• No results found

F ÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BARNS SJÄLVKÄNSLA OCH SJÄLVBILD

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

29

andra vad känslan i sammanhanget innebär. Förskollärarna nämner att trygghet och känslor är två faktorer som synliggör begreppen hos barnet. Detta genom att tryggheten syns i barnets känslor när barnet tillexempel vågar integrera med andra och utforska miljöer. De kopplar detta till barnets anknytningsperson på avdelningen och menar att när en trygg anknytning finns vågar barnet lita på sina förmågor och sin person där barnets hela känslospann synliggörs.

Utifrån min erfarenhet upplever jag att ju mer ett barn känner sig tryggt, bemött, sedd och bekräftad, kan jag se att de blomstrar och vågar ta fria tyglar till att släppa och utforska gårdar, natur och miljö. Vilket är ett tecken enligt mig på en självkänsla och självbild som grundar sig i anknytningen mellan barn och vuxen. (Selma)

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

30

anknytning där någon tror på barnet genom positiv förstärkning påverkas deras utveckling negativt och barnet tappar tron på sig själv. Detta medför att pedagoger menar att vara inlyssnande av barnens uttryck är av stor vikt, då det anses skapa färre tillfällen som kan verka negativt på barns självkänsla. Vidare menar förskollärarna om de har bra relationer med barnen upplever förskollärarna att barnen litar på dem. De tillitsfulla relationerna upplevs göra att barn vågar visa sina spektrum av känslor, som enligt förskollärarna behövs i deras utveckling. Detta för att en tilltro ska skapas tillsammans med barnen som påverkar att barnen vågar sätta ord på sina handlingar och inte ge upp i sina förehavanden för att känslorna blir ohanterliga.

De anser att vara nära barnen för att se och vara på barnens nivå samt uppträda positivt och uppmuntrande i sin roll ger viktiga interaktioner, där barnen kan uppleva sig sedda och hörda. Analysen visar att om barnen känner sig sedda och hörda visar de upp mer av sina egna förmågor och pedagoger kan möta barnen på ett positivt sätt. Då det enligt förskollärarna genererar till att en positiv självbild och god självkänsla kan skapas. Att bekräfta barnen när de lyckas tror förskollärarna kan utmana barnen till att fortsätta utmana sig i andra situationer som de inte riktigt behärskar ännu. Förskollärarna menar att det är viktigt att stötta barnen i det de är bra på samtidigt som pedagoger behöver utmana barnen till att våga, pröva och öva på en kunskapsnivå som är steget över de förmågor som de redan behärskar för att utvecklas vidare i sitt livslånga lärande.

Förebilder är en tredje förutsättning som förskollärarna i resultatet framhåller som viktig för barnens förutsättningar att utveckla en god självkänsla.

Analysen visar att förskollärarna själva ska agera som goda förebilder genom att vara den moraliska kompassen och visa hur man ska vara som människa och bli sitt bästa jag. De menar att barnens självbild främjas när pedagoger är medvetna förebilder och har kunskaper om ämnet. Samtidigt som att inverka positivt inför barnen ger förutsättningar för goda relationer. Analysen visar vidare att vara en förebild innebär att vara medveten om vilka ord pedagoger väljer i kommunikationen med barnen samt att synliggöra och uppmuntra

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

31

barnen när empatiska samspel uppstår. Detta för när barnen ser allt bra de gör bildas det en positiv spiral.

Förskollärarna anser att det främjar utveckling av barnens goda självbild och självkänsla när de bjuder på sig själva och är öppna med sina egna svaga sidor som de behöver utmanas i, samtidigt som de agerar som förebilder.

Förskollärarna menar att det är okej att visa när de misslyckas och att det inte spelar någon roll att det ibland blir lite fel och galet. Detta för att visa barnen att det är viktigt även i rollen som pedagog att fortsätta utvecklas. Pedagoger behöver också prova flera gånger för att känna att det grå bra eller att de kan.

Barnen ser ju vad vi gör inte vad vi säger, så återigen har vi en viktig roll i deras utveckling av självkänslan. (Birgitta)

Förskollärarna i studien påvisar även barns egna förutsättningar att agera som goda förebilder. Med närvarande pedagoger som är stöttande smittar det av sig på barn som tar efter och stöttar sina kamrater. Det kräver en medvetenhet hos pedagoger att de behövs i kommunikationen mellan barnen för att barn inte ska sänka en kompis självkänsla utan i stället hjälpas åt att höja varandra. Därför menar förskollärarna att pedagoger bör göra barngruppen trygga med varandra för att bygga på sin egen självkänsla och kompisens, genom att synliggöra olika egenskaper hos barnen för att påvisa varandras förmågor tillexempel genom att uppmuntra barn till att ta hjälp av varandra. så att kompisen känner,

Åh nu kom kompisen och bad mig om hjälp för jag kan. (Ylva)

Citatet visar vad förskollärarna framhåller som en känsla de vill skapa hos barn genom att verka som förebilder för varandra.

En fjärde förutsättning som påverkar förhållningsättet är den barnsyn pedagoger har och det inverkar på vilken stöttning barnen får. Därför menar förskollärarna att arbetet med barns självkänsla behöver börjar med en diskussion med kollegorna om vilken barnsyn som råder för att kunna bemöta barnen på ett bra sätt. De uttrycker att arbetet kan utföras på olika sätt men det behövs en gemensam grundsyn på barn och vad självkänsla innebär för att arbetet ska fungera bra.

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

32

Något förskollärarna ser ökar självkänslan hos barn är när pedagoger hjälper barnen att utmana sig själva till utveckling. Då blir det viktigt att den vuxne har en ömsesidig respekt i mötet med barnen, för att barn ska känna sig delaktiga och vilja vara med och utvecklas. För att barn ska få en tilltro på sin egen förmåga tror förskollärarna att barn behöver uppmuntras till att prova parallellt som barnen behöver känna att den vuxne tror att de ska lyckas. Detta genom att vara medforskande i pedagogrollen samtidigt som barnen vet att det är okej även om de inte lyckas på första försöket.

För att utmana barn till självutveckling uttryckte en förskollärare att hen behövde hitta sätt som gör att barnen själva tänker.

Vad är det jag behöver bidra med i det här sammanhanget för att det ändå ska bli någon förändring för mig. (Klara)

Det kan innebära att ge barn verktyg och förslag till hur de ska lösa problem genom att ställa nyfikna frågor till barnen.

Aa men du nu gjorde du så här, hur tänkte du då?. (Klara)

Detta för att ge dem en möjlighet till att våga och därmed bli ett kompetent barn.

Ytterligare en förutsättning som förskollärarna ansåg viktig för barns skapande av en god självkänsla är att förskollärarna har en tilltro till barnen.

Förskollärarna kopplar barns tilltro till sitt förhållningsätt, där de menar på att vuxna kan påverka om barn skapar en positiv tilltro eller inte hos sig själv. De framhåller att förhållningsättet bör vara tillåtande för att visa på att den vuxna tror på det som barnet själv tror att de klarar av och att förskollärarna finns bredvid i processen. Detta gör förskollärarna genom att tillsammans med barn pröva och ge positiv förstärkning i det barnet tar sig an, de lyssnar in barnen och stöttar dem i sin kommunikation. Förskollärarna menar att om barn har en tilltro till sin förmåga skapas en känsla av trygghet i barnets egen person och genererar till att själv kunna stötta kompisar. Exempelvis när ett barn ska knäppa dragkedjan tar en pedagog vara på detta, som för barnet är en utmaning.

Genom att peppa barnet så det lyckas ges barnet en tilltro på den egna förmågan. Att ha tilltro till sin egen förmåga anses vara av stor betydelse och

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

33

resultatet visar att förskollärarna ser en koppling mellan självkänsla, självbild och tilltro på sin egen förmåga, då begreppen anses ligga till grund för hur barn tar sig an världen. De menar på att tilltron bygger upp självkänslan och självbilden, vilket påverkar att barn tror på sig själva och då vågar pröva och utmana sig själv till vidare utveckling.

Självkänsla och tilltro är grundpelarna i livet. Människor behöver ha en tilltro på varandra och självkänsla för att kunna ha en god självbild.

(Klara)

Citatet ovan stärker att förskollärarna ser tilltron som en förutsättning till att en självkänsla och självbild utvecklas hos barnet. Förskollärarna menar att tilltro till sin egen förmåga handlar om att tro på att man kan klara av en utmaning och menar på att detta är viktigt att värna om hos barnen.

Tilltro märks tydligt när barn lyckas, få då utstrålar de glädje och stolthet. (Ylva)

Förskollärarna menar vidare att barns tilltro är nära kopplad till vilka utmaningar de väljer att ta sig an samt vilka utmaningar som förskollärarna ger dem möjlighet att möta.

Jag tror att barn utmanar sig själva där de befinner sig i sin utveckling, för att de tror på sig själva och vill lära sig mer. (Alva)

Flera förskollärare menar på att tilltron skapar förutsättningar till självständiga barn som tror på att de kan och en glädje hos barnet till att tro vidare på sina förmågor.

Ju mer positiva minnen de får med sig, desto mer positiva och starka individer blir dem. De blir självständiga om de tror att de klara av något. (Birgitta)

5.3 Utmaningar och möjligheter i arbetet med barns självkänsla och tilltro

I resultatet framkommer flera utmaningar och möjligheter som förskollärarna anser framträder i arbetet med barns självkänsla och tilltro till den egna förmågan. Dessa synliggörs nedan och utgörs av samsyn, kompetens,

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

34

barngruppsstorlek, ekonomi, samarbete med vårdnadshavare och värdegrundgrupp.

I analysen kan vi se att förskollärarna ser förskolan som en plats där grunden för barns självkänsla och självbild skapas hos barn. Resultatet visar att förskollärarna synliggör för barnen vilka demokratiska världen de har, låter barnen vara delaktiga och ha inflytande. Detta upplever förskollärarna ger barn utrymme till att vara sitt bästa jag för att det är enligt dem en förutsättning för att barn ska ha möjlighet att utveckla en god självbild och självkänsla, där barn tror på sig själva och upplever att de kan.

Det framgår i analysen att om arbetet med barns självkänsla ska fungera krävs det att det finns ett fungerande arbetslag som har roligt i sitt arbete, där en gemensam samsyn på arbetssätt och barn finns, som ger förutsättningar till att barn kan se pedagoger som förebilder.

Om ett bra arbetslag som är ihop pratat och har en samsyn på alla delar, så tror jag att arbetet i sig flyter på bra i vardagen och barnen får en otroligt bra samvaro tillsammans med andra barn och tillvaron med pedagogerna blir bra. (Klara)

En utmaning i arbetet med barns självkänsla och tilltro till den egna förmågan är att förskollärarna ser en bristande samsyn på kompetenta barn vilket genererar till att pedagoger bromsar barn när de inte tror på att barn kan lyckas.

Detta tror förskollärarna påverkar barn negativt som resulterar i att barn förminskar sig själva och får svårt att utveckla en god självkänsla. Därför menar förskollärarna att det är viktigt att vuxna tror på barn för att barnet själv ska få en tilltro till sig själv. Förskollärarna menar att den föreställning som finns om barn inverkar på vad de anses tro att barn klarar av själv och hur de väljer att bemöta barn. Dessutom ser vi i analysen att förskollärarna tycker det är svårt att se varför ett barn har en dålig självkänsla och vända den känslan till det positiva.

I analysen kan vi vidare se att förskollärarna lyfter reflektioner och diskussioner som något nödvändigt för att kunna möjliggöra för en kompetensutveckling som stärker pedagogernas arbetslag. Resultatet visar att förskollärarna tror att ett fungerande arbetslag med en samsyn på barn kräver

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

35

att pedagogerna har den kompetens som behövs kring hur man bemöter barn för att öka deras tilltro. Det blir framträdande att förskollärarna ser en utmaning i det arbetet när kollegor inte har en gemensam syn på hur de ska bemöta barn, eftersom den påverkar deras antagande om barns förmågor och kompetenser.

Det framträder ytterligare i analysen att förskollärarna upplever att fler pedagoger behöver arbeta med att lyfta barn och diskutera vad självkänsla betyder. Därför att de upplever att inte alla stärker barnen i riktning för en god självkänsla. De ser även en utmaning med vikarier, då de inte alltid har samma syn på arbetssätt, barnsyn eller kompetenser som ordinarie pedagoger har arbetat fram, men likaså om kollegor inte har en samsyn. Förskollärarna tror dock på att detta förhållande kan förändras via föreläsningar, litteratur och artiklar om barns självkänsla och tilltro. Då detta enligt förskollärarna innebär att pedagoger inom barnomsorgen, vikarier som ordinarie personal kan ges möjlighet till att lära sig mer skulle det generera till en gemensam bild av hur alla pedagoger ska bemöta barn. Speciellt om det inte fanns en samsyn och kompetens innan.

Analysen visar att förskollärarna tror att pedagoger får bättre förutsättningar till ett fungerande arbete om alla i arbetslaget litar på varandras kompentenser.

Förskollärarna menar på att alla i arbetslaget bör tänka på hur och vad de väljer att säga till barn för att kunna skapa trygga anknytningar till barnen och tillsammans med barnen därmed bli medforskande pedagoger i barns lärande.

Resultatet visar även att detta endast kan möjliggöras om förskollärarna har ett intresse för att utvecklas i sitt arbete.

Betydelsen av barngruppens storlek blir även framträdande i analysen, där förskollärarna ser en vinning i att dela upp barngruppen i mindre sammanhang.

För att då få syn på alla barn och kunna stärka barnen och deras självkänsla.

Genom detta tror förskollärarna att konflikter i barngruppen kan hanteras och barns tilltro på den egna förmågan gynnas.

Att barnen får vistas i mindre grupper under hela dagen gör att barnen får chans att bli sitt bästa jag i mindre grupper. (Anna)

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

36

Det framgår dock i analysen att förskollärarna upplever att det saknas resurser och ekonomi för att kunna minska på barngrupperna. Detta påverkar att förskollärarna upplever att de inte alltid kan få barnen att känna sig sedda.

Det framträder vidare att förskollärarna ser att barns förutsättningar till god självkänsla på förskolan kan påverkas av barnets hemma miljö. Resultatet visar att ett gott samarbete där vårdnadshavare är delaktiga i förskolans arbete kan påverka den utmaning som förskollärarna upplever. Förskollärarna menar att utmaningen är om barnet har en dålig självkänsla, där förskola och hemmet bemöter barnet på olika sätt blir det blir svårt att påverka hur barnet ser på sig själv. Förskollärarna menar att desto mer positiv stöttning barnet får under dagen ju större möjlighet till att påverka barnets självkänsla ges. De lyfter att om vuxna är medvetna om hur de ska agera i sin roll gentemot de barn som har dålig självkänsla skapas mer plats för barns lyckanden.

Sammanfattningsvis framgår det tydligt att förskollärarna upplever att barns självkänsla handlar om vilka förutsättningar barn får under hela dagen. De menar att det förutsätter att arbetslaget under hela dagen tillexempel sätter ord på barns upplevelser, känslor och glädjestunder som enligt förskollärarna kan bidra med ett lugn i barnen och skapar i sin tur en tilltro till sin egen kompetens, som leder till ett bra välmående längre fram i livet. Resultatet visar även att förskollärarna tror att arbetet kräver en stabil värdegrundsgrupp. För att kunna diskutera hur pedagoger i vardagen finns nära och ser barnen för att stötta barns självkänsla, självbild och tilltro, både individuellt och som grupp. Gruppen lyfts som ett forum där pedagogers arbete värderas, där de diskuterar huruvida pedagoger arbetar mot diskrimineringar och kränkande behandlingar, för att barn ska känna sig trygga till att bli sitt bästa jag. Likaså huruvida de fullföljer sin roll som förebilder och stöd för barnens demokratiska rättigheter, där barns åsikter och tankar ska bli lyssnade på. Detta för att barn ska säkerställas att bli delaktiga och ha inflytande över sin tillvaro. Förskollärarna upplever avslutningsvis att om barn har en god självkänsla upplever de sig betydande och det blir en positiv grund för deras vidareutveckling utanför förskolan.

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

37