• No results found

Historik: Bildningsprocessen som plötsligt vände

In document De motsträviga kommunerna (Page 175-180)

9. Gävleborgs län

9.1 Historik: Bildningsprocessen som plötsligt vände

Även detta län har haft en historia bakom sig med en utdragen bildningsprocess av RSO. Det fanns ett uttalat primärkommunalt motstånd till att bilda RSO i länet från vissa kommuner.

Framför allt var det Nordanstigs och Bollnäs kommuner som var uttalade motståndare till bildande av ett RSO. Slutligen skulle dock konsensus uppnås där alla kommuner enades om att fatta beslut i respektive kommunfullmäktige, vilket var klart under hösten 2006. Ansökan skickades in till regeringen om att bilda RSO från årsskiftet 2007.89

Tidigare under år 2003 gjordes det även ett försök till att bilda Kommunalt Samverkansorgan (SVOX) i Gävleborgs län, men förslaget föll eftersom Bollnäs kommun i slutändan inte kunde acceptera det lagda förslaget. Flera anledningar låg bakom Bollnäs kommuns stjälpning av förslaget om att bilda ett RSO. Det dåvarande Centerpartistiska kommunalrådet i Bollnäs menade att landstinget borde ingå i ett RSO. När dåvarande Landstinget år 2003 valde att stå utanför, menade kommunalrådet (C) i Bollnäs att Landstinget för det första var en för viktig regional aktör och samverkanspartner att inte ha med i ett framtida RSO. För det andra borde en avveckling av övriga befintliga kommunförbund i länet ske om ett RSO skulle bildas, eftersom det var farhågor att det skulle uppstå dubbla/parallella organisationer med tillhörande onödiga överbyggnader som möjliga konsekvenser. Även önskemålet att ha ett direktvalt organ stod högt upp på önskelistan, men detta var då inte möjligt att legalt realisera. Förslaget bedömdes sammantaget sett vara för dåligt förberett och förankrat ute hos kommunerna i länet, enligt kommunalrådet (C) i Bollnäs.

Även Nordanstigs ledande kommunala aktörer var kritiskt inställda till bildande av RSO. De önskade bland annat en utlokalisering av huvudkontoret för RSO till Söderhamn, vilket de inte fick gehör för, enligt det Centerpartistiska kommunalrådet i Nordanstigs kommun.

Under år 2006 betonades det ofta ifrån Gävleborgs Kommuner och Landstingsförbunds direktör hur viktig den mellankommunala samverkan var för den framtida utvecklingen och tillväxten i

89 Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från Gävleborgs Kommuner och Landstingsförbunds direktör via telefonintervju 051216. Uppgifter hämtade från direktörens veckobrev under år 2006, vilka skickades ut till medlemmar i förbundet, har också använts som underlag i denna inledande del.

länet. Vid ett flertal tillfällen i direktörens olika veckobrev, framhävdes vikten av nyckelordet:

samverkan. Framför allt lyftes möjligheterna och mervärdet fram av att RSO övertar fördelningsansvaret av de statliga utvecklingsmedlen som länsstyrelsen förfogade över, vilket under år 2006 uppgick till dryga 90 Mkr.

Under våren 2006 kom ett viktigt besked i bildningsprocessen, där medlemmarna i Gävleborgs Kommuner och Landstingsförbund (GKL) lade fram ett förslag i verksamhetsplanen om att GKL skulle arbeta mot bildandet av ett RSO i länet. Förbundsdirektören skriver i samma veckobrev om hur ansträngd frågan tidigare hade varit i länet:

Frågan om ett KSO90har varit belastad i länet efter det att vi inte fick full enighet i kommunkretsen omkring förslagen 2003, fast då kallade vi det SVOX, Kommunalt Samverkansorgan i Gävleborgs län. Att frågan om bildande av ett KSO kommer upp igen betyder att vi åter måste pröva om alla kommuner nu är beredda att (om-)bilda ett kommunalförbund och anmäla att man är beredd att ta över strukturfondsberedningen, länstrafikplanen och RUP/RTP-arbetet från länsstyrelsen i ett Regionförbund Gävleborg.

För att få en djupare förståelse om varför frågan var såpass tungt belastad som förbundsdirektören påstod, kan man därför undra varför frågan återupptogs till förnyad behandling. Förbundsdirektören vidareutvecklade detta nedan:

Varför ger sig styrelsen in i denna komplicerade och känsliga fråga? Jo, det har hänt saker i omvärlden. Det är uppenbart att statsmakterna tar regionförbund och KSO på allvar, och särbehandlar de län som inte lyckats. Vi kallas ”Länsstyrelselän” när det gäller INTERREG- arbetet, Sammanhållningspolitiken och den nya Strukturfondsberedningen. Vi börjar bli i klar minoritet. Flera av de län som ännu inte bildat KSO siktar på 2007.

Det är tydligt att uttalandet ovan fick stor betydelse för den fortsatta bildningsprocessen av ett RSO i Gävleborgs län. Att bli kallade för ett ”Länsstyrelselän”, och inte bli tagna på allvar av statsmakterna med en befarad risk att bli förfördelade framgent bidrog till att medlemmarna i GKL började ana oro. Förbundsdirektören målade raskt därefter upp en alternativ bild, om steget togs av kommunerna till att bilda ett RSO i länet:

90 Vill påminna läsaren om att KSO i detta sammanhang är synonymt med Kommunalt Samverkansorgan, vilket

Har man ett KSO vänds situationen tvärt om. Nu stadgas att länsstyrelsen ska leda arbetet, men har man ett KSO ska de statliga myndigheterna i länet ta hänsyn till vad som bestämts i KSO:t av kommunalt- och landstingsvalda förtroendevalda. Det kommunala planmonopolet förstärks och respekteras.

Förbundsdirektören drev frågan aktivt och berättade vidare i ett av sina veckobrev att hen var positivt inställd, spänd och förväntansfull på den fortsatta utvecklingen mot bildande av ett RSO i länet:

…väntar nu med spänning på hur skarpa skrivningarna ska vara i kommande Verksamhetsplan.

Under tiden kartlägger vi vilka krav som ställs för ett övertagande av de statliga uppgifterna och vilken tidplan som gäller. Vi kan visserligen bli sist i landet att bilda KSO, men är det något att sträva efter?

Vid diskussioner om utvecklingen av den regionala utvecklingsplanen (RUP) väcktes återigen politiska diskussioner till liv om kommunernas möjligheter till självbestämmande inom den regionala utvecklingspolitikens område. Förbundsdirektören betonade återigen vikten av den kommunala självständigheten:

…Gävleborgs läns politiker fråntas möjligheten att själva ta taktpinnen för att påverka utvecklingen i det egna länet. I stället är det statliga tjänstemän som gör det…Om vi hade haft (ursäkta tjatet) ett RSO bildat i vårt län hade taktpinnen gått över till de folkvalda.

Mot bakgrund av ovanstående fortsatte förbundsdirektören att rada upp argument till GKL:s medlemmar i sina kommande veckobrev, där hen aktivt uppmanade länets kommuner att de borde eftersträva att få igång processen med bildandet av ett RSO i länet:91

Statens stöd till regionerna (länen) går idag till länsstyrelsen. Över 90 Mkr satsas på näringslivsutveckling och på regional utveckling. I snart sagt varenda stödinsats är kommunerna medfinansiär eller medaktör. Därför är det också rimligt att kommunerna tillsammans bildar RSO, tar över stordelen av dessa medel och planerar insatserna tillsammans. Samarbetet fortsätter med länsstyrelsen, men det är kommunerna och landstinget som avgör hur de övertagna statliga medlen kan skapa mervärde i utvecklingsprocessen.

Förbundsdirektören hade även en klar syn på hur beslutsprocessen mot bildandet av ett RSO borde fortlöpa i länet. Hen underströk vidare vikten av att få till stånd en samlad kommunal konsensus i denna bildningsprocess (RSO) där även landstinget borde medverka:

91 Även rubriksättningen av direktörens veckobrev gav klara signaler om att ett RSO borde realiseras snarast i länet. Här kommer två rubrikexempel som tydligt indikerar detta: Det är dags för ett KSO/RSO! (rubrikexempel 1, veckobrev 14). Vi måste börja nu! (rubrikexempel 2, veckobrev 14).

…först ska kommunerna fatta ett positivt beslut. Även landstinget bör göra det, men det är inte nödvändigt fast mycket angeläget! Däremot är det nödvändigt att alla92 kommuner i länet accepterar förslaget och det utan reservationer eller villkor.

Under tiden som förslaget om att bilda RSO gick ut till medlemmarna i GKL hade densamma organisationen kallat till ett förbundsmöte till vilket Jan-Åke Björklund inviterades. Björklund innehade rollen som regeringens utsände samordningsman i frågor rörande RSO. Björklund hade sin bakgrund i Svenska Kommunförbundet, tidigare kommunalråd, statlig utredare och dåvarande regiondirektör i Västra Götalandsregionen. Vid förbundsmötet uppmanade Björklund länets kommuner att bilda ett RSO genom att tydligt lyfta fram mervärden, enligt uppgifter från förbundsdirektören:

…regionaliseringen är en kraft som inte går att stoppa. Det hänger samman med den ökade rörligheten i samhället, internationaliseringen, EU-medlemskapet, informationsteknologin, det ekonomiska trycket, samhällssektorernas ömsesidiga beroende av varandra, decentralisering med mera. Han var denna gång också mycket tydlig och rekommenderade oss att bilda RSO.

Efter sommaren 2006 blev det en hektisk tid i Gävleborgs län när tio av elva kommuner inklusive dåvarande landsting hade fattat positiva beslut om att bilda ett RSO. Bollnäs kommun kvarstod i slutet av augusti 2006 som enda kvarstående kommunen att fatta beslut i frågan. Nio kommuner och landstinget hade fattat positiva beslut. Förbundsdirektören var nu spänd på den fortsatta utvecklingen, där följande kan utläsas av hens veckobrev, nr. 25:

En kommun återstår: Bollnäs. Där kommer ärendet upp i Fullmäktige 28 augusti.

Kommunstyrelsen har tillstyrkt bifall till förslaget men beslutet var inte enhälligt. Stort intresse kommer alltså att riktas mot Bollnäs i slutet av augusti…Innan Bollnäs fattat beslut kan vi inte sända in den anmälan till regeringen som startar förhandlingarna med länsstyrelsen i Gävleborgs län om överföring av vissa i särskild lagstiftning definierade regionala utvecklingsuppgifter.

Sådan anmälan ska inlämnas senast 1 september i år (läs år 2006) för att vi ska ha ett RSO 2007- 01-01 – om nu någon skulle ha missat den upplysningen?

Som ovan nämnts riktades det av naturliga skäl ett extra stort fokus och tryck mot Bollnäs kommun att att stödja bildande av ett RSO, eftersom alla andra kommuner hade bifallit förslaget. Om Bollnäs kommun inte skulle stödja förslaget om att bilda RSO riskerade kommunen att bli den kommun som återigen stjälpte förslaget (för en andra gång), och därmed

framstå som syndabock. Detta framgår inte minst av förbundsdirektörens påminnelse om senaste datum för att skicka in ansökan till regeringen för att RSO skulle vara bildat från år 2007.

28 augusti 2006 beslutade Bollnäs kommunfullmäktige att bifalla93 kommunstyrelsens förslag om att bilda ett RSO i länet fr.o.m. 2007-01-01. Därmed var förutsättningarna uppfyllda för att skicka in en formell ansökan till regeringen. Detta resulterade i att det kom att bildas ett RSO fr.o.m. årsskiftet 2007 i länet, vilket benämndes Gävleborgs Regionförbund.

Men frågan kvarstår: Hur kan den kommunala motsträvigheten mot att bilda RSO i länet närmare förstås utifrån de två kommunerna Bollnäs och Nordanstigs horisont, och vilka faktorer bidrog till att de bägge kommunerna gjorde en helomvändning för att istället stödja bildande av RSO?

93 31 röstade ja, 15 röstade nej och 1 avstod. Framför allt var det Folkpartiet och Moderaterna som röstade mot och som dessutom reserverade sig mot beslutet (13 st), enligt Kommunfullmäktiges protokoll 28/8-2006, Bollnäs kommun.

In document De motsträviga kommunerna (Page 175-180)