Kvalitetsrapport fritidshem. Fritidshem Läsår 2016/2017

(1)

Kvalitetsrapport fritidshem

Fritidshem

Läsår 2016/2017

(2)

2

Innehållsförteckning

Kvalitetsarbete ...3

Jämställdhet ... 4

Förutsättningar ... 5

Förutsättningarna för att bedriva fritidshemsverksamhet ska vara goda... 5

Fritidshemmets verksamhet erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. ... 5

Normer och värden ... 7

Fritidshemmen ska erbjuda barnen en trygg miljö i barngrupperna. ... 7

Likabehandlingsplan ... 8

Fritidshemmens verksamhet ska vara fri från mobbing och kränkande behandling. ... 8

Elevers ansvar och inflytande ... 10

Verksamheten på fritidshemmen ska utformas så att den utgår från barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Verksamheten ska arbeta för att barnen utvecklar förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. Det ska finns stort utrymme för barnen att påverka och ta ansvar. ... 10

Individanpassning och särskilt stöd ... 11

Barn som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling ska få den omsorg som deras speciella behov kräver och en strävan ska vara att det särskilda stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. ... 11

Skola och hem ... 12

Fritidshemmen ska arbeta för en nära samverkan mellan verksamhet och hem. Tillsammans ansvarar man för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för utveckling och lärande... 12

Övriga ... 13

Förskola och skola ska utveckla samarbetet mellan verksamheterna. ... 13

Fritidshemmens verksamhet ska ha en god ekonomiskt styrning. .. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Aktiviteter ... 14

(3)

3

Kvalitetsarbete

I skollagen anges att skolans systematiska kvalitetsarbete innebär att utbildningen kontinuerligt ska följas upp, resultaten ska analyseras och utifrån det ska utbildningen planeras och utvecklas. Med det menas att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt. Fokus ska ligga på långsiktig utveckling. För detta krävs att varje skola måste hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet (Skolverket, 2012).

Kvalitetsarbetet ska bedrivas på både huvudmannanivå och på varje skolenhet. Huvudmannens uppdrag är att ansvara för genomförandet av utbildningen och se till att det finns förutsättningar för att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån nationella mål och riktlinjer (Skolverket, 2012).

Utifrån ovanstående är det personalens ansvar att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen (Skolverket, 2012).

Styrning och ledning av kvalitetsarbetet utgår från följande bestämmelser i skollagen (SFS 2010:800):

4 kap. 3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

4 kap. 4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

4 kap. 5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 § och 4 § ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

Referenser.

SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet. Stockholm: Fritzes

(4)

4

Jämställdhet

I skolans värdegrund och uppdrag (SKOLFS 2010:37) anges att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla. Hur de vuxna i skolan bemöter flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickor och pojkars uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det är skolans ansvar att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Skolan ska ge utrymme för eleverna att pröva sina förmågor och intressen oberoende könstillhörighet.

Referenser:

SKOLFS 2010:37) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:

Fritzes

(5)

5

Förutsättningar

Förutsättningarna för att bedriva fritidshemsverksamhet ska vara goda.

Senaste kommentar Målet är delvis uppnått.

Även om nyckeltalen är gröna krävs en analys av dessa. Antal inskrivna barn i barngrupp mäts mot rikets snitt och det gröna värdet anger därmed "bara" just antal i förhållande till riket. Det relateras inte till övriga förutsättningar. Samma gäller för de två övriga där t.ex. andel personal med pedagoisk högskoleutbildning visserligen är mycket glädjande för Nybros fritidshems del då utfallet utgörs av 83 %, i relation till riket som endast ligger på 47 %. Här måste även verksamhetens upplevelse finnas med i analysen och där ser förutsättningarna olika ut. Vi har små fritidshem med färre barn där utmaningen är att bemanna på ett rimligt sätt utifrån antal elever för att kunna bedriva en bra pedagogisk verksamhet. Samtidigt har vi stora grupper som har den personal som krävs men där gruppstorlek och lokalbrist utgör utmaningen att lösa.

Rekrytering av behörig personal har ännu varit möjlig, inte fullt ut och inte direkt, men inga tjänster är helt obemannade. I de fall behörig personal inte gått att rekrytera inledningsvis sker fortlöpande annonsering tills detta uppnåtts.

Nyckeltal 2016 Måluppfyllnad 2017 Måluppfyllnad 2017

Andel med pedagogisk högskoleutbildning (SCB)

176,6 %

Antal inskrivna elever per avdelning - kommunal regi.

(SCB)

118,58 %

Lärartäthet, antal elever per lärare

(heltidstjänst.) - SCB

114,16 %

Fritidshemmets verksamhet erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.

Hög andel elever och föräldrar upplever att verksamheten är stimulerande, lustfylld och stödjande. En utmaning är ändå att anpassa aktiviteterna så att de möter olika åldrars intressen. De yngre eleverna är flest till antalet och det kan finnas en risk att innehållet för mycket riktar sig till dem. När det gäller framför allt elever från åk 3 och uppåt krävs en annan planering och andra aktiviteter för att verksamheten på fritidshemmet ska kännas inspirerande och spännande. Utifrån fritidshemmens olika förutsättningar måste detta beaktas på olika sätt. De mindre enheterna får särskilt rikta aktiviteter till de grupper som inte känner sig stimulerade. På större enheter kan en omorganisation göra att mer homogena grupper kan få en mer tydligt riktad verksamhet. Att lyssna på eleverna och skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande är en väg till ökad lust att leka och lära. En annan är den centrala kompetensutvecklingen i formativt förhållningssätt där elevernas egen del i sitt lärande är en

(6)

6 fokusfaktor.

Verksamheten på fritids gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer.

(enk/SKL)

86 %

Jag upplever att fritidshemsverksamhete n gör mitt barn nyfiket att lära mer.

(f.enk/SKL)

91,19 %

(7)

7

Normer och värden

Fritidshemmen ska erbjuda barnen en trygg miljö i barngrupperna.

Utfallet är fortsatt högt men sjunker något på samtliga mätpunkter. Tryggheten är en absolut avgörande faktor för en bra verksamhet och i de fall som särskild nedgång kan ses är åtgärder planerade och genomförs för att skapa trygghet och förtroende i och för verksamheten fullt ut. Trygghet hänger självklart samman med upplevd kränkning och dessa faktorer analyseras därför tillsammans. En annan viktig faktor för upplevd trygghet, hos både elever och föräldrar/vårdnadshavare, är relation, kommunikation och förtroende. Saknas goda relationer och/eller god kommunikation är risken att upplevd otrygghet ökar. Insatser genomförs därför med dessa olika aspekter i åtanke.

Jag känner mig trygg på fritids. (enk/SKL.)

95,7 %

Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet.

(f.enk/SKL)

96,97 %

Jag har förtroende för mitt barns pedagog.

(f.enk.)

95,18 %

Jag kan rekommendera mitt barns

fritidshem.(f.enk)

95,58 %

(8)

8

Likabehandlingsplan

Fritidshemmens verksamhet ska vara fri från mobbing och kränkande behandling.

Senaste kommentar Målet är inte uppnått.

Att arbeta främjande och förebyggande är den viktigaste framgångsfaktorn över tid för att motverka kränkande behandling. En viktig del är att se elevens hela skoldag och involvera fritidshemmens personal i elevhälsaarbetet på skolan. Att ständigt se över verksamheten och skapa en trygg miljö för eleverna är även det avgörande. Det kan innebära tydliga rutiner vid förflyttningar, väntan och för hur dagen genomförs och att dela stora grupper i mindre där det är möjligt. Att träna på att lösa och undvika konflikter samt visa på olika sätt att lösa uppkomna konflikter. Stärka goda beteenden och skapa en positiv miljö för eleverna att vistas i. Detta kan göras dels genom ett ihärdigt arbete med värdegrund och likabehandlingsplan men också i verksamheten genom dramaövningar, samarbetslekar och kompislekar.

Alla relationsskapande aktiviteter och möten är av godo i detta sammanhang, både när det gäller eleverna men inte minst föräldrar/vårdnadshavare. En god kommunikation kortar vägen både i förebyggande och åtgärdande hänseende och skapar goda förutsättningar för att kunna lösa eventuella problem som redan uppstått eller riskerar att uppstå.

Att personalen är lyhörd och direkt tar tag i problem skapar bättre förutsättningar att komma till en snabb lösning och är viktigt för att upprätta och behålla en god kommunikation med både elever och föräldrar.

Detta är också högst avgörande för upplevd trygghet, att både elever och föräldrar ska känna sig trygga med att personalen agerar direkt om det uppkommer situationer som involverar upplevd kränkning. Att följa upp situationer av upplevd kränkning är också viktigt dels för att säkerställa att det inte fortgår men också för att visa på att problemen tas på allvar av personalen och att inget släpps för tidigt, innan en permanent lösning är funnen.

Under den här terminen har jag varit hemma av rädsla för att bli mobbad. (enk)

0 %

Senaste kommentar

Utfallet är stabilt i förhållande till föregående år. 6 elever har varit hemma av rädsla för andra elever. Detta är såklart oacceptabelt och även om dessa elever är för små för att själva kunna "välja" om de är hemma eller i skolan så visar svaren på att de upplever rädsla för vad som kan ske under skoldagen även om siffran egentligen inte säger något om faktisk närvaro eller inte. Då enkäterna genomförs som en intervju med elever i fritidshemmet kan personalen direkt bemöta och lyssna in elevernas oro.

Under den här terminen har jag blivit kränkt eller mobbad. (enk)

0 %

En kraftig ökning från föregående år även om antalet elever också har ökat under innevarande läsår. Då enkäterna genomförs i form av intervjuer kan personalen direkt identifiera och hjälpa de elever som upplever att de är utsatta. I vissa fall rör det sig om tydliga

situationer som redan är kända av personalen eller som nu kommer till kännedom. I vissa fall rör det sig om upplevelse hos eleven som då får bemötas genom samtal och inlyssnande, närvarande personal.

På mitt fritids framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras. (enk)

96,95 %

(9)

9

Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för kränkning under det senaste året. (f.enk)

0 %

Antalet är ungefär det samma som föregående år. Det viktigt att lyfta fram att föräldrarna måste meddela personal direkt om de upplever att deras barn blivit utsatta på något sätt. Det handlar om relation och kommunikation och känslan av att mitt barn får hjälp om det behöver det.

Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för mobbning under det senaste året. (f.enk)

0 %

Antalet är ungefär det samma som föregående år. Det viktigt att lyfta fram att föräldrarna måste meddela personal direkt om de upplever att deras barn blivit utsatta på något sätt. Det handlar om relation och kommunikation och känslan av att mitt barn får hjälp om det behöver det.

Det framgår tydligt att kränkande behandling inte accepteras på fritids. (f.enk)

96,46 %

Resultatet är stabilt i förhållande till föregående år.

(10)

10

Elevers ansvar och inflytande

Verksamheten på fritidshemmen ska utformas så att den utgår från barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Verksamheten ska arbeta för att barnen

utvecklar förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. Det ska finnas stort utrymme för barnen att påverka och ta ansvar.

Trenden är något nedåtgående när det gäller upplevd möjlighet att få gehör för sina åsikter och få möjlighet att påverka vad som sker på fritidshemmet. Utmaningen är att tydliggöra när och på vilket sätt möjlighet till att påverka finns och när sådan har skett. Att tydligt återkoppla till eleverna när man tillsammans tagit beslut om vad som ska ske i verksamheten kan vara ett sätt, att skriva ner beslut tillsammans som man sedan kan återkoppla till är ett annat. I vidare mening handlar det om att få sin röst hörd i en grupp som man tillhör, inte att var och en kan få sin vilja igenom. För detta krävs att det återkommande samtalas kring demokratifrågan och dess innebörd.

Lärarna på fritids tar hänsyn till barnens åsikter. (enk)

88,04 %

Jag får vara med och påverka vad vi ska göra på fritids. (enk)

81,79 %

(11)

11

Individanpassning och särskilt stöd

Barn som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin

utveckling ska få den omsorg som deras speciella behov kräver och en strävan ska vara att det särskilda stödet tillgodoses i den ordinarie verksamheten.

Analysen bör ses ur två perspektiv Elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling och hur elever och föräldrar får hjälp och stöd i det vardagliga.

Eleverna, särskilt de yngre, uppvisar en otålighet då de får vänta. Detta är dels en följd av att befinna sig i grupp men också att grupperna på fritids nu är större än de tidigare varit så i vissa fall är det fakta att det är svårt att hinna med att möta varje elev. Omorganisation, strukturering, planering och uppföljning av verksamheten är avgörande här för att skapa rimligt utrymme för varje barn, underlätta relationsskapande och förmedla trygghet. Detta är en utmaning utifrån stora elevgrupper och begränsade lokalmöjligheter, men då krävs kreativa och nya sätt att se på möjligheterna, att se förbi det som begränsar och hitta nya möjligheter utifrån de förutsättningar som ändå finns.

I de fall det rör sig om särskilt stöd för sin utveckling ser rutinerna något olika ut mellan enheterna utifrån specifika förutsättningar. Men, det är av vikt att även fritidsverksamheten involveras i elevhälsans arbete. Att fokusera på elevernas hela dag och hur verksamheterna tillsammans kan skapa goda förutsättningar är avgörande och där har rektor en viktig roll som sammanhållande funktion och för att samordna insatserna så att alla blir involverade, även fritidsverksamheten och dess personal.

Lärarna på fritids hjälper mig om jag behöver det. (enk/

SKL).

93,93 %

Jag upplever att mitt barn får hjälp och stöd på fritidshemmet om det behöver det.

(f.enk/SKL)

91,63 %

(12)

12

Skola och hem

Fritidshemmen ska arbeta för en nära samverkan mellan verksamhet och hem. Tillsammans ansvarar man för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för utveckling och lärande.

Samverkan med hemmet är ett av verksamhetens styrkeområden. Den ofta dagliga kontakten vid lämning och hämtning bidrar naturligtvis, åtminstone till viss del, till detta. Trots det prövas ständigt olika vägar till utökad kommunikation utöver den mer spontana. Utvecklingssamtal på fritids är en insats som prövas, genomförs och görs om i verksamheten. Vara med på skolans? Ha eget? Förlägga i samband med skolans? Frågorna återkommer ständigt och det som fungerar för ett fritidshem fungerar inte alls på ett annat. Det skiljer sig också åt från år till år vad som fungerar bäst. Utifrån det är det också viktigt att komplettera för att nå fram med information. Hur når vi föräldrarna? Ett sätt som är beprövat och som ofta har gott utfall är att kombinera information med familjeaktivitet. Att bjuda in till samkväm där eleverna bidrar på något sätt och samtidigt ta tillfället i akt att få delge information. Här finns en balansgång som består i att erbjuda information på bästa sätt och förälderns ansvar att ta emot.

Jag upplever att mitt barn blir positivt bemött av lärarna på fritids.(f.enk)

96,92 %

Jag upplever att samarbetet mellan fritids och hem fungerar bra. (f.enk)

96,07 %

Jag kan framföra mina synpunkter om fritidsverksamheten och upplever att de tas emot på ett bra sätt.

(f.enk)

95,58 %

Jag får veta hur det går för mitt barn på fritids.

(f.enk/SKL)

82,17 %

Andel (%)

fritidshemsplatser där man årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas åsikter.

100 % 100 %

(13)

13

Övriga

Förskola och skola ska utveckla samarbetet mellan verksamheterna.

Överlämning från förskola till förskoleklass/fritidshem följer givna rutiner och beslutade dokument används och är i hög utsträckning ändamålsenlig. Sammanfattningsvis ses förhållandevis stora skillnader mellan hur överlämningarna är strukturerade. Ju färre enheter som är inblandade ju lättare är det att strukturera, genomföra och följa upp. Inför läsåret 17/18 har det inte varit möjligt att tillmötesgå familjernas önskemål om placeringar på vissa skolenheter. Detta har skapat oro i föräldragruppen och förskolorna har lämnat över till fler olika skolenheter än vad som varit fallet tidigare år. Detta är tids- och personalkrävande och har därför fått genomföras efter bästa möjliga förmåga.

Det finns vissa kulturskillnader och skillnader i kunskapssyn mellan verksamheterna som behöver utmanas och synliggöras. Hur skapas bästa förutsättningar för eleverna och hur tar verksamheterna vara på olikheter så de blir till styrkor och broar istället för hinder? Här finns ett utvecklingsområde, områdesvis och i skolkommunen, att ta ett tag kring.

Frågor och utvecklingsområden:

Hur får vi till en samverkan som sträcker sig över hela läsåret, som ett självklart inslag och inte bara vid överlämning?

Behöver vi gemensamma, nya strukturer då spridningen från förskolor till skolor är mer skiftande?

Hur skapas förutsättningar för att utveckla en gemensam kunskapssyn från 1-16 år?

Fritidshemmet har ett förtroendefullt samarbete med förskola, förskoleklass och skola för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

100 %

(14)

14

Aktiviteter

Aktiviteter Startdatu

m

Slutdatum

Formativt förhållningssätt 2016-08-20 2017-06-16

Central fortbildning som genomförs i samtliga utbildningsverksamheter inom LOK. Verksamhetsnära och riktad fortbildning som planeras och genomförs fortlöpande under läsåret. Följs upp på verksamhets- och nämnds nivå.

Ökad måluppfyllelse för barn och elevers kunskapsutveckling.

Den inledande föreläsningen var bra, en bra start och input när man ska börja med ett nytt område. Boken var enkel och tydlig att jobba med. Upplägget under året var bra. Bra att man ska ta med sig något som man prövat till näst träff annars är risken att det rinner ut i sanden. Det var också bra att vi kunde ändra något på innehållet då nya förutsättningar för verksamheten blev aktuell mitt under läsåret (nya läroplansdelen). Verksamheten har fått en mer konkret tydlighet kring hur vi jobbar och vad vi gör på fritids. Arbetet kommer att fortsätta in på nästa läsår också.