• No results found

Den starka lokalpolitikern

In document De motsträviga kommunerna (Page 160-163)

8. Kronobergs län

8.2 Markaryds kommun

8.2.3 Den starka lokalpolitikern

Det blev tydligt att kommunalrådet (KD) framstod som en central politisk gestalt i länet i de politiskt förda diskussionerna som rörde bildande av RSO i Kronobergs län. De ledande politikerna i den borgerligt styrande majoriteten stod envist fast vid sina ståndpunkter, och slutligen fick de igenom de flesta kraven när ett nytt förslag om att bilda RSO låg på kommunens bord för förnyat ställningstagande. Detta bidrog således till att Markaryds kommun år 2006, slutligen kunde acceptera förslaget om bildandet av ett RSO i Kronobergs län. Men först efter det att de borgerliga partierna hade varit tydliga i de politiskt förda diskussionerna på regional nivå, menade kommunalrådet (KD):

Jag brukar säga att vi har fått igenom Markaryds förslag till kanske 98-99 procent, som vi hade för fyra år sedan. Jag vill påstå att vår tydlighet i diskussionerna under våren har gjort att vi har fått in mycket av Markaryds förslag i den här förbundsordningen…Det har successivt gjort att vi har fått en enighet. Så det var inga problem att klubba igenom detta här nu.

Även kommunchefen menade att kommunalrådet (KD) var aktivt drivande i frågan kring bildande av RSO i länet där hen lyckades driva igenom flera av ändringsförslagen:

Det var snarare så att kommunalrådet (KD) var rätt aktiv, och hen fick igenom en del justeringar.

Kommunalrådet (KD) berättade även hur hen utövade press mot dåvarande Vägverket centralt, för att förverkliga ett motorvägsbygge genom kommunen. Även i denna sakfråga skulle kommunen vinna, eftersom kommunen inte behövde betala en enda krona i förskottering, vilket var stor skillnad mot det ursprungliga förslaget där det framförhandlade villkoret med Vägverket innebar att Markaryds kommun skulle förskottera 100 Mkr, innan arbetet med ett motorvägsbygge kunde påbörjas:

Vi hade tidigare 21 km väg förbi här som inte var motorväg, och det var beslutat i början på '90- talet att den skulle byggas om. Allting var klappat, klart och färdigt 1998. Då hände något otrevligt uppe i Motala med kommunalråd som bar sig dumt åt. Då tog regeringen helt enkelt pengar ifrån Markaryd och lade till riksväg 50 Motala.

Efter tre månader som kommunalråd ringer media: ´Har du en kommentar till varför man nu aktualiserar motorvägsbygget igen, och att man inte har råd att göra den?´ Då var allt klart, upphandlingen var gjord, man hade beslutat om vilka som skulle få första etappen, men man hade inte skrivit på. Skogen var nerdriven här, och så säger man att det inte finns pengar. När jag då ringer upp generaldirektören och hen i andra ändan säger att: ´Om Markaryds kommun garanterar 100 miljoner kronor i förskottering, då kan jag lova att ni kommer att få motorvägen här. Hjälp oss med det´. ´Javisst, sade jag, vi ställer upp med 100 Mkr direkt´. Sedan hade vi en lång process där vi spelade Svarte-Petter, och till slut blev det en motorväg utan en enda krona i finansiering. Det här krympte under diskussionens gång så vi var nere på 18-19 Mkr, och då säger man att nu måste vi ha besked från Markaryds kommun. ´Ställer ni upp med det här? Ja, vi är positiva, men jag har inte delegation att prata om miljoner, utan jag måste ha upp det till fullmäktige. Ja, så länge kan vi inte vänta på ett beslut. Nej, sade jag, men jag måste följa de spelreglerna som är. Jag är positiv och tror att det kan gå igenom, men kan inte lova det´. Två dagar senare gav man upp, och säger att man har hittat en lösning. Sedan kommer hen tillbaka och säger: ´Hur blev det med pengarna? Men ni har ju hittat en lösning´, sade jag (skratt).

Kommunalrådet (KD) betonade även att en mindre kommun måste ha förmågan att markera sig i pågående partipolitiska diskussioner på den regionala nivån för att få sin röst hörd, för att undvika marginalisering av politiskt inflytande i prioriteringsdiskussioner och beslutsprocesser.

För att klara av detta krävs det att ledande kommunala företrädare i de mindre kommunerna förmår uppvisa politisk kraft, mod och styrka, menade kommunalrådet (KD):

Det går inte bara att ställa sig på läktaren. Utan som kommunalråd och ansvarig för utvecklingen av Markaryd måste jag ta del i utvecklingsarbetet som finns i länet. Jag kan inte ställa mig vid sidan och bara klaga, utan är jag aktiv, pådrivande och trycker på då kommer jag också att få ett och annat till Markaryd s.a.s. men det gör sig inte självt. Återigen kräver det att man har starka kommunala företrädare som dels vågar ta striden, när man ska ta striden, dels ha den här integriteten gentemot kommunerna, och gentemot mot de olika partierna. Hela tiden är det en tävlan och konkurrens kommunerna emellan. Jag menar att har du en svag kommunföreträdare blir den kommunen överkörd. Finns inte vi med i RSO och ger uttryck för vad vi önskar och vad vi vill, så finns det ingen annan som sitter och talar för Markaryd i det forumet. Utan man måste finnas med, man måste vara drivande själv –det är jätteviktigt!

Det Kristdemokratiska kommunalrådets ageranden i olika sakfrågor gav intryck av att det var en stark och handlingskraftig lokalpolitiker, som hade förmågan att agera på olika politiska nivåer och arenor, något som även styrktes av de andra ledande kommunala företrädarna i Markaryd. På följdfrågan som ställdes till kommunchefen om hen uppfattade kommunalrådet (KD) som en stark lokalpolitiker svarade hen:

Hen är en av de starkaste lokalpolitiker jag har sett.

Även den Socialdemokratiska oppositionsledaren instämde i påståendet om att det Kristdemokratiska kommunalrådet (KD) framstod som en stark lokalpolitiker, när hen fick samma följdfråga:

Ja, det gör jag. Hen är en stark KS-ordförande. I mina tycken går hen ibland in för mycket i tjänstemannaarbetet. Hen är stark och vet vad hen vill, och styr de andra i partiet och alliansen helt.

Kommunalrådet (KD) underströk att hen är en lokalpolitiker som sätter kommunen i första hand i politiska sammanhang, framför ideologi och partipolitik:

Personligen säger jag öppet att Markaryds kommuns bästa ska gå före ideologi och annat för mig. Vi har gått mot mina partiföreträdare tidigare i Växjö för att vi inte har samma uppfattning, och då sätter jag ändå min kommun Markaryd först, istället för att partiet ska vara väldigt enigt, starkt och fint. För jag tror att vi har varit en stark och tydlig röst för att driva Markaryds frågor.

Det är klart att många tycker nog att vi är väldigt besvärlig – de där i Markaryd igen, men det får man tycka. Jag är inte vald för att klia kommunföreträdare på ryggen, utan jag är vald för att driva mina kommuninvånares intressen.

Det Kristdemokratiska partiet med kommunalrådet (KD) i spetsen fick sannolikt belöning för sitt offensiva och aktiva handlande på olika politisk arenor, då Kristdemokraterna ökade sitt stöd bland väljarna med en ökning om ca 20 procent i antal röster i valet 2006, en ökning som innebar att Kristdemokraterna totalt fick 44,5 procent av rösterna år 2006, och arton mandat i kommunfullmäktige.

Markaryds kommuns agerande med kommunalrådet (KD) i spetsen på den regionalpolitiska arenan uppfattades som något besvärlig och oppositionell i sin framtoning av andra ledande kommunala aktörer i regionen, enligt oppositionsledaren (S):

Pratar jag med kommunalrådet (S) i Växjö så får hen fortfarande kritik mot sig om varför hen ger efter så mycket för Markaryds kommun. Alla kommuner har veto i frågan om varför Markaryd kommun ska få sätta dagordningen. Det är många andra kommuner som säger det också. Många andra kommuner i länet är sura på Markaryd för detta, och det är blocköverskridande genom alla partier. Man får höra: ´Va fasen, ska ni alltid få som ni vill? Nu är det slut med era diskussioner, nu tar ni det, eller så blir det ingenting!´ Det finns den här diskussionen gentemot oss här i

känner jag inom partikretsarna också:´Det säger väl Markaryd nej till, det här också´. Det kommer alltid en sådan grej i det hela.

Kommunalrådet (KD) menade att övriga kommunala företrädare i Kronobergs län kunde ha ett delat intryck av Markaryds kommun. Å ena sidan menade kommunalrådet (KD) att kommunen kunde uppfattas som oppositionell och jobbig, å andra sidan kunde kommunen uppfattas som medlande, konstruktiv och idérik på den regionalpolitiska arenan:

Jag var ju inne på det här att ibland tycker de att vi är jobbiga och kanske tjafsar om andra frågor som de tycker att man är överens om…man uppfattar oss som ganska konstruktiva och idérika.

Ibland lyckas vi nog hitta konsensuslösningar, där Markaryd har fått inta roll som medlande part mellan olika stridigheter i den här gruppen, för att formulera en gemensam konsensuslösning.

Jag tror nog att vi har vunnit i respekt och att man kanske också har en viss försiktighet gentemot oss. Därför att vi inte är lika förutsägbara som alla andra – vi kan gå mot!

Det blir tydligt att kommunalrådet (KD) framstod som en lokalpolitiker med ett starkt utövat ledarskap, som på olika sätt satte avtryck inom både lokalpolitiken och regionalpolitiken.

Kommunalrådet (KD) blev talesperson för de borgerliga partierna i länet mot att det skulle bildas RSO i ett första skede. Kommunalrådet (KD) riktade tydliga krav på förändringar i förbundsordningen till RSO, för att de borgerliga partierna skulle stödja bildande av RSO.

In document De motsträviga kommunerna (Page 160-163)