• No results found

Innehåll. Islam. Sportarenan. Jerusalem. Judendom. Etik. Gallerian och Stormarknaden. Kristendom. Register

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Innehåll. Islam. Sportarenan. Jerusalem. Judendom. Etik. Gallerian och Stormarknaden. Kristendom. Register"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sportarenan

Arenor som lockar med mål

Jerusalem

Jerusalems komplicerade historia

Judendom

Judendomen erbjuder Bar mitzva

Att få syn på hotfulla situationer Så blev de ett folk

Mose

Stenhårda bud

Hur man får kungens dotter och hela kungariket

Måltiden - ett sätt att leva Judisk identitet

Tid för kunskapskontroll

Kristendom

Erbjudandet Konfirmation

1000 år i Sverige har satt sina spår Bibeln - Gamla testamentet och Nya testamentet

Jesus - Några berättelser ur Nya testamentet

Jesus Kristus

2000 år har satt sina spår i världen Tid för kunskapskontroll

Islam

Erbjuder både karta och kompass Att ta ut kompassriktningen

Moskén som symbol och mötesplats Fem problem - Fem lösningar

Fem plikter med tillämpningar Klädkod

Koranen - Vägledande helig skrift Tid för kunskapskontroll

Etik

Hur gör man i skarpt läge?

- Tävlingen - Äventyret - Miljöinsatsen

Gallerian och Stormarknaden

Hemligheter

Arenan och makten

Register

Innehåll

4

6

12

14

18

20 21 23 25 29 31

35 40 43 45

46

48 52 54

60

62 74 76 85

86

88 93 94 97 100 105 107 113

114

116 118 120

122

124 128

131

(2)

Att höra till en grupp är ett av människans grundbehov. Det ger trygghet. Här träffar man människor som tycker och tänker lika.

Samtidigt skiljer man ut sig från andra grupper det omgivande samhället. Det stärker självkänslan och ger en identitet.

Gruppen möts på en arena. Det kan vara som i denna bok på

sportarenan, i kyrkan, moskén eller synagogan. Det kan också vara gallerian eller stormarknaden. Här gör sig grupptillhörigheten synlig i form av märken, klädstil, sätt att uppträda, musiksmak eller köpvanor. Men grupptillhörigheten kan också märkas på ett djupare plan. Det kan handla om vad som ger meningen i livet: en idé eller uppfattning, en religion eller livsåskådning.

Alla arenor syftar till att besökaren ska uppnå vissa mål. De mest populära aktiviteterna på sportarenan handlar om att göra mål.

På religionens och livsåskådningens arena handlar det om att nå vissa eftersträvansvärda mål.

Sportarenan

4

(3)

Sportarenan

Vad betyder den för mig?

(4)

Kristendom

46

I en kyrka finns mycket som ska påminna besökaren om var de befinner sig. Jesus avbildas på många sätt och i olika situationer, här i form av glaskonst.

En kristen kyrka syns oftast på lång väg. Den kan vara byggd på en synlig plats och med ett torn som pryds av ett kors.

Allvar och skämt kan förekomma i kyrkan. Skylten som ska göra en

uppmärksam på helvetets existens kan uppfattas på olika sätt. En

del uppfattar motsägelsen i att en evighet naturligtvis inte kan

mätas i tid. Andra kanske noterar att vägen dit är enkelriktad. Och

åter andra får kanske ett gott skratt.

(5)

Kristendom

Vad har hänt på 1000 år i Sverige

och 2000 år i världen?

(6)

Kristendom

84

religion möjlighet för sina medlemmar att låta deras barn få undervisning om just denna religion. I Ryssland fanns under Sovjettiden (1917-1999) ett ämne i livsåskådning som lärde att varje religion var falsk. Numera finns ett ämne som innebär att föräldrar kan välja om undervisningen ska handla om religion eller moral (Spiri- tual and Moral Education).

Svaren är olika. Ingen annan än du själv kan besluta om vilken syn på livet som du väljer att ha. Samtidigt finns ingen facit som i matematiken, där du kan kontrollera om du valt rätt.

Privat religiositet innebär att du har egen kontroll över det som händer.

Händelser kan tolkas att ingå i ett

meningsfullt sammanhang eller upple- vas som otur eller slump. Hur det för- håller sig kan bara du själv avgöra, men de olika kyrkorna, religionerna och riktningar ger dig gärna vägled- ning hur ett meningsfullt liv kan levas.

Ett ordspråk lyder ”Gud hjälper dem som hjälper sig själv”. Det kan tolkas som att om en människa strävar efter att göra det goda eller anstränger sig för att göra sitt bästa kommer Gud att se detta och se till att det man företa- git sig till slut ska lyckas. Andra beto- nar att det gäller att leva på hoppet.

Hur det än ser ut runt omkring kom- mer det förr eller senare att bli bättre för dem som hoppas och aldrig ger upp.

Resonera kring hur privat religiositet skiljer sig från det de olika kyrkorna 1 står för.

Varför tror ni att inställningen till ett religionsämne i skolan är annorlunda i 2 USA och Ryssland? Och att det var annorlunda i Sovjetunionen? Vad tycker

du och dina kompisar om att läsa ämnet religionskunskap?

I uppräkningen möter du några exempel på anledningar man kan ha för sitt 3 ställningstagande till kristendom och de olika kyrkorna. Det finns självklart

många fler argument. Reflektera över hur du själv ser på denna religion som har påverkat det svenska samhället i tusen år och världen i tvåtusen år?

Resonera - Reflektera

ca 7 f.v.t Jesus föds

33

Jesus dör på korset

1

60-talet

Paulus

200-talet

Nya testamentet

300-talet

Kristendomen blir Romerska rikets

statsreligion

1000-talet

Kristendomen, Europas religion

(7)

85 85

Tid för kunskapskontroll

- På väg mot kursplanens mål

Vad föreställer bilderna? Vad handlar bilderna om? Finns det något som angår dej i dessa bilder?

Var det något du tycker är särskilt intressant i detta avsnitt?

Tycker du lärt dig något som du tror du har nytta av?

Vad vet du om:

Jesus

• Bud och Saligprisningar

• Nya testamentet - bibeln

• Kristendomen i Sverige under 1000 år,

• Kristendomen i världen under 2000 år

• Konfirmation

• Olika kyrkobyggnader

Vrid och vänd på det du lärt dig!

50 52 53 56

60 62 65 66 70 72

74 76

78 80

Olika kyrkotraditioner, störst är den katolska

kyrkan 1500-talet

Kristendomen på väg att bli en världsreligion.

Nya kyrkor tillkommer

1800-talet

Kristendomen den största världsreligionen

1900-talet

Nya kyrkorikt- ningar tillkommer.

Sekularisering

Nutid

1948

Kyrkornas världsråd bildas

(8)

­­­­118

Etik

““

Om han inte hade gjort det kanske han hade drabbats av skuld för att han svek sin egen etik och lämnade kvar gruppmedlemmen att dö på isen. Vi har ofta ansvar för våra närmaste människor och att vi håller våra löften till dem samt att vi inte på andra sätt sviker dem genom att ljuga eller överge dem när de behöver hjälp. Att vara människa är att vara ansvarig inför sina medmänniskor.

Ansvar­för­andra

Ibland vet vi med hjälp av etiken hur vi bör göra men det är inte alltid som vi med moralen visar vad vi tycker är rätt. Vi kanske blir osäkra och fega och inte vågar följa vår etik. Det finns många orsaker till att vi är osäkra och fega: vi vågar inte ”sticka ut” från gruppen eller vi kanske är rädda för olika bestraffningar om vi följer vår egen etik.

Rätt­och­orätt­–­att­ta­ställning

När du tar ställning till om Scott gjorde rätt eller orätt så värderar du hans handling. En värdering av rätt eller orätt innebär att du tycker till om andras eller dina egna handlingar.

Därför har vi lagar som talar om vad som i ett samhälle är rätt eller orätt att göra. Andra människor har alltså tyckande om dina handlingar och om du handlar orätt så kan du drabbas av deras ogillande. Samhället markerar sitt ogillande i form av påföljder som böter eller fängelse. Du hålls ansvarig för dina handlingar. Att hållas ansvarig innebär alltså att du själv eller andra värderar din handling som rätt eller orätt.

När vi människor pratar om rätt eller orätt så kallas det etik. Etik är det man säger.

När du handlar så visar du din moral. Moral är det vi människor gör.

Scott valde att ta med den skadade gruppmedlem- men – han visade sin

moral. I hans dagböcker kan vi läsa hur han resone- rade kring sitt löfte om att alla skulle ställa upp för varandra – hans etik.

Scott följde i sin handling (moral) vad han ansåg varar rätt (etik).

(9)

Etik

­­­­119

Äventyret

-­Swans­expedition­1985

Om jag inte kunnat lita på min tekniskt avancerade klocka, hade jag varit död.

Så enkelt är det.

Redan som ung läste engelsmannen Robert Swan om Scotts expedition.

Som vuxen förverkligande han dröm- men om att få gå i Robert Scotts spår till Sydpolen. På senhösten 1985 star- tade expeditionen den 140 mil långa fotvandringen till Sydpolen. Den bestod av tre män. De drog sin egen packning på varsin släde, 160 kg var- dera vid starten. De nådde Sydpolen i början av januari 1986. Då hade de fotvandrat i 70 dagar över isarna utan någon kontakt med yttervärlden. De hade valt att inte ha någon modern kommunikationsutrustning med. Inte ens en radio. De skulle testa Robert Scotts villkor. De fick snart uppleva ensamhet och isolering, hårt väder men också det äventyr de längtat efter. Från början kunde ingen av dem vara säker på att komma levande fram. Det var förhållandena på Antark-

tis och inte de själva som ytterst bestämde deras öde.

Men ett undantag hade gjorts: Swan hade med sig en teknikavancerad klocka. Och efteråt kunde han konsta- tera att utan klockan hade han och hans kamrater inte kunnat ha kontroll på tid och färdriktning.

Vid expeditionens framkomst visade det sig att deras skepp, som de skulle färdas tillbaka med, hade sjunkit. På en polarstation i närheten befann sig en grupp forskare och de fick bekosta äventyrarnas flygresa hem.

Ansvar­för­tekniken

Swans expedition visar på ett annat etiskt problem än Scotts expedition.

Robert Swan sätter sin tillit till tekni- ken (klockan), som måste fungera för att de skall klara äventyret. Att lita på tekniken är ett val som vi alla gör när vi åker exempelvis bil, tåg eller flyg- plan. Ibland riskerar vi till och med vårt liv om den inte fungerar. Swans expedition visar bara på hur tydligt teknikberoendet är.

Tilliten till tekniken visar också på vilket ansvar de har som kontrollerar att tekniken fungerar. Det gäller bilre- paratören, flygplansteknikern och lok- föraren. Även de som konstruerar hemelektronik, som TV-apparater, datorer och spisar måste ta ansvar för att dessa apparater fungerar och inte orsakar brand. Vi som använder dessa maskiner har också ansvar för hur vi handskas och sköter dessa apparater.

References

Related documents

Ronström menar även att mångkulturell och kulturell mångfald redan har en för stor betydelse, och att man segregerar in individer som invandrare eller svenskar

I den mediala diskursen finns aktörer i både Saudiarabien och Sverige som försöker upprätthålla diskursen genom att förstärka vi- och demkänslan men också aktörer som vill

Av de drygt 40 afrikanska länder som förhandlar med EU om EPA-avtal är det bara 10 enskilda länder som har skrivit på till- fälliga avtal som bara innefattar handel med varor..

Det tog en månad och 15 dagar för oss att komma fram till flyktinglägren.. För vissa tog det mycket längre tid och många kom

ring någon tid i sommar. Svar med noggranna meddelanden till »N. God sådan erbju- des under sommarferierna för en gosse eller flicka i familj på landet, där tillfälle till

Denna belysning av islam som en politisk identitet verkar enligt Buchardt för att positionera aktioner och ritualer som kännetecknar en muslimskhet, vilket bidrar således till

myllrande våtmarker, delmål 1 En nationell strategi för skydd och skötsel av våt- marker och sumpskogar bedöms vara möjlig att ta fram till 2005 efter att regeringen gett tydliga

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen preciserat målet och föreslår i redovisningen av upp- draget följande omformulering av delmålet: ”Fram till 2010 skall de