• No results found

Centrum – periferiproblematik och regional vilsenhet

In document De motsträviga kommunerna (Page 163-168)

8. Kronobergs län

8.2 Markaryds kommun

8.2.4 Centrum – periferiproblematik och regional vilsenhet

känner jag inom partikretsarna också:´Det säger väl Markaryd nej till, det här också´. Det kommer alltid en sådan grej i det hela.

Kommunalrådet (KD) menade att övriga kommunala företrädare i Kronobergs län kunde ha ett delat intryck av Markaryds kommun. Å ena sidan menade kommunalrådet (KD) att kommunen kunde uppfattas som oppositionell och jobbig, å andra sidan kunde kommunen uppfattas som medlande, konstruktiv och idérik på den regionalpolitiska arenan:

Jag var ju inne på det här att ibland tycker de att vi är jobbiga och kanske tjafsar om andra frågor som de tycker att man är överens om…man uppfattar oss som ganska konstruktiva och idérika.

Ibland lyckas vi nog hitta konsensuslösningar, där Markaryd har fått inta roll som medlande part mellan olika stridigheter i den här gruppen, för att formulera en gemensam konsensuslösning.

Jag tror nog att vi har vunnit i respekt och att man kanske också har en viss försiktighet gentemot oss. Därför att vi inte är lika förutsägbara som alla andra – vi kan gå mot!

Det blir tydligt att kommunalrådet (KD) framstod som en lokalpolitiker med ett starkt utövat ledarskap, som på olika sätt satte avtryck inom både lokalpolitiken och regionalpolitiken.

Kommunalrådet (KD) blev talesperson för de borgerliga partierna i länet mot att det skulle bildas RSO i ett första skede. Kommunalrådet (KD) riktade tydliga krav på förändringar i förbundsordningen till RSO, för att de borgerliga partierna skulle stödja bildande av RSO.

kräver av den stora aktören Växjö86 i RSO att se till hela länet. Så länge man har starka kommunpolitiker i de mindre kommunerna som vågar vara lite obstinata och sätta sig upp mot storebror, då tror jag att det kommer att finnas en balans i det. Men går det för mycket partipolitik i det, t.ex. att det stora partiet (S) kommer överens. Då hjälper det inte att ett litet Socialdemokratiskt kommunalråd i Markaryd skriker till! Okey, det finns politiska preferenser i detta och det ska det finnas, men den regionala utvecklingen bör i så liten grad som möjligt politiseras i det fallet, tycker jag. Man måste se till regionens bästa, till de enskilda kommunernas bästa, och inte bry sig om det som är partipolitisk korrekt i det. Jag ser nog det som den stora risken i detta. För jag menar att 45 personer blir det i fullmäktige, och vi kommer att ha 2 representanter. Växjö kommer att ha 12 och landstinget har 15.

En annan risk i detta är att de mindre kommunerna går samman och stjälper regioncentra, och den är inte mindre farlig den. Vi har också en diskussion i alla kommuner: ´Varför är centralorten alltid gynnad?´

Ytterligare risk som kommunalrådet (KD) uttryckte är att mindre kommuner sluter sig samman, och blir en motvikt till Växjö. Risken innebär att det därigenom kan komma att uppstå politisk obalans med politiska låsningar inom RSO där kommunerna positionerar sig i olika fraktioner och grupperingar, enligt kommunalrådet (KD). Även oppositionsrådet (S) framhävde att Växjö oftast uppfattades som den stora dominanta aktören i länet där de regionala resurserna tenderade att koncentreras:

Kommer du en bit ifrån residensstäderna, så tycker de att varför ska bara de där ute som redan växer få, medan vi i ytterkanterna behöver det mer. Vi är 9 500 invånare medan Växjö är 80 000 invånare. Alvesta är en stor kommun som ligger i inlandet i länet. Det kan finnas satsningar i dessa kommuner som vi kanske tycker att vi inte har någon nytta av, som vi inte tycker att vi får någon ”payback” av överhuvudtaget.

Att kommunen betraktar sig som perifer i förhållande till Växjö av de ledande kommunala företrädarna framgår tydligt av kommunchefens uttalanden nedan:

När det gäller Markaryds placering i förhållande till Växjö är den ganska perifer. Vi känner ett betydande avstånd till Växjö. Det är inte bara ett geografiskt avstånd på elva mil, utan det är ett avstånd där jag tycker att Växjö har ett Växjöperspektiv. Jag ser inte några direkta vinster med detta måste jag erkänna - Nej! Vi har sagt att vi har ett läge som inte Växjö har, nämligen närheten till kusten och till sydväst alltså, Helsingborg, Öresundsregionen. Denna närhet har blivit ännu

bättre nu när vi har fått en fungerande motorväg hela vägen. Vi är bara en dryg halvtimma ifrån Öresundsregionen, att jämföras med 1½ timme till Växjö.

Kommunchefen påtalade även vikten av att det inte bara var fråga om ett geografiskt långt avstånd, utan att det även fanns ett betydande politiskt avstånd som gestaltades genom att Växjö tenderade att lägga ett eget nyttoperspektiv på samverkansfrågor i länet. Uppfattningen styrktes ytterligare av kommunchefen när hen kom in på hur det dåvarande utvecklingsarbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUP) i länet hade bedrivits:

Vi hade en ganska ambitiös syn på det regionala utvecklingsprogrammet, men när vi skulle börja formulera och skriva detta, då blev det ett Växjöperspektiv både på bemanning och på inriktning, där det mesta ska ligga i Växjö. Bemanning i styrelser och, ja, det är den känsla vi har. Alltså det är ett Växjöperspektiv!

I motsatt riktning till ovanstående uttalanden hävdade kommunchefen vidare att den samverkan som kändes spänstig och bra var en samverkan där Växjö kommun inte var delaktig.

Mellankommunal samverkan fungerar bättre där kommuner som deltar är jämnstarka parter och som har samsyn på utvecklingspolitiken, enligt kommunchefen:

Ja, mycket är relaterat till att vi i den samverkan inte har med Växjö, utan vi är kommuner som är rätt så jämnstarka och som har en någorlunda likartad syn på utveckling och näringsliv.

Vid följdfrågan till kommunchefen om hens syn på att förlägga eventuell samordning av de regionala utvecklingspolitiska frågorna inom länet till ett RSO, svarade hen:

Nej, där är jag lite luttrad. Då hamnar det i Växjö alltihop!

Det fanns således en påtaglig rädsla för att resurser skulle komma att dräneras och koncentreras till regioncentrum i Växjö, enligt de ledande kommunala företrädarna i Markaryds kommun.

Dessutom ligger Markaryds kommun i ett geografiskt tvärsnitt med en närhet till både Halland och Skåne, där Halmstad, Helsingborg och Malmö är närliggande städer. Att kommuninvånarna har närmare avstånd till Helsingborg än till Växjö, styrks även av oppositionsledaren (S):

Växjö, det är bara att konstatera! Går du ut och frågar folk på byn här vart de åker och storhandlar, om du får 1 på 100 som säger att de åker till Växjö, så har du nog träffat bra. Det är ingen som åker dit, man åker till Helsingborg eller till Halmstad.

Även kommunchefen betonade det jämförelsevis långa geografiska avståndet till Växjö som hämmande och närmast som ett hinder ur ett utvecklingspolitiskt perspektiv, utifrån kommunens perspektiv:

Som jag ser det har vi större möjligheter om vi söker oss till de områden där expansionen är i full gång, alltså södra Halland, nordvästra Skåne. Det är de delarna som känns mest lättillgängliga härifrån – även om vi har en länsgräns. Vi har bara 5 km till Skåne. Jag kör till Helsingborg på 40 minuter och det är motorväg hela vägen, men det tar 1½ timme till Växjö.

Ett problem som de ledande kommunala företrädarna i Markaryd återkom till flera gånger var de rådande gränserna för länsindelning, regional tillhörighet samt konceptet kring bildandet av RSO. Gränsdragningarna uppfattades som institutionellt stela och permanentade, vilket i förlängningen riskerade att försvåra samverkansmöjligheter över länsgränserna. Denna problematik blir tydligare för en kommun som Markaryd, som befinner sig i ett geografiskt angränsande tvärsnitt. Något som kommunalrådet (KD) upprepade flera gånger under intervjun:

Det svåra som jag känner, det är att hitta samverkanslösningar över de här förordade länsgränserna. Därför att de är så genuint permanentade. Regelverk och annat underlättar heller inte. Därför tvingas samverkan ske inom de befintliga strukturer som vi har. I regionfrågan gäller det att hitta nya regionbildningar där man inte behåller de gamla strukturerna. Man kanske ska hitta helt nya län eller gränser?

Att Markaryds kommun befinner sig i ytterkanten av länet gör att många kommuninnevånare istället väljer att åka till Helsingborg och Malmö för shopping, eller att de har fritidshus i Halland som de åker till, enligt utsagorna från respondenterna. Det var tydligt att länstillhörigheten och den regionala identiteten bland kommunens invånare uppfattades vara svag och vacklande, och var ett tema som fördes upp och diskuterades på den lokalpolitiska nivån. Förslag om folkomröstning om länstillhörighet väcktes i kommunfullmäktige i Markaryd under år 2002 av Moderaterna, enligt oppositionsledaren (S):

Inför valet 2002 motionerade (M) om att vi skulle ha en folkomröstning om var vi ska höra hemma.

Ska vi tillhöra Halland? (M) ville byta län. För vi har mycket kontakter med Halland, Mellbystrand, Båstad, Halmstad. Det är oerhört mycket folk som av tradition åker dit på sommaren. Många som har sina sommarstugor där ute.

I det yttrande som Markaryds kommun lämnade in till dåvarande ansvarsutredning var det inget självändamål att Markaryds kommun även fortsättningsvis skulle tillhöra Kronobergs län, utan de såg även andra möjliga indelningsgrunder fram för sig, enligt kommunalrådet (KD):

Vi ser inget självändamål i Markaryd att Kronobergs län ska behållas. Det är inget självändamål att hela länet ska följa med in i det här, utan kanske det är så att man delar nord-syd, och en del går mot västra kanten och den andra går mot östra kanten. Kanske öster-väster, Lessebo, Uppvidinge kanske har större utbyte mot Kalmar och Jönköpings län, då de känner att de har sin tillhörighet där.

Eftersom kommunen är belägen i ett tvärsnitt mellan flera län och landskap aktualiserades därför frågan om vilken regional identitetsgrund Markarydsbon kände att de innehade.

Kommunalrådet (KD) gav sin bild av detta nedan, som uttryckte en sammansatt och kluven regional identitetsgrund:

Många säger att vi har en Skånedialekt. Det finns en stor kluvenhet. I och med att det är en gränsbygd tror jag inte man har den här genuina identiteten att jag är en genuin smålänning, hallänning eller skåning, utan man är lite blandning av allt här. Därför att det här har varit en gränsbygd historiskt. Har varit och är en handelsplats, där väldigt mycket folk rör sig över gränserna och möts. Då blir det liksom en annan mix i det här.

I ett utvecklingsarbete som kommunen hade genomfört innan datainsamlingen ägde rum, försökte de finna ”Markarydsandan” och en egen geografiskt grundad identitet. I detta arbete anlitade de professor i historia Dick Harrison från Lunds universitet, enligt uppgifter från kommunchefen:

Vi har i vårt arbete med att lyfta fram själva Markarydsandan haft en ganska stor process. Jag var inbjuden till Växjö för att prata om vårt utvecklingsarbete här, och efter mig som talare där var professor Dick Harrison ifrån Lund, och pratade lite grann om kronobergaren, smålänningen o.s.v. Då fick jag en tanke om att vi skulle ta hit Dick och fråga om inte han skulle kunna hjälpa oss att hitta andan här. När jag började här var det lite dålig självkänsla, det var lite deppigt.

Man hade släppt verktygen, befolkningen försvann, och det var dålig stämning. När kommunalrådet (KD) och jag började jobba ihop sade vi att vi ska vända på det här! Vi ska försöka få in en annan utvecklingsanda, en annan optimism och framåtanda. Tankarna bröt jag med Dick. Han kom hit och var här en hel dag. Åkte runt i kommunen och bekantade sig med olika sevärdheter, och på kvällen höll han en gratis föreläsning i vårt kulturhus. Det var överfullt vi fick bära in 50 extra stolar. Det var 250 personer där. Han berättade om bakgrunden i den här bygden. Vi har haft tankar om att det har varit en gränsbygd det här. Snapphanar och sådant där

var lite längre österut. Vi vill inte gärna bli förknippande med snapphanar, för vi är inte säkra på att de var så roliga att ha att göra med. Men däremot sade han att den här bygden, norra Skåne och södra delen av Småland, den gamla nationsgränsen gick här. Sedan dess har vi igång ett antal aktiviteter. Bl.a. skrivs det ett historiskt spel som bygger på de historiska händelserna i den här bygden. Vi försöker att skapa en alldeles egen region, en egen kultur, en egen profil – en egen regional identitet.

Av utsagorna ovan att döma blir det uppenbart att Markaryds ledande kommunala företrädare gav uttryck för att kommunens invånare inte hade någon klar regional identitetstillhörighet, genom att de varken identifierade sig som genuina smålänningar, skåningar eller hallänningar.

Den befintliga identiteten framstod närmast som en mix av befintliga regionala identiteter.

Snarare sökte de ledande kommunala företrädarna efter en egen regional identitetsgrund som vilade på en lokal kulturell grund.

In document De motsträviga kommunerna (Page 163-168)