• No results found

Finmotoriska färdigheter och övningar LÄGRE SKOLÅLDER 6-10 ÅR

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Finmotoriska färdigheter och övningar LÄGRE SKOLÅLDER 6-10 ÅR"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Finmotoriska färdigheter och övningar

LÄGRE SKOLÅLDER 6-10 ÅR

(2)
(3)

MOTORISKT LÄRANDE

Barn behöver förberedelser på vad som ska hända, tydliga instruktioner och möjlighet att få öva flera gånger.

En komplicerad aktivitet kan delas upp i delar som kan tränas separat, för att sedan sättas ihop till en helhet. Det är bäst när aktiviteterna är lagom utmanande så att barnet får känslan av att lyckas.

För att lära sig något nytt krävs att kroppen känner av hur utgången blev för att barnet ska kunna utveckla och förfina tillvägagångssättet.

Återkoppling kan också ges av en person som i ord eller handling visar hur rörelsen kan förändras i utförande.

Barn som är motoriskt försiktiga och förvärvar motoriska färdigheter senare än sina jämnåriga kamrater behöver extra stöd, hjälp och uppmuntran för att våga prova nya rörelser och aktiviteter.

De behöver få möjlighet att utföra aktiviteten om och om igen för att bli trygga i den. En lugn miljö där andra föremål eller ljud inte stör kan skapa förutsättningar för lärande.

Uppgifter och aktiviteter kan utföras en begränsad tid och kan

avbrytas med pauser för att uppmärksamhet och koncentration ska hållas kvar.

Det är viktigt att uppgifterna upplevs roliga och lustfyllda för att lära sig aktiviteter och vilja lära mer.

(4)

FINMOTORISKA ÖVNINGAR

 Klippa efter mönster med sax

 Vika papper ex: göra lättare figurer

 Sätta ihop sammanhängande bilder/mönster ex: klippa isär en bild i två-tre delar och vrida rätt och sätta ihop bilden till en helhet

 Kopiera ett mönster ex: rita av en blomma från en förebild, rita av geometriska figurer

 Spårövningar som stimulerar öga- handkoordination: Följa mönster mellan två linjer ex; följa en cykelväg med pennan

 Avsluta påbörjad figur (ritmönster)

 Skriva på tavlan, griffeltavla och/eller whiteboardtavla

 Trä pärlor och andra

pysselaktiviteter som övning för tvåhandskoordination

 Härma tredimensionella figurer ex: bygga med klossar,

kaplastavar, yenga, mindre legobitar ex: starwars

 Lägga pussel

 Sällskapsspel där man kan slå med tärning och vända på kort

 Vända på memoryspel

Det är också viktigt att tänka på sittandet och sitta med stöd för fötter och armar då man arbetar vid ett bord.

(5)

BOLLFÄRDIGHET

 Rulla boll till varandra och i mål sittande och i knästående

 Kasta och fånga boll. Börja med större och lättare bollar. Ex ballonger, prova sedan med badboll innan träning med vanliga bollar

 Kasta boll till sig själv, upp i luften och fånga själv igen

 Studsa och fånga boll med båda händer och sedan med en hand

 Dribbla mellan höger och vänster hand

 Kasta boll mot en vägg

 Ballongbollning med t ex badmintonracket

 Kasta föremål, t ex ärtpåsar och pricka i en låda/ring

 Kasta med under och överarmskast

 Slå efter såpbubblor med respektive höger och vänster hand

 Kasta boll mot bowlingkäglor eller burkar staplade på varandra

(6)

AKTIVITETER I VARDAGEN

PÅ OCH AVKLÄDNING

 Träna av- och påklädning

 Knyta skor, knäppa knappar, knäppa och dra upp- och ner dragkedja

 Barnet kan sitta på mindre stol eller pall då skor tas av- och på

 Ha en bestämd ordning ex; ta ur armarna först och sedan dra över huvud då tröja ska tas av

 Ha riktmärken på kläder eller markera bak, fram, upp och ner

 Underlätta på- avklädning genom att använda kläder och skor med kardborre och förstorad grepp på dragkedja

 Ge tid för av- och påklädning, barnet kan ex påbörja påklädning tidigare än sina kamrater

(7)

MATSITUATION

 Lägga upp mat och hälla upp dricka till sig själv och andra

 Vara delaktig i att duka bordet

 Lättare aktiviteter i köket som att baka eller göra chokladbollar

 Öva på att skära och äta med bestick

 För att underlätta grepp kan bestick markeras för att lättare veta hur bestick ska hållas ex; markering av tumme och pekfinger

 Ibland kan större handtag på bestick underlätta grepp

 Viktigt att barnet sitter bra på stolen med stöd för fötter och nära bordet

(8)

Namn_________________________________________________

Leg Arbetsterapeut

Telefonnummer _______________________________________

Denna broschyr är framtagen i ett samarbete mellan arbetsterapeuterna i södra sjukvårdsregionen.

Vänd dig till arbetsterapeuten vid ditt barnsjukhus om du har frågor om innehållet. Foto: Privat 2014-010-29

References

Related documents

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1937 gick till Albert Szent-Györgyi för hans upp- täckter rörande de biologiska förbrännings- processerna, med särskild hänsyn till vitamin

Detta skiljer sig stort från till exempel Piagets stadietänkande.” För att förstå ett barns utveckling är det inte tillräckligt att förstå barnet som individ, man måste

Det Informant 6 säger gällande att det idag inte finns en ren lagstiftning för barnens rättigheter, som det finns för föräldrarna, visar att barn står underordnade som grupp

Ebbe Adolfsson från Naturvårdsverket sa att det inte var endast marknadskrafterna som styr landskapet, utan även de olika bidragen.. – Det som är värt att kolla på är hur

Även Boch-Waldorff med flera (2013) skriver att det finns mycket mer att lära om hur logiker påverkar varför aktörer beter sig på ett specifikt sätt. Därför är det intressant

• Fler ska få tillgång till denna kompetens, • Allmän palliativ vård tillgänglig för alla. • Specialiserad palliativ vård till de

Regionalt cancercentrum Syd -, ”Delar i en helhet” - förslag till Regional cancerplan för södra sjukvårdsregionen 2015 - 2018.. Regionalt Cancercentrum Syd har lämnat förslag

Den övergripande målsättningen är att alla patienter med cancer, både vid primärdiagnos och eventuellt recidiv, värderas för behandling i en studie och att 1 av 4 patienter