Enligt föredragningslistan nedan. Sekreterare. Beslutsärenden

(1)

KALLELSE 1 (1) 2012-06-28

Kommunstyrelsens personalutskott

Plats och tid: Sammanträdesrum Röd, 2012-06-28, kl 13:15 -

Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Ragnar Steen

Ordförande Frida Persson

Sekreterare

Beslutsärenden Sid

1 Föredragningslistan

2 Val av justerare. Förslag Lennart Nilsson 3 Fortsatt genomgång av nämndplan för

personalutskotten enligt styrmodellen 4 Information från Ung i Ängelholm

5 Motion från Stig Andersson (EP) m.fl. om inrättande

av Finsam 2011/467 2

6 Förslag till arvodering till ledamöter i

kommunfullmäktige 2012/276 24

7 Förslag på införande av ungdomsombud 2012/263 26

8 Förslag att godkänna ändrade riktlinjer för bidrag till

studier 2012/62 31

Informationsärenden Lönerevision 2012

Aktuella förhandlingsfrågor 2012 Aktuella rekryteringar

Personalstatistik

Överenskommelse om avgång från anställning

(2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

1 (3) Diarienummer

2012-06-20 2011/467

Kommunstyrelsen

Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-876 35 E-post kommunledningskontoret@engelholm.se

Internet www.engelholm.se

Hans-Börje Andersson 0431-871 92

hans-borje.andersson@engelholm.se

Kommunstyrelsen

Motion om inrättande av FINSAM

Ärendebeskrivning

Motionen inkom den 25 oktober 2011 och Stig Andersson (EP) m.fl. föreslår ett inrättande av Finsam. Samverkan i Finsamförbund innebär finansiell samverkan mellan

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Regionen och kommunen. Samverkan är till för personer som är aktuella för åtgärder hos minst två av samverkande parter. Motionen har bl a remitterats till personalutskottet för yttrande

Beslutsunderlag

Personalchefens tjänsteutlåtande 20 juni 2012.

Extern granskningsrapport från företaget Public Partner: Analys av förutsättningarna för att bilda Finsam i Ängelholms kommun, beställd av socialnämnden.

Utredning

Personalenheten har genom arbetsmarknadsenheten – resurscenter – vid flera tillfällen genom åren väckt frågan om ett eventuellt inrättande av ett FINSAM-förbund. Något slutligt

ställningstagande i frågan har inte gjorts. Den utredning som nu genomförts bör utgöra underlag för ett ställningstagande.

Utredningen hade som syfte att belysa följande frågeställningar:

 Samordningsförbund finns i över 200 av landets kommuner. Vilka för och nackdelar har identifierats vid inrättande och bedrivande av verksamhet i den formen?

 Vilka för- och nackdelar har inrättandet av samordningsförbund fått på de kommuner som genomfört detta?

2

(3)

2 (3) Diarienummer

2012-06-20 2011/467

Kommunstyrelsen

 Hur är situationen i Ängelholm avseende behov av ett samordningsförbund? Vad ser de olika lokala aktörerna som skulle beröras av förbudet för behov och vilka möjliga effekter skulle kunna uppnås av ett förbund? Hur står de i relation till kostnaden för ett gemensamt förbund?

Utredningen har dokumenterats i en särskild rapport.

Utredarnas slutsatser

Finansiella samordningsförbund fyller ett viktigt behov för såväl individer som myndigheter i och med att det ger förutsättningar för samordnade insatser för individens bästa. Vi har visat att samordningsförbunden i nationella utvärderingar konstaterats ge resultat i form av nöjda deltagare och sänkta kostnader för försörjningsstöd. Samtidigt har det varit svårt att mäta effekter av insatserna.

I Skåne finns det idag samordningsförbund i flera olika typer av kommuner, i nordvästra Skåne finns det i exempelvis såväl Landskrona som Höganäs vilket tyder på att det finns individer i behov av hjälp i både socioekonomiskt välmående och mindre välmående kommuner.

Enligt intervjuade som idag arbetar i samordningsförbund finns det också målgrupper att arbeta med i såväl Höganäs som Landskrona, även om de är olika stora. Vi har i våra jämförelser kunnat se att Ängelholm har få försörjningsstödsmottagare i behov av insatser men desto fler arbetslösa ungdomar. Betyder det här att det finns ett behov av ett

samordningsförbund? Både ja och nej.

Å ena sidan finns det troligen individer att arbeta med, men å andra sidan finns det inte några tydliga ekonomiska incitament till ett samordningsförbund eftersom kostnaderna för

försörjningsstöd i dagsläget är låga. Det finns också redan idag andra möjligheter att samarbeta kring de grupper som är gemensamma intressen, exempelvis inom ramen för ESF-finansierade projekt som Ung i Ängelholm.

Ett samordningsförbund innebär att samarbetet ska flyttas in i en på förhand bestämd struktur men det är inte säkert att den bästa lösningen för samverkan inom kommunen och mellan kommunen och andra myndigheter består av en styrgrupp och beredningsgrupp inom ramen för ett samordningsförbund.

Utredarnas rekommendation

Utifrån de för och nackdelar som speglas ovan i rapporten så vill vi ge följande rekommendation:

Det är avgörande att goda samverkansstrukturer upprätthålls mellan olika parter för att säkerställa resultat kring utsatta individer och målgrupper. Vi finner dock att det längsta

3

(4)

3 (3) Diarienummer

2012-06-20 2011/467

Kommunstyrelsen

avståndet till goda samverkansstrukturer mellan berörda huvudmän finns inom kommunen.

Detta bör åtgärdas som första punkt innan eventuell formaliserad extern samverkan initieras.

När den interna samverkan säkerställs så bör detta ske bland annat genom att samsyn nås kring målgrupperna, det gäller framför allt huvudsakliga processer, mål och system för effektanalys kring dessa. Den målgrupp som åberopas mest frekvent inom kommunen är gruppen unga vuxna. Detta torde innebära att den interna samverkan i kommunen vid sidan om Resurscenter och Socialförvaltningen även omfattar gymnasieskolan utifrån sitt

uppföljningsansvar. En fungerande intern samverkansstruktur, målgruppsidentifiering samt klargörande av huvudsakliga processer kommer stärka kommunen än mer i samverkan med andra myndigheter.

Förslag till beslut

Personalutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen

att bifalla utredarnas rekommendation om att stärka den interna samverkansstrukturen och samsynen kring målgrupper innan ställningstagande till inrättande eller ingående i något samordningsförbund görs samt

att därmed anse motionen besvarad

Jan-Inge Hansson Hans-Börje Andersson

Kommundirektör Personalchef

4

(5)

PUBLIC PARTNER

Sturegatan 18, 114 36 Stockholm, Sweden + 46 (0) 70-586 32 06 www.publicpartner.se

Analys av förutsättningarna för att bilda Finsam i Ängelholms kommun

Mats Carlström

Mattias Norling (MN Konsult)

April 2012

5

(6)

2

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Vårt uppdrag ... 3

Bakgrund ... 3

Några ord om samverkan ... 4

Generella erfarenheter av samordningsförbund ... 5

Erfarenheter av samordningsförbund i nordvästra Skåne ... 7

Behoven i Ängelholms kommun ... 10

Potentiella målgrupper ... 10

Samverkan inom kommunen ... 13

Behovet av samverkan i samordningsförbund ... 13

Våra slutsatser ... 14

Vår rekommendation ... 17

Litteratur ... 17

6

(7)

3

Inledning

Vårt uppdrag

Public Partner har fått i uppdrag av Ängelholms kommun att utreda förutsättningarna för

bildandet av ett finansiellt samordningsförbund med kommunen som en part. Utredningen är av översiktlig karaktär och berör för- och nackdelar med bildandet av ett samordningsförbund dels utifrån en nationell överblick och dels utifrån förutsättningarna i kommunen.

Bakgrund

Möjligheten att bilda finansiella samordningsförbund (hädanefter benämnt samordningsförbund) infördes i lagstiftningen från 1 januari 2004. Sedan dess har antalet förbund ökat i snabb takt och i dagsläget ingår fler än 200 av landets kommuner i ett samordningsförbund. Bakgrunden till samordningsförbunden är behovet av samordning för individer som står långt från

arbetsmarknaden. Målgruppen beskrivs i förarbetena som personer med olika former av fysiska eller psykiska besvär samt arbetsmarknadsmässiga eller sociala problem – ofta en kombination av dessa. En förhoppning var också att samordnad planering skulle leda till en effektivare

resurshushållning.

I praktiken är ett samordningsförbund att betrakta som ett kommunalförbund med förbundsdirektion vilket gör det till en offentligrättslig juridisk person. Resurserna i ett samordningsförbund omfattar de resurser som den aktuella målgruppen kräver i form av samordnade rehabiliteringsinsatser och bestäms av samverkansparterna. Förbundet driver i praktisk mening inte någon egen verksamhet utan finansierar projekt som någon av

samverkansparterna äger och driver.

Parterna i samordningsförbundet är bestämda på förhand och består av Försäkringskassan,

Arbetsförmedlingen, landsting och en eller flera kommuner. Varje part går in med en fjärdedel av finansieringen (Försäkringskassan står för både sin egen och Arbetsförmedlingens del av

 Vilka för- och nackdelar har identifierats vid inrättande och bedrivande av verksamhet i form av finansiella samordningsförbund?

 Vilka för- och nackdelar har inrättandet av samordningsförbund fått på de kommuner som genomfört detta?

7

(8)

4 finansieringen). Om flera kommuner ingår betraktas de som en part i samverkan och står därmed gemensamt för 25 procent av finansieringen. Varje part ska vara representerad i styrelsen för samordningsförbundet, från kommun och landsting är det politiker som representerar

hemorganisationen medan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser tjänstemän till styrelsen. Det ska även finnas en beredningsgrupp som består av tjänstemän från parterna och förbereder ärenden till styrelsen, exempelvis förslag på projekt som ska drivas med finansiering från samordningsförbundet.

Några ord om samverkan

Utgångspunkten för samordningsförbund är att fyra offentliga aktörer ska samordna sina insatser.

Vi vill därför inleda med att beskriva vår syn på samverkan. Under en längre tid har det funnits ett ökat intresse för samarbete mellan olika offentliga aktörer. Kommunala bolag,

kommunalförbund, gemensamma nämnder är bara några av de former för samarbete som finns.

Den viktigaste anledningen till den ökande samverkan är de allt högre kraven som ställs på den offentliga sektorn i form av specialistkunskaper och effektiviseringar. Samverkan tycks samtidigt ha förändrats något genom åren. Tidigare har den ofta varit ett sätt att lösa problem och konkreta svårigheter, exempelvis bristande ekonomiska resurser. Nu ses samverkan ofta som ett bra sätt att hantera behov av ökad kompetens och beredskap inför framtida utmaningar.

Att samverka kräver insatser från parterna i samarbetet. Viljan att samverka är den

grundläggande förutsättningen för ett samarbete. Därefter kommer den gemensamma förståelsen av vad som ska åstadkommas vilket lägger grunden för samarbetet. Anell/Mattisson menar exempelvis att en positiv grundinställning till samverkan är en bra, men långt ifrån tillräcklig utgångspunkt.

”Alla indikationer talar dock för att samverkan, när den väl initierats, tar tid och att framgångarna är osäkra. Motkrafterna är många och drivkrafterna inte alltid tydliga eller tillräckliga. […] Med utgångspunkt i samlade erfarenheter kan hävdas att ambitioner att utveckla bättre styrning av samverkansprocesser lämpligen tar sin utgångspunkt i hur aktörers olika mål och intressen ska hanteras.” (Anell/Mattisson, sid 93)

En viktig avvägning som måste göras vid samverkan är en bedömning av den förväntade nyttan eller vinsten. För de ingående parterna borde det vara självklart att i förväg analysera varför de går in i ett samarbete, vad de hoppas samarbetet ska resultera i och hur detta ska främja den egna organisationen. Som utgångspunkt för en sådan analys kan följande modell användas.

8

(9)

5

Figur 1. Vinster och insatser vid samverkan. (Källa: Anell/Mattisson, något bearbetad).

Modellen visar hur samarbeten kan kategoriseras för att rätt kunna värdera den förväntade nyttan/vinsten. Hur vinsterna ser ut är upp till de ingående parterna att bestämma. Det kan röra sig om effektiviseringsvinster, vinster i form av ökad kunskap eller ökade möjligheter att påverka andras beslut (exempelvis genom lobbying).

Formerna för samarbetet är också en central punkt. Många studier visar att samverkan kan flyta på bra i projektform eller andra typer av tillfälliga insatser. Samverkan blir då en form av erfarenhetsutbyte som är till intet förpliktigande. Men för att samverkan ska ge några bestående förändringar krävs det ett ”aktivt ägande” av processer och projekt. Det här kräver mer av de parter som samarbetar men ger förhoppningsvis också större vinster i slutändan.

Generella erfarenheter av samordningsförbund

Det har gjorts ett flertal utvärderingar av samordningsförbund, såväl på nationell som lokal nivå.

Vi går här igenom de viktigaste slutsatserna från nationella utvärderingar men gör också ett nedslag i Skåne via de externa utvärderingar som gjorts i förbunden.

Deltagare i samordningsförbund

Av de deltagare som aktualiserats i de olika samordningsförbunden är det personer med arbetsmarknadsproblem eller psykisk ohälsa som är de två vanligaste grupperna. Enligt

9

(10)

6 Statskontorets uppföljning är det 74 procent av deltagarna som tillhör någon av dessa grupper (37 procent i vardera grupp). Personer med fysisk ohälsa utgjorde 19 procent av deltagarna. Den totala omfattningen när det gäller individer i behov av samordnade insatser är mer svårbedömd. I förarbetena till Finsam bedömde regeringen att det år 2000 fanns ca 280 000 individer i behov av insatser.

Deltagarna i samordningsförbund är generellt sett nöjda med insatserna. Ofta anser de att deltagandet lett till förbättringar när det gäller närheten till arbetsmarknaden, en majoritet anser också att insatserna varit bättre än de insatser de fått tidigare. Totalt sett har 77 procent av deltagarna uppfattningen att insatserna inom Finsam varit mycket eller ganska bra. Samtidigt är det endast 36 procent av deltagarna som anser att deras arbetsförmåga har förbättrats. Enligt Statskontoret är det ”anmärkningsvärt att så många deltagare anser att deras arbetsförmåga inte har förbättrats.” En av förklaringarna till detta kan vara att deltagare med främst

sjukdomsrelaterade problem hade behov av längre rehabiliteringsinsatser.

I en deltagarstudie som Statskontoret genomfört konstateras att förvärvsfrekvensen hos deltagare i samordningsförbund ökat med mellan 15 och 23 procentenheter. Samtidigt noterar utredarna att den ökade förvärvsfrekvensen inte med säkerhet kan tillskrivas samordningsförbunden eftersom det vid den undersökta perioden (2006-2008) också varit ett starkt konjunkturläge.

Parternas uppfattning

Hos de samordningsförbund som bildats finns det en så gott som samstämmig uppfattning om att samordningen har lett till förbättringar för de individer som erhållit insatser därifrån. I såväl Statskontorets utvärderingar som projekt- och förbundsutvärderingar har det visat sig att många förbund haft en ganska lång startsträcka. Det har tagit i runda slängar 2-3 år innan förbunden kommit igång ordentligt. Anledningen till detta varierar förstås men i grund och botten handlar det om att det tar tid för parterna att sätta sig in i varandras verksamheter och skapa en

någorlunda gemensam förståelse kring målgrupper m.m. När ett samordningsförbund har startat är det också ofta ganska bråttom att dra igång insatser i form av projekt eller processer vilket gör att förankring och samordning kan bli lidande. Samtidigt framhålls ofta att själva projekten är en viktig del av att skapa gemensam förståelse mellan parterna, där samordningsförbunden blir en mötesplats.

Hos de aktörer som ingår i samordningsförbund finns det överlag en positiv inställning till

förbunden. Förutom fördelarna med gemensamma insatser för deltagare lyfter aktörerna ofta fram hur Finsam bidrar till en bättre förståelse för och samordning mellan myndigheterna.

Kommunerna har från början varit mer positivt inställda till förbunden och har ofta varit drivande i att få till stånd samordningsförbund. Det har också visat sig att en stor del av deltagarna har

10

(11)

7 försörjningsstöd vid inskrivning i Finsam vilket indikerar att kommunerna är flitigast på att aktualisera deltagare i förbunden. En uppföljning som gjorts av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) visar att de kommun- och landstingspolitiker som sitter med i styrelserna för samordningsförbund är mycket positivt inställda till verksamheten, 96 procent av de svarande uppger att verksamheten är ganska eller mycket viktig. Samtidigt har det i flera förbund funnits en besvikelse över ett otillräckligt engagemang från de nationella myndigheternas sida.

Implementering och effekter

Utvärderingar har visat att implementering av resultaten från Finsam-projekt är en strategiskt viktig fråga för parterna. Om förbunden drivs utan att resultaten i projekten tas tillvara genom förändringar i arbetsmetoder eller organisationsformer ökar risken att förbundet blir ytterligare en myndighet vilket knappast främjar samverkan. Projekten blir till tillfälliga insatser som inte ger några bestående resultat. Anledningen till den bristande implementeringen är ofta ett otillräckligt engagemang från ledande positioner i hemorganisationerna. Om det inte finns en god förståelse för projektets insatser och resultat är steget till implementering väldigt långt. Eftersom

samordningsförbundet är en fristående organisation är det av vikt att ”samägandet” genomsyrar hela verksamheten, dvs. att aktörerna faktiskt hämtar hem de resultat som är värda att

implementera i hemorganisationerna.

Statskontoret har i sin slututvärdering av Finsam konstaterat att inte är ”möjligt att för Finsam i dess helhet fastställa hur besparingar av Finsam fördelar sig mellan samverkansparterna […] eller huruvida Finsam är resurseffektivt.” Men i en begränsad uppföljning som gjorts av Statskontoret konstateras att kostnaderna för försörjningsstöd för personer i insatser tycks minska efter insatser inom Finsam, samtidigt ökar kostnaderna i de andra transfereringssystemen, exempelvis a-kassa eller sjukpenning. I en utvärdering som ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) gjort år 2011 går de ett steg längre än Statskontoret och menar ”kunskapen om effekterna av insatser som finansieras av samordningsförbunden för individ och samhälle (är) mycket begränsad.” I den situation som idag råder när förbunden själva ansvarar för utvärdering finns det inte någon helhetssyn på effekter av insatserna enligt ISF.

Erfarenheter av samordningsförbund i nordvästra Skåne

För att få en bild av situationen i nordvästra Skåne har vi har gjort intervjuer med personer som idag antingen arbetar direkt i samordningsförbund eller som representant för någon av parterna i dessa. Vi har även intervjuat den person som ansvarar för Arbetsförmedlingen i Ängelholms kommun. Intervjuerna har varit inriktade på samordningsförbund som organisation, dess för och nackdelar, utmaningar samt vilka målgrupper som är de viktigaste.

11

(12)

8 Synen på de samordningsförbund som nu finns i nordvästra Skåne är överlag positiv. Det finns en övertygelse hos de intervjuade om att förbunden faktiskt gjort nytta både för deltagare och för de samverkande parterna. Den största nyttan som framhålls är det faktum att myndigheterna tvingas sitta tillsammans och diskutera lösningar på såväl individers problem som organisatoriska krockar.

Målgrupper

Den viktigaste målgruppen enligt samtliga intervjuade är ungdomar. Problemen som ungdomarna har kan vara av skiftande karaktär men en aktuell grupp nu är ungdomar med neuropsykiatrisk problematik (exempelvis Aspbergers syndrom), en del av dessa har idag aktivitetsersättning från Försäkringskassan men det är också många som finns hos kommunerna. Andra grupper som är vanliga att förbunden jobbar med är långtidssjukskrivna, tidigare missbrukare och generella

”rundgångsärenden” som snurrar runt mellan myndigheterna.

Enligt de intervjuade är det oftast kommunerna som aktualiserar individer till projekten i Finsam, i en uppskattning som en av de intervjuade gjort kommer ungefär 75 procent av deltagarna från kommuner i förbunden. Landskrona-Svalöv utgör här dock ett undantag med ungefär lika många deltagare från vardera kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Vi ställde frågan om ett samordningsförbund är lika relevant i kommuner med mindre sociala problem som i kommuner med stora problem. Här anser de flesta intervjuade att så är fallet, en av de intervjuade menar exempelvis att: ”Även om man har grupper i kommunen som har det bra så finns det också alltid grupper som har det mindre bra. Gruppen är kanske inte lika stor men problematiken är densamma.” Någon menar också att det kan finnas mer ”dolda” problem i de kommuner som har färre utsatta grupper.

Samordningen central

Samtidigt som individerna är utgångspunkten för samarbetet i Finsam poängterar alla intervjuade att kontakterna mellan myndigheterna är det som ska förändras i ett samordningsförbund. ”Ju mer vi har jobbat i Finsam desto mer förstår vi att vår uppgift är att skapa broar mellan de

verksamheter som finns så att de förstår varandras uppgifter.” Förbunden är med andra ord ett smörjmedel i kontakterna mellan myndigheterna, en arena där parterna får möjligheter att i projektform testa nya sätt att jobba.

12

(13)

9 I Statskontorets utvärderingar av Finsam på nationell nivå noterades att många förbund haft en lång startsträcka. Detta faktum har också noterats i förbund i nordvästra Skåne: ”Man får nog inte ha för bråttom med ett Finsam och inte bli stressad över att pengarna inte används, det tar ett tag att komma igång.” En annan av de intervjuade vill framhålla förberedelserna inför bildandet som avgörande:

”Jag vill att man verkligen trycker på det här med att göra ett ordentligt förarbete för att förbundet ska bli lyckat. Det gäller att ta i alla gränssnittsfrågor och förlorar- och

vinnardiskussioner. […] Dom slitningar det blir när man går in i ett förbund är de slitningar som finns sen innan förbundet bildats. Man måste tänka på vad som kommer hända när det blir praktiskt operativt.”

För att ett samordningsförbund ska kunna bli framgångsrikt krävs det hos de samverkande parterna en förståelse för varandras villkor. Antingen skapas den här förståelsen inom förbundets strukturer med styrelse, beredningsgrupp och eventuellt också andra grupper eller så skapas kontaktytor redan innan förbundet bildas för att om möjligt lösa problem som annars så att säga

”flyttas in” i förbundet. I Finsam Helsingborg har styrelse och beredningsgrupp kompletterats med ett chefsnätverk: ”Vi jobbade jättemycket första året för att bygga en struktur där alla kände sig ansvariga. Det föll på plats efter ett år när vi startade chefsnätverket.” Här ser vi hur styrelsen och beredningsgruppen inte alltid är tillräckliga utan samordningsförbunden behöver bygga upp ytterligare kontaktytor mellan parterna för att samverkan ska kunna utvecklas.

Enligt flera intervjuade innehåller styrelsen (vars struktur är bestämd på förhand) vissa komplikationer, framför allt är det representanternas olika roller som försvårar. ”Det är en komplicerad sak det här med styrelsen som består av politiker från två av organisationerna och tjänstemän från de två andra.” En annan av de intervjuade fyller på: ”När det är två tjänstemän och två politiker så är det svårt för dem att veta hur det ska implementeras, särskilt ur Region Skånes perspektiv där vi har politiker som inte alls är insatta i verksamheterna.” De politiska representanterna i styrelsen sitter ofta lite för långt ifrån de vardagliga samordningsproblemen för att kunna ta ett egentligt implementeringsansvar för de resultat som kommer ut av förbundets projekt. En av de intervjuade menar att det här är ett av de största problemen inom Finsam idag:

”Det stora problemet är att man inte har bestämt sig för vem som är ägare av problemen och som tar ansvar för att implementera de resultat som kommer fram i den verksamhet som vi bedriver. Egentligen är ju det här mest ett laboratorium för samverkan. När vi har tagit fram bra former för samverkan så finns det sen ingen som tar hand om resultatet.”

Samtliga intervjuade framhåller implementeringen av resultaten som en av de centrala

svårigheterna med Finsam. Även om resultaten, exempelvis antal deltagare i projekt som går ut i jobb, är positiva i flera projekt så tas inte de här lärdomarna tillvara i hemorganisationerna. Den

13

(14)

10 här svårigheten kan sammanfattas i oron över att skapa en ”femte myndighet” som inte har

tillräcklig koppling till de från början samverkande parterna.

Allt större förbund

Antalet kommuner som deltar i samordningsförbund har vuxit kraftigt under de år som

lagstiftningen om Finsam har funnits. Samtidigt har utvecklingen under de senaste två åren pekat mot att antalet förbund minskar. Den sista december 2010 fanns det 87 förbund i landet, ett år senare var antalet förbund 82 stycken. Samtidigt har antalet deltagande kommuner ökat från 197 till 213 stycken under samma tidsperiod. Detta betyder att förbunden växer i storlek och omfattar fler och fler kommuner. I nordvästra Skåne finns det idag flera små förbund i exempelvis Åstorp och Bjuv. I nordöstra och sydöstra Skåne har kommunerna istället gått samman och bildat förbund som sträcker sig över kommungränserna. De små förbunden i nordvästskåne är också något som de intervjuade lyfter fram. Samordningsansvarig från Region Skåne menar anser exempelvis: ”I nordvästra Skåne så är det kanske lite splittrat idag, med fem olika förbund där vi måste ha representanter i alla styrgrupper. Det är en trång sektor för oss.” Det är nu en uttrycklig ambition från såväl AF, FK och Region Skåne att antalet förbund ska minskas. ”Vårt budskap från Region Skåne har hela tiden varit att vi inte vill ha 33 förbund i Skåne.” Eftersom kraven på samordning knappast kommer minska från vare sig centralt håll eller i kommunerna finns det anledning att tro på en utveckling mot färre förbund även i nordvästra Skåne.

Behoven i Ängelholms kommun

Potentiella målgrupper

Hur ser det då ut med målgrupperna för ett samordningsförbund i Ängelholms kommun? Viktiga målgrupper enligt intervjuade har varit ungdomar, långtidssjukskrivna och personer med

psykosociala problem som slussas mellan myndigheter under en längre tid. Nedan har vi gjort en sammanställning av statistik från databasen Kolada (drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser). Statistiken gäller år 2010 och visar andelen av försörjningsstödsmottagarna inom olika kategorier. Vi har valt att jämföra Ängelholm med ett urval av kommunerna i nordvästra Skåne:

Bjuv, Höganäs, Helsingborg samt även tagit med genomsnittet för Skåne län.

 Hur är situationen i Ängelholm avseende behov av ett samordningsförbund?

 Vad ser de olika lokala aktörerna som skulle beröras av förbudet för behov och vilka möjliga effekter skulle kunna uppnås av ett förbund?

 Hur står de i relation till kostnaden för ett gemensamt förbund?

14

(15)

11 Andel unga

vuxna (18-24 år)

Andel arbetslösa

Andel Sjuka Andel lång- varigt (10-12 mån)

Andel mkt långvarigt (27+

mån)

Ängelholm 5,2 54,0 15,0 25,3 11,5

Bjuv 14,0 50,0 7,9 26,9 14,3

Helsingborg 10,0 38,1 7,5 45,4 26,2

Höganäs 4,3 48,3 14,1 33,3 19,9

Skåne län 7,6 49,3 13,7 26,7 14,1

Tabell 1. Mottagare av försörjningsstöd, procent. (Källa: www.kolada.se)

Det vi kan se i tabellen ovan är att försörjningsstödsmottagarna i Ängelholms kommun till stor del utgörs av arbetslösa, 54 procent. Detta är den högsta andelen i de jämförda kommunerna, i exempelvis Helsingborg är det 38 procent av försörjningsstödsmottagarna som kategoriserats som arbetslösa. Andelen som kategoriserats som sjuka är också hög i Ängelholms kommun medan andelen unga är relativt låg. Sett till långvarigheten av bidragsberoendet har Ängelholm här en låg andel personer som varit biståndsmottagare under längre perioder. Av det totala antalet är det 25,3 procent som haft försörjningstöd mellan 10-12 månader och 11,5 procent som haft det längre än 27 månader. I båda kategorierna har Ängelholm lägst andel jämfört med de andra kommunerna och Skåne län.

I en rapport framtagen för Socialförvaltningens räkning har försörjningsstödsmottagarna i Ängelholm studerats närmre. I denna undersökning konstaterades det att den största gruppen biståndsmottagare utgjordes av arbetslösa utan eller med otillräcklig ersättning. Även andelen sjukskrivna var relativt stor. Detta bekräftar den bilden som ges i tabellen ovan. Det konstateras i rapporten att ungefär 60 procent av de arbetslösa utan ersättning är i någon form av åtgärd

antingen hos Arbetsförmedlingen, Resurscenter eller Socialförvaltningen. De 40 procent som inte är i åtgärd har ofta något problem som gör att de har svårt att komma ut på arbetsmarknaden, det kan vara exempelvis aktivt missbruk, neuropsykiatriska diagnoser (exempelvis Asbergers syndrom, autism m.m.).

Om vi ser till ungdomsarbetslösheten (tabell nedan) i form av antalet anmälda vid

Arbetsförmedlingen istället för bara dem som har försörjningsstöd ser vi att Ängelholms kommun har en relativt hög ungdomsarbetslöshet. Andelen ungdomar som varit utan arbete i längre än sex månader (46 procent i Ängelholm) är högre i Ängelholm än i de andra kommunerna och Skåne.

Totalt är det 8,3 procent av ungdomarna som varit utan arbete längre än två år vilket även det är den högsta andelen bland de här jämförda kommunerna. Intressant att notera är att Ängelholm

15

(16)

12 och Höganäs har siffror som ligger relativt nära varandra sett till andelen långtidsarbetslösa ungdomar.

Ängelholm Bjuv Helsingborg Höganäs Skåne län

Antal arbetslösa ungdomar (feb 2012) 472 182 1 600 195 13 793

utan arbete i mer än 6 månader 46,0% 41,8% 44,3% 45,1% 42,9%

utan arbete i mer än 12 månader 23,1% 17,6% 21,5% 24,1% 18,8%

utan arbete i mer än 24 månader 8,3% 5,5% 6,9% 7,2% 5,2%

Tabell 2. Arbetslösa ungdomar, 18-24 år. (Källa: www.ams.se)

Den höga ungdomsarbetslösheten i Ängelholms kommun borde enligt intervjuade kunna vara ett skäl för att bilda ett samordningsförbund. Det finns bevisligen en hög andel arbetslösa ungdomar i kommunen som kan vara hjälpta av ett samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen.

Resurscenter driver sedan mitten av 2011 ett ESF-finansierat projekt kallat Ung i Ängelholm. I det här projektet är syftet att för ungdomar 18-24 år ”skapa en samsyn och gemensam vision mellan de aktörer och personer som på något sätt arbetar med den aktuella målgruppen.”

Projektet är medfinansierat av Ängelholms kommun (Resurscenter och Integration Ängelholm), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Enligt flera intervjuade kan det här projektet vara ett sätt att pröva samarbetsformer som sedan kan implementeras och lägga grunden för nya

strukturer. Projektet ger också möjligheter för kommunen att hantera gruppen unga arbetslösa med extern finansiering vilket skapar ökade möjligheter att utveckla arbetssätt och ”beta av”

målgruppen.

Enligt intervjuade vid Socialförvaltningen i Ängelholm är det dock en relativt liten grupp försörjningsstödsmottagare som skulle vara hjälpta av projekt i ett samordningsförbund.

Exempelvis är det i dagsläget endast ett 10-tal ungdomar (under 25 år) med försörjningsstöd som är arbetslösa utan ersättning från Arbetsförmedlingen. I en sammanställning som gjorts är det totalt 147 personer som skulle kunna vara aktuella för någon form av insats inom ramen för ett samordningsförbund.

Enligt de intervjuade finns det i dagsläget inte någon gemensam förståelse kring målgrupper mellan Resurscenter och Socialförvaltningen. Från Socialförvaltningens sida utgår man från de individer som har försörjningsstöd medan Resurscenter utgår från antalet arbetslösa ungdomar i kommunen. De här målgrupperna är som vi kunnat konstatera i statistikgenomgången ovan olika stora. Ur kommunens perspektiv är det först när de arbetslösa ungdomarna söker försörjningsstöd som de faktiskt blir kommunens ansvar. Det är svårt att göra en bedömning av om den högre arbetslösheten bland unga idag kommer leda till en högre andel försörjningsstödsmottagare

16

(17)

13 imorgon men i dagsläget tycks det alltså finnas en relativt stor grupp ungdomar i Ängelholm som är långtidsarbetslösa men ändå inte i behov av försörjningsstöd.

Samverkan inom kommunen

Poängen med ett samordningsförbund är att de ingående parterna ska samordna sina insatser för de individer som är i behov av detta. I förbundens beredningsgrupper är det inte ovanligt att kommunen är representerad av flera förvaltningar, oftast då socialförvaltningen och

arbetsmarknadsenheten eller motsvarande. I ett samordningsförbund blir därför även samarbetet inom kommunen ett ingångsvärde som måste tas i beaktande.

De intervjuade beskriver att det i dagsläget finns ett visst samarbete mellan Socialförvaltningen och Resurscenter. Samarbetet består främst av kontakter mellan tjänstemän

(samordningsgrupper) medan någon djupare samordning inte kommit till stånd. Enligt

intervjuade vid Socialförvaltningen är det olika synsätt på såväl arbetssätt, målgrupper och sättet att mäta resultat som gör det svårt att fördjupa samarbetet. Någon menar att de ”har verktygen men inte strukturen” för att samarbeta. En annan av de intervjuade menar att det är för stort fokus på de egna uppdragen och de egna resurserna. Ändå är de flesta överens om att det finns ett behov av att samverka kring individer som är arbetslösa och i behov av försörjningsstöd.

Den bristande samverkan inom kommunen är inte något nytt och ett flertal initiativ har tagits till att få till en samsyn mellan Socialförvaltningen och Resurscenter, inte minst när det gäller vilka målgrupper Resurscenter ska arbeta med. Det kan i sammanhanget nämnas att samarbetet mellan Resurscenter och Arbetsförmedlingen av de intervjuade bedöms som bra. Det framstår alltså som mer primärt att få till fungerande samverkan inom kommunen än med externa parter. Alldeles nyligen har en överenskommelse skrivits mellan socialförvaltningen och resurscenter för att främja det interna arbetet framöver.

Behovet av samverkan i samordningsförbund

Det finns idag olika syn på nyttan med ett samordningsförbund hos de intervjuade även om ingen i sig är mot den grundläggande tanken. Uppfattningen i stort är att samverkan oftast gynnar såväl individer som verksamheterna. Vad gäller nyttan så rör de skilda åsikterna behovet av att

samverka just inom ramen för ett förbund. De intervjuade från Socialförvaltningens sida har svårt att se hur ett samordningsförbund i dagsläget skulle kunna bidra till några stora förbättringar för de grupper som normalt kommer ifråga för insatser inom förbunden.

Från kommunledningsnivå påtalas att kommunen redan idag söker samarbeten inom områden där det antas finnas effektiviseringspotential, exempelvis pågår förberedelser för att gå in i ett

17

(18)

14 räddningstjänstförbund. Eftersom inrättande och drivande av formella samordningsstrukturer här tar både tid och resurser i anspråk är det i dagsläget svårt att mobilisera kraft för att förbereda ännu ett förbund. Enligt de intervjuade har det inte heller kommit några frågor från andra kommuner om att bilda större samordningsförbund (exempelvis Höganäs, Helsingborg, Åstorp eller Bjuv). De intervjuade ser här störst samhörighet med Båstad och Höganäs.

Viktigaste fördelarna med ett samordningsförbund enligt de intervjuade är möjligheten att få en arena för samtal och samordning. Någon menar också att ett samordningsförbund ger ökade resurser i och med att det finns medel även från Regionen, Arbetsförmedlingen och

Försäkringskassan som kan läggas på utvecklingsprojekt.

Intervjuade med en positiv inställning till samordningsförbund menar att ett sådant kan lägga grunden för och sen utveckla samarbete mellan de ingående parterna. Från dem som är mer kritiska till ett samordningsförbund framhålls istället bristen på samsyn kring exempelvis målgrupper idag som en viktig anledning till att avstå från att ingå i ett förbund. Vi ser här två olika argument som kan kopplas till de bilder vi fått från tidigare intervjuer. Antingen bildas ett förbund för att bygga upp samarbete från grunden, eller så börjar man i andra änden och skapar ett samförstånd innan själva samordningsförbundet bildas för att inte ta med allt för många olösta konflikter in i förbundet.

Flera intervjuade är även tveksamma till ett samordningsförbund utifrån den långa startsträcka det innebär vilket i sig riskerar att man tappar bort fokus på görandet till förmån för fokus på organiserandet under alltför långtid.

Våra slutsatser

Finansiella samordningsförbund fyller ett viktigt behov för såväl individer som myndigheter i och med att det ger förutsättningar för samordnade insatser för individens bästa. Vi har visat att samordningsförbunden i nationella utvärderingar konstaterats ge resultat i form av nöjda

deltagare och sänkta kostnader för försörjningsstöd. Samtidigt har det varit svårt att mäta effekter av insatserna.

I Skåne finns det idag samordningsförbund i flera olika typer av kommuner, i nordvästra Skåne finns det i exempelvis såväl Landskrona som Höganäs vilket tyder på att det finns individer i behov av hjälp i både socioekonomiskt välmående och mindre välmående kommuner. Enligt intervjuade som idag arbetar i samordningsförbund finns det också målgrupper att arbeta med i

18

(19)

15 såväl Höganäs som Landskrona, även om de är olika stora. Vi har i våra jämförelser kunnat se att Ängelholm har få försörjningsstödsmottagare i behov av insatser men desto fler arbetslösa ungdomar. Betyder det här att det finns ett behov av ett samordningsförbund? Både ja och nej. Å ena sidan finns det troligen individer att arbeta med, men å andra sidan finns det inte några tydliga ekonomiska incitament till ett samordningsförbund eftersom kostnaderna för

försörjningsstöd i dagsläget är låga. Det finns också redan idag andra möjligheter att samarbeta kring de grupper som är gemensamma intressen, exempelvis inom ramen för ESF-finansierade projekt som Ung i Ängelholm. Ett samordningsförbund innebär att samarbetet ska flyttas in i en på förhand bestämd struktur men det är inte säkert att den bästa lösningen för samverkan inom kommunen och mellan kommunen och andra myndigheter består av en styrgrupp och

beredningsgrupp inom ramen för ett samordningsförbund.

Att gruppen arbetslösa ungdomar inte märks i försörjningsstödsstatistiken är troligen också en av anledningarna till att samarbetet internt lämnar en del övrigt att önska. Samtliga intervjuade bekräftar att det i dagsläget är brister i samsynen mellan Resurscenter (som av flera intervjuade ses som trolig ”ägare” av ett samordningsförbund) och Socialförvaltningen. Det finns ännu inga gemensamma mål mellan enheterna och arbetssätten skiljer sig åt. Den överenskommelse om ett ramverk för arbetet med målgrupperna som nyligen tecknats mellan Socialförvaltningen och Resurscentrum är ett viktigt instrument och vi bedömer att implementeringen av

överenskommelsen har en större betydelse för att nå resultat kring målgrupperna än ett eventuellt inrättande av ett samordningsförbund. En icke fungerande samverkan mellan en

försörjningsstödsverksamhet och en arbetsmarknadsenhet förhindrar effektivitet och systematik i kommunens arbete med arbetsrehabilitering.

Det är uppenbart att samordningsförbunden kräver engagemang och uthållighet för att ge resultat.

Att samverka handlar om att skapa en gemensam förståelse för problem och utmaningar och inte minst om att hantera eventuella avvikande intressen och mål. Att gå in i ett organiserat samarbete med olika eller dolda intressen ger en instabil grund för samarbete, som en av de intervjuade menar: ”Dom slitningar det blir när man går in i ett förbund är de slitningar som finns sen innan förbundet bildats. Man måste tänka på vad som kommer hända när det blir praktiskt operativt.”

Det finns visserligen möjligheter att lösa slitningar och skilda intressen inom ramen för ett

samordningsförbund men det kommer ge en lång startsträcka för förbundet och troligen även leda till bristande beredskap till att ta emot resultat av samarbetet. Som vi ser det är risken därför överhängande att ett samordningsförbund i dagsläget endast skulle innebära att

samordningsproblemen i kommunen flyttar över till en annan organisation och från början implementeras i strukturen.. Erfarenheten talar för att det är bättre att reda ut

samordningssvårigheterna innan ett samordningsförbund bildas för att på så sätt ge det bättre förutsättningar att arbeta med huvuduppgiften: att förbättra situationen för individer med problem.

19

(20)

16 Ingen av de intervjuade är negativt inställd till utökad samverkan inom kommunen och mellan kommunen och andra organisationer. Det finns i dagsläget ett ESF-finansierat projekt som drivs av Resurscenter (Ung i Ängelholm). Som ett av projektens viktigaste uppgifter anges att det ska arbetas fram metoder som kan implementeras i de deltagande organisationerna. Här ser vi ett tillfälle för en utökad samverkan mellan de ingående parterna. Inom ramen för Ung i Ängelholm kan kommunen bygga upp såväl den interna som den externa samverkan.

För att insatserna i ett förbund ska ge bestående effekter krävs det också att parterna tar emot kunskapen från projekten på ett bra sätt. Metoder och lärdomar som utarbetas i projekten behöver implementeras i parternas hemorganisationer. Det här poängteras i såväl våra intervjuer som i genomförda utvärderingar av Finsamprojekt. Om inte den här beredskapen för mottagande finns är risken stor att samordningsförbundet blir en ”femte myndighet” som lever sitt eget liv. Det är svårt att bedöma möjligheterna till mottagande av resultat innan det ens finns några resultat men även här vill vi framhålla behovet av att hantera målkonflikter, processägarskap innan ett förbund bildas. Annars riskerar förbundet att bli en organisation med ett evigt uppstartande och

avvecklande av projekt för insatser kring individer istället för ett verktyg för implementering av goda processer.

Det finns från regionens och de statliga myndigheternas sida önskemål om större förbund där flera kommuner ingår. Utvecklingen nationellt går åt detta håll och även i Skåne poängteras det här behovet. Eftersom kraven på samordning knappast kommer minska från vare sig centralt håll eller i kommunerna finns det anledning att tro på en utveckling mot större förbund även i

nordvästra Skåne. Därför anser vi att om Ängelholm ser behov av deltagande i ett

samordningsförbund så bör man överväga möjligheterna till att ingå i något redan existerande förbund. Det här ställer troligen ytterligare krav på intern och extern samordning men främjar lärandet genom att fler parter gör gemensamma erfarenheter.

I det perspektivet vill vi även framhålla det faktum att Ängelholm och Höganäs har en likartad situation sett till andelen långtidsarbetslösa ungdomar innebär möjligheter till jämförelser och analyser. I denna utredning har vi endast översiktligt beskrivit situationen. Intressanta

frågeställningar är exempelvis: om andelen ungdomar med godkända betyg från gymnasiet ökar eller minskar (vilket ger en bild av ungdomarnas förutsättningar för att gå vidare till jobb eller studier)? om ungdomarna har ersättning för Arbetsförmedlingen eller helt enkelt står utanför transfereringssystemen? om det skett en ökning av antalet ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser och om dessa ingår i gruppen arbetslösa hos Arbetsförmedlingen eller finns hos någon annan myndighet?

20

(21)

17

Vår rekommendation

Utifrån de för och nackdelar som speglas ovan i rapporten så vill vi ge följande rekommendation:

Det är avgörande att goda samverkansstrukturer upprätthålls mellan olika parter för att säkerställa resultat kring utsatta individer och målgrupper. Vi finner dock att det längsta avståndet till goda samverkansstrukturer mellan berörda huvudmän finns inom kommunen. Detta bör åtgärdas som första punkt innan eventuell formaliserad extern samverkan initieras.

När den interna samverkan säkerställs så bör detta ske bland annat genom att samsyn nås kring målgrupperna, det gäller framför allt huvudsakliga processer, mål och system för effektanalys kring dessa. Den målgrupp som åberopas mest frekvent inom kommunen är gruppen unga vuxna.

Detta torde innebära att den interna samverkan i kommunen vid sidan om Resurscenter och Socialförvaltningen även omfattar gymnasieskolan utifrån sitt uppföljningsansvar. En fungerande intern samverkansstruktur, målgruppsidentifiering samt klargörande av huvudsakliga processer kommer stärka kommunen än mer i samverkan med andra myndigheter.

Litteratur

Anell, Anders/Mattisson, Ola. Samverkan i kommuner och landsting – en kunskapsöversikt.

Studentlitteratur, 2009.

SOU 2007:72. Kommunal kompetens i utveckling.

Statskontoret. Effekter av Finsam? 2008.

Statskontoret. Finsam rapport 3 – uppföljning av finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. 2007.

SKL. Samordningsförbunden – aktiva politikers uppfattning. 2010-12-07.

Tranquist utvärdering. Utvärdering av GPS-projektet. 2012.

Tranquist utvärdering. Utvärdering av Samordningsgruppen. 2012.

Inspektionen för socialförsäkringen. Stöd för utvärdering av samordningsförbundens insatser.

Rapport 2011:14.

21

(22)

) LIVv

AN,' 2011 - 10- 25

-77

EngelholmsPartiet

Människan i fokus

Motion angående inrättande av Finsam

2004 lagstiftade Socialdepartementet om möjligheten att samverka i Finsamförbund för samtliga kommuner i Sverige.

Samverkan i Finsamförbund innebär finansiell samverkan mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Regionen och kommunen. Samverkan är till för personer som är aktuella för åtgärder hos minst två av samverkande parter.

Finanseringen sker via årligt äskande av medel från Socialdepartementet. Projekt är en pågående process.

Av de äskade medlen bidrar kommunen med 25%, Regionen med 25% samt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med tillsammans 50%.

Syftet med processen är att få personer som idag går på

aktivitetsstöd, uppbär aktivitetsersättning eller försörjningstöd att komma tillbaka till arbete eller sysselsättning. Aktivitet eller arbete utifrån personlig förmåga, för att få en ökad livskvalite . Målet för kommunen är att få en bättre samverkan med övriga parter och härmed en bättre överblick och ekonomisk vinst.

Idag har vi ca 210 kommuner som ingår i Finsam, Ängelholm är en av de övriga kommunerna som inte har något

Finsamförbund.

Vii EP anser att det är ekonomiskt oförsvarbart av kommunen att välja bort denna möjlighet och vill att detta ärende prövas på nytt.

22

(23)

Anne Viljvik Hall

ledamot KF ordförande EP, ledamot BUN, ledamot KF

•

Engelholmspartiet förestår kommunstyrelen besluta föreslå kommunfullmäktige att

-besluta enligt förslaget

-ge Socialförvaltning i uppdrag att utreda möjligheterna för inrättande av Finsamförbund i Ängelholm.

Munka Ljungby den 20 oktober 2011-10-20

Peter Andersson Clkes Svensson ledamot KoF, ledamot KF ledamot KF

23

(24)

1 (2) Diarienummer

2012-06-18 2012/276

Kommunstyrelsen

Inger Nilsson 0431-872 51

inger.nilsson@engelholm.se

Kommunstyrelsen

Förslag till arvodering av ledamöter i kommunfullmäktige

Ledamöter i Ängelholms kommunfullmäktige har inget arvode för deltagande i

kommunfullmäktiges sammanträden. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår enlig kommunallagen. Det har varit en lång tradition i kommunen att inget arvode ska utgå vid sammanträden i kommunfullmäktige.

I samband med beslut om budget för år 2012 beslutades att uppdra åt kommunstyrelsens personalutskott att se över regelverket för kommunfullmäktiges arvodering.

Beslutsunderlag

Utredning

Frågan har nu väckts om införande av arvode vid fullmäktigesammanträden varvid följande aspekter kan övervägas vid en samlad bedömning:

 Det ställs ökande krav på politiker om aktivt deltagande och engagemang i beslutsprocessen

 Likvärdiga ersättningsregler för nämnderna och fullmäktige

 Merparten av ledamöterna i fullmäktige deltar på sin fritid utan ersättning

 Ofta omfattande ärendelistor med bifogade handlingar som får inläsas på fritid

 Ur ett demokratiskt perspektiv är det angeläget att skapa sådana förutsättningar för förtroendevaldas engagemang att ersättningsfrågan inte har en avgörande betydelse

 De allra flesta kommunerna i Sverige har ersättningsregler för ledamöter i kommunfullmäktige.

Mot bakgrund av redovisade aspekter ovan är det rimligt att införa ersättningsregler för fullmäktigeledamöter. Detta kan konstrueras på företrädesvis två sätt.

24

(25)

2 (2) Diarienummer

2012-06-18 2012/276

Kommunstyrelsen

1. Ersättning timme för timme enligt gällande regler för grundarvode och timarvode 2. Ersättning med ett fast beräknat belopp per sammanträde.

Alternativ 1 ger en ersättning helt efter respektive sammanträdes längd emedan ersättning enligt alternativ 2 får schablonberäknas. Alternativ 2 innebär en enklare administrativ hantering

Beräkning

Den genomsnittliga tiden/fullmäktigesammanträde/år under åren 2008 – 2010 varierar mellan 2,6 timmar till 3 timmar. En rimlig ersättningsnivå blir då:

Grundarvode 135 kr Timarvode 3x135 405 kr

Totalt 540 kr

Po-pålägg 31,42% 170 kr

Totalt 710 kr

Årskostnaden för fullmäktige blir 710 krx51x12=434 520 kr

I det fall ej tjänstgörande ersättare i fullmäktige skall arvoderas får detta läggas till de redovisade beloppen enligt ovan.

Personalutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen

att överväga införande av arvodering av ledamöter i kommunfullmäktige enligt alternativ 2 i redovisat förslag samt

att överlämna frågan om finansiering till budgetberedningen för beaktande i budget 2014.

25

(26)

1 (2) Diarienummer

2012-06-20 2012/263

Kommunstyrelsen

Hans-Börje Andersson 0431-871 92

hans-borje.andersson@engelholm.se

Kommunstyrelsen

Förslag om anställande av ungdomsombud

Demokratiberedningen har behandlat utredningen och projektplanen för införande av ungdomsfullmäktige och i anslutning därtill föreslagit att kommunledningskontoret utreder frågan om anställande av ungdomsombud.

Frågan har remitterats till personalutskottet för yttrande.

Beslutsunderlag

Demokratiberedningens skrivelse med förslag om införande av ungdomsombud.

Skrivelse från ungdomssamordnare Lars Persson 16 maj 2012 ” Mål – att öka ungdomsdelaktigheten i Ängelholms kommun”.

Utredning

Ungdomssamordnaren har i sin skrivelse på ett tydligt sätt beskrivit syftet med ett

ungdomsombud och vilka arbetsuppgifter som ska ingå. Det finn inget mer att tillägga i det avseendet. Beträffande anställningsformen vill vi föreslå följande:

 Verksamheten drivs som ett projekt under förslagsvis 2 – 4 år

 Anställning görs såsom en allmän visstidsanställning – AVA-anställning – med tidsbegränsning 10 mån – 1 år. Konverteringsregeln vid AVA-anställning gäller anställning under 2 år inom en 5-årsperiod.

 Lön utgår såsom månadslön med tillämpning av årsarbetstid.

 Lön utgår med 17 200 kr/mån (heltid, 2012 års nivå) vilket motsvarar tillämpad lägstanivå för outbildad/oerfaren medarbetare.

26

(27)

2 (2) Diarienummer

2012-06-20 2012/263

Kommunstyrelsen

Den totala kostnaden per år (12 mån) blir 17.200x0,75x12x1,3951= 215 961 kr.

Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

att i det fall ungdomsombud anställs ska anställningsvillkor enligt personalchefens förslag tillämpas samt

att för övervägande överlämna frågan till budgetberedningen inför budget 2013.

27

(28)

2012-05-16

1 (2)

ÄNGELHOLMS KOMMUN

Ungdomssamordnare Lars Persson

0431-872 66

lars.persson@engelholm.se

msombud i Ängelholms kommun Vivel med inspiration från Lunds modell MÅL - Att öka ungdomsdelaktigheten i Ängelholms kommun

Syfte:

Information & Nätverk

Att samverka med och mellan organisationer och instanser i och utanför Ängelholm som jobbar med och för ungdomsinflytande i Ängelholms kommun.

Skapa möjligheter för ungdomar att bli involverade i de verksamheter och frågor som bedrivs i Ängelholms kommun som på något sätt berör ungdomar

Att fungera som en länk mellan kommunens ungdomar, politiker och tjänstemän samt ideella organisationer.

Verksamhet

- Att tillsammans med ungdomssamordnaren få arbetet med ungdomspolitiken, ungdomsfullmäktige samt dialogmöten i Ängelholm att fungera.

- Jobba för och med kommunens ungdomar.

Arbetsuppgifter

Planering och genomförande av ungdomsfullmäktige samt dialogmöten Studiebesök

Vara ett stöd åt ungdoms fullmäktige samt dialogmöten Hjälpa till att samordna/leda , processleda, blogga Internationella utbyten och kontakter

Hjälpa ungdomar som vill starta projekt.

Lyfta fram ungdomsfrågor i media.

PR och information om Ungdomsfullmäktige (hemsidor, nyhetsblad, affischer, mm) Nätverka

Tanken med Ungdomsombud är att de ska vara unga vuxna. De är nära ungdomarna i ålder och får därmed mer samhörighet med ungdomarna och har mer insikt i ungdomsvärlden. Därmed bör personerna nyligen ha gått ut gymnasiet.

Eftersom ett Ungdomsombud ska vara ungt, ha fötterna kvar i ungdomsvärlden och framförallt har det

ngelholm

Kultur- och fritidsförvaltningen Besöksadress Stadsbiblioteket Ängelholm

Telefon 0431-870 00 Internet www.engelholm.se

28

(29)

2 (2)

oförstörda "tänket" kvar är det viktigt att man inte kan fastna som anställt ungdomsombud utan att ungdomsombuden byts ut efter ett max två år.

När det gäller kostnader för ungdomsombud har jag inte fått några exakta kostnader. I Lund har de 75%

timanställning var och har lägsta lön enligt ålder/avtal. De jobbar bara läsårsvis dvs. de börjar i mitten av augusti och slutar i mitten av juni. Anställningsformen får man titta på. Ungefärlig kostnad per år inklusive sociala avgifter m m för en 75% tjänst är drygt 200 000 kr baserat på Lunds modell.

Lund, som vi lånat exemplet av, har haft lite olika personer som jobbat oregelbundet och deras perioder har varit osammanhängande så det är svårt att hitta ett bra jämförelsevärde på vad respektive person har kostat.

I Lund är ungdomsombuden placerade på Kultur och fritidsförvaltningen, under Ungdomspolitiken.

Ängelholm 2012-05-16 Lars Persson

Ungdomssamordnare

29

(30)

SKRIVELSE 2012-06-21

Till Kommunstyrelsen Klicka här för att ange text.

Förslag på införande av ungdomsombud

Demokratiberedningen behandlade vid sitt sammanträde den 17 april 2012 frågan om ungdomsombud och beslutade följande:

Demokratiberedningen har behandlat utredningen och projektplanen för införandet av ungdomsfullmäktige och ledamöter har enhälligt beslutat att föreslå kommunfullmäktige:

att kommunledningskontoret skall utreda frågan om inrättande av ungdomsombud till budgetberedningen.

Demokratiberedningen vill med denna skrivelse att kommunstyrelsen behandlar frågan om inrättande av ungdomsombud samt att frågan vid ett positivt beslut därefter behandlas av budgetberedningen.

Ängelholm som ovan

Liss Böcker

Ordförande i demokratiberedningen

30

(31)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-06-12 Socialnämnden

Just. sign. Utdragsbestyrkande

SN §127 Dnr 2011/256

Förslag till utbildningsplan för vårdpersonal inom äldreomsorgen

Kommunfullmäktige har gett socialnämnden i uppdrag att ta fram en utbildningsplan för omvårdnadspersonal i syfte att snabbt öka utbildningsnivån. Målet är att 80 % av

omvårdnadspersonalen ska ha minst undersköterskeutbildning senast den 31 december 2013.

Kommunfullmäktige föreslås tillskjuta 1 000 tkr per år av tidigare reserverade medel och utöver detta ska nämnden tillskjuta ytterligare minst 1 000 tkr per år inom sin budgetram.

Nämnden uppmanas att ompröva aktuellt fullmäktigemål utifrån framtagen utbildningsplan.

Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast den 13 juni 2012.

Beslutsunderlag

Protokoll från socialnämndens arbetsutskotts sammanträde den 22 maj 2012, § 189.

Tjänsteutlåtande daterat den 16 april 2012.

Nuvarande riktlinje för bidrag till studier, bilaga 1.

Förslag till reviderad riktlinje för bidrag till studier, bilaga 2.

Riktlinjer för anställning av omvårdnadspersonal, bilaga 3.

Beslut

Socialnämnden beslutar

att godkänna socialförvaltningens plan för att öka omvårdnadspersonalens kompetens, att föreslå personalutskottet godkänna förslag till ändrade riktlinjer för bidrag till studier, att föreslå personalutskottet godkänna att socialförvaltningen genomför lönejustering till personal direkt efter genomförd utbildning,

att återrapportera föreslagen utbildningsplan till kommunstyrelsen senast den 13 juni 2012 samt

att justera paragrafen omedelbart.

_____

forts.

31

(32)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-06-12 Socialnämnden

Just. sign. Utdragsbestyrkande

SN §127, forts.

Beslutet expedieras till:

Kommunstyrelsen

Mona Ringh, kvalitetsutvecklare

32

(33)

Ansvarig Utfärdat av Berörda verksamheter Version Publicist Verksamhetschef Hemvårds- Hemvården 2/101005 Hemvårds

Hemvård koordinator Handikappomsorgen koord.

Verksamhetschef

Handikappomsorg

Dokumenttyp Hantering av utgången riktlinje/rutin Riktlinje

Rutin Sparas i 2 år

Nuvarande riktlinje för bidrag till studier

Riktlinjer vid tillämpning av personalutskottets beslut § 31/2005 angående lönekompensation till omvårdnadspersonal som genomgår kompetenshöjande utbildning.

Syfte

Personalutskottet har på förslag från socialförvaltningen beslutat om att bidrag kan sökas av omvårdnadspersonal inom socialförvaltningen som genomgår kompetenshöjande utbildning inom sitt verksamhetsområde. Syftet med bidraget är att stimulera personal som saknar

fullständig omvårdnadsutbildning till studier samt möjlighet till vidare specialiserade kunskaper.

Bidragsbelopp

Vid heltidsstudier kan bidrag utgå med 3 500 kr/månad och vid halvtidsstudier med 1 750 kr/månad.

Vid bestämmande av bidragets storlek ska hänsyn tas till den aktuella sysselsättningsgraden för den sökande.

Exempel

Studiernas omfattning Sysselsättningsgrad Bidragsbelopp

Heltid 1,0 3 500 kr/månad

Halvtid 1,0 1 750 kr/månad

Halvtid 0,75 875 kr/månad

Halvtid 0,5 Inget bidrag utgår

Vid studier på halvtid förutsätts att personen är i tjänst på återstoden av sysselsättningsgraden upp till heltid.

Bidrag vi arbetsplatsförlagd utbildning

x

33

(34)

Omvårdnadspersonal inom socialförvaltningen med tillsvidareanställning och 2 års erfarenhet av arbete inom vården kan, efter validering inför utbildningen, söka bidrag för arbetsplatsförlagd utbildning.

Inriktningen på utbildningen/ den arbetsplatsförlagda utbildningen ska vara efterfrågad och godkänd av verksamhetschefen.

Bidrag utgår med hälften av lönen (utifrån den anställdes sysselsättningsgrad) under den

arbetsplatsförlagda utbildningen. I det fall den anställde har bidrag vid studier, enligt ovanstående riktlinjer, avbryts tjänstledigheten och ersätts istället med bidrag vid arbetsplatsförlagd utbildning.

Ansökan om bidrag för studier samt arbetsförlagd utbildning

Ansökan ska lämnas till närmaste enhetschef. Av ansökan ska framgå följande:

Personuppgifter Arbetsplats

Beskrivning av utbildningen, utbildningstiden, och utbildningssamordnare. Enhetschefen ska i ansökan vidimera utbildningsbehovet på arbetsplatsen.

Ansökan insändes därefter till verksamhetschefen för bedömning och därefter vidarebefordran till personalkontoret för beslut. Beslut om bidrag fattas av personalchefen

Personalkontoret Hans-Börje Andersson

Blankett ansökan till studier

34

(35)

Ansvarig Utfärdat av Berörda verksamheter Version Publicist Dokumenttyp Hantering av utgången riktlinje/rutin

Riktlinje

Rutin Sparas i 2 år

Förslag till revidering av tidigare riktlinje för bidrag till studier

Syfte

Personalutskottet har på förslag från socialförvaltningen beslutat om att bidrag kan sökas av omvårdnadspersonal inom socialförvaltningen som genomgår kompetenshöjande utbildning inom sitt verksamhetsområde. Syftet med bidraget är att stimulera personal som saknar

fullständig omvårdnadsutbildning till studier samt möjlighet till vidare specialiserade kunskaper.

Bidrag till litteraturkostnader

Intyg från utbildningsanordnare samt kvitto på kostnader ska redovisas

Bidrag vi arbetsplatsförlagd utbildning

Omvårdnadspersonal inom socialförvaltningen med tillsvidareanställning och 2 års erfarenhet av arbete inom vården kan, efter validering inför utbildningen, söka bidrag för arbetsplatsförlagd utbildning.

Inriktningen på utbildningen/ den arbetsplatsförlagda utbildningen ska vara efterfrågad och godkänd av verksamhetschefen.

Bidrag utgår med tjänstledighet med lön (utifrån den anställdes sysselsättningsgrad) under den arbetsplatsförlagda utbildningen

Ansökan om bidrag för studier samt arbetsförlagd utbildning

Ansökan ska lämnas till närmaste enhetschef. Av ansökan ska framgå följande:

Personuppgifter Arbetsplats

Beskrivning av utbildningen, utbildningstiden, och utbildningssamordnare. Enhetschefen ska i ansökan vidimera utbildningsbehovet på arbetsplatsen.

Ansökan insändes därefter till verksamhetschefen för bedömning och därefter vidarebefordran till personalkontoret för beslut. Beslut om bidrag fattas av personalchefen

x