Vilka möjligheter och utmaningar framträder i förskollärares upplevelser av

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

43

stötta barn i att skapa en god självkänsla. Detta ger indikationer på att pedagogers relationella kompetens och förhållningsättet bidrar till vilka förutsättningar barn får i skapandet av sin självkänsla. Detta medför till en ökad självkänsla där barn har en tilltro till den egna förmågan. Renblad och Brodin (2012) lyfter som resultatet att förskollärares förhållningsätt behöver innehålla kompetens om barns kunskaper och förmågor för att kunna skapa ett välbefinnande och god självkänsla hos barn. Lindahl (2015) anser hur pedagoger agerar påverkar barns förutsättningar att skapa tilltro till den egna förmågan. Tilltron benämner Önder m.fl. (2020) som en betydelsefull omständighet för att barn ska ha förutsättning till utveckling emotionellt och socialt. Dessutom kan tilltron till den egna förmågan göra att barn vågar göra sin röst hörd och genom detta bli delaktiga och få inflytande. Likaså Ribaeus (2014) anser att förskollärare behöver ha kunskaper om de förmågor barn behöver för att kunna bli delaktiga och ha inflytande.

6.1.2 Vilka möjligheter och utmaningar framträder i förskollärares

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

44

barn. Vilket går i linje med vårt resultat där förskollärare ser reflektioner, diskussioner och fortbildning som något nödvändigt för att kunna möjliggöra för en kompetensutveckling för enskilda pedagoger och hela arbetslags kvalitet. Eftersom att de ser en utmaning i att alla på förskolan inte bemöter barn på ett enhetligt sätt, vilket missgynnar barnens utveckling till god självkänsla och arbetslagets arbete för en tillåtande och uppmuntrande atmosfär där barn blir sedda. Därmed betonas deras kompetens som nyckeln till att fungerande arbete och största förutsättningen för att möjliggöra till att barn blir sitt bästa jag. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) lyfter i sin forskning att förkolärares kompetens behövs utvecklas kontinuerligt för att främja förståelsen för barns meningsskapande som inverkar på barns förutsättningar till att få möjlighet att påverka sin tillvaro och fortsatta utveckling. Detta stärker vad förskollärarna i studien upplever som en utmaning, men också en möjlighet till att skapa bättre förutsättningar i arbetet.

Arbetet med barns självkänsla och tilltro till den egna förmågan uttrycktes i resultatet påverkas av pedagogers kompetens till att bemöta barn och att arbetslaget var väl fungerande sågs som en möjlighet. Även att när barns delaktighet och inflytande bejakas sågs som möjligheter för främjandet av barns självkänsla. Pettervold (2015) resonerar om hur barns deltagande i demokratiska processer, där de kan uttrycka sig om orättvisor. Medvetandegör barn om hur konflikter och värdeuppfattningar kan lösas i demokratiska former, vilket kan ses relevant i relation till skapandet av barns självbild och självkänsla.

Ribaeus (2014) redogör för i sin forskning hur förskollärare behöver ha kunskaper om vilka förmågor barn behöver ha kompetens i för att kunna göra sin röst hörd. Dessa kompetenser anser vi att en god självkänsla och självbild är delar av. De möjligheter som framträder i arbetet med barns självkänsla och tilltro till den egna förmågan i resultatet är att förskollärare har förutsättningar i arbetet att dela upp barnen i mindre sammanhang. Detta för att gynna för goda interaktioner mellan barn och pedagoger. Som en följd av detta främjas anknytningen och relationerna till förskollärarna som bidrar till att förskollärare kan tolka barns förehavanden och stötta dem i sin utveckling.

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

45

Emilson (2008) anser det vara viktigt att förskollärare försöker förstå barns intentioner då detta möjliggör för barnen att bli delaktiga och få inflytande.

Huruvida det blir en möjlighet eller en utmaning kan diskuteras utifrån vilka förutsättningar som råder på olika förskolor. Resultatet i vår studie visar att förskollärarna ser ekonomi som en utmaning i arbetet med att dela in barngrupperna i mindre sammanhang. Ekonomin är en bidragande faktor till att det saknas resurser i personalstyrkan. De menar att personalantalet till att kunna dela in barngrupperna i mindre sammanhang saknas. Vi kan inte se i den tidigare forskningen att andra har nämnt detta i samband med att dela in barn i mindre sammanhang.

Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) skriver att barn ska ha rätt att utöva inflytande och delaktighet. Vilket vuxna ska säkerställa att barn ges tillsammans med att de ska upplysa barn om sina rättigheter. Detta går i linje med resultatet i vår studie, där förskollärarna ser en värdegrundsgrupp som en möjlighet i arbetet med barns självkänsla, tilltro och deras rättigheter.

Gruppens syfte enligt förskollärarna är att säkerställa att pedagoger på förskolan arbetar med att motverka diskriminering och kränkandebehandling, för att barn ska känna sig trygga till att bli sitt bästa jag. Likaså diskuterar gruppen huruvida pedagoger är förebilder. Detta för att gynna barns självkänsla, självbild och tilltro. Det framkommer att gruppen ska synliggöra hur pedagoger gör för att vara ett stöd för barns demokratiska rättigheter, där barns tankar och åsikter ska bli hörda och lyssnade på. Detta för att barn ska säkerställas att bli delaktiga och ha inflytande över sin tillvaro i utbildningen.

Skolverket (2018) och UNICEF (2009) belyser som föreliggande studie att förskolan ska ha barns rättigheter och värden med sig i arbetet för barns bästa samt för att barn ska kunna göra sin röst hörd.

I vårt resultat kan vi se att förskollärarna ser barns hemmiljö som en utmaning i arbetet med barns självkänsla. De anser om ett gott samarbete med delaktiga vårdnadshavare finns i arbetet kan detta inverka positivt på denna utmaning som förskollärarna upplever. Detta belyser likaså Sükran, (2015) i sin studie gynnar barns utveckling. Vidare anser förskollärarna kunna påverka barns självkänsla om de är medvetna om hur de ska agera i sin roll gentemot de barn

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan Sara Hagberg och Jennifer Lindroos

46

som har dålig självkänsla. Även Önder m.fl. (2020) åskådliggör detta i sin studie då de åskådliggör att när vuxna tar barns livsvärld på allvar skapar det förutsättningar för barnen att utveckla empati och sociala färdigheter som kan bidra för att skapa en god självkänsla.