Nämndberedning preliminär budget 2017
Vård- och omsorgsnämnden
Innehållsförteckning
1 Resurstilldelning ... 3 1.1 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av
liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget? ... 3 1.2 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning? ... 3 1.3 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas
och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma? ... 5 2 Utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen ... 6 3 Redovisning utredningsuppdrag ... 7
Bilagor
Bilaga 1: Översyn av möjligheten att låta arbetsmarknadsenheten utföra verksamheter Bilaga 2: Utredning av prisuppräkningsmodeller, momskompensation och ersättning för antal dagar i vård- och omsorgsnämndens valfrihetssystem
1 Resurstilldelning
1.1 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
Slutbetänkandet avseende lagförslag till förändring av momskompensation från staten vid köp av vård- och omsorgstjänster, från externa företag, publicerades i november 2015 och förändringen föreslås där träda i kraft den 1 januari 2017. Den eventuella lagändringen innebär att statens momskompensation sänks från 6 % till 5 % och därmed förändras även utförarnas ersättning med motsvarande, enligt gällande avtal.
1.2 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
Inledning
Vård- och omsorgsnämndens preliminära budgetram för 2017 utgör 897,6 miljoner kronor. I kommunstyrelsen bundna oförutsedda medel finns därutöver medel (8,5 mkr) reserverade för nämndens årliga, avtalsenliga prisuppräkningar till leverantörer av vård- och omsorgstjänster. Även år 2016 beaktades nämndens avtalsenliga prisuppräkningar med det beloppet i kommunstyrelsens oförutsedda, bundna medel. Beloppet utgör cirka hälften av nämndens beräknade kostnadsökning enligt OPI för innevarande år.
Den främsta konsekvens nämnden ser av den föreslagna resurstilldelningen är att befintliga volymer inte ryms inom 2017 års ram, det vill säga att kostnaden för de kunder som redan i dag har insatser från nämnden, överskrider 2017 års förslag.
Per mars 2016 har nämnden ett prognostiserat underskott för innevarande år
motsvarande 24,0 miljoner kronor. Med anledning av detta pågår ett intensivt arbete med åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen inom nämndens verksamheter.
Bakgrund
Nämndens resurstilldelning för 2015 (860, 4 mkr) finansierade 98 procent av årets i anspråk tagna resurser, (877,1mkr) och nämnden redovisade ett underskott motsvarande 16,7 miljoner kronor i årsredovisningen. Anledningen till detta var att antalet individer med behov av nämndens insatser ökade, liksom omfattningen av insatserna, inom både verksamhetsområdet äldreomsorg och funktionshinder i kombination med att nämnden inte erhöll kompensation för årets avtalsenliga prisuppräkningar enlig OPI., Därmed överskreds tilldelad ram. Index för prisuppräkning utföll med 2,2 procent år 2015.
Nämnden har i tidigare budgetprocesser under år 2014-2016 påtalat att kombinationen av volymtillväxt och avtalsenliga uppräkningar inte ryms inom nämndens tilldelning.
Detta lyftes bland annat i resultatanalys 2014 och i kommentar till VP 2015.
Bedömning i samband med 2016 års första prognos, per mars
Per mars 2016 noterades att behovet av insatser inom främst LSS-verksamheter kvarstår och fortlöpande ökar.
Nämndens kostnader för prisuppräkning till leverantörer för år 2016 beräknades till 17,6 miljoner kronor och baserades på antagandet att utfallet av OPI inte överstiger 2,0 procent samt utifrån då gällande volymer och avtal med utförare.
Nämnden prognostiserar ett resursbehov motsvarande ett underkott på 24,0 miljoner kronor för år 2016.
Inför verksamhetsåret 2017
För år 2017 är nämndens preliminära budgetram 897,6 miljoner kronor, en ökad ram med 14,5 miljoner kronor, motsvarande 1,6 procent.
Av de 14,5 miljoner kronorna utgörs 8,4 miljoner av volymkompensation och nämnden har även för året fått generell pris- och lönekompensation motsvarande 17,6 miljoner kronor, vilket nämnden välkomnar. Nämndens effektiviseringskrav uppgår dock till 11,7 miljoner kronor, vilket ger en nettoeffekt med ökad ram på 5,9 mkr.
Därutöver reserveras i KS oförutsedda bundna medel även för år 2017 (8,5 mkr) Sammanfattande slutsatser
I beaktande av nämndens prognostiserade underskott för år 2016 och att behovet av insatser förväntas kvarstå in i 2017, samtidigt som fler individer ansöker om insatser fortlöpande, bedöms nämnden inte klara nuvarande behov i verksamheten och en budget i balans med föreslagen resurstilldelning för 2017.
• Nämnden redovisade år 2015 ett underskott med 16,7 mkr och därmed en högre, nivåhöjande kostnad att ta hänsyn till och beakta vid ingången av
verksamhetsåret 2016.
• Prognostiserat resursbehov för helår 2016, beräknat i mars, överstiger tilldelad ram med 24,0 mkr, efter tilldelning av KS oförutsedda bundna medel 8,5 mkr
• Att i remissvaret inför 2017 redovisa en verksamhet inom nämndens tilldelade ram, med nuvarande befintliga kunder och pågående insatser, bedöms inte realistiskt
• Prognostiserat resursbehov inför remissvar budget 2017 överstiger preliminär ram med 31,6 mkr, efter tilldelning av KS oförutsedda bundna medel 8,5 mkr.
Det prognostiserade resursbehovet inför 2017 bygger på följande förutsättningar
• att 2016 års prisuppräkningar inte överstiger 2 % (OPI är i dagsläget inte känt)
• att 2017 års prisuppräkningar inte överstiger 2 %
• att antalet kunder och omfattning av insatser kvarstår i samma nivå som vid noterat utfall i mars 2016
• att planerade grupp- och servicebostäder finansieras utanför ram Osäkerhetsfaktorer i 2017 års prognostiserade resursbehov
• att andelen brukare i åldersgruppen över 90 år med, till övervägande del mer omfattande behov, kan komma att medföra högre kostnaden per insats, jämfört
• att utökade behov av insatser enligt LSS, utifrån idag kända åldersgrupper och deras behov av insatser i dagsläget, kommer att utvidgas i omfattning under de närmast kommande åren
• att planerade nybyggnationer av LSS-bostäder inte kan genomföras och att nämnden därmed blir hänvisad till att köpa platser externt
• att nu pågående utredningar av ansökningar om insatser enligt LSS får kostnadsmässig helårseffekt redan under år 2017
• att tidpunkten för när och i vilken omfattning de kvarstående LSS-
verksamheterna inom den egna regin övergår till AB SOLOM och därmed till LOV, inte är i dagsläget känt.
Utöver det i inledningen nämnda arbetet med möjliga åtgärder för kostnads-
effektivisering i verksamheterna har, enligt reglementet för ekonomistyrning, nämnden redovisat det prognostiserade underskottet för verksamhetsåret 2016 till
kommunstyrelsens arbetsutskott och påbörjat arbetet med en ekonomisk åtgärdsplan.
Vård- och omsorgskontorets förslag till åtgärdsplan behandlas av vård- och omsorgsnämnden senare i maj. Åtgärdplanen redovisas för kommunstyrelsens arbetsutskott den 30 maj 2016, och är per den 28 april inte fastställd.
1.3 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
Ingen resursförstärkning är aktuell för vård- och omsorgsnämnden.
2 Utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen
Med hänvisning till vård- och omsorgsnämndens ekonomiska läge är det nödvändigt att prioritera utvecklingssatsningar som redan har påbörjats och som tillhör nämndens kärnverksamhet. Följande satsningar kan förväntas ske:
• Vård- och omsorgsnämnden arbetar för att Sollentuna ska bli den mest attraktiva kommunen genom att arbeta för ökad kundnöjdhet inom hemtjänst och särskilt boende. Detta är ett stort utvecklingsarbete som kommer att fortsätta under år 2017.
• Nämnden har vidare startat ett arbete för att se till att valfrihetssystemen fungerar så optimalt som möjligt och även detta arbete väntas fortsätta. Här handlar det om att arbeta för att öka tillgången till verksamheter inom ett antal områden där det råder viss brist. Vidare handlar det om att utveckla
informationen efter kunders behov.
• En tredje utvecklingssatsning handlar om att implementera Socialstyrelsens nya handläggningsmetod Äldres behov i centrum, ÄBIC, på avdelningen
äldreomsorg. Arbetet med detta har påbörjats och förväntas fortsätta under år 2017.
• Slutligen önskar vård- och omsorgsnämnden fortsätta att utveckla användningen av välfärdsteknik inom kommunal vård- och omsorg. Bland annat handlar det om att ge fler kunder med insatsen nattillsyn möjlighet att välja att få tjänsten utförd genom digital tillsyn.
3 Redovisning utredningsuppdrag
Uppdrag
Datum (beslutat) för återredovisning till uppdragsgivare
Datum nämndinlämning till KLK
Uppdrag att se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av
arbetsmarknadsenheten
2016-06-07 KS 2016-04-28
Uppdrag att utreda
effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom LSS, äldreomsorg och ekonomiskt bistånd. Åtgärder avser både 2017 och 2018.
2016-11-14 KS 2016-10-14
Uppdrag att se över momsen i de LOV-ade avtalen samt OPI och 360 dagar för att få ner dessa.
2016-06-07 2016-04-28
Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag att i samband med remissvaret på den preliminära budgeten se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av arbetsmarknadsenheten. Vård- och omsorgsnämnden är idag en renodlad beställarnämnd. Det innebär att verksamhet såsom till exempel hemtjänst eller daglig verksamhet i huvudsak utförs av kommunala eller privata företag.
Administrativa uppgifter av enklare karaktär utförs på kontoret av Internservice. Det innebär att det inte finns någon på vård- och omsorgsnämndens förvaltning som skulle kunna handleda en person från arbetsmarknadsenheten. Däremot ser vård- och
omsorgsnämnden gärna att Internservice anlitar personer från arbetsmarknadsenheten för att utföra de tjänster som kontoret beställer. Se bilaga 1
Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag att se över momskompensation, OPI- uppräkning och 360 ersättningsdagar i leverantörsavtal i avtal enligt LOV.
Om OPI togs bort som prisjusteringsmodell i LOV-avtalen skulle nämnden från och mer år 2017 kunna kontrollera i vilken takt som ersättningen till utförarna ökar. En prisjusteringsmodell där nämnden beslutar om hur mycket ersättningen ska höjas skulle få en resultatpåverkande effekt genom att kostnadsutvecklingen skulle kunna bromsas.
Det är dock inte en besparingsåtgärd, d.v.s. det skulle inte leda till att kostnaderna minskar.
Att inte längre betala momskompensation till utförarna är i första hand en teknisk åtgärd med viss resultatpåverkande effekt. Det är också en indirekt besparingsåtgärd eftersom en borttagning av momskompensationen (allt annat lika) innebär att ersättningen till utförarna sänks med 6 procent. Vård- och omsorgskontoret bedömer att en sådan sänkning inte kan genomföras rakt av i alla valfrihetssystem. Eventuellt måste
ersättningsnivån höjas i viss utsträckning samtidigt som momskompensationen tas bort för att den ersättning som Sollentuna kommun betalar fortfarande ska vara
konkurrenskraftig i förhållande till ersättningen i andra kommuner. Om utförarna uppfattar ersättningen som för låg finns risk att de säger upp avtalen och att kommunen inte kan attrahera nya utförare, vilket i sin tur ökar risken att beslut inte kan verkställas.
I valfrihetssystemet avseende bostad med särskild service skulle avtalsvillkoren kunna ändras så att ersättning utgår för 30 dagar per månad istället för faktiskt antal dagar i månaden. En förändring till att betala ersättning för 30 dagar per månad är i första hand en teknisk åtgärd som förenklar administrationen. Det är också en indirekt
besparingsåtgärd eftersom förändringen medför en sänkt ersättning till utföraren motsvarande ersättningen för ca fem dagar per år. Se bilaga 2
