Här presenteras hur förskollärarna får syn på begreppen självkänsla och självbild, vilka föreställningar de har kring begreppens betydelse och förskollärarnas tankar om deras egen inverkan på hur begreppen skapas hos barn.
För att få syn på självkänslan och självbilden tolkar förskollärarna barnens upprepade mönster i deras beteenden när barn vistas i ett visst sammananhang.
Förskollärarna upplever att vuxnas stöttande ord och interaktioner med barn främjar barns självkänsla och självbild. Barns tankar om sig själv och sin vilja till att pröva nya saker påverkas av de negativa eller positiva ord som förskollärarna uttrycker.
Desto mer positiv förstärkning som ges till barnen, desto starkare kommer barnen bli i skolan, arbetet, som medmänniska, i sig själva, i relationer samt hur de är i samhället. Allt går hand i hand. (Ylva)
Självkänsla och självbild anser förskollärarna är sammansvetsade och påverkar varandra. I analysen framträder det hur förskollärarna beskriver att självkänsla och självbild är betydande för barns utveckling. Det är betydande på flera olika sätt då begreppen tillsammans tolkas ge barn förutsättningar till att upptäcka
Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos
27
världen, bli trygga i sina handlingar och identitet, vara socialt aktiv samt våga delta och ta plats i olika sammanhang.
Strävar vi mot att barnen ska ha en god självkänsla och självbild och är stolta över sin identitet, sig själv och sin unika ådra. Så blir man en sådan otrolig bra medmänniska, kollega i framtiden..alltså allt. En rikligt bra vän. (Alva)
Förskollärarna lyfter att begreppet självkänsla innebär att se sig själv inifrån och känna att sina åsikter är viktiga och att man känner sig värdefull i sig själv, vilket de menar på kännetecknar den egna personen som enligt dem handlar om hur barn tror på sig själv utifrån sina förmågor.
Självkänsla innebär att tro på sig själv, att veta att ens åsikter är viktiga samt att veta att man har ett värde och kan stå upp för sig själv. (Petra)
Citatet stärker förskollärarnas syn på att en god självkänsla påverkas av hur man ser på sig själv och hur trygg man är i sina handlingar och sin person.
Självkänslan uppges synas i självständiga barn som vågar utmana sig själv utan att vara rädd för att misslyckas, som står upp för sina åsikter, säger ifrån, ber om att få lära mer utan att vara rädd för misslyckanden, visar glädje över lyckanden, är medvetna om att de övervunnit något nytt samt när barn kan se och sätta gränser för sig själv men ändå vara omtänksam mot andra.
För mig handlar det om hela barnet, hur barnet ser på sig själv. Jag tänker mig att självkänsla syns i självständiga barn som vågar utmana sig. (Selma)
Självkänsla framgår i citatet som något barn behöver för att våga uttrycka och utmana sig själva. Självkänslan upplevs bli framträdande i dokumentationer och i relationer när pedagoger följt barnet länge, då de fått möjlighet att följa barnets utveckling och därmed ser barnens förändrade kunnande tydligare.
En god självkänsla upplever förskollärarna därmed är en förutsättning för att kunna utvecklas och ta till sig nya kunskaper. De menar även att självkänslan byggs upp av individen själv och kan påverkas av hur andra individer ser och bemöter denne. Tolkningen i analysen visar att förskollärarna tror att relationen som uppkommer utifrån deras bemötande påverkar barns upplevelse av att bli sedd och hörd. Detta menar förskollärarna har betydelse för självkänslans utveckling.
Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos
28
Förskollärarna lyfter att begreppet självbild är den bild som barn har av sig själv och handlar om hur väl barn känner sig själv. Förskollärarna menar att barn skapar en tro på sig själv, där barnet känner att det duger som det är och synen på den egna personen ses som värdefull. Detta benämns likaså om självkänslan, men barnet får med självbilden förmågan att definiera sina styrkor och förmågor. Vidare kan vi se att förskollärarna uttrycker att ju mer barn får upptäcka, uppleva och utmanas desto bättre självbild skapar barn genom att de lär känna sig själva och blir trygga i sin person.
Självbilden syns enligt förskollärarna när barn uttrycker vad de behöver hjälp med och när de uttrycker sina starka sidor verbalt och via kroppsspråk. Det syns vidare när barn hjälper varandra tillexempel när barnet väljer att hjälpa en kompis för att barnet själv vet att de klarar av det som kompisen ännu inte kan.
Självbilden är allt som barnen säger till sig själv och andra. Andra barn bygger upp barnets självbild. (Petra)
Detta anser förskollärarna främjas när vuxna sätter ord på de sammanhang som barn vistas i, där barns handlingar och uttryck lyfts och blir uppmärksammade av andra barn i samma sammanhang. Att självbilden byggs upp av andra menar förskollärarna sker när barn ber andra barn om hjälp i stället för en vuxen.
Resultatet visar att förskollärarna framhåller att barn ges förutsättningar till att utveckla självbilden när de redan från tidig ålder får höra sina styrkor och förmågor.
Självbild är den bild som barn fått till sig från andra. Att tex min mamma säger att jag är bra på..eller dålig på… självaste självbilden blir nästan en social stämpling.
(Alva)
Citatet stärker att förskollärarna anser att andra kan påverka självbilden, det blir därmed viktigt att tänka på hur barnet framställs av andra redan från tidig ålder.
De uttrycker även att känslor möjliggör för barns skapande av en självkänsla och självbild, känslorna påverkar hur barn agerar i samspel med andra och hur de väljer att känna inför sig själv och sina handlingar. Förskollärarna menar att barn behöver kunna sätta ord på sina känslor för att synliggöra för sig själv och
Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos
29
andra vad känslan i sammanhanget innebär. Förskollärarna nämner att trygghet och känslor är två faktorer som synliggör begreppen hos barnet. Detta genom att tryggheten syns i barnets känslor när barnet tillexempel vågar integrera med andra och utforska miljöer. De kopplar detta till barnets anknytningsperson på avdelningen och menar att när en trygg anknytning finns vågar barnet lita på sina förmågor och sin person där barnets hela känslospann synliggörs.
Utifrån min erfarenhet upplever jag att ju mer ett barn känner sig tryggt, bemött, sedd och bekräftad, kan jag se att de blomstrar och vågar ta fria tyglar till att släppa och utforska gårdar, natur och miljö. Vilket är ett tecken enligt mig på en självkänsla och självbild som grundar sig i anknytningen mellan barn och vuxen. (Selma)