Att undervisa för förståelse
- om att använda bildmässiga förklaringar
Föreläsning den 27 februari 2012
Lars Nohagen, Cesam
© Lars Nohagen 1
2
Tre föreläsningar
Mån 27/2: Att undervisa för förståelse - om att använda bildmässiga förklaringar Mån 6/2: Gymnasieskolan
- intension och verklighet
Mån 13/2: Bedömning och betygsättning - om att ta reda på vad elever kan
3
Vad handlar följande text om?
Hela proceduren är egentligen ganska enkel.
Först fördelar man enheterna på olika kategorier.
En enda kategori kan naturligtvis vara tillräckligt om man inte har alltför mycket att arbeta med.
Om man saknar egna resurser får man bege sig till ett annat ställe.
Om inte - så är förberedelsearbetet nu över.
5
Det är bättre att göra saker och ting genast än att samla på sig för mycket. På kort sikt verkar detta måhända inte särskilt viktigt, men komplikationer kan lätt stöta till.
Och misstag kan bli dyrbara.
6
I början verkar kanske hela proceduren
invecklad, men snart är den bara en detalj
bland många i vårt vardagsliv. Det är svårt
att se ett slut på verksamheten i någon nära
framtid, men sådant vet man å andra sidan så
lite om.
7
Sedan proceduren är fullbordad fördelar man på nytt materialet i nya grupper.
Därefter kan det återföras till sina respektive platser. Så småningom
kommer de på nytt att användas och hela arbetscykeln måste upprepas på nytt.
Men detta är ju bara en del av vårt liv.
Att tvätta kläder
9
10
Några teoretiska
utgångspunkter
11
En teori om lärande
elev Kognitivism
kunskap
tänkande l ä r a n d e
lärande = förändrat tänkande
Jean Piaget
Lärande sker främst då vi tänker
En filosofs betraktelser…
Världen är kaotisk. Vi människor har svårt att förstå hur allt hänger ihop.
För att få ordning på tillvaron behöver vi själv bearbeta och strukturera våra intryck. Vi skapar mönster för att se sammanhang och därmed bättre förstå.
Vår kunskap om omvärlden kommer inte utifrån fix och färdig. Det vi vet har vi konstruerat själv; det är ett resultat av vårt tänkande (kognition).
Immanuel Kant (1724-1804)
13 Ur ”Megatrends” av John Naisbitt, 1982
”Vi håller på att dränkas av information, samtidigt som vi är utsvultna på kunskap”
14
Hur gör man kunskap
av all information?
Forskningsprocessen
Verkligheten (Empirin)
Kunskapens elfenbenstorn
På vilken nivå bör undervisningen ligga för att skapa goda förutsättningar för lärande?
PERSONLIG KUNSKAP
vardagskunskap förförståelse uppfattningar vetskap
intuition fördomar
’misconceptions’
’alternative frameworks’
VETENSKAP
ALLMÄN KUNSKAP
allmänbildning
erfarenheter vetenskapsjournalistik
populärvetenskap
T E O R I
Vygotsky: ”spontana strukturer”
17
Abstraktionstrappan
teori
verklighet
ABSTRAKTA SYMBOLER ex. bokstäver och siffror
GRAFISKA SYMBOLER ex. kartor, diagram och modeller
FYSISKA SYMBOLER
ex. simuleringar, förstorade eller förminskade representationer av verkliga föremål.
Visualiseringar och kan fungera mer eller mindre bra som förklaringar.
Dess effektivitet beror på vilken grad av abstraktion de ligger på.
18
1. Abstrakta symboler
19 Abstrakta symboler…
2. Grafiska symboler
21 Grafiska symboler…
22 Grafiska symboler…
23
Välj ut 10 elever i klassen.
Dela in dem i två grupper:
8 stycken är ”fattiga”
2 stycken är ”rika”
Ge de ”fattiga” 2 stycken bullar att dela mellan sig och äta upp.
Ge de ”rika” 8 stycken bullar att dela sinsemellan och äta upp.
3. Fysiska symboler
”Jag tror att undervisningsarbetet skulle underlättas väsentligt om nio tiondelar av den energi som nu inriktas på att förmå barnen att lära sig vissa saker, i stället skulle användas för att se till att de bildade sig riktiga begrepp.”
Ur ”Mitt pedagogiska credo” av John Dewey, 1897 John Dewey (1859-1952)
25
Undervisning handlar till stor del om att göra omvärlden mer begriplig.
Men hur gör man det?
Vägen är alltså lång mellan omvärld och kunskap
Hur får man 28 olika elevuppfattningar att bilda ett gemensamt fokus i
undervisningen?
26 Geografiska kartor Kognitiva kartor
Teckningar
Nyhetsgrafik Metaforer
Begreppsmodeller Flödesmodeller
Bildmässiga förklaringar
- några exempel som kan användas i undervisningen
Fotografier B. Förklarande bilder
A. Beskrivande bilder
C. Verkliga bilder
27
Några exempel på bildmässiga förklaringar
1. Geografiska kartor
Afrika eller
gamla Sovjetunionen?
Vad är störst till ytan?
29
Afrika är mycket större än gamla Sovjet
Rätt svar:
Sovjetunionen = 22 milj. km² ↔ Afrika = 30 milj. km²
30
Kina eller Grönland?
Vad är störst till ytan?
31
Kina är mer än fyra gånger större än Grönland
Rätt svar:
Grönland = 2 milj. km² ↔ Kina = 10 milj. km²
Sydamerika eller Afrika?
Vad är störst till ytan?
33
Afrika är nästan dubbelt så stort som Sydamerika.
Rätt svar:
Afrika = 30 milj. km² ↔ Sydamerika = 18 milj. km²
34
Det handlar om runda klot på plana ytor
35
Hur klipper man bäst i en jordglob för att klistra denna på ett papper?
Det handlar om att gå från 3D till 2D…
Så här gick det till på 1500-talet…
37
Mercators kartprojektion
ur: SO-Direkt 3
från 1569
Gerardus Mercator (1512-1594)
38
2 milj. km²
30 milj. km²
39
En mer rättvisande världsbild?
ur: SO-Direkt 3
Åtminstone ytligt sett…
Peters kartprojektion
1974 frånArno Peters
41
eller så här…
42
På tal om en rättvisande världsbild…
SvD 21 mars 1995
Vad är egentligen upp och ned på ett klot?
43
Den ekonomiska världskartan
Hans Rosling och gapminder.com
45
Den demografiska världskartan
46
Ett annat sätt att beskriva jordens befolkning
www.varldsarenan.se
Barbro Martell
47
Världens språkgrupper
Hur har språken utvecklats?
49
Några exempel på bildmässiga förklaringar
2. Kognitiva kartor
(”mental maps”)
50
Umeåbons Europabild
51
Hur ser närkingen på
omvärlden?
Skåningens Sverigebild
53
Norrmannens Europabild
54
Några exempel på bildmässiga förklaringar
3. Teckningar
55
Partierna och EU
Före och efter
57
Några exempel på bildmässiga förklaringar
4. Lexivisioner
(”nyhetsgrafik”)
58
Nyhets-
grafik
59
Behöver du bilder? www.multimedia.skolverket.se
61
Några exempel på bildmässiga förklaringar
5. Metaforer
62
Båten som metafor för samhället
Ekonomin
Ibland går vi ned i maskin- rummet och arbetar så att
båten går framåt
Sociala förhållanden
Andra gånger bestämmer vi själva vad vi vill göra, t.ex. träffa vänner, vandra i
naturen, se på film…
Politiken
kaptenen och dennes besättning fattar beslut
om vart båten ska.
Helst ska passagerarna få vara med och påverka
färdriktningen.
…eller bara slappa
Välfärd
63
ur: SO-Direkt Samhälle
Båten som en metafor för samhället
realism (konservatism)
liberalism socialism
anarki interdependens exploatering
Hur kan världen beskrivas?
65
Några exempel på bildmässiga förklaringar
6. Begreppsmodeller
- för att reda ut sambanden mellan olika begrepp
66
Mind Map (tankekarta)
67
Sätter begreppen i relation till
varandra.
ur: SO-Direkt Samhälle 3
Begreppshierarki
Politiska ideologier
69
Några exempel på bildmässiga förklaringar
7. Flödesmodeller
- för att synliggöra komplicerade sammanhang
70
ur: Brolin-Nohagen:
Forum Samhällskunskap
Socialförsäkringssystemet
71
Kretsloppsmodell
ur: SO-Direkt Samhälle 3
David Eastons flödesmodell
Tar upp alla centrala begrepp inom ett kunskapsområde och sätter dessa i relation till varandra.
Kan fungera bra vid introduktioner och sammanfattningar – men här gäller det att vara varsam…
Nu blir det mer komplicerat…
Helhetsmodell
73
Några exempel på bildmässiga förklaringar
8. Fotografier
74
Under vilket århundrade levde
denne person?
I vilket land?
Hur var det på den tiden?
Vem är det här?
75
”Dagens ungdom är ytlig.
I klädstil och frisyr gör den uppror. Fritiden fylls med marknadens varor och idéer.
Musiken bjuder till verklighets- flykt och filmen lockar dem in i drömvärlden.
En generation håller på att frigöra sig från föräldrar och all vuxen auktoritet. Den är sammansatt av individer utan orientering och stadga.”
Falun i september 1971… Några andra ungdomar
77
Ett boktips …
LYCKAD NEDFRYSNING AV HERR MORO
Ordfront Förlag AB
ISBN: 9173245615 Ordfront Förlag AB ISBN: 9173245615 pris ca. 200 kronor främst för gymnasieelever
78
Sedan finns ju…
animeringar, konstverk, matriser, diagram, grafer, fyrfältstabeller, rörlig film,
simuleringar, skalmodeller,
med mera…
79
Till sist…
• Hur väl anknyter bilderna till elevernas förförståelse?
• Ser eleverna de fenomen som bilderna refererar till?
• Leder mötet mellan bilder och elevuppfattningar till ökad förståelse?
Om inte – använd andra visualiseringar!
