• No results found

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2012-09-03

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella tillsynen för kommunernas arbete med våldsutsatt kvinnor och barn som bevittnat våld som pågick åren 2008-2009. Bedömningskriterierna har därefter reviderats vid tre tillfällen, nu senast inför den nationella tillsynen som ska genomföras 2012-2013. Revideringen har genomförts av Mikael

Thörn, Region Sydväst, som också är projektledare för det nationella tillsynsuppdraget och Johan Brisfjord, Enheten för tillsynsutveckling, tillsammans med projektgruppen för det nationella

tillsynsuppdraget. Projektgruppen består av Ingrid Andersson, Region Syd, Kristina Olofsson, Region Öst, Ola Florin, Kunskapsstyrning samt Marit Birk, Regler och tillstånd.

Bedömningskriterierna är indelade i följande ansvarsområden:

Uppsökande och förebyggande arbete Kvalitet

Samverkan

Utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor Insatser

Barnets behov

Vårdnad boende och umgänge

De nationella bedömningskriteriernas status

De nationella bedömningskriterierna ska betraktas som ett bedömningsverktyg för Socialstyrelsens

tillsyn som används som underlag för att identifiera brister och förbättringsområden.

Bedömningskriterierna har ingen juridisk status utan är ett verktyg för tillsynen. Utgångspunkt för utformningen av bedömningskriterierna är de rättsliga grunderna kompletterat med systematiserad kunskap om metoder och tillvägagångssätt, i den mån sådan finns tillgänglig.

Bedömningskriterierna pekar ut vad som ska bedömas i tillsynen och ger vägledning för hur bedömningarna ska göras. Användningen förutsätter dock professionella bedömningar som görs av inspektörerna. Det innebär att dessa bedömningar görs utifrån kunskap, kompetens och erfarenhet.

Inspektörerna ansvarar för att samla in information, att värdera informationen och att göra bedömningar utifrån en helhetssyn och mot bakgrund av tidigare erfarenheter från tillsyn, samt utifrån kunskaper om det aktuella tillsynsområdet. Bedömningskriterierna ger således underlag och vägledning för bedömningarna men anger inte explicit om ett bedömningskriterium som inte är uppfyllt hos ett specifikt tillsynsobjekt, ska utmynna i en brist eller i ett förslag till förbättringsområde. Denna bedömning måste alltid göras i relation till det specifika tillsynsobjektet, den specifika tillsynssituationen och utifrån en professionell bedömning.

Mer information om nationella bedömningskriterier finns i dokumentet ”Nationella

bedömningskriterier. Ett bedömningsverktyg för Socialstyrelsens tillsyn.” Dokumentet finns på

Socialstyrelsens intranät – avdelningssidan ”Tillsyn”.

Tillämpningsområde

Bedömningskriterierna är avsedda att tillämpas vid tillsyn av kommunernas arbete med kvinnor som utsätts för våld av en närstående (5 kap. 11 § andra stycket SoL) och barn som bevittnat våld (5 kap. 11 § tredje stycket SoL). I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld och förtryck (skr. 2007/08:39, sid.

13) framgår att våld i samkönade relationer och mäns våld mot kvinnor i nära relationer har många

(2)

2

för våldet. Om man i tillsynen vill granska hur kommunen arbetar med våld i samkönade relationer mellan män så kan man därför använda dessa kriterier som grund för tillsynen. Detta gäller även män och pojkar utsatta för hedersrelaterat våld.

Gemensamt för samtliga bedömningskriterier i detta dokument är att de avser våld eller andra övergrepp av närstående. Bedömningskriterierna avser således inte tillsyn enligt 5 kap. 11 § första stycket som handlar om brottsoffer i allmänhet, t.ex. våld mellan vårdpersonal och äldre boende på SÄBO, mellan personliga assistenter och personer med funktionsnedsättning, mellan boende på hem med särskild service för personer med funktionsnedsättning.

Definitioner och förtydliganden

Bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem

Bedömningskriterierna avseende kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld inbegriper inte tillsyn av kommunens ledningssystem. För tillsyn av ledningssystem, t.ex. hantering av klagomål och synpunkter eller att personalen rapporterar om missförhållanden enligt Lex Sarah, finns särskilda kriterier utarbetade. Dessa kriterier som utgår från föreskriften SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, är av generell karaktär och inte målgruppsrelaterade. Bedömningskriterierna för tillsyn av ledningssystem är tänkta att kunna användas vid tillsyn av socialtjänstens olika verksamheter, även kommunernas insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bedömningskriterierna finns på Socialstyrelsens intranät – avdelningssidan ”Tillsyn”.

Närstående

Bedömningskriterierna i detta dokument handlar om våld mellan närstående. Utgångspunkten för om någon skall betraktas som närstående eller inte är om det föreligger en nära och förtroendefull relation mellan honom eller henne och den som utsatts för brottet. Exempelvis kan makar, sambor, pojk- och flickvänner som en person har ett mer fast och varaktigt förhållande med, föräldrar och fosterföräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar, syskon, barn och barnbarn komma att omfattas av närståendebegreppet. Till ett barns närståendekrets hör främst barnets mamma, pappa eller fosterföräldrar men även föräldrars sambor hör hit. Den till barnet närstående vuxna kan antingen vara offer eller gärningsman och bestämmelsen är könsneutral. Normalt sett har barn en nära och förtroendefull relation även till andra vuxna än de som direkt ingår i familjen så som t ex mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar. Bedömningen måste göras utifrån familje- och levnadsförhållandena i det enskilda fallet.

Bedömningen skall göras utifrån familje- och levnadsförhållandena i det enskilda fallet. (Prop.

2006/07:38, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, sid. 46.)

I propositionen framgår också att det i paragrafen (5 kap. 11 § andra stycket SoL) inte görs något skillnad mellan om det är en man eller en kvinna som begått brottet. Andra stycket tar därför sikte även på fall då en kvinna blir, t.ex. misshandlad av en annan, närstående kvinna.

Våld och andra övergrepp

Med våld och andra övergrepp avses primärt brotten i Brottbalken 3,4 eller 6 kapitlet. Våldet kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om fysiskt våld med slag, knuffar, sparkar, eller hot om våld.

Det krävs dock inte att det finns en polisanmälan eller än mindre att någon dömts för brottet, för att

socialnämndens ansvar för kvinnan skall träda in.

(3)

Barn

FN:s barnkonvention definierar att barn är varje människa under 18 år. I detta dokument använder vi begreppet barn i enlighet med barnkonventionens definition.

Barn som bevittnat våld

Med barn som bevittnat våld avses att barnet sett eller hört att våld förekommit av eller mot närstående vuxen (prop. 2006/07:38, sid. 29).

Kvinna

Även den flicka som ännu inte har fyllt 18 år kan vara att betrakta som kvinna. (Prop. 2006/07:38, sid. 46.)

Män som utövar våld

Med män som utövar våld avses män som använt våld mot någon närstående.

(4)

4

Innehåll

Innehåll ... 4 ANSVARSOMRÅDE: Uppsökande och förebyggande arbete ... 6 1 Socialnämnden informerar om vilket stöd och hjälp som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ... 7 2 Socialnämnden bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som

bevittnat våld ... 9 3 Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som

bevittnat våld ... 10 ANSVARSOMRÅDE: Kvalitet ... 12

4 Socialnämnden har en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ... 13 5 Socialnämnden säkerställer att personalen har kompetens för att utföra socialnämndens uppgifter när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ... 15 ANSVARSOMRÅDE: Samverkan ... 17

6 Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld med aktörer utanför kommunen ... 18 7 Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld inom kommunen ... 20 ANSVARSOMRÅDE: Utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor ... 22

8 Socialnämndens handläggning och dokumentation av en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet ... 23 9 Socialnämndens utredning av en våldsutsatt kvinnas situation och behov är ändamålsenlig och tillräcklig ... 26 ANSVARSOMRÅDE: Insatser ... 28 10 Socialnämnden kan tillgodose de behov av stöd och hjälp som våldsutsatta kvinnor har ... 29 11 Socialnämnden kan tillgodose de behov av stöd och hjälp som våldsutsatta kvinnor

tillhörande särskilt utsatta grupper har ... 31

12 Socialnämnden kan tillgodose behov av stöd och hjälp till personer som utövar våld ... 33

13 Socialnämnden kontrollerar och följer upp kvaliteten i verksamheter till vilka nämnden har

lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen ... 34

ANSVARSOMRÅDE: Barnets behov ... 35

14 När ett barn kan ha bevittnat våld görs det en förhandsbedömning av barnets situation ... 36

15 En utredning av ett barn som bevittnat våld är ändamålsenlig och beskriver hur våldet har

påverkat barnet och dess behov av insatser ... 38

16 Socialnämnden har insatser för att möta de behov av stöd och hjälp som barn som bevittnat

våld har ... 40

17 Om barnet misstänks vara utsatt för brott tar socialnämnden alltid ställning till om en

polisanmälan ska göras ... 42

ANSVARSOMRÅDE: Vårdnad boende och umgänge ... 43

18 I samarbetssamtal i relationer där det finns uppgifter om våld uppmärksammas våldet ... 44

19 I snabbupplysningar till rätten angående vårdnad, boende och umgänge framgår om det

finns uppgifter om våld ... 46

20 I utredning om vårdnad, boende och umgänge fäster socialnämnden särskilt avseende vid

uppgifter om våld ... 47

21 När det i arbetet med frågor rörande vårdnad, boende och umgänge med barn framkommer

uppgifter om att barnet har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående

vuxen informeras den enhet/handläggare som har ansvar för att göra en förhandsbedömning av

barnets behov av stöd och hjälp om detta ... 49

(5)
(6)

6

ANSVARSOMRÅDE: Uppsökande och förebyggande arbete

Bedömningskriterier:

1 Socialnämnden informerar om vilket stöd och hjälp som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

2 Socialnämnden bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

3 Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Motiv för val av bedömningskriterier

Det är viktigt att socialtjänsten har ett uppsökande och förebyggande arbete riktat till

våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Uppsökande arbete bör göras på olika sätt

för att nå hela målgruppen. Allmänt riktad information i kombination med mer riktad

information gör att socialtjänsten når fram på ett säkrare sätt. Tillgång till information kan

bidra till att våldsutsatta personer kan finna det stöd de behöver från socialtjänsten. De

kvinnor och barn som redan har kontakt med socialtjänsten av andra skäl än att de är

våldsutsatta kan få information om vilket stöd och skydd som socialtjänsten kan erbjuda i

kontakten med handläggare och annan personal inom socialtjänsten.

(7)

Ansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Bedömningskriterium 1

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

1 Socialnämnden informerar om vilket stöd och hjälp som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Motivering med källhänvisning

I 3 kap. 1 § SoL framgår att till socialnämndens uppgifter hör att informera om socialtjänsten i kommunen.

Enligt 3 kap. 4 § SoL ska socialtjänsten i sitt uppsökande arbete upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp.

Enligt SOSFS 2009:22 (AR) bör socialnämnden beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om nämndens verksamhet på området. Socialnämnden kan sammanställa detta i en handlingsplan som kontinuerligt följs upp och revideras.

I prop. 1997/98:55, ”Kvinnofrid”, föreslogs att bestämmelsen om socialtjänstens särskilda ansvar för våldsutsatta kvinnor skulle införas. Som motiv för detta, sid. 38, anfördes bl.a. att socialnämnden har ett eget ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för – eller som det finns anledning att misstänka utsätts för – våld i hemmet. I detta sammanhang säger regeringen att information och uppsökande verksamhet är angelägna uppgifter för socialtjänsten när det gäller att nå kvinnorna.

Informationen bör vara anpassad till kvinnornas behov och finnas tillgänglig på olika språk. Särskilt viktig är information om de insatser som kan erbjudas.

Olika målgrupper behöver nås av informationen på särskilda sätt för att uppfatta den. Det kan handla om att personer med annat modersmål än svenska kan behöva information på sitt språk, synskadade kan behöva informationen t.ex. i punktskrift eller elektroniskt med talsyntes osv. Även barn som bevittnat våld behöver nås av information.

I Socialstyrelsens handbok ”Våld – om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld”, sid. 57, framgår att det är viktigt att nämnden har en strategi för att följa upp om informationsinsatserna behöver ändras eller förtydligas. För att informationen ska vara aktuell är det nödvändigt att den sprids och uppdateras med viss kontinuitet.

Kommentar

Det är viktigt att kommunens information om socialtjänstens insatser sker med viss kontinuitet samt är tillräckligt bred och träffsäker för att kunna nå fram till våldsutsatta personer. Flera olika kanaler och metoder bör användas. Dels mer allmänna såsom lokalpressen och kommunens hemsida och dels mer riktad och anpassad information till målgruppen och de samhällsorgan och organisationer den har kontakt med. t.ex. MVC, BVC, vårdcentraler, bibliotek, polisen och intresseföreningar.

Variabel 1 – Information genom allmänna kanaler

Socialnämnden informerar kontinuerligt genom allmänna kanaler om var och hur våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan få stöd och hjälp.

Variabel 2 – Informationens innehåll

Socialnämnden ger aktuell information om olika typer av verksamheter och insatser, t.ex.

olika typer av boenden, samtalsgrupper, råd och stöd etc.

Variabel 3 – Riktad information

Socialnämndens information om var och hur våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat

våld kan få stöd och hjälp sprids till olika miljöer och platser.

(8)

8

Variabel 4 – Anpassad information

Socialnämndens information om var och hur våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan få stöd och hjälp är anpassad till olika gruppers förutsättningar och behov.

Informationskällor

Handlingsplan, eller annat dokument Kommunens webbplats

Informationsmaterial som distribueras till andra platser

Intervju med socialchef, avdelningschef eller motsvarande

Intervju med våldsutsatta kvinnor.

(9)

Ansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Bedömningskriterium 2

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

2 Socialnämnden bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Motivering med källhänvisning

Enligt 3 kap. 4 § SoL ska socialnämnden i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar.

Skyldigheten att bedriva uppsökande verksamhet omfattar våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Regeringen skriver i prop. 2006/07:38, ”Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor”, sid. 12, att det bör poängteras att till socialtjänstens uppgifter hör att bedriva uppsökande verksamhet avseende våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Enligt SOSFS 2009:22 bör nämnden i en handlingsplan beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om nämndens verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Kommentar

I de fall det inte finns andra samhällsorgan eller organisationer att samarbeta med i den egna kommunen kan det vara lämpligt att kommunen etablerar kontakter med organisationer i andra kommuner.

Variabel 1 – Uppsökande arbete i samverkan med andra samhällsorgan

Socialnämnden har ett uppsökande arbete i samverkan med andra samhällsorgan som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (t.ex. hälso- och sjukvården, polisen och skolan).

Variabel 2 – Uppsökande arbete i samverkan med organisationer

Socialnämnden har ett uppsökande arbete i samverkan med organisationer, t.ex. kvinnojourer och brottsofferjourer.

Kommentar

Finns inga verksamheter att samverka med är denna variabel inte aktuell.

Informationskällor

Handlingsplan, eller annat styrdokument

Intervju med den person som är ansvarig för den externa samverkan Intervju med representanter från polisen och hälso- och sjukvården Intervju med handläggande personal, IFO, HO, ÄO

Intervju med kvinnojour och brottsofferjour och andra organisationer som samlar de

särskilda målgrupperna som finns beskrivna i detta dokument.

(10)

10 Bedömningskriterium 3

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

3 Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Motivering med källhänvisning

Enligt 5 kap. 11 § första stycket SoL hör det till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller varit utsatta för våld eller övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

I prop. 1997/98:55, ”Kvinnofrid” föreslogs att bestämmelsen om socialtjänstens särskilda ansvar för våldsutsatta kvinnor skulle införas. På sid. 38, framgår bl.a. att socialnämnden har ett eget ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för – eller som det finns anledning att misstänka utsätts för – våld i hemmet. Socialtjänsten bör därmed ha såväl egen kompetens som handlingsberedskap för att kunna söka upp och hjälpa utsatta kvinnor. Det är således inte tillräckligt att det finns tillgång till frivilliga insatser i kommunen.

Socialtjänsten bör också vara uppmärksam på situationer där det kan förekomma våld i hemmet även om inte en hjälpsökande direkt talar om detta, t.ex. då en kvinna kontaktar socialtjänsten för att få hjälp med andra problem. (Se JO:s ämbetsberättelse 1997/98, sid. 347.)

I prop. 2005/06:155 (s. 77-78) ”Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken” lyfter regeringen upp behovet av metodutveckling för att synliggöra det våld som annars inte kommer till myndigheternas kännedom.

I prop. 2006/07:38, ”Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor” sid. 16 lyfter regeringen fram några grupper som är särskilt sårbara och kan vara i behov av särskilda insatser. Det är våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem, funktionshinder, utländsk bakgrund, äldre våldsutsatta kvinnor och kvinnor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck.

Studien ”Kostnader för våld mot kvinnor – en samhällsekonomisk analys” (Socialstyrelsen 2006, s.

34 f.) visade att den relativa risken att dödas i nära relationer är drygt fem gånger större för de kvinnor som uppburit ekonomiskt bistånd, jämfört med kvinnor utan sådant bistånd. Risken för yttre våld som leder till skador som kräver sluten sjukhusvård är drygt tio gånger större för kvinnor med ekonomiskt bistånd. För kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd (under tre år) är den relativa risken ännu högre: 6,6 gånger högre att dödas respektive 18,5 gånger högre att behöva söka sjukhusvård. Detta pekar på vikten av att socialtjänsten har ett arbetssätt för att identifiera kvinnor som redan har insatser och som också kan ha behov av stöd när det gäller våld från närstående. Med arbetssätt avses olika metoder/rutiner/tillvägagångssätt som används för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

I Socialstyrelsens handbok ”Våld – om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld”, sid. 65, framgår följande, för att socialtjänsten i högre grad ska kunna identifiera våld i nära relationer är det grundläggande att personalen vågar se och fråga om detta. Genom att frågor ställs om eventuellt våld ges berörda en möjlighet att berätta om en utsatthet som annars riskerar att förbli okänd för socialtjänsten.

Enligt prop. 1996/07:124, s. 100 bör barnets situation uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt eller annat bistånd till familjen.

Enligt SOSFS 2009:22 bör socialnämnden i alla typer av ärenden som rör en våldsutsatt kvinna med anledning av våldet bl.a. utreda om något barn bevittnat våldet.

Kommentar

Våldsutsatta kvinnor, män och barn som bevittnat våld kan komma i kontakt med socialtjänstens olika verksamheter; individ- och familjeomsorg, verksamheter för funktionsnedsättning och äldreomsorgen. De kan ansöka om bistånd eller vara föremål för insatser av andra skäl än det våld de utsätts för. Det är viktigt att socialtjänsten i ärendehandläggningen uppmärksammar våldet och vid behov erbjuder insatser för detta även om personen primärt inte söker om hjälp p.g.a. våldet.

(11)

Ansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Variabel 1 – Identifiering av våldsutsatta kvinnor

Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor som är aktuella inom socialtjänsten.

Variabel 2 – Identifiering av våldsutsatta kvinnor ur särskilt utsatta grupper

Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta personer som är aktuella inom socialtjänsten och som tillhör särskilt utsatta grupper.

Kommentar

Med särskilt utsatta grupper avses: kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med

funktionsnedsättning, kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor som drabbats av hedersrelaterat våld samt äldre kvinnor.

Variabel 3 – Identifiering av barn som bevittnat våld

Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera barn som bevittnat våld som själva eller vars föräldrar/vårdnadshavare är aktuella inom socialtjänsten.

Informationskällor

Handlingsplan och rutinbeskrivningar, eller annat styrdokument Intervju med handläggande personal, IFO, HO, ÄO

Intervju med utförare, IFO, HO, ÄO

Intervju med kvinnojour och brottsofferjour och andra organisationer som samlar de

särskilda målgrupperna som finns beskrivna i detta dokument.

(12)

12

ANSVARSOMRÅDE: Kvalitet

Bedömningskriterier:

4 Socialnämnden har en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

5 Socialnämnden säkerställer att personalen har kompetens för att utföra socialnämndens uppgifter när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Motiv för val av bedömningskriterier

Enligt SOSFS 2011:9 har kommunen ett ansvar för att det finns ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ska också omfattas.

En handlingsplan för kommunens arbete kan vara ett stöd för arbetet. Den kan fylla flera funktioner såsom stöd i det konkreta arbetet, stöd för samverkan internt och externt och som stöd vid tilldelning av resurser.

Våldsutsatta kvinnor kan komma i kontakt med olika delar av socialtjänsten, individ- och

familjeomsorgen, äldreomsorgen och verksamheter för funktionshindrade personer. Det är

därför viktigt att det finns kompetens inom hela socialtjänsten hos den personal som kan

tänkas möta dessa. I utredningen ”Att ta ansvar för sina insatser” (SOU 2006:65), sid. 162,

exemplifieras en rad områden där det finns kunskapsbrister inom socialtjänsten; skyddade

personuppgifter, brottsoffers rättigheter, hur man talar med barn, våldsutsatthet bland kvinnor

med missbruksproblem och funktionshinder, våldsutsatthet bland kvinnor med utländsk

bakgrund, kvinnor som lever under hedersrelaterat våld och hot, män som utövar våld och

myndighetssamverkan.

(13)

Ansvarsområde: Kvalitet Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Bedömningskriterium 4

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

4 Socialnämnden har en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Motivering med källhänvisning

Enligt 3 kap. 3 § SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet.

Den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten.

Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet, och vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning (3 kap. 1 och 2 §§ samt 4 kap. 1 § SOSFS 2011:9). Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (7 kap. 1 § SOSFS 2011:9).

Den som bedriver socialtjänst ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras, och dessa aktiviteters inbördes ordning bestämmas (4 kap. 2 och 3 §§ SOSFS 2011:9).

Av SOSFS 2009:22 (AR) följer att socialnämnden i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan sammanställa sitt arbete i en handlingsplan som regelbundet följs upp och revideras. Socialnämndens arbete bör omfatta det som framgår av variabel 1 i detta bedömningskriterium.

Variabel 1 – Handlingsplan

Socialnämnden har en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd 2009:22 (AR) som beskriver att socialnämnden:

fastställer uppföljningsbara mål

beskriver hur grupper och enskilda ska informeras om nämndens verksamhet på området regelbundet kartlägger omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående

regelbundet kartlägger omfattningen i kommunen av barn som bevittnat våld

analyserar hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppers och enskildas behov fastställer på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt både på övergripande nivå och i enskilda ärenden

fastställer hur skyddade personuppgifter ska hanteras

redogör för hur nämnden ska fullgöra sitt ansvar för kontroll och uppföljning av sådan verksamhet till vilken nämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

redovisar hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras

Variabel 2 – Uppföljning av handlingsplan

Socialnämnden följer kontinuerligt upp handlingsplanen för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Informationskällor

Handlingsplan, eller annat dokument där rutiner finns beskrivna Intervju med socialchef, avdelningschef eller motsvarande Intervju med handläggande personal, IFO, HO, ÄO.

Intervju med utförande personal, IFO, HO, ÄO.

(14)

14 Intervju med våldsutsatta kvinnor

Urval av personakter avseende kvinnor där ansökan om bistånd/anmälan har gjorts pga. våld från närstående

urval av personakter i övriga ärenden som avser ansökan/anmälan om bistånd av

andra skäl men där våld från närstående förekommer.

(15)

Ansvarsområde: Kvalitet Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Bedömningskriterium 5

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

5 Socialnämnden säkerställer att personalen har kompetens för att utföra socialnämndens uppgifter när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Motivering med källhänvisning

Enligt 3 kap. 3 § SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet och det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten.

Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet, och vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning (3 kap. 1 och 2 §§ samt 4 kap. 1 § SOSFS 2011:9). Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (7 kap. 1 § SOSFS 2011:9).

Den som bedriver socialtjänst ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras, och dessa aktiviteters inbördes ordning bestämmas (4 kap. 2 och 3 §§ SOSFS 2011:9).

Enligt SOSFS 2009:22 (AR) bör all personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen ha teoretiska kunskaper inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående samt förmågan att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. Den personal som arbetar särskilt med handläggning och uppföljning av ärenden som avser våldsutsatta kvinnor bör ha socionomexamen. All personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör regelbundet få kompetensutveckling inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående.

Av SOSFS 2006:14 (AR) ”Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser barn och unga”, sid. 5, framgår att när det gäller handläggare som arbetar med ärenden som rör barn och unga bör dessa få kontinuerligt stöd och kontinuerlig handledning och utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Utöver den kompetens som normalt behövs för arbetet inom socialtjänsten behöver personalen särskilda kunskaper för att möta våldsutsatta kvinnor. Exempel på vad detta kan innebära beskrivs i SOU 2006:65, sid. 162, ”Att ta ansvar för sina insatser”. Det handlar bl.a. om skyddade personuppgifter, brottsoffers rättigheter, hur man samtalar med barn, våldsutsatthet bland kvinnor med missbruksproblem, funktionshinder och utländsk bakgrund. Det kan också handla om kunskaper om hedersrelaterat våld och män som utövar våld.

Variabel 1 – Handläggares kompetens

All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt SoL har teoretiska kunskaper inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående samt förmågan att praktiskt tillämpa dessa kunskaper.

Variabel 2 – Särskilda handläggares utbildning

Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som avser våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld har socionomexamen.

Variabel 3 – Handläggares kompetensutveckling

All personal som arbetar med handläggning och som kan möta våldsutsatta kvinnor och barn

som bevittnat våld får fortlöpande kompetensutveckling inom området våld eller andra

övergrepp av eller mot närstående.

(16)

16

Variabel 4 – Genomförandepersonalens kompetensutveckling

All personal som genomför insatser enligt SoL får regelbundet kompetensutveckling inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående.

Informationskällor

Handlingsplan, verksamhetsplan eller annat dokument Intervju med socialchef, avdelningschef eller motsvarande Intervju med enhetschef eller handläggare, IFO, HO, ÄO.

Intervju med genomförandepersonal, IFO, ÄO, HO.

Intervju med personen med särskild kompetens inom området våldsutsatta kvinnor.

(17)

Ansvarsområde: Samverkan Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

ANSVARSOMRÅDE: Samverkan

Bedömningskriterier:

6 Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld med aktörer utanför kommunen

7 Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld inom kommunen

Motiv för val av bedömningskriterier

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kommer ofta i kontakt med ett flertal

offentliga samhällsorgan, t.ex. socialtjänsten, hälso- och sjukvården och polisen. Dessutom

kan våldsutsatta kvinnor vända sig till ideella kvinnojourer, brottsofferjourer eller andra

ideella organisationer för att få hjälp och stöd. I enlighet med SOSFS 2011:9 ska de processer

där samverkan behövs identifieras för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i

verksamheten. För att den våldsutsatta kvinnan och barnet som bevittnat våld ska få det skydd

och stöd de behöver krävs ofta en samverkan mellan olika aktörer. Detta gäller generellt för

alla våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld men är särskilt viktigt för kvinnor med

särskilda behov, t.ex. våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, med missbruksproblem,

med funktionshinder eller äldre våldsutsatta kvinnor. I alla dessa fall kan det på olika sätt vara

särskilt viktigt med ett fungerande samarbete inom kommunen, mellan olika enheter inom

socialtjänsten och med andra förvaltningar inom kommunen (t.ex. skolan) och samverkan

med andra aktörer utanför kommunen. Socialtjänsten har också ett ansvar att när det finns

behov i det enskilda fallet samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och

andra föreningar. Dessutom har socialtjänsten en skyldighet att i det uppsökande och

förebyggande arbetet samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra

föreningar.

(18)

18 Bedömningskriterium 6

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

6 Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld med aktörer utanför kommunen

Motivering med källhänvisning

Den grundläggande skyldigheten för myndigheter att samverka finns i 6 § förvaltningslagen (1986:223) (FL). Där stadgas att varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.

Enligt 3 kap. 4 § SoL ska socialnämnden i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

Enligt 3 kap. 5 § SoL ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar.

Enligt 5 kap. 1a § SoL ska socialnämnden i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.

Av SOSFS 2011:9, 4 kap. 5 §, framgår att den som bedriver socialtjänst ska identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer.

Av SOSFS 2009:22 (AR) framgår att socialnämnden som en del i en handlingsplan bör fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden. I Socialstyrelsens handbok ”Våld – om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld”, sid.46, framgår att det är angeläget att det inom nämnden klart framgår vem som har ansvaret för samarbete kring den enskilde, exempelvis när det gäller överföring av information, och även för hur, samverkan ska bedrivas. Det gäller såväl internt, dvs. inom och mellan nämnder, som externt, dvs. med myndigheter och andra aktörer.

Variabel 1 – Rutiner för samverkan

Socialnämnden har rutiner för hur samverkan ska bedrivas, med olika samhällsorgan och organisationer i det övergripande arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Variabel 2 – Personal som har ansvar för samarbetet

Socialnämnden har klargjort vilken personal som har ansvar för det externa samarbetet

avseende insatser till den enskilde.

(19)

Ansvarsområde: Samverkan Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Informationskällor

Handlingsplan, eller annat dokument

Intervju med socialchef, avdelningschef eller motsvarande Intervju med handläggare IFO

Intervju med den person som är ansvarig för extern samverkan Intervju med polis och hälso- och sjukvården

Intervju med kvinnojour, brottsofferjour

Intervju med våldsutsatta kvinnor

(20)

20 Bedömningskriterium 7

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

7 Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld inom kommunen

Motivering med källhänvisning

Enligt 3 kap. 3 § SoL ska socialtjänstens insatser vara av god kvalitet. En viktig aspekt på kvalitet är helhetssynen som bl.a. innebär att socialtjänsten ska sträva efter att hitta samlade lösningar på enskildas livssituation. Detta kan bl.a. innebära att arbetet organiseras så att våldsutsatt kvinnor och barn som bevittnat våld kan få den hjälp och det stöd de behöver oberoende av inom vilken enhet i kommunen som behovet först identifieras.

Av SOSFS 2011:9, 4 kap. 5 §, framgår att den som bedriver socialtjänst ska identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer.

Av SOSFS 2009:22 (AR) framgår att socialnämnden som en del i en handlingsplan bör fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden. I Socialstyrelsens handbok ”Våld – om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld”, sid.46, framgår att det är angeläget att det inom nämnden klart framgår vem som har ansvaret för samarbete kring den enskilde, exempelvis när det gäller överföring av information, och även för hur, samverkan ska bedrivas. Det gäller såväl internt, dvs. inom och mellan nämnder, som externt, dvs. med myndigheter och andra aktörer.

Kommentar

En våldsutsatt kvinna kan ha behov av kontakter med olika nämnder och enheter inom kommunen.

Det har stor betydelse för den enskilda människan hur dessa förmår att samordna sitt arbete. Detta gäller generellt för alla våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld men kan vara extra viktigt för kvinnor med särskilda behov, t.ex. våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, med missbruksproblem, med funktionshinder eller äldre våldsutsatta kvinnor. Det ställs också särskilda krav på samverkan när det gäller personer som lever under hedersrelaterat våld. I alla dessa fall kan det på olika sätt vara särskilt viktigt med en fungerande samordning inom kommunen, mellan olika enheter inom socialtjänsten och med andra nämnder inom kommunen (t.ex. skolan).

Variabel 1 – Rutiner för samverkan

Socialnämnden har rutiner för hur samverkan ska bedrivas inom och mellan nämnder i kommunen/stadsdelen/kommundelen i arbetet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Variabel 2 – Personal som har ansvar för samarbetet

Socialnämnden har klargjort vilken personal som har ansvar för det interna samarbetet kring

insatser till den enskilde.

(21)

Ansvarsområde: Samverkan Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Informationskällor

Handlingsplan, eller annat dokument

Intervju med socialchef, avdelningschef eller motsvarande Intervju med den person som är ansvarig för intern samordning Intervju med handläggare inom IFO, ÄO och HO

Intervju med utförare IFO, ÄO, HO

Intervju med våldsutsatta kvinnor

(22)

22

ANSVARSOMRÅDE: Utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor

Bedömningskriterier:

8 Socialnämndens handläggning och dokumentation av en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet

9 Socialnämndens utredning av en våldsutsatt kvinnas situation och behov är ändamålsenlig och tillräcklig

Motiv för val av bedömningskriterier

För att en våldsutsatt kvinna ska få tillgång till de insatser hon behöver och har rätt till enligt 4 kap. 1 § SoL måste hennes ärende handläggas på ett sådant sätt att rättssäkerheten kan garanteras. Med handläggning av ärenden avses alla åtgärder från det att ett ärende väcks till dess att det avslutas genom beslut. Genom tydliga bestämmelser i lagstiftningen ska den enskildes rättssäkerhet garanteras genom att ärendet aktualiseras, utreds och beslutas på ett sätt som kan förutses och kontrolleras.

Att i ovisshet behöva vänta under en lång tid på en myndighets beslut som kanske gäller frågor som har avgörande betydelse för en persons ekonomiska eller personliga förhållanden kan förorsaka otrygghet och personligt lidande. Handläggningstiden är i hög grad en fråga om den enskildes rättssäkerhet.

Dokumentationen är viktig ur flera aspekter. Den stärker den enskildes skydd mot felaktig eller bristande myndighetsutövning och ger honom eller henne insyn i sitt ärende. Den underlättar uppföljningen av om den enskilde får den insats som hon är berättigad till enligt fattat beslut. Dokumentationen kan också användas som ett planeringsinstrument av socialtjänstens personal tillsammans med klienten och behövs för kontinuiteten i beslutade och överenskomna insatser. Vidare spelar dokumentationen en viktig roll som underlag för den interna kontrollen och huvudmannens uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten.

Socialnämnden är enligt 11 kap. 1 § SoL skyldig att utan dröjsmål inleda utredning av som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. När det gäller vuxna kvinnor får socialtjänsten inte inleda någon utredning om inte kvinnan själv ansöker om bistånd eller befinner sig i en situation som gör att åtgärder kan vidtas med stöd av LVM. I övriga fall, dvs. när en kvinnas hjälpbehov aktualiseras genom en anmälan eller på annat sätt, är det viktigt att socialtjänstens personal genom samtal och på annat sätt försöker motivera henne att ta emot stöd och hjälp. Om kvinnan i fråga ställer sig positiv till att ta emot hjälp från socialtjänsten ska en utredning inledas. Vill hon inte ha med socialtjänsten att göra får nämnden inte inleda någon utredning även om behov kan konstateras. I sådana fall får socialtjänstens personal nöja sig med att hänvisa en våldsutsatt kvinna till andra hjälpinstanser i samhället, t.ex. en ideell kvinnojour.

Att hänvisa en våldsutsatt kvinna till en ideell kvinnojour utan att först försöka motivera henne till att ta emot stöd och hjälp från nämnden strider dock mot bestämmelserna om socialnämndens utredningsskyldighet enligt 11 kap. 1 § SoL.

Kommentar

Bedömningskriterierna i detta ansvarsområde avser kommunernas arbete med vuxna

våldsutsatta kvinnor.

(23)

Ansvarsområde: Utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Bedömningskriterium 8

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

8 Socialnämndens handläggning och dokumentation av en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet

Motivering med källhänvisning

Enligt 7 § FL ska handläggningen av ett ärende genomföras så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Enligt 15 § FL ska en muntlig ansökan/begäran dokumenteras.

Av Socialstyrelsens handbok ”Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten”, sid. 69, framgår att, när det genom ansökan uppkommer ett ärende hos nämnden bör uppgifter om vem som har gjort ansökan, när den gjordes samt vilka insatser den enskilde har ansökt om utan oskäligt dröjsmål dokumenteras och föras till personakten.

Av Socialstyrelsens handbok ”Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten”, sid. 76-77 framgår att ett ärende kan uppkomma på annat sätt än genom ansökan eller anmälan. Om den enskilde vände sig till socialtjänsten med en förfrågan för att få veta vilka regler som gäller för att t.ex. få ekonomiskt bistånd, ska hans eller hennes begäran uppfattas som en framställan om bistånd om det inte står helt klart att den enskilde endast önskar upplysningar. Att det på detta sätt kan uppkomma ett ärende som ska avgöras i ett beslut framgår av ett uttalande från JO (JO:s ämbetsberättelse 1997/98, sid. 347-348).

Av SOSFS 2006:5 ”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS”, 4 kap. 1 §, framgår att handlingarna ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter, och vara väl strukturerade och tydligt utformade. Vidare ska det enligt SOSFS 2006:5 4 kap. 2 § 3 p. framgå namn, befattning/titel på den person som har upprättat handlingen samt när (år, månad, dag) det gjordes.

Enligt 11 kap. 1 § SoL ska en utredning inledas utan dröjsmål av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

I SOSFS 2006:5 3 kap. 1 § framgår att om förhandsbedömningen leder till ett ställningstagande att inte inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL skall detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå:

1. att en utredning inte inleds

2. datum, (år, månad, dag) för ställningstagandet 3. en motivering till ställningstagandet

4. namn och befattning på den person som gjort ställningstagandet

I allmänna rådet i samma paragraf framgår vidare att ställningstagandet att inte inleda en utredning bör antecknas på den inkomna anmälan eller på en annan handling som initierat förhandsbedömningen. När det gäller vuxna personer (som inte omfattas av LVU eller LVM) kan en anmälan och förhandsbedömning leda till utredning endast om den enskilde själv vill detta. (Socialstyrelsens handbok – Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, sid. 83.)

Enligt 11 kap. 5 § SoL ska ett beslut alltid dokumenteras. Detta gäller oavsett om det är ett beslut om bifall eller avslag.

I SOSFS 2006:5 4 kap. 6 § (AR) framgår att handlingarna bör hållas samman i en personakt och att denna bör avse endast en person.

En del av de kvinnor som kommer till socialtjänsten pga. att de utsatts för våld från närstående har skyddade personuppgifter. I Socialstyrelsens meddelandeblad om skyddade personuppgifter, maj 2005, framgår bl.a. att det kan vara viktigt för socialtjänsten att beakta t.ex.

att det finns en beredskap hos kommunen för att bemöta personer med skyddade personuppgifter, t.ex.

en handlingsplan eller riktlinjer för arbetet och samverkan eller kanaler för kontakt med andra myndigheter och organisationer,

att det finns kunskap om hur det är att leva med skyddade personuppgifter inom kommunen eller att man hos kommunen vet var man kan hitta kunskap och handledning,

att socialtjänsten gör en riskbedömning innan man fattar beslut om bistånd. Denna bör omfatta vilka konsekvenser hotbilden har för just denna person eller familj och vilket stöd eller bistånd som p.g.a.

dessa är nödvändigt, särskilt med hänsyn till eventuella barns situation och behov att socialtjänstens bistånd innehåller insatser på både kort och lång sikt,

att det finns tydliga och kända arbetsrutiner som gör att sekretessbelagda uppgifter inte kommer ut.

I SOSFS 2006:5 4 kap. 5 § framgår att handlingar som rör enskilda skall förvaras på ett sådant sätt att endast den person som har legitim anledning att ta del av handlingarna för att fullgöra sina arbetsuppgifter kan få tillgång till dem.

(24)

24

Variabel 1 – Dokumentation av ansökan, anmälan eller uppgifter som inkommit på annat sätt

En ansökan, anmälan eller uppgifter som inkommit på annat sätt till socialnämnden dokumenteras. Av dokumentationen framgår:

vem som har gjort ansökan/anmälan när den gjordes

vad ansökan/anmälan avser

namn och befattning/titel på den person som har gjort anteckningen när anteckningen gjordes (år, månad och dag)

Variabel 2 – Dokumentation av förhandsbedömning

En anmälan, eller uppgift som kommit till nämndens kännedom på annat sätt och som leder till ett ställningstagande att inte inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL dokumenteras. Av dokumentationen framgår:

att en utredning inte inleds

datum (år, månad, dag) för ställningstagandet en motivering till ställningstagandet

namn och befattning på den person som gjort ställningstagandet

Kommentar

Variabeln avser förhandsbedömning av vuxnas behov.

Variabel 3 – Egen personakt

En kvinna som är föremål för en utredning med anledning av våld av en närstående har egen personakt.

Variabel 4 – Handläggningen bedrivs skyndsamt och avslutas med beslut

Handläggningen bedrivs skyndsamt. Beslut finns i den enskildes personakt. Beslutet innehåller vad som har beslutats, vem beslutet avser, av vem och när beslutet fattades samt lagrum.

Variabel 5 – Uppföljning av beslut

Socialnämnden följer upp beslutade insatser.

Variabel 6 – Skyddade personuppgifter

Av den enskildes personakt framgår att socialnämnden hanterar skyddade personuppgifter korrekt.

Informationskällor

Urval av personakter avseende personer där ansökan om bistånd/anmälan har gjorts pga. våld mellan närstående.

Urval av personakter som rör personer som har skyddade personuppgifter Urval av personakter

Urval av personakter i övriga ärenden men där våld mellan närstående förekommer.

(25)

Ansvarsområde: Utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

”Kronologisk pärm” eller annan likvärdig källa för att finna handlingar som

inkommit/upprättats i samband med anmälningar eller förhandsbedömningar och som inte kan hänföras till en personakt.

Intervjuer med våldsutsatta kvinnor, dels sådana som fått insatser från socialtjänsten

och dels som inte fått insatser.

(26)

26 Bedömningskriterium 9

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

9 Socialnämndens utredning av en våldsutsatt kvinnas situation och behov är ändamålsenlig och tillräcklig

Motivering med källhänvisning

Enligt 11 kap. 1 § SoL ska en utredning inledas utan dröjsmål av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Enligt 11 kap. 5 § SoL ska handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

Enligt SOSFS 2006:5 5 kap. 3 § (AR) bör ett beslutsunderlag sammanställas inför nämndens beslut i ett ärende. Underlaget bör i regel dokumenteras i en handling som är åtskild från journalen. Av beslutsunderlaget bör det bl.a. framgå:

vem eller vilka personer ärendet avser vad ärendet gäller

vad som har kommit fram i utredningen

den enskildes uppfattning om sina behov och hur dessa kan tillgodoses utredarens bedömning och i förekommande fall förslag till beslut

Enligt SOSFS 2009:22 (AR) bör nämnden i ärenden som rör en våldsutsatt kvinna utreda:

vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp akut våldets karaktär och omfattning

risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld hur kvinnans nätverk ser ut

vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort och lång sikt om något barn har bevittnat våldet

En beskrivning av vad som är viktigt vid utredning av en kvinnas behov finns i Socialstyrelsens handbok ”Våld – om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld”, sid. 67-84. Av handboken framgår exempelvis att socialnämnden bör utreda risken för att en våldsutsatt kvinna kommer att utsättas för ytterligare våld. Bedömningsinstrument kan vara ett stöd i ett sådant arbete. En bedömning av risken kan behöva göras vid flera tillfällen, både i en akut situation och sedan på nytt.

Variabel 1 – Utredningen

En utredning av ett ärende som handläggs inom socialtjänsten finns dokumenterad i den enskildes personakt. Av dokumentationen framgår:

vem eller vilka personer ärendet avser vad ärendet gäller

vad som kommit fram under utredningen

den enskildes uppfattning om sina behov och hur dessa kan tillgodoses

utredarens bedömning och i förekommande fall förslag till beslut

(27)

Ansvarsområde: Utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Variabel 2 – Innehåll i utredningen

I utredningen av en våldsutsatt kvinnas situation ingår:

vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp akut, våldets karaktär och omfattning,

risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld hur kvinnans nätverk ser ut

vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort och lång sikt om något barn har bevittnat våldet

Informationskällor Personakten

Handlingsplan, eller annat dokument där rutiner finns beskrivna Intervju med enhetschef eller handläggare, IFO, ÄO, HO Intervju med utförare IFO, ÄO och HO

Intervju med våldsutsatta kvinnor

(28)

28

ANSVARSOMRÅDE: Insatser

Bedömningskriterier:

10 Socialnämnden kan tillgodose de behov av stöd och hjälp som våldsutsatta kvinnor har

11 Socialnämnden kan tillgodose de behov av stöd och hjälp som våldsutsatta kvinnor tillhörande särskilt utsatta grupper har

12 Socialnämnden kan tillgodose behov av stöd och hjälp till personer som utövar våld

13 Socialnämnden kontrollerar och följer upp kvalitén i verksamheter till vilka nämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Motiv för val av bedömningskriterier

Enligt 5 kap. 11 § SoL ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller varit utsatta för våld eller andra övergrepp från närstående kan vara i behov av hjälp och stöd för att förändra sin situation. För att kunna göra detta förutsätts att socialtjänsten planerar sin verksamhet så att man har handlingsberedskap och faktiskt kan ge adekvat stöd och hjälp när en våldsutsatt kvinna söker hjälp. Skyldigheten att ge stöd och hjälp gäller oberoende av vilka övriga omständigheter kvinnan lever under. I prop. 2006/07:38, sid. 16 – 19 och i regeringens

handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer (skr. 2007/08:39) anges några målgrupper som är särskilt sårbara;

våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem, utländsk bakgrund, funktionshinder, äldre våldsutsatta kvinnor och flickor/kvinnor som lever i hedersrelaterat våld och förtryck. En annan grupp som nämns i regeringens handlingsplan är våldsutsatta personer i samkönade parrelationer. Därmed avses både män och kvinnor som kan behöva stöd och skydd pga. att de utsatts för våld från en närstående. En annan viktig aspekt när det gäller våld mellan närstående är att erbjuda våldsutövarna insatser för att dessa ska upphöra med våldet. Att behandla våldsutövaren kan även innebära att man förebygger framtida våld mot partners. Det är också viktigt att socialnämnden planerar för hur man ska fullgöra sitt ansvar för kontroll och uppföljning av sådan verksamhet till vilken nämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen.

Kommentarer

Målgrupper

Bedömningskriterium 10 avser kvinnor i allmänhet, som inte kan hänföras till någon av de

särskilt utsatta grupperna enligt ovan. Bedömningskriterium 11 avser personer tillhörande

särskilt utsatta grupper.

(29)

Ansvarsområde: Insatser

Målgrupp: Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Bedömningskriterium 10

Fastställt/reviderat: 2012-03-06

10 Socialnämnden kan tillgodose de behov av stöd och hjälp som våldsutsatta kvinnor har

Motivering med källhänvisning

Kommunens ansvar gentemot dess invånare regleras i 2 kap. 2 § SoL där det framgår att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.

Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd från socialnämnden.

Enligt 3 kap. 1 § femte strecksatsen hör det till socialnämndens uppgifter att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

Enligt 5 kap. 11 § första stycket SoL hör det till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska enligt 5 kap. 11 § andra stycket SoL särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. En våldsutsatt kvinna kan vara i behov av olika typer av insatser; ekonomiskt bistånd, hjälp med tillfälligt boende till skydd, rådgivning och stödjande samtal, krisbearbetning, förordnande av en kontaktperson, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivilligorganisationer, hjälp med att söka ny bostad, kontakter med polismyndigheter och övriga rättsväsendet samt insatser för eventuella barn (SOU 2006:65, ”Att ta ansvar för sina insatser” sid. 104,).

Enligt SOSFS 2009:22 (AR) bör socialnämnden erbjuda en kvinna som är i behov av stöd och hjälp akut eller på kort och lång sikt:

Tillfälligt boende

- lämpligt, tillfälligt boende som är tillräckligt bemannat av kvalificerad personal och som har tillräckliga skyddsanordningar, t.ex. lås och larm

- annat lämpligt, tillfälligt boende

Det boende som erbjuds en våldsutsatt kvinna bör även ta emot samt vara lämpligt för medföljande barn oavsett kön och ålder.

Råd och stöd m.m.

- råd och stöd

- hjälp vid kontakt med andra myndigheter, t.ex. hälso- och sjukvården, polisen och Skatteverket

- förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer - hjälp med att söka och anskaffa ett nytt permanent boende

I SOSFS 2003:5 om ekonomiskt bistånd framgår när våld eller andra övergrepp av eller mot närstående särskilt bör beaktas i bedömningen av den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd.

En våldsutsatt kvinna kan ha behov av akuta insatser från en socialjour eller liknande. Det kan t.ex.

handla om akut ekonomiskt bistånd, hjälp till ett tillfälligt skyddat boende eller hjälp att resa till en släkting eller vän på annan ort. I 3 kap. 6 § SoL framgår att socialnämnden bör tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler eller liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Av SOSFS 2009:22 (AR) framgår att socialnämnden bör ha beredskap för att kunna handlägga ett ärende om ekonomiskt bistånd som är akut och avser en våldsutsatt kvinna.

I Socialstyrelsens handbok ”Våld – om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld”, sid. 85, framgår att en individuell bedömning av kvinnans behov av stöd och hjälp akut och på kort eller lång sikt måste göras. Typen av insats kan behöva ändras beroende på vilka omständigheter och behov som finns i det enskilda fallet. Hjälpinsatserna kan behöva pågå i flera år.

(30)

30

Variabel 1 – Boende till skydd och stöd

Kvinnor som har behov av ett boende till skydd och stöd får detta.

Variabel 2 – Annat lämpligt boende

Kvinnor som har behov av ett annat lämpligt boende får detta på kort och lång sikt.

Variabel 3 – Råd och stöd

Kvinnor som har behov av rådgivning/stödsamtal eller andra stödinsatser får detta på kort och lång sikt.

Variabel 4 – Akuta insatser

Kvinnor som har behov av akuta skydds- och stödinsatser får detta även utanför kontorstid, t.ex. i form av ekonomiskt bistånd eller hjälp till akut boende.

Informationskällor

Handlingsplan, verksamhetsplan eller annat styrdokument Urval av akter

Intervju med enhetschef eller handläggare som möter våldsutsatta kvinnor, inom IFO.

Intervju med våldsutsatta kvinnor

Intervju med kvinnojour, brottsofferjour

References

Related documents

Eftersom rätten till ersättning i de aktuella fallen är av rent social ka- raktär, anser Lagrådet att ersättningsbeloppet bör bestämmas direkt till ett belopp som anses

Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade

I många kommuner finns även personal som har ett särskilt ansvar för området och i flera kommuner finns specialiserade verksamheter som arbe- tar med våldsutsatta kvinnor, barn

År 2008 ansökte Västerorts kvinnojour i samarbete med Stockholm stad om 483 000 kronor ur länsstyrelsens utvecklingsmedel till kvinnojoursverksamheter (SotN.. Ansökan

Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att

Enkäterna innehöll frågor om antal år som anställd i socialtjänsten, antal år arbetade med barn som utsatts för våld i nära relationer, om erhållen utbildning i att bemöta

samt för våldsutövare. Likaså är andelen projekt för våldsutövare något lägre i den nya modellen. En skillnad som dock framträder, även om det handlar om få projekt, är att

Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade