Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

(1)

Förskolans årliga plan för att främja

likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

RUDSDALENS FÖRSKOLA 2015

Planen gäller från januari 2015 till januari 2016

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vision

2. Utvärdering av föregående års plan 3. Kartläggning och nulägesanalys 4. Diskrimineringsgrunder

 Kön

 Könsöverskridande identitet

 Etnisk tillhörighet

 Religion och annan trosuppfattning

 Funktionsnedsättning

 Sexuell läggning

 Ålder

 Annan kränkande behandling

5. Begreppsförklaring 6. Ansvarsfördelning

 Förskolechefs ansvar

 Personalens ansvar

7. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande:

Bilaga 1.

Fallbeskrivning/Incidentrapport

(3)

1. Vision

I vår förskoleverksamhet finns ingen diskriminering eller annan kränkande behandling.

Jag är värdefull och duger för den jag är.

Inledning

På Rudsdalens förskola ska alla barn och personal känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egen person. Förskolan ska vara en miljö som är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska vara rädd eller känna obehag för att gå till förskolan. Varje form av kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. I skollagen slås det fast att förskolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.

Planen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har, liksom diskrimineringslagen och skollagen, till syfte att främja barns lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning/tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Enligt skollagens 6 kap och diskrimineringslagen 1-4 kap ska huvudmannen:

 Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka att det sker någon form av kränkande behandlingar mot barn.

 Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling.

 Se till att det varje år upprättas en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Det främjande arbetet bör bedrivas systematiskt, långsiktigt och vara en del av vardagen.

2. Utvärdering av föregående års plan

Under september till oktober gör varje avdelning en kartläggning och nulägesanalys som grund för 2015 års likabehandlingsplan. Planen gäller från januari 2015 till januari 2016.

Utvärdering:

Kartläggning och nulägesanalys.

Vi har inte använt oss av ”husmodellen” men vi kan använda oss av den för att upptäcka de kritiska platserna. Inför hösten bör vi tänka på att informera föräldrarna om planen och att den förnyas årligen.

Diskrimineringsgrunder.

Alla diskrimineringsgrunder finns inte med för planen som gällde 2014. Könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder saknas, vilket tillkommit i lagstiftningen.

(4)

Kön.

Vi har tidigare år haft ett alternativt luciatåg där alla får möjlighet att vara lucia eller tomte.

2014 genomfördes inget luciatåg på enheten utifrån att lucia låg på en helg. Däremot var enheten och lussade för äldreboendet.

Vi arbetar med ”ny” litteratur och använder fördelen att kunna låna böcker på bokbussen. Det finns mycket bra litteratur.

Vi arbetar utifrån barnets intresse för att inte prägla någon stereotyp könsroll. Det är viktigt att vi använder korrekta begrepp och namn för att inte slänga ur smeknamn osv.

Vi är med i barnens lek och har använt oss av att spela teater. Barnen har fått möjlighet att spela roller av det motsatta könet. En del barn har visat motstånd mot detta men efter att vi har pratat om det har de frivilligt valt att spela en sådan karaktär.

Utifrån barnens intresse för pirater har Tallen introducerat en ny gestalt, en bullrig flickpirat för att utmana stereotypa könsroller och normer. Piraten har haft med sig skatter till

avdelningen, vilket har lett till att alla barn vågar leka med smycken, prova örhängen, ringar osv.

Etnisk tillhörighet.

Yngreavdelningarna har monterat helkroppsbilder på samtliga barn i grupperna och kopplat ihop dem med tillhörande flagga från sin eget (föräldrarnas) hemland. Detta har fått positivt bemötande från både föräldrar och barn.

Äldreavdelningarna har använt häftet ”mina rättigheter” och vi uppmärksammade FN dagen tillsammans på enheten ute på gården.

Modersmålslärarna är med kortare stunder. Ibland med i helgrupp men oftast går de undan med barnet som har undervisning.

Även vi på äldreavdelningarna har pratat om barnens nationaliteter och satt upp flaggor samt en Sverigekarta synlig på avdelningen. En del föräldrar har tagit med mat från deras kultur vid högtider och då har vi uppmärksammat dessa högtider i samband med detta.

Religion och annan trosuppfattning.

Utifrån barnens funderingar och diskussioner har frågan kommit upp om det är okej att äta griskött. Vi bemöter barnen och lyfter att det finns olika synsätt.

Funktionsnedsättning.

Alla barn ska ha rätt till särskilt stöd vid behov. Vi arbetar med detta, men vi räcker inte alltid till i den utsträckning vi önskar.

Vi har upprättat handlingsplaner vid behov. Vi har anpassat verksamheten för att tillgodose barnens behov genom att t.ex. dela in barnen i mindre grupper vid lek och andra aktiviteter.

Resurs har satts in vilket har gett oss möjlighet att kunna vara mer med barnen i deras lek.

Sexuell läggning.

Aktiviteterna är aktuella i förskolans vardag.

Om föräldrar ifrågasätter (barnets tankar och samtal) utgår vi ifrån förhållningssättet om alla människors lika värde och hänvisar till likabehandlingsplanen.

Barnen har haft funderingar och vi har reflekterat tillsammans vid behov, men oftast diskuterar de med varandra och löser saker och ting sinsemellan. Vi ser till att inte göra en stor sak av det hela.

(5)

Kränkande behandling.

Tillsammans med barnen har vi arbetat fram trivselregler om hur vi är mot varandra. I grund och botten Den gyllene regeln, ”Du ska vara så mot andra som du vill att andra ska vara mot dig.”

Vi har fokuserat väldigt mycket på barnen i denna underrubrik, men allt börjar ju ändå med hur vi vuxna förhåller oss både till varandra och till barnen. Viktigt att tänka på hur vi förhåller oss och hur vi pratar på enheten. Hur påverkas vi vuxna av arbetsmiljön och hur påverkar det våra omdömen som pedagoger i negativa situationer. Hur är vi gentemot

varandra? Det här är en pågående process. Vi får jobba med det varje dag. Viktigt att tänk på tonläge i interaktion med barnen, hur använder vi våra röster när pratar till barnen?

Under året har vi inte anmält något ärende till huvudman gällande kränkande behandling

3. Kartläggning och nulägesanalys.

Vår strategi för att förebygga,upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier eller kränkningar är:

 Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen.

 Utvecklingssamtal med barn och föräldrar.

 Dagliga kontakter med föräldrar.

 Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering.

 Enkät till föräldrar.

 Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte och föräldraråd

 Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder ”husmodellen”

 Gruppgenomgång med förskolechef på grupp och individnivå

 På våra avdelningsplaneringar diskuterar vi personal hur vi lätt ska kunna förändra våra rutiner för att främja diskriminering/kränkande behandling

 Den dagliga verksamheten och organisationen förändras utifrån situationerna i barngruppen

Analys utifrån kartläggningen

 Nu finns vuxna på olika platser på gården vilket gör att leken fungerar bättre och att barnen leker mer blandat på avdelningarna. Barnen leker mer grupp- lekar spontant.

Även inne på avdelningarna finns vuxna på olika platser där barnen leker och deltar i aktiviteten. På samlingarna uppmärksammas alla barnen, både de som är på förskolan och de som är lediga/sjuka för att skapa en god stämning i barngruppen. Vi börjar höstterminen med att ha gruppstärkande lekar för att lära känna varandra och kunna varandras namn och få gruppkänsla. Vi är en mångkulturell förskola med många olika språk använder vi oss av bilder, tecken och ”seriesamtal” för att förstärka samtalen i vårt arbete med att främja likabehandling.

Trivselregler arbetas fram tillsammans med barnen.

Varje avdelning konkretiserar och synliggör trivselreglerna.

Med utgångspunkt från våra kartläggningar samt vad som framkommit i föregående årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande

(6)

behandling kommer vi under året att arbeta enligt följande: Vi vuxna deltar i barnens aktiviteter både inne och ute. Vi vuxna ska finnas där barnen är för att vara stöd och ge verktyg vid situationer som skulle leda konfliker mellan barnen. Om en konflikt har uppstått kan vi använda vi oss av serieteckningar där man kan rita en konflikt med de inblandade barnen och barnen får själva berätta vad som hände i situationen för att hjälpa dem att hitta andra lösningar på konfliken. Vi kan även använda oss av dramatiseringar och gestaltning som berör ämnet. Det här är ett arbetssätt som ingår i vår dagliga verksamhet för att fånga upp en situation innan den leder till större konflikter.

4. Diskrimineringsgrunder

När man beskriver de olika diskrimineringsgrunderna och arbetet för att nå likabehandling på förskolan enligt dessa grunder används begreppen främjande och förebyggande. Främjande innebär det övergripande arbete som når alla barn, det värdegrundsarbete som genomsyrar verksamheten. Förebyggande utgår från de identifierade riskfaktorer som upptäckts i kartläggningen, vilket ska minimera risken för kränkningar.

Kön

Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.

Ur förskolans läroplan:

Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

Så här arbetar vi för att främja flickor och pojkars lika rättigheter:

 Vi delar in barnen i mindre grupper för att främja och uppmuntra till nya lekkamrater och andra och nya lekar. Grupperna är köns och åldersblandade.

 Pedagogerna bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen utifrån utseende och kläder.

 Vi ska erbjuda och läsa böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster.

 Vi pedagoger försöker planera och genomföra vår verksamhet med ”Genusglasögon”.

Genus genomsyrar hela vår verksamhet och pågår hela tiden i vårt arbete.

Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:

 Alla barn känner att de har lika värde och kan ta plats oavsett kön.

 Att alla avdelningar gör en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet.

Aktiviteter för att nå målen:

- Barnen har fått vara med och utforma trivselregler.

- Vi erbjuder barnen böcker som bryter traditionella könsroller.

- Vi är goda förebilder.

- Vi är uppmärksamma på hur vi bemöter varandra, både barn och vuxna.

Uppföljning och utvärdering:

- Vi följer upp aktiviteterna under våren.

- Vi följer upp barnens trivsel vid utvecklingssamtalen samt i den dagliga kontakten.

- Vi intervjuar de äldre barnen (3-5 år) om deras trivsel på förskolan.

(7)

- Varje avdelning följer varje termin upp kartläggningen för ett systematiskt arbete med jämställdhet för att se att vi systematiskt med att alla flickor och pojkar ska ha samma möjligheter i förskolan. Utifrån det kan vi se vad vi behöver förändra i vårt arbete kring detta ämne.

- Analys i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2014 Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Slutlig utvärdering i samband med att denna plan utvärderas i november.

Ansvar:

Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

 Vi ser att barnen leker mer köns och åldersblandat.

 Vi bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen utifrån utseende och kläder.

 Vi har lånat böcker från bokbussen

 Vi försöker ha ”Genusglasögon” på oss hela tiden.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Läroplanens mål: Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.

Så här arbetar vi för att främja rättigheter för könsöverskridande identitet eller uttryck:

 Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande.

 Alla har lika värde och känner att de kan ta plats.

 All gruppverksamhet utgår ifrån könsneutral indelning.

 Vi vuxna stöttar och bistår barnen i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet utan att de blir begränsade av rådande normer.

 Vi erbjuder barnen böcker som bryter mot rådande normer

 Vi erbjuder utklädningskläder där barnen får prova olika identiteter.

 Vi erbjuder samma material till alla barn.

Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -15 Ansvar

(8)

Etnisk tillhörighet

Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet.

Läroplanens mål:

Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.

Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter:

 Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder.

 Vi erbjuder sagor på läsplattan på barnens respektive språk.

 Vi synliggör andra kulturer.

 Synliggör andra kulturer och uppmärksamma personal och de barn som har annat ursprung.

 Vi använder oss av modersmålstränarnas erfarenheter och kunskaper.

 Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder.

 Vi lånar böcker och musik från bokbussen

 Vi behöver mer samarbete med modersmålsläraren

 Vi firar FN dagen genom att uppmärksamma alla barns rätt (barnkonventionen).

 Vi tittar på flaggor från olika länder och synliggör dem på avdelningarna.

 Vi arbetar aktivt för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar.

Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -15

Ansvar

Religion och annan trosuppfattning

Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar religiös åskådning t ex buddism och ateism.

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning:



Föräldrarna har möjlighet vid inskolningen att påverka vårt arbete genom att berätta och visa hur de firar sina traditioner och högtider.

Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier kring:

 Förskolan respekterar alla religioner och trosuppfattningar.

(9)

Aktiviteter för att nå mål

 Genom vårt värdegrundsarbete jobbar vi med allas lika värde, människors rättigheter och olikheter.

 Lånar böcker som handlar om andra länder och kulturer.

 Tar hjälp av föräldrar och modersmålslärare

 Vi uppmärksamma fester och traditioner som är knutna till de olika religionerna.

 Enheten införskaffar en mångreligiös almanacka där vi personal får kunskap om traditioner och fester inom de olika religionerna.

 Analys i samband med utvärderingen av utvecklingsplanen i maj månad 2014 som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i

november -15

 Analys i samband med utvärderingen av utvecklingsplanen i maj månad.

 Värdegrundsarbete genomsyrar hela vår verksamhet

 Vi läser böcker om andra länder och kulturer

 Vi behöver utveckla ett bättre samarbete med föräldrar och modersmålslärare Ansvar:

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ex ADHD och autism.

Läroplanens mål och uppdrag:

Förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionshinder.

Den pedagogiska verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan.

Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn:

 Vi har gjort tekniska och pedagogiska åtgärder. På två avdelningar har vi

ljuddämpande skärmar, vaxdukar på borden, tennisbollar på stolsben, underlägg i lek lådor, plasttallrikar och muggar. Vi tänker på ljussättning och placering av barnen i samlingen, vid matbordet, på vilan.

 Barnen delas in i mindre grupper på avdelningen.

 Vi arbetar med att hålla en låg ljudnivå i barngruppen.

 Alla barn trivs och känner sig trygga på förskolan.

 Verksamheten och miljön är anpassad efter alla barns olika behov.

 Varje höst är barnen med och utformar trivselregler på sin avdelning.

 Vi läser barnböcker om hur man ska vara mot varandra.

 Vi samtalar dagligen med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra.

 Alla som vill får vara med och leka.

(10)

 Vi uppmärksammar det barnen är bra på.

 Vid behov tar vi hjälp av externa resurser som ex. ”Tummen”, Bvc, områdets specialpedagog, hörselvården och Klaraborgs specialpedagogiska område.

 Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november 2015

 Genom intervjuer med barnen om hur de trivs på förskolan och att de känner sig trygga på förskolan.

 Vi diskuterar kontinuerligt i arbetslaget hur vi ska motverka diskriminering och trakasserier.

 Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2015.

 Våra tekniska åtgärder på avdelningarna har fungerat bra

 Även våra pedagogiska åtgärder fungerar bra och vi tänker fortsätta som hittills med att hålla låg ljudnivå i barngruppen och dela in barnen i mindre grupper.

 Vi tänker på placeringen av barn med funktionsnedsättning när det gäller platsen vid t.ex. matbordet, samlingen, placering av klädhyllan, vilan osv.

Ansvar:

Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning.

Läroplanens mål: Förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika värde:

 På barnens platser ute i hallen använder vi ordet förälder/ vårdnadshavare/ namn istället för mamma och pappa.

 Vi lånar och läser böcker om olika familjekonstellationer.

 Vi samtalar med barnen om att familjen kan se olika ut.

 Barnen förstår att familjer kan se olika ut.

 Vi accepterar inte kränkningar (diskriminering och trakasserier) på grund av sexuell läggning.

 Vi lånar och läser böcker om olika familjekonstellationer.

 Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad.

 Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2015.

 Vi har läst böcker om olika familjekonstellationer

(11)

 Vi tar tillvara barnens spontana frågor och funderingar kring olika familjekonstellationer

Ansvar:

Ålder

Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med ålder. Barn får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i förskolverksamheten.

Läroplanens mål: Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.

Så här arbetar vi för att främja rättigheter för allas lika värde oavsett ålder:

 Vi arbetar medvetet med att dela in barnen i smågrupper utifrån deras intresse och utveckling istället för ålder.

 Vi skapar föresättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder.

 I vardagliga verksamheten för vi samtal om att vi alla är olika och utvecklas i olika takt.

 Alla barn oavsett ålder ska få prova på olika aktiveteter och material utifrån intresse.

Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -15 Ansvar

Kränkande behandling

Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet.

Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Så här arbetar vi för att främja likabehandling:

 Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra.

 I temaarbetet dramatiserar vi hur vi ska vara mot varandra och hur man är en bra kamrat.

(12)

Årets mål för att förebygga kränkande behandling:

 Alla barnen trivs och känner sig trygga i alla förskolans miljöer förskolan Aktiviteter för att nå målen:

 Varje höst utformar vi trivselregler tillsammans med barnen.

 Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra.

 I temaarbetet dramatiserar vi hur vi ska vara mot varandra och hur man är en bra kamrat.

 Vi vuxna är förebilder genom vårt agerande och förhållningssätt för att visa hur goda relationer kan skapas. Ex. pratar aldrig illa om andra inför barnen.

 Vi använder oss av ”stopphanden”, en metod där man visar ”stopp, jag vill inte”

genom att sätta upp en hand.

 Vid utvecklingssamtal och i barnintervjuer följer vi upp barnens trivsel på förskolan.

 Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2015 som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november 2015

 Vi pratar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra

 Vi har tillsammans med barnen upprättat gemensamma regler som vi har synliga för alla, t ex en blomma eller sol

 Intervjuer har fungerat som ett bra verktyg för att ta reda på hur barnen trivs på vår förskola. Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad.

Ansvar:

5. Begreppsförklaringar

Diskriminering

Diskrimineringsbegreppet syftar till kränkningar som grundar sig på olika grunder såsom ålder, kön, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Det handlar om att man särbehandlat någon på ett sätt som missgynnar vederbörande, kränker eller på något sätt begränsar individens friheter och rättigheter. Man kan skilja på direkt och indirekt diskriminering. Direkt innebär att ett barn behandlas sämre än andra, med indirekt behandlas alla lika, vilket skulle kunna missgynna de barn som är i behov av särskilt stöd. Detta skulle kunna vara barn som har någon form av funktionshinder. I verksamheten är det personal som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn kan i juridisk mening inte diskriminera varandra.

Om ett barn har anmält/uttryckt att någon ansvarig person utfört kränkande behandling eller om barnet medverkat i någon utredning som gäller överträdelse av lagen är det förbjudet att straffa barnet som följd.

Trakasserier

Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna.

(13)

Kränkande behandling

Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkningar kan vara

 fysiska (slag, knuffar)

 verbala (hot, svordomar, öknamn)

 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).

Befogade tillsägelser

Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.

6. Ansvarsfördelning

Förskolechefs ansvar

Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten:

 Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i förskolan.

 Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,

 Upprätta och utvärdera en årlig plan för att främja likabehandling, förebygga

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/

vårdnadshavare.

 Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

 Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.

Personalens ansvar Det är personalen ansvar att:

 Följa förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

 Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar.

 Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling.

 Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

 Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens vårdnadshavare.

(14)

 Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

 Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.

7. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande:

Skollagen kap 6

10 § ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”

Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan.

Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef. Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet.

a. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet.

b. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga.

Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett.

c. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan.

d. En plan för åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som kränkt.

e. Tid för uppföljning planeras in

f. När ärendet är uppföljt och medarbetare anser att ärendet är uppklarat, avslutas ärendet. Blankett finns på solsidan.

g. Dokumentation samlas in och arkiveras av förskolechef Att anmäla till BEO

h. Vårdnadshavare kan göra en anmälan till BEO och/eller Skolinspektionen om du anser att ditt barn är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din förskola.

(15)

Personal som kränker barn.

Alla, oavsett tjänsteställning är enligt lagen skyldiga att ingripa och se till att ledningen får information om kränkningar. Det är inte tillåtet att vara tyst. Men att berätta för chefen handlar inte om att skvallra på någon som gjort fel. Det handlar om att lösa problemen på ett bra och effektivt sätt så att inget barn ska behöva bli illa behandlat igen.

Så här gör du om en vuxen kränker ett barn

 Ta upp det direkt med den vuxne

 Informera förskolechef om det som inträffat

 Medarbetare alternativt förskolechef genomför samtal med berörd vuxen när

kränkning framkommit. Åtgärder dokumenteras. Handlingsplan mot kränkningar följs

 Uppföljning med barn/vårdnadshavare sker inom en vecka. I samband med uppföljning utvärderas åtgärderna.

 Anses trakasserierna vara av digniteten att det utgör ett brott kontaktas sociala myndigheter. Vid händelse som inneburit fara för liv och hälsa informeras

arbetsmiljöverket och vid behov polis. Oavsett om förskolan anmält ärendet vidare sker en utredning på förskolan

Förebyggande

Medarbetare diskuterar värderingar och enas kring rätt agerande i svåra situationer.

Tillsammans bestämer medarbetarna på enheten hur man ger varandra feedback vid svåra ärenden. Diskussion görs tillsammans med förskolechef på enhetsmöten eller på möten med arbetslagen som görs upp vid behov.

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling