Lärande & utveckling.

(1)

www.karlskoga.se

Lärande & utveckling

En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Vitsippans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

(2)

Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys | Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Fullmäktigemål

Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål

Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan

Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Nämnden kommer att särskilt granska och analysera:

Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande

(3)

3 Enhetens egna mål

Vitsippans förskola vill bygga grunden för en god kunskapsutveckling i skolan.

Vitsippans förskola vill använda modern teknik som ett verktyg för barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Arbetet i verksamheten

På Vitsippans förskola arbetar vi för en god kunskapsutveckling och är flexibla genom att dela upp barnen i mindre grupper efter mognad/utveckling, t.ex. vid matsituationen, samlingar och temagrupper. Vi har struktur på verksamheten och fasta rutiner för att ge kontinuitet och trygghet. Under dagen finns stort utrymme för fri lek och användning av konkret material. Vi använder också leken som ett pedagogiskt sätt att utveckla olika lärområden.

Det finns ett stort utbud av böcker på förskolan som främjar språkutvecklingen; högläsning, sång och ramsor används flitigt. Vi använder tecken och bilder, exempelvis flanograf för att förstärka språket. Personalen uppmuntrar och bekräftar barnen att berätta och visa. Vi använder appar som finns tillgängliga på lärplattan, för att dokumentera verksamheten tillsammans med barnen.

Varje vecka har barnen organiserad rörelse. De äldsta barnen har sin gymnastik i idrottshallen på Bråtenskolan. Oftast är vi ute både förmiddag och eftermiddag då barnen leker på gården och i vår egen skog.

Resultat

Språkutveckling

Bland barnen har det funnits ett stort intresse för böcker, sångböcker, ”titta, peka, sjung”, bokstäver, lekskrivning och vad saker heter. Barnen har använt sångpåsar spontant och sjungit tillsammans. Vi har lekt med språket med hjälp av sång och musik. Många barn kan sitt eget och kamraters namn, läser och leker med kortare ord. De flesta barn vill och vågar prata och sjunga i gruppen. På avdelningen med de äldre barnen kan många bokstäver ur alfabetet och barnen har experimenterat med bokstäver i sina rollekar. Några barn har till och med knäckt läskoden under våren, och det har inspirerat fler att pröva på att läsa.

Barnen läser gärna böcker på egen hand.

(4)

4 Resultatet är hämtat ur personalenkäten 2015.

Genom att vi dagligen har använt tecken och bilder i vår kommunikation, exempelvis när vi presenterar maten för dagen, visar barnen intresse för dem. De barn som är i behov av tecken och bilder visar positiv respons och försöker själv använda tecken. Det har även resulterat i sporadiska ord.

Matematikutveckling

Det matematiska intresset har visat sig i pedagogiska samlingar, sång, barnens lek och våra rutinsituationer. Barnen har varit intresserade av tid, antal, ålder och längd, t.ex. ”när ska vi äta mellanmål, när ska jag gå hem, hur många sitter vid bordet”? Barnen räknar på fingrarna, lekräknar, sorterar, konstruerar med vårt pedagogiska lekmaterial och med naturmaterial, både inomhus och utomhus. Fler barn har fått en ökad medvetenhet om siffrors användning och betydelse, vilket vi sett exempelvis när de lekt Farbror Lejon. Även former och mönster har blivit ett återkommande samtalsämne bland barnen genom spel och annat pedagogiskt material.

Att spela spel är ett utmärkt tillfälle att räkna, vänta på sin tur och lära sig färger.

(5)

5 Utveckling inom naturvetenskap och teknik

Barnen har visat stort intresse för naturen omkring oss och utforskat den i sin lek. De har uttryckt sin glädje och inspiration över att vara i skogen och upptäcka den.

De bygger och konstruerar med naturmaterialet omkring sig, exempelvis genom att bygga brasor och bygga kojor.

Konstruktioner i sandlådan återkommer ofta.

Vattenlek är en outtömlig och återkommande aktivitet bland alla åldrar.

Varje vecka har både de äldre och yngre barnen arbetat med skogen på olika sätt. De äldre har utvecklat förståelse och kunskap om olika träd och växter, och djur. Vi har samlat material som vi sedan gjort skogstavlor av på förskolan.

Barnen samlar material i skogen, som de sedan skapat tavlor och teckningar av.

Förskolan har konkret material där barnen bygger och konstruerar, som t.ex. plus-plus, lego, och klossar, och vi har sett hur barnens tekniska utveckling ökar.

(6)

6 Ett populärt material har varit magnet-polydron, Även de yngre barnen har upptäckt

magneternas användning genom att leka och experimentera med dem, exempelvis när magneterna fastnat på elementet.

Det väckte funderingar om teknik som vi kunde arbeta vidare med.

Även lärplattorna har bidragit till barnens tekniska utveckling där de använt appen där de hjälper

Pettson att bygga olika uppfinningar.

Lärplattan är användbar när barnen tränar färg och former.

De äldre barnen har visat stort intresse vid vårt temaarbete omkring luft, då vi gjort experiment tillsammans.

Genom rörelse konkretiserar vi luftmolekylerna, när de är kalla och när de är varma.

De har även fått bearbeta ämnet på olika sätt, bland annat genom praktisk-estetisk verksamhet.

Så blev det när barnen blåst färg med hjälp av sugrör

(7)

7 Praktisk-estetisk utveckling

Barnen har tyckt om att prova på och utveckla olika tekniker och utryckssätt inom bild och form. Möjligheter har funnits att måla på staffli, rita, klippa, klistra, sy, väva och snickra.

Temaarbetet omkring skogen och luft har bearbetats med hjälp av färg och form. Barnen har gjort skogstavlor och ritat/målat de olika träden.

Vi har provat på målning med socker, akvarell och kulmålning, och olika sorters färg. Även arbete med tapetklister har provats på.

I sin fria lek leker barnen ofta rollekar, som mamma-pappa- barn, frisör och affär, och vi har också haft teaterbesök från Kulturskolan.

Med hjälp av musik har barnen dansat, fritt under lek men också organiserat med hjälp av ballonger och sjalar, och utvecklat både motorik och kroppsuppfattning.

Barnen skapar också ute i sand och vatten.

Vi har skapat förutsättningar för barnen att skapa i troll-deg och när vi inte har någon deg frågar barnen efter den.

Gymnastik och rörelse, organiserat eller i den fria leken inomhus och utomhus, har främjat barnens motoriska utveckling och kroppsuppfattning.

Upp och ner i pulkabacken, kullerbyttor, mm, och den fria leken är utmärkta tillfällen!

(8)

8 Pedagogisk miljö

Här använder barnen en av apparna på Ipaden för att upptäcka hur bokstäver skapar ord.

Resultatet är hämtat från personalenkät 2015.

(9)

9

Tillsammans byggde och målade vi en cykeltvätt,

som flitigt används till genomfart och ”tvätt”.

(10)

10 Resultatet är hämtat från föräldraenkäten 2015, dock från kommunens övergripande eftersom deltagandet från Vitsippan var för lågt.

Analys och bedömning

Vi anser att resultatet är gott och vi har trygga barn som trivs på förskolan. De är oftast glada när de kommer. Vi bedömer att användningen av lärplattorna har bidragit till en utveckling inom alla lärområden.

Språkutveckling

På grund av lyhördhet och flexibilitet bland personalen har barnen blivit lugna och modiga. Det har funnits varierande litteratur, bland annat genom bibliotekets boklådor och språka-mera- lådor. Vi har uppmuntrat till muntlig kommunikation samtidigt som vi har använt bilder och tecken, och sång och musik. Dokumentation genom bild och text i hallarna har bidragit till att barn och vuxna diskuterat olika händelser i verksamheten.

TRAS har varit ett verktyg vid planering av verksamheten. TAKK och bildstöd har skapat ett ökat intresse för olika sätt att uttrycka sig.

(11)

11 Matematikutveckling

Barngruppens utveckling inom området har varit positiv. Resultatet blev bra eftersom barn och vuxna har varit intresserade och nyfikna. Det dagliga matematiska pratet tror vi har bidragit till det goda resultatet. Konkret material, exempelvis spel och pussel, har också gynnat den ökade utvecklingen.

Utveckling naturvetenskap och teknik

Nyfikenheten bland barnen och det konkreta materialet har påverkat utvecklingen. Även temaarbetet kring skogen har bidragit till resultatet.

Praktisk-estetisk utveckling och den pedagogiska miljön

Utvecklingen inom området har varit god. Barnen har varit intresserade av skapande aktiviteter och skapat med stor glädje, och materialet har varit lättillgängligt för de äldre barnen.

Barnen har haft stor rörelseglädje som de har visat både inom- och utomhus. Tillgången till cyklar, lekhus, pulkabacke och skogen har bidragit till den motoriska utvecklingen.

(12)

12 Språkutveckling

UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV

X

MÅLUPPFYLLELSE ICKE

TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

X

NYTT NULÄGE Bland barnen finns ett stort intresse för allt som har med språket att göra.

De flesta barn vill och vågar prata och sjunga i gruppen.

Matematikutveckling

X

NYTT NULÄGE Bland barnen finns ett stort intresse för allt som har med matematik att göra. Många barn är medvetna om siffrors användning och betydelse.

Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT

X

NYTT NULÄGE Det finns ett mycket stort intresse för lärplattan och dess möjligheter hos barnen. Experimenten har inspirerat barnen.

Praktisk-estetisk utveckling

X

TILLFREDSSTÄLLANDE

TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

X

NYTT NULÄGE Barnen fortsätter att vara nyfikna och prova på olika sätt att uttrycka sig inom olika områden.

(13)

13 Pedagogisk miljö

X

NYTT NULÄGE Vi har gjort förändringar i vår utemiljö. Inomhus har vi förändrat löpande utifrån våra behov och förutsättningar.

Starka sidor

Vi har ett varierat pedagogiskt lekmaterial. Vi delar upp barnen i mindre grupper. Vi har en inspirerande inom- och utomhusmiljö. Vi är kompetenta och lyhörda pedagoger, då vi ser barnen här och nu och erbjuder material som är anpassat efter deras utveckling. Vi bedömer att måluppfyllelsen är god inom alla områden med de förutsättningar vi har.

Utvecklingsområden

Vi vill lära oss använda lärplattan mer i verksamheten, både för att dokumentera pedagogiskt men också i barnens lärande.

Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering

Genom att vi fått tillgång till fler lärplattor, och ett nytt dokumentationsforum (PLUTTRA), hoppas vi kunna utveckla den pedagogiska dokumentationen. I detta ingår också att synliggöra för barnen deras eget lärande.

Utvärderingsmetod

Dokumentation, diskussioner med barnen och i arbetslaget, och enkäter. Åtgärderna utvärderas om ett år.

Framtiden och verksamhetsutveckling

Dokumentationsplattformen PLUTTRA.

Kompetensutveckling Kompetensutvecklingsdagar Utbildning inom IKT

Handledning och kurs i kommunikation med hjälp av bilder