränsa deltagandet i studiehelheter och kurser utöver examensomfattningen.

25 § Tillgodoräkning av studier, ersättande prestationer och validering

Anhållan om tillgodoräkning, ersättning av prestationer och validering kan göras när studeranden har inlett studierna.

A. Tillgodoräkning av studier och/eller ersättande prestationer

En examensstuderande kan anhålla om att få tillgodoräkna sig motsvarande studier som avlagts vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid någon annan läroinrättning på högskolenivå, på högre nivå eller på tidigare institutnivå. Med tillgodoräknande avses godkännande av studier, praktik eller arbetserfarenhet som en del av en avlagd examen eller kurs inom obligatoriska eller valbara studier. Ledarskapsstudier som avlagts i samband med militärtjänstgöring kan tillgodoräknas.

Examensstuderanden kan även anhålla om möjlighet till ersättande prestationer. Obligatoriska och/eller alternativa kurser som finns angivna i läroplanen, kan ersättas av andra studier på motsvarande nivå som ingår i en examen vid en inhemsk eller utländsk högskola. En förutsättning för ersättandet är att studeranden uppnår sådan kunskap, förmåga och färdighet som anges i kompetenserna för examen inom eget

utbildningsprogram.

Anhållan om tillgodoräkning av tidigare avlagda studier görs i regel en gång under det första studieåret på fastställd blankett. Anhållan om tillgodoräkning av studier som under studietiden vid Novia avläggs vid någon annan högskola, görs utan dröjsmål på fastställd blankett.

Tillgodoräknade studieprestationer bedöms med anteckning om godkänd (GK) i studieregistret samt med anteckning om omfattning samt var och när studieprestationen avlagts eftersom bedömningsskalor kan variera. Registrering av tillgodoräknade prestationer som avlagts innan studierna inleddes vid Novia, räknas inte av FPA för erhållande av studiestöd. Ersättande studieprestationer införs i studieregistret med namn, omfattning och vitsord. För ersättande prestationer som avlagts vid annan högskola, antecknas vitsordet GK samt dessutom var och när prestationen avlagts. Den kurs i Novias läroplan som ersätts, raderas från

studerandes individuella studieplan efter att den ersättande prestationen införts i studieregistret.

Anhållan lämnas in till den programansvariga som fattar beslut. Till anhållan bifogas dokument som visar studiernas nivå, innehåll och erhållna poäng/betyg. Om studeranden avlagt studierna utomlands bifogas Transcript of Records. Om studieregisterutdraget inte är utfärdat på engelska, svenska eller finska bör studeranden förutom själva utdraget även bifoga en officiell översättning av utdraget till något av ovan nämnda språk. Översättningen bör vara försedd med den auktoriserade översättarens underskrift och stämpel.

Enhetens studiebyrå delger de ersatta kursernas kursansvariga beslutet samt delger studerande nekande beslut. Beslutet arkiveras av enhetens studiebyrå.

Studieprestationer som är godkända att avläggas via Finlands Virtualyrkeshögskola, införs i studieregistret när den elektroniska bedömningen införts i portalens databas.

B. Validering (identifiering och erkännande) av tidigare förvärvad kompetens

Studerande kan anhålla om att få tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter (kompetenser) validerade.

Kompetenserna kan bedömas att helt eller delvis motsvara kraven i en enskild kurs. Om kursansvarig anser att studerandes kompetenser endast delvis motsvarar kraven i en enskild kurs, görs en individuell

studieplanering.

Då en studerande anser sig ha kompetenser som motsvarar samtliga kompetenser i en kurs, anhåller studeranden på fastställd blankett om att få kursen godkänd genom validering och erkännande av tidigare

förvärvad kompetens. Blanketten lämnas till kursansvarig tre veckor innan kursen inleds. Studeranden ansvarar för att påvisa sin kompetens.

Validering sker genom lämpliga metoder. Kursansvarig kan självständigt eller i undantagsfall tillsammans med extern (utomstående/från arbetslivet) granskare bedöma studerandes kompetenser i den aktuella kursen.

Därefter ger kursansvarig ett utlåtande (godkänd/underkänd) och beslutet fattas av den programansvariga.

Kursen införs i studieregistret på normalt sätt.

Enhetens studiebyrå delger studeranden beslutet och arkiverar det.

26 § Studerandes språkkunskaper

En studerande skall inom ramen för de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen, eller på annat sätt, inhämta 1) sådana kunskaper i finska och svenska som, enligt lagen om språkkunskap (424/2003), fordras av

statstjänstemän inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav och som behövs med tanke på den studerandes yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende,

2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i minst ett främmande språk som behövs med tanke på den studerandes yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende.

En studerande med utländsk examen, eller med skolbildning på annat språk än svenska eller finska, eller en studerande som önskar bli befriad av särskilda skäl från stipulerade språkkrav, kan anhålla om befrielse. Om befrielse besluter respektive enhetschef på förslag av programansvarig. Samtidigt fastställs studerandens skyldighet att avlägga ersättande språkstudier. En studerande som befriats från undervisning i finska bör ersätta studierna i finska med motsvarande antal studiepoäng i annat språk.

Studerande som avlagt examen vid en läroanstalt i landskapet Åland behöver inte uppvisa här föreskrivna kunskaper i finska (F 841/2000). Om ersättande studier besluter respektive programansvarig. Grundläggande och/eller påbyggande studier i finska bör ingå som en del av de ersättande språkstudierna såvida sådana studier erbjuds.

De betygsklausuler som anger studerandes muntliga och skriftliga språkkunskaper framgår ur studieregistret.

27 § Byte av utbildningsprogram, inriktningsalternativ, profilering eller utbildningsort inom yrkeshögskolan

På anhållan av studeranden kan mottagande enhetschef på basen av studiebyråchefens förslag bevilja studeranden ett byte av utbildningsort eller utbildningsprogram inom yrkeshögskolan.

På anhållan av studeranden kan respektive enhetschef på basen av studiebyråchefens förslag bevilja

studeranden ett byte av utbildningsprogram, (av undervisningsministeriet fastställt) inriktningsalternativ eller (av yrkeshögskolan fastställd) profilering inom enheten.

Ett dylikt byte är möjligt för avläggandet av examen inom samma utbildningsområde förutsatt att antagningsgrunder och urvalsprov varit de samma.

För ovan nämnda byten bör studeranden ha varit närvaroanmäld minst ett år och i regel avlagt minst 45 studiepoäng per läsår.

När beslut fattas beaktas den outnyttjade studierätten i relation till studierna som skall avläggas. Studietiden räknas från den tidpunkt då studeranden tog emot en studieplats vid yrkeshögskolan eller dess föregångare.

Bytet av studieplats inom yrkeshögskolan kan ske vid ett läsårs början. Anhållan bör göras på fastställd blankett senast 15 maj före bytet önskas. I vissa fall kan det på basen av utlåtande från mottagande

utbildningsprogram vara ändamålsenligt att bytet sker redan efter en termin. I så fall bör anhållan inlämnas senast den 15 november.

En studerande som har beviljats tillstånd till ovan nämnda byte inom yrkeshögskolan har rätt att anhålla om att få räkna sig tillgodo tidigare avlagda studieprestationer i enlighet med respektive programansvarigs beslut. Alternativt kan den individuella studieplanen i enlighet med den programansvarigas beslut revideras utgående från de kurser som sedan tidigare finns godkända i studieregistret.

28 § Byte av yrkeshögskola

En studerande som har studierätt och är närvaroanmäld vid en annan yrkeshögskola som lyder under undervisningsministeriet (härefter den sändande yrkeshögskolan), kan av rektor på förslag av

studiebyråchefen beviljas byte av yrkeshögskola för studier som leder till samma examen, ger samma examensbenämning och bedrivs inom samma utbildningsprogram.

Studeranden bör ha varit närvaroanmäld i minst ett år och avlagt i regel minst 45 studiepoäng per läsår vid den sändande yrkeshögskolan. Tiden för studierätt räknas från den tidpunkt när studeranden gjorde sin första närvaroanmälan vid den sändande yrkeshögskolan. Bytet kan ske vid ett läsårs början. Anhållan bör göras på fastställd blankett senast 15 maj före bytet önskas. I vissa fall kan det på basen av utlåtande från mottagande utbildningsprogram vara ändamålsenligt att bytet sker redan efter en termin. I så fall bör anhållan inlämnas senast den 15 november.

Vid byte av yrkeshögskola överflyttar studeranden sin studierätt från den sändande till den mottagande yrkeshögskolan. Efter det att mottagande yrkeshögskola har delgivit studeranden beslutet om att anhållan är godkänd, skall studeranden avbryta studierna vid den sändande yrkeshögskolan och inom en av den

mottagande yrkeshögskolan angiven tidsfrist uppvisa intyg över studieavbrottet. Studeranden som har bytt yrkeshögskola har rätt att anhålla om att få räkna sig tillgodo tidigare avlagda studieprestationer i enlighet med respektive programansvarigs beslut.

Inför ett beslut om byte av yrkeshögskola har yrkeshögskolan trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan läroinrättning få nödvändiga uppgifter om pågående behandling av eller tidigare beslut om indragning av studierätten (L 953/2011, § 25 b).

29 § Utvärdering och bedömning av studieprestationer

En kontinuerlig utvärdering av studerandes kunskaper och färdigheter främjar lärandeprocessen och tryggar uppnåendet av kompetenser (lärandemål). Via utvärdering uppmuntras och motiveras studeranden till ett självstyrt lärande och till att ställa upp mål för och följa upp egen kompetensutveckling. Utvärderingen stöder studerandens professionella tillväxt.

Bedömningen av studieprestationer utgår ifrån studiehelhets- eller kursplanen samt utförandeplanen.

Studeranden visar uppnåendet av kompetenser (lärandemål) genom att utföra de övningsarbeten, tentamina eller andra prestationer eller kombinationer av dessa som anges i utförandeplanen.

Vid bedömning används vitsordsskalan 1-5 enligt följande uppdelning: 1 (tillfredsställande insikter), 2 (synnerligen tillfredsställande insikter), 3 (goda insikter), 4 (synnerligen goda insikter) och 5 (berömliga insikter). En prestation som inte kan godkännas är underkänd (0).

På särskilda grunder som nämns i utförandeplanen, kan studiehelheter eller kurser bedömas enligt skalan godkänd/underkänd.

Studiehelhetens eller kursens ansvarsperson ansvarar för att vitsorden införs i studieregistret senast tre veckor efter sista inlämningsdatum.

30 § Deltagande i undervisning

Studierna förutsätter aktivt deltagande i undervisningen i enlighet med fastställd utförandeplan för studiehelheten eller kursen. Deltagandet i undervisningen är frivilligt ifall särskilda skäl (t.ex. praktiska övningar, laborationer och språkundervisning) inte finns. Obligatoriskt deltagande skall framgå av fastställd utförandeplan för studiehelheten eller kursen.

31 § Omtagning av tentamen och komplettering av examination

Pedagogiska ledningsgruppen fastställer årligen gemensamma tentamenstillfällen för omtagningar av tentamina. En studerande som inte fått godkänt vitsord i en studiehelhet eller kurs som avläggs med tentamen, har rätt till två (2) omtagningstillfällen vid tidpunkter som fastställs av kursansvarig. Som

omtagningar räknas också de tillfällen då den studerande uteblir från fastställda tentamenstillfällen eller inte uppvisar prestationer.

En studerande har rätt att en gång försöka höja vitsordet för en godkänd studiehelhet eller kurs.

Höjningsförsöket skall ske vid någotdera av de två omtagningstillfällen som fastställts av kursansvarig. Som höjningsförsök räknas också tillfällen då den studerande uteblir från tentamenstillfällen som studeranden anmält sig till eller då studeranden inte uppvisar prestationer. Ett höjningsförsök kan inte sänka vitsordet.

Ett godkänt vitsord i lärdomsprovet kan inte höjas.

En studerande som underkänts i en praktisk studiehelhet eller kurs och som inte inom utsatt tid gjort nödvändiga kompletteringar måste avlägga studiehelheten eller kursen på nytt.

Underkända studiehelheter eller kurser som inte längre ingår i utbudet, måste ersättas av någon annan studiehelhet eller kurs som till innehåll och omfattning motsvarar den tidigare. Den programansvariga avgör hur den underkända studiehelheten eller kursen skall ersättas.

Till omtagning av tentamen anmäler studerande sig via anmälningsfunktionen i studieregistret. Anmälning skall ske senast tio (10) dagar före dagen för tentamen.

32 § Examensbetyg

Yrkeshögskolan utfärdar ett examensbetyg då den studerande fullgjort sina studier. Examensbetyg utges vid flera tillfällen under läsåret. Tidpunkterna för utdelning av examensbetyg fastställs årligen av rektor.

Studeranden skall skriftligen anhålla om examensbetyg på en för ändamålet fastställd blankett.

Studiebyrån förbereder betygen och kontrollerar att den studerande är berättigad till examen. Den programansvariga ansvarar för att de avlagda studierna till omfattning och nivå motsvarar kraven för examen.

Förfarandet för utfärdande av examensbetyg anges i rutinbeskrivning.

En studerande kan anhålla om betyg då samtliga till examen hörande studieprestationer är godkända och införda i studieregistret.

Examensbetyget undertecknas av rektor tillsammans med respektive enhetschef förutom examensbetyget för dem som utexamineras från sjöfartsutbildningarna. Dessa undertecknas av rektor och ansvarspersonen för STCW. Examinanden får också en engelsk översättning av examensbetyget.

Till examensbetyget bifogas en betygsbilaga som innehåller ett studieregisterutdrag samt Transcript of Records, som är en engelsk översättning av studieregisterutdraget samt bilagan Diploma Supplement som är avsedd för internationellt bruk. Dokumenten undertecknas av den programansvariga.

33 § Studieregisterutdrag över avlagda studier

En studerande kan under studietiden få bestyrkta studieregisterutdrag över avlagda studier från enhetens studiebyrå.

4 kapitlet SPECIALISERINGSSTUDIER

34 § Yrkesinriktade specialiseringsstudier

Yrkesinriktade specialiseringsstudier är omfattande fortbildningsprogram som grundar sig på yrkeshögskoleexamen. Utbildningarna ordnas för dem som avlagt yrkeshögskoleexamen, examen på institutnivå eller andra som har motsvarande kunskapsnivå och arbetserfarenhet från sitt område.

Studerande till specialiseringsstudier antas av vicedirektören för Centret för livslångt lärande/Noviaenheten på förslag av den ansvariga för fortbildningsprogrammet inom ramen för vilket specialiseringsstudierna arrangeras.

Utbildningens omfattning och struktur

Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna är 30, 45 eller 60 studiepoäng.

Läroplanen godkänns av yrkeshögskolans styrelse.

Studietid

För specialiseringsstudierna beräknas studietiden enligt följande:

- För specialiseringsstudier som omfattar 30 studiepoäng är studietiden 1 år - För specialiseringsstudier som omfattar 45 studiepoäng är studietiden 1,5 år - För specialiseringsstudier som omfattar 60 studiepoäng är studietiden 2 år

Av särskilda skäl kan studeranden anhålla om förlängning av studietiden för slutförandet av eget utvecklingsarbete. Beslut om förlängning fattas av vicedirektören för Centret för livslångt lärande/Noviaenheten.

Närvaro- och frånvaroanmälan samt studieavbrott

En närvaroanmälan skall inlämnas senast vid inledandet av studierna och den gäller för den angivna studietiden. En vuxenstuderande som antagits till specialiseringsstudier har inte rätt att frånvaroanmäla sig.

En studerande som ämnar avbryta sina specialiseringsstudier bör anmäla detta till fortbildningsenheten.

Intyg

Studerande får intyg över studierna då de yrkesinriktade specialiseringsstudierna i sin helhet slutförts.

5 kapitlet ÖPPNA YRKESHÖGSKOLAN

35 § Studier vid öppna yrkeshögskolan

Via öppna yrkeshögskolan är det möjligt att avlägga studiehelheter och kurser som är delar av

utbildningsprogram. Yrkeshögskolans utbildningsutbud kan med undantag av praktik, lärdomsprov eller motsvarande utvecklingsprojekt inom utbildning för högre yrkeshögskoleexamen och specialiseringsstudier vara tillgängligt via öppna yrkeshögskolan. Respektive enhetschef besluter vilka av utbildningsenhetens studiehelheter och kurser som skall ingå i öppna yrkeshögskolans kursutbud.

En person som önskar studera inom öppna yrkeshögskolan anmäler sig till studierna på ett sätt som beskrivs genom en särskild anvisning.

Inför studier som ingår i en yrkeshögskoleutbildning eller i en högre yrkeshögskoleutbildning ställer yrkeshögskolan krav på förkunskaper och/eller tidigare införskaffad arbetserfarenhet. Respektive programansvarig avgör om sökanden har de förkunskaper och/eller den arbetserfarenhet som krävs.

Antalet deltagare kan begränsas. Studierätten är i kraft under berörda läsår.

Yrkeshögskolan utfärdar intyg och upprätthåller register över avlagda studieprestationer.

Om en person som bedrivit studier vid öppna yrkeshögskolan vill avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen, skall personen ansöka om studieplats via gemensam ansökan till yrkeshögskolorna.

På basen av studerandes anhållan kan studieprestationer senare enligt yrkeshögskolans beslut räknas tillgodo för examen i enlighet med gällande examensstadga och läroplan.

6 kapitlet SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

36 § Krav på uppvisandet av straffregisterutdrag eller intyg över narkotikatest

En studerande som inlett studierna 1.1.2012 eller senare inom utbildningsområden som fastställs i F 1035/2011, § 18 a, kan förutsättas visa upp ett straffregisterutdrag om den studerande under studierna eller studierelaterad praktik ges uppgifter som i väsentlig grad förutsätter arbete bland minderåriga (L 953/2011, § 25 b).

Yrkeshögskolan kan av grundad anledning ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest i enlighet med L 953/2011, § 25 d. Yrkeshögskolan ger skriftliga instruktioner för förebyggande av användningen av rusmedel och ingripande i missbrukarproblem bland studerande.

37 § Separata anvisningar

Yrkeshögskolan kan vid behov utfärda närmare anvisningar om tillämpningen av denna examensstadga.

38 § Rättelseyrkande

A. Antagning av studerande och mottagande av studieplats

Om den som har ansökt om att bli antagen som studerande anser att antagningen inte har skett enligt de fastställda antagningsgrunderna, skall sökanden i första hand kontakta yrkeshögskolans ansökningsbyrå. Om problemet inte kan lösas där, får sökanden hos yrkeshögskolans styrelse skriftligen söka rättelse i

antagningsbeslutet inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Resultatet av antagningen får inte med anledning av ett rättelseyrkande ändras till nackdel för den som har antagits som studerande.

Om en sökandes rättelseyrkan förkastas kan sökanden söka ändring i beslutet genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.

B. Bedömning

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats vid bedömning av studerandens studieprestationer. Studeranden skall ges möjlighet att bekanta sig med den bedömda skriftliga eller på annat sätt gjorda examinationen. En studerande som är missnöjd med bedömningen av sina studieprestationer eller med tillgodoräknandet av studier som han eller hon fullgjort annanstans eller kunskaper som visats på annat sätt, får begära rättelse hos den som utfört bedömningen eller fattat beslutet om tillgodoräknandet. En studerande som är missnöjd med beslutet i rättelseärendet, kan ytterligare söka rättelse i beslutet hos yrkeshögskolans examensnämnd.

Vid rättelseyrkan följs följande förfaringssätt:

1. Den studerande kontaktar den som bedömt studieprestationen eller tillgodoräknat studierna eller

kunskaperna och anhåller muntligen eller skriftligen om rättelse. Detta skall ske inom 14 dagar från det att studeranden fått del av bedömningsresultaten eller tillämpningen av bedömningsgrunderna.

2. Den berörda läraren tar del av rättelseyrkan och delger studeranden sitt beslut skriftligen inom 14 dagar.

3. Om studeranden fortfarande är missnöjd kan studeranden skriftligen söka rättelse hos yrkeshögskolans examensnämnd. Det skall ske inom 14 dagar från det att studeranden fått del av lärarens beslut.

4. Examensnämnden fattar ett beslut utgående från rättelseyrkan. Nya sakkunniga kan vid behov höras.

5. Under perioden 15.6 – 15.8 behandlas inte en rättelseyrkan.

6. I examensnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

C. Förlust av studierätt på grund av försummelse av närvaro- eller frånvaroanmälan

En studerande som försummat att göra närvaro- eller frånvaroanmälan förlorar sin studierätt enligt

yrkeshögskolelagens 25 §.

Rättelse av ett beslut om förlust av studierätten kan studeranden söka hos styrelsen för yrkeshögskolan inom 14 dagar efter att studeranden fått del av beslutet.

Om studerandens rättelseyrkan förkastas av styrelsen för yrkeshögskolan kan studeranden söka ändring i beslutet genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.

D. Förlust av studierätt på grund av överskriden maximal studietid

En studerande som är missnöjd med ett beslut om förlorad studierätt på grund av överskriden maximal studietid, kan hos styrelsen för yrkeshögskolan söka rättelse i beslutet inom 14 dagar efter det att studeranden fått del av beslutet.

Om studerandens rättelseyrkan förkastas av styrelsen för yrkeshögskolan kan studeranden söka ändring i beslutet genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.

E. Indragning och återställande av studierätten

Ändring i beslut som gäller indragning och återställande av studierätten i enlighet med 20 § b A i denna examensstadga får sökas hos den nationella rättsskyddsnämnden för studerande inom 14 dagar från delfåendet. Om ansökan om ändring förkastas av rättsskyddsnämnden, kan studeranden söka ändring i beslutet genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Ett beslut om indragning kan verkställas trots överklagan, såvida inte rättsskyddsnämnden för studerande eller förvaltningsdomstolen förbjuder verkställandet (L 953/2011, § 42).

39 § Disciplinärt förfarande

A. Skriftlig varning

En skriftlig varning kan tilldelas den studerande om han eller hon stör undervisningen, uppträder våldsamt eller hotfullt, gör sig skyldig till fusk eller i övrigt bryter mot ordningen i yrkeshögskolan, vägrar att visa upp intyg över narkotikatest eller enligt utredning har missbrukat narkotika (L 953/2011, 28 §). Innan ett ärende avgörs skall det utredas och studeranden ges tillfälle att bli hörd i frågan. Beslutet fattas av rektor

(L953/2011, 28 a §).

B. Avstängning för viss tid

Avstängning för högst ett år kan tilldelas den studerande, vars handling eller försummelse är allvarlig eller om det olämpliga beteendet, som är grund för den skriftliga varningen, fortsätter (L 953/2011, 28 §). Innan ett ärende avgörs skall det utredas och studeranden ges tillfälle att bli hörd i frågan. Beslutet fattas av styrelsen för yrkeshögskolan (L953/2011, 28 a §).

C. Avhållande från studierna

En studerande kan avhållas från studierna tills studeranden går med på kontroller och undersökningar för konstaterande av hälsotillståndet i anslutning till processen för indragning av studierätten eller tills studeranden går med på att visa upp ett straffregisterutdrag i situationer där studierna i väsentlig grad förutsätter arbete bland minderåriga (L 953/2011, 28 §). Beslutet fattas av styrelsen för yrkeshögskolan (L953/2011, 28 a §).

D. Uppmaning att lämna undervisningsutrymmet

En studerande som stör undervisningen, beter sig våldsamt eller hotfullt eller äventyrar någon annans hälsa eller säkerhet, kan bli tillsagd att lämna det rum där undervisning ges eller en tillställning som arrangeras av yrkeshögskolan. En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om det föreligger en risk för säkerheten för en annan studerande eller person som arbetar vid yrkeshögskolan eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av studerandens våldsamma eller hotfulla beteende eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande (L 953/2011, 28 §). Rektor, en lärare och en praktikhandledare kan handla samfällt eller var för sig och åtgärderna skall registreras (L953/2011, 28 a §). Åtgärderna meddelas rektor och respektive enhetschef. Åtgärderna dokumenteras så att de i efterhand kan verifieras.

Om en studerande under ett tentamens- eller annat bedömningstillfälle stör ordningen och det störande beteendet inte upphör trots tillsägelse, kan övervakaren uppmana studeranden att avlägsna sig.

Då en studerandes tentamen eller annan prestation avbryts på grund av fusk eller störande beteende, bör övervakaren meddela den programansvariga om orsaken till avbrottet.

E. Övrigt disciplinärt förfarande

Om en studerande misstänks vara skyldig till brytande mot god vetenskaplig praxis tillämpas förfarandet i Forskningsetiska delegationens rekommendation; ”God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den” (Undervisningsministeriet 2002).

40 § Bestämmelse om ikraftträdande Denna examensstadga träder i kraft den 1.4.2012.