• No results found

Historik: Bildningsprocessen (RSO) som tog vändning

In document De motsträviga kommunerna (Page 152-155)

8. Kronobergs län

8.1 Historik: Bildningsprocessen (RSO) som tog vändning

Även i Kronobergs län har idéerna om att bilda ett regionförbund funnits under en längre tid.

Efter det att lagen om samverkansorgan i länen (SFS 2002:34) promulgerades 1 juli 2002 påbörjades intensiva politiska diskussioner och överläggningar i Kronobergs län om nödvändigheten i att bilda ett RSO. Dåvarande vd på kommunförbundet SSKL (Södra Smålands Kommuner och Landsting), berättade att bildningsprocessen var långt gången under försommaren 2002. Sju av länets primärkommuner och landstinget hade accepterat ett framtaget förslag om att bilda ett RSO i Kronobergs län, men den åttonde kommunen Markaryd sade nej till förslaget efter genomförd votering i kommunfullmäktige. Detta ledde senare till att det uppstod ett vakuum i arbetet med att arbeta fram ett nytt förslag till RSO i länet. Enligt vd gick "luften ur" flera av de politiska eldsjälarna bakom initiativet till att bilda RSO. Vidare framgick det av vd:s utsagor att Markaryds kommun under hela bildningsprocessen hade utkristalliserat sig, och tydligt markerat sig som uttalad motståndare till idéerna och förslaget om att bilda ett RSO i Kronobergs län.

Initialt fanns det en politisk majoritet i Markaryds kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), och senare även i kommunstyrelsen (KS) om att bilda RSO i Kronobergs län. Men när beslutet senare skulle tas i kommunfullmäktige (KF) lade dåvarande oppositionsråd (KD) i Markaryds kommun ett motyrkande tillsammans med Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Alternativet (lokalt parti) angående ”Förslag till Förbundsordning för Regionförbundet Kronoberg”, ett sex sidor långt yrkande bestående av en ganska omfattande kritik riktad mot liggande förslag till förbundsordning för RSO.

Den dåvarande borgerliga oppositionen med oppositionsrådet (KD) i spetsen, menade att det föreliggande förslaget andades mer förvaltning och drift än utveckling. Oppositionsrådet (KD) menade att förslaget gick stick i stäv med målsättningarna med ett RSO. Vidare menade oppositionsrådet (KD) m.fl. att huvudmannaskapsfrågorna måste utredas närmare och klargöras innan olika verksamheter kunde sorteras in under ett framtida RSO. Dessutom menade den borgerliga oppositionen att ett RSO endast borde inkludera de verksamheter som det rådde fullständig kommunal enighet kring, och som ansågs vara av regionalt intresse och utvecklande för hela länet. Därutöver var oppositionsrådet (KD) m.fl. även kritiskt inställda till hur det politiska ansvarsutkrävandet de facto skulle komma att fungera i en framtida indirekt vald organisation som ett RSO. Vidare menade oppositionsrådet (KD) m.fl. att en utredning om

skatteväxling mellan kommunerna och landstinget borde utredas skyndsamt, så att landstinget kunde renodla sitt verksamhetsuppdrag i ett RSO genom att enbart ansvara för hälso- och sjukvården. Renodlingen och ev. avvecklingar av uppgifter från landstinget borde därför beredas och klargöras innan ett RSO bildas, menade oppositionsrådet (KD). Ytterligare invändningar mot förslaget var att kulturpolitiken och kulturella verksamheter i länet borde skalas bort från förbundsordningen. De borgerliga partierna menade också att regionförbundet inte kunde vara såpass generösa och göra uppräkningar av förbundets personalkostnader med hjälp av konsumentprisindex och arbetskraftsindex. Vidare ansåg oppositionsrådet (KD) m.fl.

att en bättre utredning om utlokalisering av förbundets verksamheter skulle genomföras, för att om möjligt utlokalisera och decentralisera verksamheten i än större utsträckning än vad som för tillfället gällde. Slutligen menade oppositionsrådet (KD) m.fl. att den politiska förankringen innan genomförandet av ett framtida RSO i Kronobergs län skulle ske via en politisk utsedd delegation bestående av KS-ordföranden i primärkommunerna i länet samt ordförande i landstingsstyrelsen. Utifrån ovanstående invändningar från oppositionsrådet (KD), och de borgerliga partierna i kommunen arbetades det fram en tydlig riktad kravlista inför bildandet av ett nytt regionförbund, där det yrkades på följande punkter:81

att fastställa det 2002-05-17 upprättade förslaget till ändring och utvidgning av

förbundsordningen för kommunalförbundet Länstrafiken Kronoberg att gälla fr o m 2003-01- 01, under förutsättning att de verksamheter som inledningsvis skall ingå i Regionförbundet begränsas till Kommunförbundet Kronoberg, Landstinget Kronobergs länsutvecklingsstyrelse (LUS), Länstrafiken Kronoberg, Almi Företagspartner AB, SydSam, Energikontor Sydost, Europakontoret samt Turism i Kronoberg, samt under förutsättning att punkt 6 i

förbundsordningens § 4 utgår,

att uppdra till styrelsen för Länstrafiken Kronoberg att utse en delegation bestående av representanterna i den Regionala arbetsgruppen med uppgift att handha de i missivskrivelsen angivna genomförandefrågorna så att Regionförbundet kan träda i verksamhet 2003-01-01, att till regeringen anmäla att Regionförbundet Kronoberg skall utgöra samverkansorgan enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen,

att utreda och redovisa vilka administrativa tjänster och verksamheter som kan och skall decentraliseras,

att kostnadsökningarna skall räknas upp med högst 75 procent av arbetskraftsindex och

81 Protokoll Markaryds KF 2002-06-26, KS 2002-06-11, KS au 2002-06-03.

konsumentprisindex,

att nya verksamheter inte får tas in i förbundet utan medlemmarnas medgivande,

att utreda möjligheten till skatteväxling mellan kommunerna och Landstinget Kronoberg för de verksamheter som inte är att betrakta som hälso- och sjukvård, innan ett eventuellt huvudmannaskap för dessa skall övergå till Regionförbundet,

att varje parti som är representerat i landstinget också skall ha samma representation i regionfullmäktige samt

att antalet partiföreträdare inte skall maximeras genom att man avstår från att välja in kommunstyrelseordföranden i Regionförbundets styrelse.

KF i Markaryd kom efter votering att besluta i enlighet med oppositionsrådets (KD) m.fl.

yrkanden ovan. Detta ledde till att förslaget om att bilda ett RSO i Kronobergs län föll eftersom det inte var möjligt att få ett samlat primärkommunalt stöd i hela länet för RSO.

Bildande av RSO i Kronobergs län skulle åter komma att aktualiseras och föras upp på den politiska dagordningen under våren 2006. Denna gång hade SSKL berett ärende genom att förslag till förbundsordning för RSO hade omarbetats. Förslag till förbundsordning för RSO skickades ut på nytt till kommunerna för förnyade ställningstaganden. Till skillnad mot tidigare förslag var det förändringar i både hur förslaget hade bearbetats och processats fram, men också att innehållsliga förändringar hade varit föremål för revidering, enligt kommunalrådet (KD):

Skillnaden är att nu har man gjort på det sättet som Markaryd föreslog. Det förslaget som man nu tar ställning till bygger på minsta gemensamma nämnare, och i förbundsordningen står också inskrivet att: innan nya verksamheter lyfts in måste man ha ett konsensusbeslut i alla fullmäktigeförsamlingar. Så att man inte med majoritetens hjälp kan föra in nya frågor – det tycker jag är en stor skillnad. Vi har fått igenom Markaryds förslag till kanske 98-99 %, som vi hade för fyra år sedan.

Det nya genomarbetade förslaget som skickades ut till kommunerna gjorde att Markaryds ledande kommunala företrädare slutligen kunde fatta beslut i KF om att stödja bildande av ett RSO i Kronobergs län fr.o.m. år 2007.

In document De motsträviga kommunerna (Page 152-155)