Utvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun

Revisionsrapport

Utvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun

Februari 2011

Roger Burström Anders Törnqvist

Innehåll

Uppdraget ... 4

Bakgrund... 4

Uppdrag... 5

Metod ... 6

Inledning... 7

Resultat ... 7

Organisation... 7

Organisation och ledningsstruktur ... 7

Lokaler...8

Stödresurser ...8

Schema... 9

Ledning... 9

Ledningens arbete och kompetens ... 9

Rektor som pedagogisk ledare ... 9

Kommunikationen mellan ledning och personal ... 9

Personalomsättning ... 10

Lärarrollen ... 10

F-9 perspektivet... 10

Lärarnas kompetens...11

Förväntningar på elever, motivation, lust ...11

Samarbetsklimat ... 12

Kommunikationen mellan personalen ... 12

Arbetslagen... 12

Informella ledare... 13

Arbetsmiljö (ev konflikter i personalgruppen. Kränkande behandling)... 13

Skolans resultat... 13

Skolinspektionens synpunkter 2009 ... 13

Vad beror skolans resultat på?... 14

Hur kan man förbättra Aspenskolans resultat?...15

Sammanfattande slutsatser och rekommendationer... 16

Övergripande... 16

Organisation och resurser ... 16

Ledning... 16

Lärarrollen... 16

Arbetsklimat ...17

Skolresultat...17

Uppdraget Bakgrund

Grundskolans resultat i Tierp har enligt Skolverkets statistik generellt länge varit svaga. Både i förhållande till andra kommuner och till förväntade resultat utifrån kommunens

förutsättningar och struktur.

I bilden nedan ses resultaten enligt Skolverkets SALSA-modell¹. De nedersta staplarna respektive år visar hur stor andel av eleverna i Tierps kommun som enligt SALSA-modellen

”borde” ha uppnått målen, staplarna ovanför visar den faktiska andelen. För år 2010 ex vis har 68 procent av eleverna uppnått målen, att jämföra med SALSA-värdet på 75 procent.

För Aspenskolan kan en viss resultatförbättring iakttas i SALSA-värdena för åren 2009 och 2010 (se kommande bild). Aspenskolan har flera gånger haft besök av

Skolverket/Skolinspektionen och ålagts att vidta åtgärder för att förbättra brister som påvisats. I bilden nedan ses resultaten för Aspenskolan under perioden 1998-2010.

1 En teoretisk modell där förväntade resultat utifrån strukturella förutsättningar jämförs med faktiska resultat

Uppdrag

Tierps kommuns revisorer har givit Komrev inom PwC i uppdrag att granska verksamheten vid Aspenskolan utifrån följande övergripande revisionsfrågor:

 Hur kommer det sig att Aspenskolans resultat inte har förbättrats över tiden?

 Vad bedöms krävas för att vända resultatutvecklingen på skolan?

Granskningen har genomförts med hjälp av intervjuer med skolledning, rektor och biträdande rektorer samt lärare och lärarlag på skolan och fokuserar på följande frågeställningar:

 Hur ser skolledning på grundskolans förutsättningar att nå kunskapsmålen?

 Hur ser rektor på grundskolans förutsättningar att nå kunskapsmålen?

 Hur ser lärare/lärarlag på grundskolans förutsättningar att nå kunskapsmålen?

I granskningen ingår en bedömning av om nämnden skapat tillräckliga förutsättningar finns för att höja skolresultatet och nå nämndens kunskapsmål.

Metod

Granskningen har innefattat ett 25-tal intervjuer, genomgång av skolans resultat, styrning och organisation, utvärderingar mm. Vid intervjuerna har följade områden behandlats:

1. Organisation

Organisation och ledningsstruktur Lokaler

Stödresurser Schema

2. Ledning

Ledningens arbete och kompetens Rektor som pedagogisk ledare

Kommunikationen mellan ledning och personal Personalomsättningen i ledningsfunktionen

3. Lärarrollen

Yrkesroll. Vad ingår och inte ingår i uppdraget F-9 perspektivet

Kompetensen bland lärarna

4. Samarbetsklimatet

Kommunikationen mellan personalen Arbetslagen

Informella ledare Arbetsmiljö

5. Skolresultat

Skolinspektionens synpunkter Vad beror det på?

Vad kan man göra åt det?

Inledning

I kapitel 4 redovisas en sammanställning av de intervjuer som gjorts med personal inom Aspenskolan utifrån de olika frågeområdena. I kapitel 5 redovisas en analys och bedömning utifrån intervjuerna och övrig information.

Resultat Organisation

Aspenskolan är organiserad i tre arbetslag med årskurserna 7–9 samt ett arbetslag med förskoleklass och årskurserna 1–9. För varje arbetslag finns en arbetslagsledare.

Arbetslagsledarna ingår i skolans ledningsgrupp och ansvarar för informationen mellan arbetslag och ledningsgrupp samt leder och fördelar arbete i arbetslaget.

Aspenskolan leds av två rektorer. Rektorsområdet har även ansvar för Bruksskolan, Kyrkskolan samt Mehede skola.

Organisation och ledningsstruktur

Vår generella bild från intervjuerna när det gäller områdets organisation och

ledningsstruktur är att Aspenskolan i stor utsträckning betraktas som ”fyra skolor i en” även om en utveckling uppges pågå som innebär att arbetslagen sakta närmar sig varandra. Den pågående elevminskningen ställer krav på fortlöpande organisationsförändringar, vilket i sig uppges ha medfört större klasstorlekar. En långsiktig plan för förändringarna efterlyses av några.

Många uppger att man sitter ”slutna” i sina arbetslag även om en ambition finns att träffas mer. Flera uppfattar att detta påverkar resultatnivån negativt.

Flera intervjuade lyfter fram avsaknaden av tidigare organisationsformer som innebar en större samverkan inom olika ämnesområden. Detta uppges ha inneburit bättre

förutsättningar för kunskapsöverföring mellan lärare och indirekt mellan lärare och eleverna.

Flertalet intervjuade uppger att arbetslagen i huvudsak fungerar bra men att mycket tid går åt till sådant som inte har fokus på kunskapsöverföring.

Organisationen med två rektorer uppges fungera bättre än den tidigare organisationen med en rektor och två biträdande rektorer. Flera framhåller att det är för lite rektorsresurser i förhållande till vad som skulle behövas för att kunna ha tillräcklig kontakt med

medarbetarna.

Lokaler

Synen på lokalerna skiljer sig åt. Flera framhåller att lokalerna är bra och att det inte är brist på utrymmen. Andra framhåller att det trots elevminskningen är brist på lokaler i form av grupprum och större klassrum. Elevminskningen uppges ha inneburit klasstorlekar på närmare 30 elever och att klassrummen inte är anpassade för detta. Detta uppges i sig ha negativa effekter på utbildningen.

Ytterligare aspekter på lokalerna som framhålls av flera är att det är långa avstånd mellan enheter som ska samarbeta. Flera saknar ämnesrum, ”institutioner”, som fanns tidigare och som uppges ha haft en central funktion för att hålla en hög kunskapsnivå. Flera uppger att lokalerna behöver fräschas upp och få bättre ventilation.

Stödresurser

Generellt visar intervjuerna att man i huvudsak är nöjd med funktionen i de stödresurser som finns men att flertalet upplever att det finns för lite stödresurser. Flertalet lyfter fram följande behov:

 speciallärare som undervisar i grupp

 mer stöd i klassrummet

 mer SVA²

 mindre klasser

 mer stödresurser i tidiga åldrar Flera lyfter fram följande problemområden:

 elevassistenterna hjälper till men har inte tillräckliga kunskaper

 elevvårdsteamet är bra men har haft en dålig återkoppling till lärarna

 resurserna måste användas bättre. Studion har blivit ett hopplock av lärare Det är inte optimalt att schemalägga alla lärare för studion

Några anser att skolans problem primärt inte är resursrelaterade i kvantitativ mening utan har mer at göra med hur resurserna används och med vilken kvalitet och innehåll.

2 Svenska som andra språk

Schema

Nästan samtliga intervjuade anser att schemat är för koncentrerat vilket får negativa konsekvenser både för lärare och elever. Många menar att eleverna inte får den undervisningstid som de är berättigade till följd av att mycket lektionstid går bort för förflyttningar vilket påverkar resultaten negativt. Någon anger att schemat ger möjlighet till eftermiddagskonferenser för lärarna istället för kvällskonferenser.

Ledning

Aspenskolan leds av två rektorer. Man delar på arbetsuppgifterna men en uppdelning av ansvaret finns. Den ena rektorn har huvudansvar för Aspenskolan medan den andra rektorn även har ansvar för Bruksskolan, Kyrkskolan samt Mehede skola. Tidigare fanns en ledning med en rektor och två biträdande rektorer.

Ledningens arbete och kompetens

Kännetecknande från intervjuerna är att ledningen upplevs fungera bra i många avseenden.

Det gäller bl a att de skapat ett trivsamt arbetsklimat, att de uppfattas vara lyhörda. Att de har en lärarbakgrund uppfattas vara positivt. Man uppfattar också att de gör så gott de kan men att de inte hinner med allt.

Det som också flertalet framhåller är man saknar besök av dem ute i klassrummen. Egen undervisningstid för rektorerna skulle också stärka deras legitimitet enligt några. Vad som också framkommer är att ledningen skulle kunna vara tydligare. Det uppges finnas en

tendens att det man bestämmer rinner ut i sanden. Det finns strategier, men man kunde vara tydligare i genomförandet. Vissa möten upplevs inte vara meningsfulla.

Flera intervjuade önskar att ledningen tydligt anger vad som gäller och sen ser till att det blir så. Flera intervjuade önskar mer besök av utvecklingsledaren. Ingen av de intervjuade lärarna hade haft kontakt med skolchefen/områdeschefen.

Rektor som pedagogisk ledare

Flera intervjuade framhåller att det görs bra insatser inom detta område i form av bl a pedagogiska eftermiddagar, utbildning mm. De flesta tycker dock att detta inte är tillräckligt.

Flera uppger att de inte märker av rektor som pedagogisk ledare.

Rektor uppges få bilden av ”verkligheten i klassrummet” via arbetslagen men man ifrågasätter om det är tillräckligt. Man är medveten om att det finns en vision, men

problemen är att leva upp till den. Rektor måste också utvärdera arbetet med visionen men det uppges egentligen inte göras. Rektorerna måste enligt de intervjuade bli mer delaktiga i undervisningssituationen. Man efterlyser handling, inte ord och att rektor stöttar och uppmuntrar de som har nya metoder och arbetssätt.

Kommunikationen mellan ledning och personal

Kommunikationen mellan ledning och personal fungerar i huvudsak bra enligt intervjuerna.

Nedan ges exempel på synpunkter:

 Det är lätt att ha med ledningen att göra, men de märks inte av så mycket.

 Ledningen försöker och lyssnar. De skulle ha mer tid när det är kris.

 Bra, men ledningen borde sätta ner foten.

 Bra, ledningen upplevs aldrig som stressade .

 Dålig återkoppling

 Lgr-möten. Information och även pedagogik.

 Arbetsplatsträffar kan bli bättre. Vissa väljer bort möten för att de är dåligt planerade.

Det är otydligt från ledningen att alla ska delta.

 Diskussioner i ämnesgrupper är ett bra förslag.

 Ledningen är duktig på att undvika att svara på frågor.

 Rektorerna är inte så tillgängliga för det har för mycket att göra. Det borde också vara mer ute i verksamheterna göra klassrumsbesök.

 Kommunikationen sker mest via arbetslagsledare.

Personalomsättning

Personalomsättningen uppges inte ha varit så stor de senaste 10 åren. Även om byten har gjorts har en viss personalkontinuitet funnits.

Intervjuerna ger inget generellt intryck av att personalomsättningen varit ett omfattande problem på skolan.

Lärarrollen

Intervjuerna visar att flertalet lärare i första hand ser lärarrollen som en

kunskapsförmedlare. Flera anger att de inte vill göra sånt som man inte uppfattar sig vara kompetent till. Många anser att det är alldeles för mycket praktiska frågor.

Några anger att allt ingår i lärarrollen men det är svårt att hinna med. Kärnan uppges vara att undervisa men det händer så mycket. Det är mycket ineffektiva möten t ex arbetsplatsträffar.

Flera har synpunkter på att lärarutbildningen är för lite specialiserad och att kunskapen bland lärarna har sjunkit.

Några önskar en ökad tydlighet i vad som gäller för lärarrollen. Konsten uppges vara att få med sig barnen. Ledarskapet i klassrummet är viktigt och diskussioner uppges ha förts om att besöka varandra i klassrummet för att ge tips och råd.

F-9 perspektivet

Av intervjuerna framgår att det finns olika inställningar till F-9 perspektivet. Mest positiva är de som arbetar på Stammen som har ett tydligt F-9 perspektiv. Flera andra anger att det saknas en röd tråd och att de fysiska avstånden är ett hinder.

De som är mer kritiska menar att F-9 är bra ur trygghetssynpunkt men tveksamt ur kunskapssynpunkt och att man måste jobba ämnesvis om lärarna ska bli duktiga och nå

resultat. Samtidigt framhålls vikten av att ha bra kontakter mellan olika stadier och ha bra överlämningskonferenser från tidigare stadier .

Lärarnas kompetens

Flertalet intervjuade anger att lärarna formellt är utbildade och behöriga och bedöms ha en god kompetens men att det inte är en lärande organisation. Andra framhåller att lärarna ofta har en låg ämneskompetens och brister finns i metodik bl a till följd av brister inom

lärarutbildningen.

Ett annat område som framhålls är behovet av ett bättre ledarskap i klassrummet. Man saknas även speciallärare som kan vara i klassrummet. Många lärare uppges undervisa i ämnen man inte behärskar. Som exempel på lärarnas brister nämns att många elever inte kan multiplikationstabellen i årskurs sju.

Förväntningar på elever, motivation, lust

Intervjuerna indikerar att en medvetenhet finns hos lärarna om betydelsen för

kunskapsutvecklingen av vilka förväntningar som ställs på elever samt lärarnas förmåga att skapa motivation och lust för elevernas inlärning. Flertalet intervjuade anser att skolan inte spänner bågen tillräckligt hårt.

Exempel på kommentarer:

 Vi sätter ribban för lågt.

 Varför anpassar författarna till läroböcker nivån till lärarnas låga standard. Gamla läroböcker är bättre.

 Vi pratar om att sikta högt. Vi klarar inte alltid av det. Mer resurser behövs de första åren.

 Vi har börjat med ett målinriktat arbete.

 Man skulle kunna höja kraven men det är svårt med stora grupper.

 Invandrarbarnen ligger lågt. Mer resurser behövs. Med stöttning behövs hemifrån.

 Detta är viktigast. Ett bristområde.

 Lärarna är här för sitt ämnes skull. Det finns för många sådana.

 Byte av personal är en anledning till dåliga resultat.

 Förväntningarna på elever hänger ihop med ens egen kunskap.

 Att fel personer är lärare är ett problem, man måste göra lärarrollen mer attraktiv.

 Man måste kunna skapa goda relationer, alla klarar inte det.

 Man ifrågasätter inte sin egen undervisning,

 Vi har många skickliga lärare. Var rädd om detta. Analysera varför de duktiga slutar.

 Rektor måste se till vilka styrkor lärarna har.

 Satsa på tidiga åldrar.

 Vi talar mycket om att vara ledare i klassrummet och att tillämpa samma regler

 Vi talar mycket om förväntningar i arbetslagen vi ska ha höga förväntningar. Vi får ta det stegvis. Det finns en medvetenhet om detta. Vi har diskuterat mycket. Att ställa högre krav. Att pusha och ge feedback.

 Det är viktigt att förväntningarna också tas med när man överlämnar.

 Ledningen måste vara trovärdig för att kunna uttrycka detta och detta skapas genom att vara ute i verksamheten.

 Vi skulle behöva lyfta detta ännu mer. Ledningen försöker.

Samarbetsklimat

Kommunikationen mellan personalen

De flesta anser att samarbetsklimatet mellan personalen är bra. Alla är trevliga. Det är högt i tak. Samarbetet uppfattas vara bättre inom arbetslagen än mellan enheterna. Några

uppfattar att en del betraktar eleverna som ”sina”. Mer samverkan kring ämnen efterlyses.

Någon ifrågasätter behovet av samarbeta med alla alltid och betonar istället vikten av samarbete vid överlämningar.

Arbetslagen

Exempel på kommentarer:

 Arbetslagen är bra men man gör fel saker. Det vore bättre med ämneslärare

 Vi skulle kunna utnyttja kompetensen bättre. Vi skulle utnyttja det vi är bäst på i arbetslagen.

 Arbetslagen fungerar inte bra ihop. Det är inte så förändringsbenägna.

 Arbetslagen jobbar otroligt olika. Det är inte bra.

 Bra men det är jobbigt med dåliga vikarier. Det skulle finnas en vikariepool med kända människor.

 Jättebra arbetslag, bra dialog. Lite av fyra skolor.

 Det kan kännas som att det är fyra skolor i en. Nya lärare är nyfikna, Gamla gör lite som de alltid har gjort. Det finns ingen tydlig gemensam vision, man gör olika.

 För F-6 har spårtanken inte fungerat fullt. Försöker inte ha åldersblandat. Placerade i var sin ända av skolan. Förutsättningar för möten är begränsade.

 Finns de som gör som de vill trots att man bestämt annat. Det ger otrygga barn som inte vet vad som gäller. Det lugnt i korridorerna detta år.

 Det är ett arbetslag som skiljer sig åt. De är väldigt samarbetsfokuserade och ska lösa alla problem för alla elever.

 På ett arbetslag finns några som är egensinniga och har taggarna utåt särskilt mot specialkompetens.

Informella ledare

Intervjuerna ger inga indikationer på att det finns informella ledare som styr organisationen.

Däremot uppges det finnas personer som syns och hörs men detta bedöms av flertalet vara ett litet problem.

Arbetsmiljö (ev konflikter i personalgruppen. Kränkande behandling).

Intervjuerna ger inga indikationer på att det finns större arbetsproblem och konflikter.

Skolans resultat

Skolverket har 2009 gjort en inspektion på Aspenskolan. Inspektionen hade omfattande synpunkter på skolans verksamhet. Nedan redovisas en sammanfattning av synpunkterna:

Skolinspektionens synpunkter 2009

 Skolinspektionen bedömer att skolan måste förbättra kvalitetsarbetet i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Skolan behöver följa upp och intensifiera arbetet med att utvärdera och analysera resultaten, för att undervisningen utvecklas så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Detta är särskilt viktigt då det i tillsynen framkommer uppgifter om att det finns elever som inte får stöd i tillräcklig omfattning.

 Skolinspektionen konstaterar att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller de krav som ställs.

 Skolinspektionen bedömer att skolan i högre grad måste analysera på vilka grunder betyg sätt så att eleverna garanteras en likvärdig och rättvis betygssättning.

 Skolinspektionen bedömer att skolan måste se till att betygskatalogen förs på ett rättssäkert sätt

 Skolinspektionen bedömer att utbildningen vid Aspenskolan på ett tydligare sätt bör utgå från strävansmålen.

 Skolinspektionen bedömer att eleverna inte i tillräckligt hög grad ges möjlighet till inflytande.

 Skolinspektionen bedömer att skolan inte utvecklat samverkan inom och mellan verksamheterna i tillräcklig utsträckning för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

 Skolinspektionen bedömer att Aspenskolan inte anpassar undervisningen till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

 Skolinspektionen finner att skolan inte uppfyller de krav som ställs för att ge elever studiehandledning på modersmålet.

 Skolinspektionen bedömer att skolan inte upprättar åtgärdsprogram som uppfyller förordningens krav.

 Skolinspektionen bedömer att skolans nuvarande likabehandlingsplan mot kränkande behandling, inte uppfyller lagens krav.

 Skolinspektinen bedömer att skolan inte har kontroll på att varje elev får den garanterade undervisningstid som varje elev ska erbjudas.

 Skolinspektionen konstaterar att eleverna inte erbjuds svenska som andraspråk som alternativ till ämnet svenska.

 Skolinspektionen bedömer att kommunen måste utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete med uppföljning, utvärdering och analys med fokus på kunskapsresultaten.

Skolinspektionens kritik är omfattande och indikerar att skolan inte fungerar på ett effektivt sätt för att främja elevernas skolresultat.

Exempel på kommentarer:

 Håller med Skolverket men vi analyserar resultatet mer nu

 Det stämmer nog

 Vi gör så gott vi kan. Vi sliter hårt.

 Svårt att veta. Jag tar inte åt mig och vi jobbar så bra vi kan

 Vi har låga resultat. Medvetenhet finns om detta.

 Aspens betyg är rättvisa.

 Vi har inte diskuterat skolinspektionens synpunkter så mycket. Bra att kritiken kom.

Vad beror skolans resultat på?

Intervjuerna ger inget entydig svar på vad orsaken är till att Aspenskolans elever har haft låga resultat i förhållande till riksgenomsnittet.

Flera anger att man inte vet vad det beror på. Flera hänvisar till kunskapsbrister hos lärarna till följd av brister i lärarutbildningen. Detta borde dock påverka alla skolor och kan knappast förklara situationen på Aspenskolan. Några pekar på kunskapsbrister hos lärarna på grund av arbetssättet på skolan. Några hänvisar till elevunderlaget som orsak.

Exempel på kommentarer:

 Vet ej

 Vet inte

 Svårt att veta vad kunskapsluckorna beror på.

 Lätt att det blir som de alltid gjort. Ett behov finns av ökad omvärldspaning och koll på forskning.

 I hela Sverige beror det på okunniga lärare. Låg utbildningsnivå och dåligt stöd hemma.

 Mindre grupper behövs

 Vi har haft problem med vikarier

 Vi jobbar otroligt olika i arbetslagen. Det är inte en styrka. Vi är en tydlig trebetygsskola

 Lärarna är inte kunniga i alla ämnen ofta två av fyra ämnen som man är behörig i

 Schemat är en förklaring. Eleverna får inte sin undervisningstid

 Vi har tappat institutionerna. Vi inspirerar inte varandra.

 Det är fel att lärare släpper ansvaret till en elevassistenter. Då tillgodoses inte elevernas kunskapsbehov.

 Det är inte inne att vara duktig för pojkar

 Barn har svårt med aktivt lyssnande i dag. Det är skillnad mot förr. Man gör inte mycket jämförelser.

 Att läroböcker är lättare i dag kan vara en orsak. Varför är det så.

 Det kan bero på omkringliggande faktorer, studiekultur

 Det är fler föräldrar som söker sig till centralskolan. Ryktet är dåligt.

 Grundtanken med studio var att det tar emot elever med koncentrationssvårigheter men även inlärningssvårigheter. Nu är det en blandning av elever. Det vore intressant om man kunde slå ihop resurserna till en verksamhet. Nu är det så fragmentiserat.

 Det är väldigt olika arbetslag. Man samarbetar inte så mycket emellan arbetslagen.

 Ta upp kompensatoriska hjälpmedel. Det finns en kultur att detta inte behövs. Det är föråldrat

Hur kan man förbättra Aspenskolans resultat?

Sammanfattning av intervjusvaren redovisas nedan:

 Sätt ner foten. Ta fram tydliga och långsiktiga planer som anger målen – hit ska vi!

Alla måste vara med. Förverkliga visionerna genom löpande uppföljning.

 Mer självkritik behövs av lärarnas arbete. Besök klassrummen för att se hur det fungerar och ge tips och råd.

 Stärk lärare som av olika skäl brister i förmågan till effektiv kunskapsöverföring och som inte ställer tillräckligt höga krav på eleverna

 Förbättra förutsättningarna för lärarna att utveckla ämneskunskaperna för att stimulera varandra

 Se över läromedlen om de håller tillräckligt hög standard

 Se över behovet av stödresurser

 Satsa mer på de små barnen/eleverna

 Involvera föräldrarna mer

 Inför läxhjälp

 Förbättra skolans rykte genom bl a hemsidan

Sammanfattande slutsatser och rekommendationer

Vår genomgång av Aspenskolan kan sammanfattas i följande punkter:

Övergripande Positivt

Personalen trivs, bra arbetsklimat, en vilja till förändring finns.

Förbättringsområden

Styrning och ledning, ambitionsnivåer, pedagogiskt ledarskap, lärarollen, samverkan Organisation och resurser

Även om flera kritiska synpunkter framkommit i intervjuerna om skolans organisation och resurser är vår bedömning att detta primärt inte är anledningen till de, under många år, svaga skolresultaten.

Några punkter inom detta område som vi anser skulle förbättra förutsättningarna för att få bättre skolresultat är följande:

 Organisation och resurser måste ses över och anpassas till det minskande elevunderlaget

 Organisationen måste utformas för att underlätta för en bättre samordning mellan arbetslagen

 Organisationen måste utformas för att underlätta för en bättre kunskapsspridning mellan lärarna

 Stödresurser måste utnyttjas på ett mer optimalt sätt.

Ledning

Skolledningen får generellt sett ett gott omdöme av de intervjuade. För att förbättra skolans resultat indikerar vår undersökning dock att ett behov finns av en ännu tydligare styrning och ledning från rektorerna. Någon som ”sätter ner foten” och säger ”hit ska vi”.

Ledningen måste prioritera det pedagogiska ledarskapet genom att:

 synas mer i klassrummen,

 verka för att både lärarnas och elevernas ambitionsnivåer höjs

 satsa mer på mentorskap/ coachning och pröva metoder för att i en positiv anda kunna utvärdera och förbättra enskilda lärares undervisning och klassrumssituation.

 löpande följa upp att verksamheten fungerar på avsett sätt

 verka för ökad samverkan och kunskapsspridning mellan lärarna Lärarrollen

Lärarrollen är nyckeln till ett förbättrat skolresultat. Lärarnas förmåga att stimulera elever till höga ambitioner och ”att få ut det mesta” av varje elev är en nyckelfråga för att höja skolans resultat.

Våra intervjuer indikerar att det finns en stor spridning avseende olika lärares

ämneskunskaper, förmåga till kunskapsöverföring, ambitioner och förmågan att vara ledare och ha en bra klassrumssituation.

Fokus på lärarrollen är avgörande för att förbättra skolans resultat. Vår uppfattning är att olika metoder måste prövas för att kunna utvärdera och förbättra den enskilda lärarollen i klassrummet - sanningens ögonblick.

Arbetsklimat

Våra intervjuer indikerar att skolan generellt sett kännetecknas av ett gott arbetsklimat. Vi har också uppfattat att en vilja till förändringar finns. Detta är positiva förutsättningar för att förbättra skolresultatet.

Skolresultat

För att på ett radikalt sätt förbättra skolans resultat måste en tydlig kursändring markeras.

En nystart, där mål och ambitioner och tillväggångssätt tydliggörs.

Sen gäller det att inte släppa taget.