• No results found

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Ensamkommande flyktingbarn i Sverige"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

Aycan Çelikaksoy & Eskil Wadensjö Stockholms universitet

Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)

(2)

Disposition

1. Undersökningens mål och uppläggning

2. Vad vet vi om de ensamkommande barnen?

3. Vilka kommer till Sverige?

4. Hur går det för dem som kommer?

(3)

Undersökningens mål och uppläggning

1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial än hittills för undersöka arbete, utbildning, hälsa mm 2. Att undersöka vilka det är som kommer som

ensamkommande barn

3. Försöka förklara villkor och utfall för de ensamkommande barnen i Sverige

4. Vi redovisar här resultat från de första två

rapporterna; fler kommer. Närmast ska vi behandla hälsoförhållandena

(4)

Hur många kommer? I

• År 2013 sökte 12 730 ensamkommande barn asyl i EU:s 28 länder enligt Eurostat.

• Många kommer till Sverige jämfört med till andra europeiska länder.

• Flest kom till Sverige, 3852 barn.

• Därnäst kom flest till Tyskland (2485), Storbritannien (1265) och Österrike (935).

(5)

Hur många kommer? II

• Under olika år mellan 2008 och 2013, sökte ungefär samma antal ensamkommande barn asyl i EU.

• Men fördelningen efter vilka länder barnen kommer till har förändras mellan åren.

• Antalet som söker asyl i Sverige och Tyskland har ökat.

• Antalet som söker asyl i Storbritannien och Nederländerna har minskat.

(6)

Hur är den administrativa processen?

• Ska inte ta mer än 3 månader men tar i genomsnitt 4 månader (för många längre tid)

• Att dokument saknas är en förklaring

• Ålder? (under 18?); olika testmetoder

• Från vilket land? Från vilken del av ett land?

Språktester

• 2013: 1,955 ja; 435 nej; 166 nej enligt Dublin- konventionen; 386 återtagna ansökningar

(7)

Data

• SCB (STATIV databasen)

• Migrationsverket (beslutsprocessen)

• Socialstyrelsen (data om öppen och sluten

sjukvård; läkemedelsregistret)

(8)

Grupper som undersökningen omfattar

• Vi undersöker följande grupper under perioden 2003-2012

– Ensamkommande flyktingbarn som blir folkbokförda i Sverige.

– Jämförs med de som kommit som barn från samma länder.

– Jämförs med de i samma ålder som är födda i Sverige och med föräldrar födda i Sverige.

(9)

Sammansättning

• De flesta är pojkar (75 procent); varierar efter vilket land barnen kommer från (och därför mycket mellan olika år)

• Stor övervikt av pojkar bland dem som kommer från Afghanistan och Irak

• Ungefär lika många pojkar och flickor bland dem

som kommer från Eritrea och Somalia

(10)

Ländersammansättning

• Några få länder är viktigast som de länder de ensamkommande barnen kommer från

• Varierar över tiden (var är krisen mest akut)

• Afghanistan, Somalia, Irak, Eritrea, Syrien

• Mindre grupper kommer från andra länder

(11)

Ålderssammansättningen

• De flesta är 16 eller 17 år det år de folkbokförs

• En del är 18 år och några 19 år det år de folkbokförs

• De har sökt asyl innan de fyllt 18 år

• Pojkar är i genomsnitt äldre än flickor när de folkbokförs

• De mycket unga barnen?

(12)

Föräldrar som förenas med barnen

• 27% har minst en förälder här (21% av pojkarna och 44% av flickorna)

• 9% har båda sina föräldrar i Sverige

• 18% av pojkarna och 38% av flickorna återförenas med sin moder

• 9 % av pojkarna och 20% av flickorna återförenas med sin fader

• Minst en förälder här: 13% från Afghanistan, 31%

från Somalia, 28% från Irak, 32% från Övriga Afrika

(13)

Utbildning i Sverige

• -15 grundskola

• 16 grundskola, gymnasieskola

• 17-21 gymnasieskola, komvux

• 22- komvux, folkhögskola, högskoleutbildning,

andra former av utbildning

(14)

Tabell. Andel (procent) i utbildning i olika årsklasser av dem som är 16–27 år

Ålder Kvinnor Män

16 68 70

17 74 82

18 84 92

19 77 88

20 62 67

21 56 50

22 43 35

23 38 29

24 40 26

25 36 24

26 22 26

27 23 15

(15)

Arbete

• Låg andel sysselsatta bland tonåringar; högre bland dem som är 20 år och äldre

• Högre andel av män än av kvinnor är sysselsatta

(större skillnad än bland dem med svensk bakgrund)

• Koncentration till vissa arbeten med relativt låga kvalifikationskrav (olika för män och kvinnor)

• Löneinkomsterna stiger med ålder

• NEET andelen högre bland kvinnor än bland män

(16)

Tabell. Andel (procent) sysselsatta av ensamkommande barn som är 16–27 år

Ålder Kvinnor Män

16 0 0

17 0 1

18 2 5

19 9 12

20 11 19

21 22 33

22 29 45

23 40 53

24 46 60

25 51 62

26 47 65

27 42 65

(17)

Tabell. Andel (%) som varken är i utbildning eller sysselsatta av dem i åldern 16–27 år

Ålder Kvinnor Män

16 30 28

17 25 16

18 14 5

19 19 6

20 28 13

21 29 18

22 31 17

23 30 19

24 28 14

25 22 16

26 33 17

27 39 18

(18)

Faktorer som påverkar sannolikheten att vara sysselsatt för ensamkommande barn

• Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd

• Tid som folkbokförd i Sverige (+)

• Återförenade med föräldrar (-)

• Region i Sverige (Stockholm +)

• Födelseland (Afghanistan +)

(19)

Sysselsättingen för ensamkommande barn jämfört med andra barn från samma länder

• Kön, ålder, utbildning, vara under utbildning, civilstånd

• Ensamkommande barn (+ för män)

• Tid som folkbokförd i Sverige (+)

• Region i Sverige (Stockholm +)

• Födelseland (Afghanistan +)

(20)

Faktorer som påverkar löneinkomsterna för ensamkommande barn

• Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd

• Tid som folkbokförd i Sverige (+)

• Region i Sverige (Stockholm +)

• Födelseland (Afghanistan +)

(21)

Löneinkomster för ensamkommande barn jämfört med andra barn från samma länder

• Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd

• Ensamkommande barn (+ för män)

• Tid som folkbokförd i Sverige (+)

• Region i Sverige (Stockholm +)

• Födelseland (Afghanistan + jämfört med de från andra länder utom jämfört med dem som kommer från Övriga Europa)

(22)

Jämförelser med dem som har svensk bakgrund

• Lägre andel sysselsatta för de ensamkommande (givet ålder, utbildning mm)

• Ungefär samma löneinkomster om sysselsatt (givet ålder, utbildning mm)

(23)

Några slutsatser I

Ensamkommande och andra barn från samma

länder arbetar mindre än de med svensk bakgrund.

Skillnaden är störst för flickor.

Flickorna som kommit som ensamkommande barn har en klart lägre andel sysselsatta än pojkarna.

(24)

Några slutsatser II

Ju längre tid ensamkommande barn givet ålder har varit folkförda desto högre är sysselsättningen.

Ensamkommande barn är givet tid som folkbokförd och ålder något oftare sysselsatta än barn som

kommit med sina föräldrar.

(25)

Några slutsatser III

• De som är bosatta i Stockholms län är oftare sysselsatta än de som bor i andra delar landet.

• Ensamkommande barn från Afghanistan (största gruppen) klarar sig bra jämfört med andra

ensamkommande barn.

(26)

Några slutsatser IV

– Löneinkomsten ökar med ålder och tid som folkbokförd i Sverige.

– Den är högre för ensamkommande pojkar i Stockholms län än i andra län.

– Löneinkomsten är högre för ensamkommande

barn jämfört med den för andra barn från samma länder.

– Jämfört med barn med svensk bakgrund är

(27)

En fråga

Varför klarar sig de ensamkommande barnen väl så bra som de som kommer med föräldrar från samma länder?

– Selekterad grupp (hög kapacitet)?

– Mer stöd för att komma in i det svenska samhället?

– Hårdare krav på sig att prestera (att hjälpa anhöriga i hemlandet)?

– Hårdare krav på att försörja sig själv?

(28)

Hälsa (något ur nästa rapport) I

Sluten vård (psykiatriska diagnoser mm)

•Åldersgruppen 16-30 år

•Andel i slutenvård minst en gång under ett visst år

•Låga tal för de olika grupperna

•Högre för ensamkommande barn än för dem som förenats med sin föräldrar eller kommit med sina föräldrar - en varningsklocka

(29)

Hälsa (något ur nästa rapport) II

• Högre andel i slutenvård bland flickor än bland pojkar

• Skillnader mellan olika delar av Sverige

• I övrigt små skillnader efter olika karakteristika

(30)

References

Related documents

Utifrån detta kan det diskuteras om satsningar på boenden för ensamkommande flyktingbarn ska fokusera på den psykosociala arbetsmiljön i första hand och faktorer som

En orsak till varför de gode männen tycks infinna sig i barnets roll framför de andra tjänstemännen kan vara att de saknar emotionell dissonans mellan sin spelade roll som god man,

Jag menar att diskursen bör diskuteras utifrån direkta sociala konsekvenser för gruppen där misstro inte begränsas till sammanhang där ensamkommande kommer till

sammansättningen av migrationen av ensamkommande barn till Sverige till 2012 och av hur de har gått för dem efter att de har kommit till Sverige, fått uppehållstillstånd och blivit

Vi har en bra kontakt med gymnasier som ligger i närheten av oss, så när det gäller de barn som är över 16 år har vi snabbt fått in dem i skolan. De mindre barnen har det varit

IP1 berättade om att personalen på boendet fick ge extra mycket stöd till vissa ungdomar när det handlade om att ta hand om hushållet, eftersom vissa av ungdomarna kommer

”Det är med språket […] men sen det beror på själva tolken, hur kunnig den personen är, för att kunna förklara för barn eller ungdom […] vad det betyder med det här och

Slutligen menar Fairclough att diskurser kan medföra konsekvenser för textkonsumenstens förståelse, inställning och handlande gentemot, i studiens fall,