• No results found

Studiehandledning för kurs:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Studiehandledning för kurs:"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Studiehandledning för kurs:

Utbildningens framväxt och villkor med inriktning mot ämneslärare (7,5 hp), vårterminen 2018 (kurskod:4PE000), distanskurs

1

Kursen är en del av den utbildningsvetenskapliga kärnan för blivande ämneslärare. Innehållet utgår bland annat från en utbildningssociologisk tradition, där utbildningens förutsättningar och inverkan på samhället står i fokus. Kursen har också en tydlig utbildningshistorisk inriktning, där utbildningens historiska utveckling sätts in i ett vidare samhällsperspektiv.

Utbildningssociologi

Utbildningssociologi är ett område där bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande utforskas med hjälp av samhällsvetenskapliga och humanistiska metoder och relateras till andra sam- hällsområden. Ett centralt problemområde som behandlas under kursen är rekryteringsfrågor i vid mening. Det vill säga förhållandet mellan å ena sidan barns, elevers, studenters eller lärares sociala och kulturella bagage, å andra sidan den ordning som råder i utbildningsväsendet.

Andra frågor gäller hur faktorer som kön och etnicitet samt den sociala och kulturella tillhörigheten inverkar på människors handlingsmönster i och utanför utbildningen, liksom utbildningens sociali- serande verkningar. Historievetenskapliga inslag är väsentliga. Till grund för utbildningssociologin ligger kultursociologiska forskningstraditioner.

1Illustration från Audry, N. Ortopedi eller konsten att förebygga och korrigera kroppsliga deformationer hos barn (1774). Återgiven från

(2)

Kursbeskrivning

Kursen ger en överblick över utbildningens framväxt och villkor samt de idéer som påverkat den.

Syftet är att studenten ska tillägna sig en förståelse för utbildningssystemets utformning samt dess historiska bakgrund. Kursen syftar även till att ge insikter i sociala, könsrelaterade och etniska skillnaders betydelse för utbildning i ett meritokratiskt system.

Kursmål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• beskriva olika utbildningsformers historiska utveckling och utbildningssystemets aktuella struktur i Sverige, samt några centrala förklaringar till utbildningssystemets uppkomst och utformning

• utifrån ett internationellt perspektiv diskutera det svenska utbildningssystemets framväxt i relation till samhällets utveckling

• redogöra för hur sociala och etniska skillnader samt kön påverkar utbildning i ett meritokratiskt system

• analysera lärarkårernas och lärarutbildningarnas förändring i relation till utvecklingen på utbildningsområdet

• uppvisa en grundläggande förmåga i att analysera beskrivande statistik

• kommunicera och diskutera kursinnehållet skriftligt med korrekt språklig form

Innehåll

• Olika utbildningsformers historiska utveckling och utbildningssystemets aktuella struktur i Sverige.

• Sociala, könsrelaterade och etniska skillnader i ett meritokratiskt utbildningssystem.

• Samhällsförändringars betydelse för att förklara såväl utbildningars utformning som deras användning.

• Lärarkårernas historiska utveckling med särskild hänsyn till lärutbildningens utformning, lärarnas arbetsförhållanden och de olika lärarkårernas rekrytering.

• Analyser av beskrivande statistik.

Kursens upplägg

För denna kurs har ansökan lämnats in om att få använda Uppsala universitets nya lärplattform, Studium.

När studiehandledningen publiceras (180418) är det emellertid oklart hur det blir, men definitivt besked kommer att ges senast den 23 april. Alternativet till Studium är Adobe Connect. Detaljerad information om lärplattform och inloggning sänds till samtliga registrerade studenter, samt publiceras på kurshem- sidan i Studentportalen före kursstart.

Eftersom detta är en distansutbildning, har det varit en strävan att erbjuda ett så flexibelt kursupplägg som möjligt. Kursens obligatoriska moment är tentamen. Det innebär att den student som så önskar kan läsa in kursen på egen hand och endast delta i examinationen. Utöver det erbjuds undervisning i form av dels inspelade föreläsningar, dels webbseminarier. Vid föreläsningarna presenteras och problematiseras kursens innehåll översiktligt och vid seminarierna ges deltagarna möjlighet att diskutera och fördjupa sina kunskaper med utgångspunkt i kurslitteraturen. Seminarierna bygger på varje students aktiva del- tagande och att var och en är väl förberedd, inläst på litteraturen och beredd att delta i diskussionen.

Ingen anmälan krävs till seminarierna.

Examination

Kursens ordinarie tentamen äger rum den 1 juni 2018, kl. 8.00–13.00 enligt nedanstående instruktioner.

Omtentamen äger rum den 25 augusti 2018, kl. 9.00–14.00 enligt nedanstående instruktioner. Provet sker enskilt och under begränsad tid. Vidare behöver studenten arrangera en helt ostörd plats för examina- tionen. Tentamensfrågorna anslås i det digitala kursrummet strax före examinationen startar, samt sänds samtidigt via e-post till samtliga registrerade studenter.

Tentamen skrivs för hand på lösa, helst linjerade pappersark. När tentamen är avslutad noterar studenten

inlämningstid (ex. ”tentamen slutförd kl. 12.43 den 1 juni 2018”) längst ned på sista arket, kontrollerar

att namn finns på samtliga sidor, samt fotograferar sedan av samtliga sidor med digitalkamera eller

(3)

De handskrivna arken lägger studenten därefter i ett kuvert, som är adresserat till: Madeleine Michaëlsson, Uppsala universitet, Box: 2136, 750 02 Uppsala. Frankera kuvertet och lägg på postlådan samma dag. Observera att det är den insända tentamen som rättas, medan bilderna på kurssidan finns som kontroll. Om någon ändring då skett i texten (insänt material inte stämmer med det digitala) innebär det att tentamen är underkänd. Det finns möjlighet att ta upp frågor rörande examinationen i samband med sista seminariet före tentamen.

Betyg och betygskriterier

Studentens betyg på kursen grundar sig på resultatet från tentamen. Tentamen betygsätts med betygen väl godkänd, godkänd och underkänd.

För godkänt betyg ska studenten, med utgångspunkt i kurslitteraturen:

• beskriva olika utbildningsformers historiska utveckling och utbildningssystemets aktuella struktur i Sverige samt några centrala förklaringar till utbildningssystemets uppkomst och utformning

• redogöra för hur sociala, könsrelaterade och etniska skillnader påverkar utbildning i ett meritokratiskt system

• analysera lärarkårernas och lärarutbildningarnas förändring i relation till utvecklingen på utbildningsområdet

• uppvisa en grundläggande förmåga i att analysera beskrivande statistik

• kommunicera och diskutera kursinnehållet skriftligt med korrekt språklig form

Med korrekt språklig form menas att studenten kan skriva utan systematiska stav- och meningsbygg- nadsfel samt att texten har en sådan struktur att argumentationen går att följa. För väl godkänt betyg krävs att studenten uppfyller kriterierna för godkänt betyg samt uppvisar god förmåga att sätta in utvecklingen på utbildningsområdet i en vidare samhällskontext.

Språkverkstad

Det finns en Språkverkstad vid Uppsala universitet som är gratis och tillgänglig för alla studenter på grund- och avancerad nivå. Språkverkstaden erbjuder individuell handledning i skriftlig och muntlig framställning i svenska och engelska. Samtliga handledare har stor och bred erfarenhet av att vägleda i vetenskapligt skrivande och talande inom olika ämnesområden. Tid kan bokas vid Språkverkstaden för kostnadsfri rådgivning. För mer information, se [www.sprakverkstaden.uu.se].

Fusk och plagiat

Inom universitetet strävar vi efter att studenterna ska utveckla vetenskaplig hederlighet. Det är därför viktigt att varje student är medveten om var gränsen går mellan vad som är tillåtet respektive otillåtet.

Samtliga lärare är ålagda att vara uppmärksamma på alla försök till fusk och att till prefekt eller studie- rektor anmäla när misstanke om plagiat/fusk föreligger eller har konstaterats.

Kursfakta

Kurskod: 4PE000

Kursen ges av: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Besöksadress: Blåsenhus, von Kraemers Allé 1

Postadress: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Box 2136, 750 02 Uppsala Telefon: 018-471 00 00 (växel)

Telefax: 018-471 24 00

Webbadress: [http://www.edu.uu.se]

Kursens hemsida: Nås via Studentportalen.

Studierektor: Ola Winberg, ola.winberg@edu.uu.se, 018-471 24 36

Kursledare: Madeleine Michaëlsson, madeleine.michaelsson@edu.uu.se, 018-471 57 60

Kursadministratör: Jennifer Aulin, jennifer.aulin@edu.uu.se, 018-471 24 82

(4)

Undervisningen

Schemalagda aktiviteter

Datum Händelse

2 maj Seminarium 1 (10.15–12.00) 7 maj Seminarium 2 (10.15–12.00) 14 maj Seminarium 3 (10.15–12.00) 18 maj Seminarium 4 (10.15–12.00)

25 maj Inför tentamen, kursvärdering (10.15–11.00) 1 juni Tentamen (8.00–13.00) Obligatoriskt moment 25 augusti Omtentamen (9.00–14.00)

Inspelade föreläsningar

Nummer Moment Publiceras

1 Utbildningens framväxt och villkor 26 april klockan 9.15

2 Utbildningens historia till och med år 1800, A 26 april klockan 10.15 3 Utbildningens historia till och med år 1800, B 26 april klockan 11.15

4 1800-talets utbildningsrevolution 27 april klockan 10.15

5 1900-talets utbildningsexplosion, dagens utbildningssystem 27 april klockan 11.15

6 Utbildningens sociala historia 3 maj klockan 10.15

7 Lärarkårerna och lärarutbildningen 9 maj klockan 10.15

8 Historiska perspektiv på etniska skillnader och minoriteter 16 maj klockan 9.15 9 Sociala och kulturella skillnader i samhället och skolan 16 maj klockan 10.15

10 Det sociala landskapet 17 maj klockan 9.15

11 Olika gruppers användning och värdering av utbildningssystemet

17 maj klockan 10.15

12 Vetenskapligt förhållningssätt 17 maj klockan 11.15

13 Inför tentamen 17 maj klockan 12.15

Kurslitteraturen finns angiven på kurshemsidan i Studentportalen. Många av titlarna är tillgängliga

digitalt och ibland är det enklast att googla på titeln. Om du behöver hjälp, kontakta Uppsala

universitetsbibliotek: ub.uu.se (svarar på frågor via chatt, telefon och e-post, vardagar klockan 9–15).

(5)

Introduktion

Inför introduktionen bör studenten ha läst igenom denna studiehandledning.

Seminarium 1:

Inför seminariet bör studenten ha förberett sig genom att ta del av föreläsning 1–5, läst nedanstående texter, samt besvarat följande instuderingsfrågor skriftligt.

Instuderingsfrågor

1.

Hur kan vi förstå sofisternas relativism och Sokrates uppmanande till självreflektion utifrån begreppen vita acitva och vita contemplativa?

2.

På vilket sätt kom kyrkan att få en betydelsefull roll inom utbildningsområdet under medeltiden?

3.

Beskriv det medeltida universitetets framväxt och hur det skiljde sig från dagens universitet.

4.

Jämför den pedagogik som förespråkades av Michel de Montaigne med Johan Amos Comenius verk Didactica Magna. Vilka likheter/skillnader finns?

5.

På vilket sätt kom reformationen att påverka utbildningen i Sverige?

6.

Beskriv i korta drag de centrala tankarna i Jean Jacques Rousseau’s verk Emile.

7.

Jämför Mary Wollstonecrafts argument för kvinnors rätt till utbildning med Christine de Pizane’s verk Kvinnostaden under renässansen. Hur kan vi förstå argumenten utifrån dess historiska kontext?

8.

Beskriv hur ett barns skolgång kunde se ut i Sverige efter folkskolans införande (1842) om:

a) barnet kom från ett lägre samhällsskikt b) barnet kom från ett övre samhällsskikt c) barnet var en flicka

9.

Hur förändrades kyrkans inflytande över skolan på 1800-talet i Sverige?

10.

Hur skiljer sig synen på utbildning utifrån ett demokratiperspektiv (John Dewey) och utifrån ett humankapitalperspektiv (Theodor W. Schultz)?

11.

Vad var de bakomliggande orsakerna till utbildningsexplosionen på 1950- och 1960-talet?

12.

På vilket sätt centraliserades utbildningen under 1900-talet? Hur kan vi förstå 1992 års friskolereform mot denna bakgrund?

Litteratur

Burman, Anders: Pedagogikens idéhistoria: uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år, Studentlitteratur, Lund, 2014, s. 13–252.

Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes: Utbildningshistoria: en introduktion, Studentlitteratur, Lund, 2015, kapitel 1–4, 5–8, 9, 12–19.

(6)

Seminarium 2

Inför seminariet bör studenten ha förberett sig genom att ta del av föreläsning 6, läst tillhörande litteratur (se anvisning nedan), samt besvarat nedanstående instuderingsfrågor skriftligt.

Instuderingsfrågor

1. I Larsson & Westberg ges beskrivningar av hur betydelsen av klass och kön för utbildning har förändrats under de senaste tvåhundra åren, samtidigt som vissa består. Diskutera denna utveckling.

2. På vilket sätt kan man hävda att Läsebok för folkskolan syftade till att forma en nation?

Litteratur

Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes: Utbildningshistoria: en introduktion, Studentlitteratur, Lund, 2015, kapitel 20–23, 26–27.

Edgren, Henrik 2010, ”Menige mans humaniora: Centrala budskap i den första upplagan av Läsebok för folkskolan”, i Esbjörn Larssons & Johannes Westbergs Utbildningens sociala och kulturella historia:

meddelanden från den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen, SEC, Uppsala, 2010, s. 117–146.

(7)

Seminarium 3

Inför seminariet bör studenten ha förberett sig genom att ta del av föreläsning 7, läst tillhörande litteratur (se anvisning nedan), samt besvarat nedanstående instuderingsfrågor skriftligt.

Instuderingsfrågor

1. Reformerna på lärarutbildningsområdet kommer tätare än inom andra utbildningsområden. Resonera kring varför det är så.

2. Vilka argument för respektive emot kommunaliseringen av skolan förekom?

3. Redogör för vad som kännetecknar en profession enligt den klassiska professionsteorin.

4. Varför är det naturvetenskapliga programmet i gymnasiet attraktivt för utbildningsstarka grupper?

5. Skriv en sammanfattning över det huvudsakliga innehållet i Bertilssons artikel med max 500 ord.

Litteratur

Bertilsson, Emil: Lärarna på skolans kungsväg: Om det naturvetenskapliga programmet på några gymnasier i Uppsala, SEC, Uppsala universitet, 2007, s. 17–56.

Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes: Utbildningshistoria: en introduktion, Studentlitteratur, Lund, 2015, kapitel 10, 24–25.

(8)

Seminarium 4

Inför seminariet bör studenten ha förberett sig genom att ta del av föreläsning 8–13, läst tillhörande litteratur (se anvisning nedan), samt besvarat nedanstående instuderingsfrågor skriftligt.

1. Hur menar författarna (Ahrne mfl.) att man kan åskådliggöra klasskillnader genom att beskriva dem i ett livsloppsperspektiv? Exemplifiera!

2. Redogör för några huvudsakliga förändringar av familjemönstret i Sverige sedan förra sedan mitten av förra seklet. Vilka förklaringar finns till dessa förändringar?

3. Förklara begreppet utbildningsstrategi.

4. Förklara begreppet utbildningskapital.

5. Vad innebär social snedrekrytering?

6. Skriv en kort sammanfattning av Bourdieus text med max 300 ord.

7. Sammanfatta Lidegrans text med max 300 ord.

8. Jämför de slutsatser du kan dra av Erixons respektive Svenssons texter.

9. Sammanfatta Skawonius artikel med max 300 ord.

10. Sammanfatta Palmes text med max 300 ord.

Litteratur

Ahrne, Göran, Roman, Christine & Franzén, Mats, Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet, 4 omarb. uppl., Korpen, Göteborg, 2008, s. 13–219.

Andersson, Mats B.; Broady, Donald, Skolan under 1990 : Sociala förutsättningar och utbildningsstrategier, Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet, 2000, s. 17–18; 22 (sista stycket)–33 (till Tabell 13).

Bourdieu, Pierre: ”Socialt rum och symboliskt rum”, i Pierre Bourdieus Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori, Daidalos, Göteborg, 1999, s. 11–29 (18 s).

Broady, Donald: Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg [Elektronisk resurs] /, 2., korr. utg., ILU, Uppsala Universitet, Uppsala, 1998, (26 s.).

Broady, Donald & Mikael Börjesson: ”En social karta över gymnasieskolan”, i Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2002:1, (9 s.).

Erikson, Robert & Jonsson, Jan: ”Varför består den sociala snedrekryteringen?” Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 7 (2002), nr. 3.

Lidegran, Ida: Utbildningskapital: om hur det alstras, fördelas och förmedlas (2009), s. 57–95.

Palme, Mikael: ”En ’trygg’ uppväxt”, i Mikael Palmes Det kulturella kapitalet: studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala, 2008, s. 57–95 (39 s).

Skawonius, Charlotte: Välja eller hamna: det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor, Stockholm, 2005, s. 3–22; 321–338 (36 s.).

Svensson, Allan: ”Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998”, i Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 6 (2001) nr. 3.

Avslutande seminarium, inför tentamen, kursvärdering

Ta med dina inloggningsuppgifter till Studentportalen. Inga övriga förberedelser krävs.

References

Related documents

Under kurs 7 fokuserar tema CREN på patofysiologi samt principer för diagnostik, handläggning, behandling och prevention av sjukdomar inom områdena urologi, kärlkirurgi och

Exposition du but de ce cours ou considérations générales sur la nature et la destination de la philosophie positive. 2

Projektet ”Manöversystem röd och blå linje” är indelat i fyra olika delområden, Manöversystem, Optofibernät, Datanät samt Teknikutrymmen.. Alla syftar till att ersätta

Enligt framtagen geoteknisk undersökning för Alets naturreservat (SWECO, 2018-09-06), ligger en sådan begränsad påverkan inom den naturliga variationen för en fl

- förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder (behandling, rehabilitering, sekundär prevention) och uppföljning vid vanliga eller principiellt viktiga

− förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder och uppföljning av vanliga och principiellt viktiga sjukdomar och skador i

- förklara grunderna för styrning och uppföljning av hälso- och sjukvård - beskriva principer för informationshantering inom hälso- och sjukvård - redogöra

Innehållet innebär en breddning och fördjupning av kunskap som inhämtades på kurs 1 (om vanliga hälsoproblem, bestämningsfaktorer för hälsa och hälsofrämjande