• No results found

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1."

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

C HECKLISTA Nivå 1

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Denna checklista innehåller frågor som, beroende på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på SkolmatSveriges webbplats.

Genom att förbereda de frågor som till exempel tillagningskök eller kostchef kan ha information och kunskap om underlättas arbetet och gör att kökschefen (eller motsvarande) själv kan driva arbetet framåt.

Checklistan innehåller inte alla frågor som ingår i verktyget, utan de som vi tror kan behövas

förberedas. Observera att verktyget är utvecklat för att besvaras på webben där frågorna automatiskt anpassas efter skolans egen verksamhet. I denna version redovisas även följdfrågor som eventuellt skulle ha dolts i webbversionen.

När du ska besvara frågorna i Nivå 1 kan du förbereda arbetet genom att - ha tillgång till en matsedel som gäller för de senaste 4 veckorna

- gå igenom frågorna och kontrollera om du kan svara på dessa exempelfrågor - inhämta svar för de frågor som du inte kan svara på själv

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på www.skolmatsverige.se och besvarar verktyget. Det går bra att avbryta ifyllandet i fall det behövs – alla svar sparas.

*Betyder att frågan är obligatorisk.

Kontakta oss om du behöver stöd eller om något inte fungerar som det ska. Ring eller maila!

Lycka till!

Kontakta oss via:

info@skolmatsverige.se 08-123 37 144

(2)

Kategori Näringsriktighet

 Kontrollera om du kan svara på frågorna. Vi ställer frågor om planering av måltider, vad som serverats och hur maten tillagats. Behöver du kontakta någon annan för att inhämta svaren?

Varmhålls en eller flera komponenter av skollunchen längre än 2 timmar? *

☐ja, varje dag

☐ja, 1-4 dagar i veckan

☐nej, mer sällan än 1 dag i veckan eller aldrig

☐vet ej

Varmhålls potatis längre än 1 timme? *

☐ja, varje dag

☐ja, 1-4 dagar i veckan

☐nej, mer sällan än 1 dag i veckan eller aldrig

☐vet ej

För hur många veckor i taget planeras skolans lunchmåltider (matsedel)? *

☐mindre än en vecka i taget

☐en vecka i taget

☐2-3 veckor i taget

☐1-3 månader i taget

☐en termin i taget

☐vet ej

Vem har tagit fram skolans matsedel? * Här kan du välja ett eller flera alternativ.

☐skolans kökschef

☐kökschef på en annan skola/kommunal verksamhet

☐kommunens kostchef eller liknande

☐extern entreprenör

☐annan

☐vet ej

(3)

Vilka fyra sammanhängande veckor gäller matsedeln som nu kommer att utvärderas för?*

Veckonummer_____ till _____

Vad serverades till skolans elever under de fyra veckorna?* Här kommer du att behöva svara för var och en av de 4 veckorna, OCH för varje rätt om skolan serverar fler än en huvudrätt. (Kopierar sidorna med behov om skolan serverar flera rätter.) Inkludera endast de rätter som alla elever fick ta av, räkna inte in eventuell specialkost.

Vecka 1

en kött -färs

rätt

en rätt baserad

på helt kött från nöt, gris, lamm eller vilt

en blandrätt

med mindre mängd kött från nöt,

gris, lamm eller vilt

en kyckling /kalkon- rätt

En korv-

rätt

mager fisk

fet fisk

en vegetarisk

rätt

blod- pudding

eller lever

annat inget

Måndag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Tisdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Onsdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Torsdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Fredag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Vecka 2

en kött -färs

rätt

en rätt baserad

på helt kött från nöt, gris, lamm eller vilt

en blandrätt

med mindre mängd kött från nöt,

gris, lamm eller vilt

en kyckling /kalkon- rätt

En korv-

rätt

mager fisk

fet fisk

en vegetarisk

rätt

blod- pudding

eller lever

annat inget

Måndag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Tisdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Onsdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Torsdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Fredag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

(4)

Vecka 3

en kött -färs

rätt

en rätt baserad

på helt kött från nöt, gris, lamm eller vilt

en blandrätt

med mindre mängd kött från nöt,

gris, lamm eller vilt

en kyckling /kalkon- rätt

En korv-

rätt

mager fisk

fet fisk

en vegetarisk

rätt

blod- pudding

eller lever

annat inget

Måndag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Tisdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Onsdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Torsdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Fredag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Vecka 4

en kött -färs

rätt

en rätt baserad

på helt kött från nöt, gris, lamm eller vilt

en blandrätt

med mindre mängd kött från nöt,

gris, lamm eller vilt

en kyckling /kalkon- rätt

En korv-

rätt

mager fisk

fet fisk

en vegetarisk

rätt

blod- pudding

eller lever

annat inget

Måndag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Tisdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Onsdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Torsdag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Fredag ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Hur många vegetariska rätter under varje vecka innehöll tofu, sojaprotein, bönor, linser, ärtor eller bestod till huvuddelen av ägg? * Räkna INTE in Quorn här i denna fråga. Se över hur många gånger skolans elever erbjöds en vegetarisk rätt under de olika veckorna. Exempel: Om ni svarat att skolans elever erbjöds två vegetariska rätter under en vecka kan maximalt två vegetariska rätter ha innehållit tofu/sojaprotein/bönor/linser/ärtor/ägg.

Vecka 1 ______ rätter Vecka 2 ______ rätter Vecka 3 ______ rätter Vecka 4 ______ rätter

(5)

Matlagning

 Om du/skolans kök inte själv lagar maten kan du behöva ta reda på vissa saker för att kunna svara.

Hur många dagar under de senaste fyra veckorna använde köket följande produkter i mängder om 2 kg (alt. 2 liter) eller mer per 100 portioner (motsvarar 20 g per portion)? * Ange antal dagar.

Fet grädde/crème fraiche/ostcrème (fetthalt 30 % eller mer) *______dagar Ost (fetthalt 20 % eller mer) *_______dagar

Vilken sorts matfett används i matlagningen? *

☐enbart flytande matfett och/eller olja

☐både flytande matfett/olja och hårt fett/smör

☐enbart hårt fett/smör

☐vet ej

När följande livsmedel används, hur ofta väljer köket nyckelhålsmärkta varianter? *

(Tillgången till nyckelhålsmärkta produkter kan variera beroende på vilka produkter som finns upphandlade i kommunen.)

alltid nyckelhåls-

märkta

inte alltid, men minst hälften av gångerna

ibland, men mer sällan än hälften

av gångerna

aldrig produkten serveras ej

vet ej

köttfärs

(nyckelhålsmärkt har max 10% fett)

☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

korv gjord av kött, oavsett sort

(nyckelhålsmärkt har max 10% fett)

☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Används salt och saltinnehållande kryddor sparsamt i maten? * Saltinnehållande kryddor inkluderar t ex buljong, örtsalt, salladskryddor och aromatkrydda.

☐ ja, köket saltar högst enligt recept och väljer ofta lågsaltade produkter (t ex lågsaltad buljong)

☐ ja, köket saltar högst enligt recept men använder vanliga produkter (ej lågsaltade)

☐nej, köket saltar efter tycke och smak och försöker inte aktivt begränsa saltet

☐ vet ej

Använder skolköket jodberikat salt? * Frågan gäller både salt som används i matlagning och vid servering/bord.

☐ja, allt salt är jodberikat

☐ ja, minst hälften av saltet är jodberikat

☐ibland, men mindre än hälften av saltet är jodberikat

☐nej

☐vet ej

(6)

När följande livsmedel används, hur ofta väljer köket D-vitaminberikade varianter? * Mini-, lätt- och mellanmjölk är vanligtvis berikad med vitamin D. Standardmjölk är EJ berikad.

alltid D- vitamin berikade varianter

inte alltid, men minst hälften av gångerna

ibland, men mer sällan än

hälften av gångerna

aldrig D- vitamin berikade varianter

livsmedlet används sällan eller

aldrig

vet ej

matfett till matlagning ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

mjölk till matlagning ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Näringsberäkning

 Har du kunskap om skolans matsedel är näringsberäknad? Behöver du kontakta någon annan för att kunna svara på frågorna?

Är skolans aktuella matsedel näringsberäknad? * Bortse från det andra alternativet om eleverna inte erbjuds mer än en rätt.

☐ja, samtliga rätter som alla elever får ta av

☐ja, någon rätt per dag men inte de alternativa rätterna

☐nej, men köket använder ofta näringsberäknade recept

☐nej

☐vet ej

Följer köket den aktuella och näringsberäknade matsedeln? *

☐ja, köket följer både matsedeln och eventuella recept helt eller nästan helt

☐ja, köket följer den delvis (köket lägger ofta till egna rätter eller varierar recepten)

☐nej, köket följer sällan matsedeln

☐vet ej

I vilket program utfördes näringsberäkningen? *

☐Aivo

☐Dietist

☐Mashie

☐Matilda

☐annat

☐vet inte

Hur många dagar/veckor i följd ingick i näringsberäkningen? *

☐1 dag

☐2 - 4 dagar

☐1 - 3 veckor

☐4 - 6 veckor

☐7 veckor - en termin

☐ett helt skolår

☐vet inte

(7)

Ingick följande livsmedel i näringsberäkningen? * Förutom varmrätten (t ex köttgryta) och dess tillbehör (t ex potatis)

ja nej, men skolan erbjuder livsmedlet till

lunch

nej, livsmedlet erbjuds inte till

lunch

vet ej

mjölk

bröd

smörgåsfett

pålägg

salladsbord/kalla grönsaker

dressing

Vilka näringsämnen utvärderades i näringsberäkningen? * En näringsberäkning kan vara mer eller mindre detaljerad. Ange om följande näringsämnen utvärderades i er senaste beräkning.

ja nej vet ej

energi

kolhydrater

protein

fett

mättat fett

fleromättat fett

ja nej vet ej

fiber

vitamin C

vitamin D

folat

järn

natrium

Kategori Säker mat

 Även i kategori Säker mat ställs en fråga som gäller näringsberäkningar. Behöver du inhämta information för att kunna svara på frågan?

Är skolans medicinska specialkoster näringsberäknade? *

Frågan gäller medicinsk specialkost som skiljer sig mycket från den ordinarie maträtten; exempelvis om proteinkomponenten bytts ut mot en annan inom grupperna kött, fisk eller vegetarisk proteinkälla.

☐ja, vi beräknar alla över minst en vecka ☐ja, vi beräknar varje rätt för sig

☐nej, men vi använder ofta näringsberäknade recept

☐nej ☐vet ej

Kontakta oss om du behöver stöd eller om något inte fungerar som det ska.

Lycka till!

References

Related documents

Weronika Axelsson Linkowski är biolog på SLU Centrum för biologisk mångfald, där hon bland annat har studerat ren- skötselns förutsättningar i landskapet.. REDAKTÖR: HÅKAN STEEN

Svenska språket är en social markör som säger att jag förstår ”fika”, ”konsensus”..

Utgångspunkten är förbundets egna skolinformationsmaterial och våra skolinformatörer som både digitalt, analogt och genom fysiska möten vill hjälpa till att förbereda

• Kom överens med någon närstående, till exempel en familjemedlem, vän eller granne, som kan ta hand om djuret om det skulle behövas.. • Ta reda på vad det finns för

➢ Efter två veckor kan 15 gauge nål användas och punktionen ske enligt gällande rutiner. steril rock och

• Studenterna upplever att seminariet om lagar och förordningar i hög eller mycket hög grad var givande i förhållande till kursens lärandemål (medelvärde 4,6).. •

Om du gör en anmälan för att du exempelvis ska byta en öppen spis till en braskamin eller byta till en ny braskamin behövs ingen fasadritning..

Men innan vi kan börja med det måste vi lokalisera kablar i banvallen och justera så att de ligger på rätt djup.. För att tågtrafiken ska påverkas så lite som möjligt kommer