Bäst i klassen
– en ny lärarutbildning
sammanFattning aV regeringens ProPosition 2009/10:89
Den 11 februari 2010 överlämnade regeringen propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89) till riksdagen. Propositionen innehåller regeringens förslag och bedömningar om nya lärar- och förskollärarutbildningar.
Lärarnas utbiLdning och kompetens är några av de vik- tigaste faktorerna för en framgångsrik skola. Såväl svensk som inter- nationell forskning visar att lärarnas kompetens är avgörande för elevernas kunskapsresultat. Om Sverige ska återta positionen som en av de ledande kunskaps- och industrinationerna måste vi därför satsa på lärar- och förskollärarutbildningar i världsklass.
Ett land som strävar mot högre resultat måste lyckas rekrytera de mest lämpade och engagerade personerna till skolan och försko- lan. Tyvärr tvingas många högskolor ibland att ställa in vissa inrikt- ningar av lärarutbildningen, eftersom de saknar tillräckligt många behöriga sökande. Antalet förstahandssökande har halverats på tio år. Men det går att vända utvecklingen. På bara fem år har man i England, genom strategiska beslut, lyckats göra lärarutbildningen till en av de mest attraktiva bland högskolestudenterna.
Den lärarutbildningsreform som vi presenterar i den här skrif- ten är ett viktigt steg på vägen. Vi förväntar oss att utbildningens krav, kvalitet och studietakt höjs kraftigt. Det skickar en tydlig sig- nal till studenter och den akademiska världen: lärar- och förskollä- rarutbildningarna är kvalificerade och akademiskt krävande utbild- ningar. I framtiden kommer det att finnas tydliga inriktningar som ger lärare och förskollärare de kunskaper som krävs för att möta elev- ernas och barnens skiftande behov.
Utan kompetenta lärare och förskollärare går det inte att lyfta resultaten. Vi är övertygade om att de nya lärar- och förskollärarut- bildningarna kommer att locka fler kvalificerade personer till lärar- och förskollärarprofessionen.
Lärar- och förskollärarutbildningar i världsklass
Jan björklund Utbildningsminister
tobias krantz
Högskole- och forskningsminister
pawel flatojann lipka
examenstillstånd
För att få utfärda de nya föreslagna lärar- och förskollärarex- amina måste lärosätena ansöka om examenstillstånd hos högskoleverket. För att högskoleverket ska kunna tilldela examenstillstånd måste utbildningen uppfylla de krav som ställs i bl.a. högskolelagen och högskoleförordningen. hög- skoleverket ska kunna tilldela lärosäten examenstillstånd för inriktning och ämnen. det är viktigt att exempelvis även mindre lärosäten med kompetens inom ett begränsat antal ämnen kan få möjlighet att utfärda ämneslärarexamen. hög- skoleverkets tillståndsprövning ska kunna påbörjas under våren 2010.
Varför är lärar- och förskollärar- utbildningarna så viktiga?
lärarutbildningen är högskolans volymmässigt största utbildning och bedrivs på 24 lärosäten och med drygt 35 500 registrerade studenter.
Välutbildade lärare är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt utbild- ningsväsende. De har en avgörande betydelse för elevernas målupp- fyllelse.
Regeringens utbildningspolitik har som syfte att stärka kvalite- ten i förskolan och i skolan. För att lyckas med detta krävs en god tillgång till kompetenta lärare och förskollärare med relevanta kun- skaper och färdigheter.
På lärar- och förskollärarutbildningarna får blivande lärare och förskollärare den nödvändiga grunden för sina framtida arbeten.
De får även kunskap för att kunna bidra till att utveckla undervis- ningen och lärar- och förskollärarprofessionen.
Vad innebär
regeringens förslag?
Grundläggande förändringar av lärarutbildningen för att kunna garantera utbildningar till lärare och förskollärare av hög kvalitet som lever upp till skolans och förskolans behov.
Lärar- och förskollärarutbildningar där gedigna ämneskun- skaper och pedagogisk skicklighet står i centrum. Utbildning- arna görs mer relevanta, akademiskt krävande och attraktiva.
Utrymmet för ämnesstudier ökar.
En ökad tydlighet genom att dagens lärarexamen med en svår- överskådlig utbildningsstruktur ersätts av fyra profilerade exa- mina. De fyra nya yrkesexamina är förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen.
En ökad tydlighet kring utbildningarnas tre byggstenar – ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning och en utbild- ningsvetenskaplig kärna – bidrar bland annat till ökade möjlig- heter för rörlighet mellan såväl svenska som utländska lärosäten.
Förskollärarutbildningen ger en självklar inriktning mot arbete i förskolan och en tydligare yrkesidentitet jämfört med dagens lärarutbildning.
Grundlärarexamen ges med tre inriktningar: mot arbete i för- skoleklass och årskurs 1–3, mot arbete i årskurs 4–6 och mot arbete i fritidshem.
Inriktningarna mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3 samt mot arbete i årskurs 4–6 ger en bred ämneskompetens med sär- skilt ämnesdjup i läs-, skriv- och matematikutveckling. Grundlä- rare för årskurs 4–6 fördjupar sig mot antingen samhällsoriente- rande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik eller ett eller flera praktiska och estetiska ämnen.
Ämneslärarna kommer att ha en djup ämneskompetens och det sker en förstärkning av utrymmet för ämnesstudier jämfört med dagens utbildning. Ämneslärarutbildningen kommer att ges med två inriktningar: mot arbete i årskurs 7–9 och mot arbete i gymnasieskolan.
Ämneslärarna med inriktning mot årskurs 7–9 ska kunna undervisa i tre ämnen och ämneslärarna i gymnasieskolan i två.
Den nya yrkeslärarutbildningen ska underlätta för kompetena personer med yrkesbakgrund att kunna bli yrkeslärare. Utbild- ningen ska vara så flexibel som möjligt för att öka möjligheterna att kunna nå examen.
Villkoren för de medel som Vetenskapsrådet fördelar till utbild- ningsvetenskaplig forskning förändras. Regeringen vill lyfta fram forskningens betydelse för utveckling och ökad kvalitet i skola och förskola.
De lärosäten som önskar bedriva lärarutbildning kommer att få ansöka om tillstånd att utfärda de nya examina hos Högskoleverket.
De nya lärar- och förskollärarutbildningarna beräknas kunna starta höstterminen 2011.
De studenter som påbörjat en utbildning till lärare före den 1 juli 2011 bör så långt det är möjligt erbjudas att få en examen enligt de nya bestämmelserna. Annars har de rätt att få examen enligt de äldre bestämmelserna.
De nya examina kommer att regleras i examensordningen i hög- skoleförordningen (1993:100).
Reformen av lärarutbildningen sammanfaller med andra insatser för att göra utbildningen till lärare och förskollärare till ett attrak- tivt val för både kvinnor och män. En rad kvalitetshöjande åtgärder införs för att ge lärarna de verktyg som krävs för att ge eleverna en god utbildning, till exempel lärarlyftet för lärarnas vidare- och kom- petensutveckling och befattningsutbildning för rektorer.
Vad innebär
regeringens förslag?
kompletterande kurser
Lärare och förskollärare bör ges möjligheter att utvecklas i sitt yrke. detta kan till exempel innebära att man fördjupar sina kunskaper i ett ämne eller att man läser in ytterligare ämnen. när barn- och elevkullarnas storlek förändras krävs också en viss flexibilitet i systemet för att inte lärare ska låsas fast för undervisning i vissa årskurser. alla lärare och förskollärare bör därför kunna erbjudas kompletterande kurser för fördjupade kunskaper eller möjligheter att undervisa i andra skolformer, verksamheter, årskurser eller ämnen.
Varför behöver lärar-
utbildningen reformeras?
Reformen ska skapa lärar- och förskollärarutbildningar som är bättre anpassade efter skolans och förskolans be- hov. De nya utbildningarna kommer att förbättra undervis- ningens kvalitet, ge yrket större attraktionskraft och öka nyutbildade lärares och förskollärares anställningsbarhet.
dagens skoLa och FörskoLa stäLLer höga kraV
Dagens samhälle har större social, kulturell och språklig mångfald än tidigare. Det skapar stora utmaningar för skolväsendet. I takt med att samhället förändras har kraven på lärares och förskollärares kunska- per ökat, inte minst vad gäller ämnesbredd och ämnesdjup. Samti- digt förväntas läraren eller förskolläraren bidra till en utveckling av undervisningen och yrket. Utbildningarna måste kunna möta dessa behov och detta är utgångspunkten för de moderna lärar- och för- skollärarutbildningarna.Skolans huvuduppdrag är att alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen. Det innebär ett ökat ansvar för lärarna. De måste både ha god pedagogisk skicklighet och förmåga att skapa ett tryggt arbets- klimat i skolan.
Det innebär också högre krav på en undervisning som måste utfor- mas efter barnens och elevernas olika behov och förutsättningar. Allt eftersom eleverna blir äldre ska de få möjlighet att fördjupa sina kun- skaper, både mot sina intresseområden och mot ämnen som är viktiga för att på ett bra sätt hantera de krav som vuxenlivet ställer.
Forskningens betydelse
utbildningsvetenskaplig forskning är viktig för att stärka kvaliteten inom den svenska skolan och förskolan. reger- ingen aviserar därför förändrade villkor för beviljande av de medel som Vetenskapsrådet fördelar till utbildningsveten- skaplig forskning. Forskningen ska ha relevans för skolans eller förskolans utveckling. det nya villkoret ger samtidigt utrymme för verksamhetsinriktad forskning med relevans för lärar- och förskollärarutbildningarna samt lärar- och förskollärarprofessionen.
kunskap måste åter stå i centrum i den sVenska skoLan
Både nationella och internationella granskningar visar att svenska elevers resultat försämrats i flera viktiga ämnen. Samtidigt säger forskningen att lärarna är den resurs som betyder mest för elever- nas resultat. Satsningar på att förbättra lärarnas utbildning och kar- riärvägar är därför avgörande för att förbättra elevernas kunskaper och utveckling.
bristerna i den nuVarande LärarutbiLdningen
Den nuvarande lärarutbildningen, med en enda gemensam lärarex- amen, startade 2001. En av reformens bärande idéer var studenter- nas valfrihet, det vill säga rätten att fritt välja kurser och inrikt- ningar. Utbildningen har dock kritiserats för bland annat alltför stor valfrihet för de studerande, bristande vetenskaplig grund och för att viktiga kunskapsområden saknas.Ett problem med dagens lärarutbildning är att den lett till att många lärare har grunda eller inga kunskaper i vik- tiga ämnesområden. Exempelvis saknar cirka 25 procent av de lärare som undervisar i matematik i årskurserna 1–5 utbildning i ämnet.
Ytterligare en brist är att utbildningen ofta är riktad mot breda åldersintervall, exempelvis intervallen 1–12 år och 12–19 år. De breda åldersintervallen kan medföra att studenterna har svårt att få kunskaper och kompetenser anpassade för hela åldersspannet.
Lärar- och FörskoLLärarutbiLdningarna måste passa skoLans och FörskoLans behoV
Lärar- och förskollärarutbildningarna ska i så stor utsträckning som möjligt vara anpassade efter de olika behov som finns på skolor och förskolor.Exempelvis behöver lärare i de lägre årskurserna i många fall bre- dare ämneskunskaper än vad dagens lärarutbildning kan ge. Dess- utom bör deras utbildning vara inriktad mot snävare åldersintervall.
Det förbättrar skolornas möjlighet att välja inriktning. Exempelvis ska de skolor som efterfrågar klasslärare för undervisning i förskoleklass och i årskurs 1–3 kunna få tillgång till lärare med sådan utbildning.
Samtidigt ska de skolor som vill organisera sitt arbete med flera lärare som samverkar om undervisningen ha fortsatt möjlighet till detta.
För grundskolans senare årskurser och gymnasieskolan är det vik- tigt med fördjupade ämneskunskaper för att kunna möta elevernas behov och krav. Lärarna i grundskolans senare år och i gymnasiesko- lan bör därför ges en smalare men djupare ämneskompetens än lärarna i tidigare årskurser.
kompletterande pedagogisk utbildning
det är viktigt att det finns alternativa vägar till läraryrket, till exempel för dem med en annan yrkeserfarenhet eller för dem som från början inte varit säkra på sitt yrkesval. För den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne bör det därför vara möjligt att läsa en kompletterande pedagogisk utbildning för att få en ämneslärarexamen.
den kompletterande pedagogiska utbildningen bör omfatta 90 högskolepoäng och innefatta den utbildningsveten- skapliga kärnan samt verksamhetsförlagd utbildning.
utbildningsvetenskaplig kärna
Viktiga kunskaper för lärare och förskollärare, som exem- pelvis skolans värdegrund, sociala relationer, konflikthan- tering, ledarskap och läroplansteori, bör utgöra en utbild- ningsvetenskaplig kärna. de olika områdena inom den utbildningsvetenskapliga kärnan bör ges tillämpningar som ligger nära eller inom kommande yrkesutövning för respektive studentgrupp. den utbildningsvetenskapliga kärnan bör omfatta 60 högskolepoäng i alla inriktningar inom lärar- och förskollärarutbildningarna. den utbild- ningsvetenskapliga kärnan ersätter det så kallade all- männa utbildningsområdet i dagens lärarexamen.
att Vara Lärare och FörskoLLärare ska bLi mer attraktiVt
En av de viktigaste faktorerna för att skolor och förskolor ska vara framgångsrika är att många är intresserade av att bli lärare och för- skollärare. Den negativa trenden med allt färre sökande till lärarut- bildningen måste brytas. Pedagogisk skicklighet och gedigna ämnes- kunskaper ska stå i centrum och för att det ska kunna ske måste utbildningarna till lärare och förskollärare göras mer relevanta och attraktiva och erbjuda högre akademisk kvalitet.
När det gäller förskollärare, fritidspedagoger och lärare med inriktning mot arbete i fritidshem är detta yrken där det råder stor brist på utbildade. Behovet av dessa kompetenser väntas öka än mer, bland annat på grund av kommande stora pensionsavgångar och stora barnkullar.
De nya och förbättrade lärar- och förskollärarutbildningarna kommer att bli mer attraktiva och locka fler sökande eftersom utbildningarna blir tydligare, mer strukturerade och specialiserade samt ger tydligare yrkesidentiteter. Detta kommer att skapa en ökad konkurrens om platserna, vilket leder till högre nivå på förkunska- perna hos studenterna. Det ska bli mer attraktivt att bli lärare eller förskollärare.
duktiga yrkeskVinnor och yrkesmän ska kunna bLi yrkesLärare
Antalet examinerade yrkeslärare har minskat kraftigt under senare år. Detta hänger samman med att utbild- ningen till lärare i yrkesämnen successivt har förändrats och förlängts. För att åtgärda den stora bristen på yrkeslä- rare och för att möta den ekonomiska och sociala situa- tion som många potentiella yrkeslärarstudenter befinner sig i föreslår regeringen att utbildningen till lärare i yrkes- ämnen ska förändras i grunden. Bland annat ska det bli lättare att få sina yrkeskunskaper validerade och att stu- dera och arbeta parallellt.
FörskoLLärarexamen
210 högskolepoäng, vilket innebär samma längd på utbildningen som i dag.
Utbildningen ger en tydligare yrkesidentitet och en tydligare inriktning mot arbete i förskolan än i dag.
Den blivande förskollära- ren ska ha den kunskap och kompetens som krävs för att möta de yngsta barnens be- hov av lärande och omsorg.
Förskollärarexamen bör omfatta en utbildningsve- tenskaplig kärna och verk- samhetsförlagd utbildning samt kunskaper om barns utveckling och lärande och kunskaper om barns behov av omsorg samt förskolans pedagogik och arbetssätt.
utb. vet. kärna 60 hp
VFu 30 hp
studier inom det förskole- pedagogiska arbetet, 120 hp, varav examensarbete 15 hp
grundLärarexamen med inriktning mot FörskoLekLass och årskurs 1–3
240 högskolepoäng, vilket
innebär ett halvårs längre utbildning än i dag.
Utbildningen ger läraren
breda kunskaper som gör att läraren kan följa eleverna och kan undervisa i flertalet ämnen, inte bara i ett fåtal.
Kunskaper om läs- och
skrivutveckling samt fördju- pade kunskaper om matema- tik för yngre barn kommer att utgöra en väsentlig del av kompetensen för dessa lärare.
Även kunskaper och kom- petenser inom praktiska och estetiska ämnen är viktiga.
Förutom den utbildningsve- tenskapliga kärnan, verksam- hetsförlagd utbildning och examensarbete bör inrikt- ningen även ge kunskaper i engelska, samhällsorientering, naturorientering och teknik.
grundLärarexamen med inriktning mot årskurs 4–6
240 högskolepoäng, vilket
innebär ett halvårs längre utbildning än i dag.
Kraven när det gäller både ämnesbredd och ämnesför- djupning skärps betydligt och ger den lärarstuderande en tydlig läraridentitet med inriktning mot årskurserna 4–6.
Förutom den utbildnings- vetenskapliga kärnan, verksamhetsförlagd utbild- ning och examensarbete bör inriktningen även omfatta kunskaper omfattande 30 högskolepoäng vardera i svenska, matematik och engelska. Dessutom ska ingå valbara 30 högskolepoäng i samhällsorienterande ämnen, i naturorienterande ämnen och teknik eller i ett eller flera praktiska och estetiska ämnen.
VFu 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade
ämnesstudier, 165 hp varav ämnesrelaterad VFU 15 hp, examensarbete 30 hp samt svenska 30 hp, matema- tik 30 hp, engelska 30 hp och valbart samhällsorienterande ämnen/naturorienterande ämnen och teknik/praktiska och estetiska ämnen 30 hp
utb. vet. kärna, 60 hp
VFu 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade
ämnesstudier, 165 hp varav ämnesrelaterad VFU 15 hp, examensarbete 30 hp samt svenska, matematik, engelska, samhällsorientering, naturorientering och teknik examensarbete 15 hp
examensarbete 30 hp
VfU 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade examensarbete 30 hp
d e nya l är ar - oc h fö rs ko llär ar utb ild
ningsvetenskaplig kärna VFu – Verksamhetsförlagd utbildninghp – högskolepoäng
grundLärarexamen med inriktning mot Fritidshem
180 högskolepoäng, vilket innebär ett halvårs kortare utbildning än i dag.
Utbildningen ger en tydligare yrkesidentitet och en tydligare inriktning mot arbete i fritidshem än i dag.
Högskoleutbildad personal som arbetar i fritidshemmen bör vara lärarutbildade.
Förutom den utbildnings- vetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbild- ning bör inriktningen även omfatta 60 högskolepoäng fritidspedagogik, inklusive ett examensarbete. Reste- rande 30 högskolepoäng bör omfatta ett eller flera prak- tiska och estetiska ämnen.
utb. vet. kärna 60 hp
VFu 30 hp
Fritidspedagogik 60 hp, varav examensarbete 15 hp praktiska och estetiska ämnen 30 hp
ämnesLärarexamen med inriktning mot årskurs 7–9
270 högskolepoäng
Inriktningen bör som hu- vudregel ge lärarna kompe- tens att undervisa i tre ämnen.
Dessa ämnen bör kunna kombineras i ett begränsat antal kombinationer för att bättre passa skolans behov och för att öka lärarnas anställ- ningsbarhet.
Ämnesstudierna ska förde- las på minst 90 högskolepo- äng i huvudämnet och minst 45 högskolepoäng vardera i de två övriga undervisnings- ämnena.
Förutom ämnesstudier bör inriktningen även omfatta den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsför- lagd utbildning.
och examensarbete 30 hp
ämnesLärarexamen med inriktning mot gymnasieskoLan
300 eller 330 högskolepo-
äng beroende på ämnesval
Inriktningen bör som huvudregel ge lärarna kom- petens att undervisa i två ämnen. Dessa ämnen bör kunna kombineras i ett be- gränsat antal kombinationer för att bättre passa skolans behov och för att öka lärarnas anställningsbarhet.
Ämnesstudierna ska förde- las på minst 120 högskolepo- äng i huvudämnet och minst 90 högskolepoäng i det andra undervisningsämnet. Svenska och samhällskunskap kräver alltid minst 120 högskolepo- äng i vardera ämnet.
Förutom ämnesstudier bör inriktningen även omfatta den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsför- lagd utbildning.
yrkesLärarexamen
90 högskolepoäng
För antagning krävs grundläggande behörighet till högskolestu- dier samt kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper förvärvade genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan efter- gymnasial utbildning, eller genom en kombination av dessa.
Utbildningen omfattar den utbildningsvetenskapliga kärnan
och verksamhetsförlagd utbildning.
Utbildningen bör kunna genomföras med stor flexibilitet för
att bidra till att kompetenta yrkeskvinnor och yrkesmän ges möj- lighet att studera till yrkeslärare.
utb. vet. kärna 60 hp
VFu 30 hp
utb. vet. kärna 60 hp
VFu 30 hp, varav 15 hp är ämnesrelaterade
ämnesstudier 225 hp, varav ämnesrelaterad VFU 15 hp och examensarbete 30 hp VfU 30 hp,
varav 15 hp är ämnesrelaterade examensarbete 30 hp
ViLL du Veta mer?
www.regeringen.se/lararutbildning
graFisk Form Utbildningsdepartementet tryck Davidsons tryckeri, Växjö februari 2010
Foto Getty Images, Lena Koller/Johnér, Susanne Walström/Johnér, Lena Granefelt/Johnér, Peter Ahlén/Johnér, Alex & Martin/Johnér, Jeppe Gustafsson/Scanpix, ImageSource/Scanpix, Susan Berg, Nina Gergi, Peter Hoelstad, Anne Nilsson
artikeLnr U10.008
bestäLLning aV FLer exemPLar rk@skantzdistribution.nu, tel 08-590 956 50, fax 08-590 956 51 eller via regeringens webbplats www.regeringen.se
103 33 Stockholm www.regeringen.se/utbildning
