Sammanfattande analys

De ledande kommunala företrädarna gav uttryck för en betydligt starkare regional identitet och samhörighet med landskapet Uppland, men även med olika aktörer i Uppsala län. Heby kommun tillhör landskapet Uppland, samtidigt som både kommunalråd (C) och kommunchefen gav sitt stöd till den rådande kulturen i Uppland, vilket bidrog till att det fanns en starkare koppling mot Uppland och Uppsala län. Samtidigt blir det tydligt att det finns två olika regionala identiteter inom Västmanlands län med grund i de två olika landskapen, Västmanland och Uppland.

Västerås stad.⁷⁹ Utifrån utsagorna ovan blev det tydligt att det förelåg farhågor för ökad centralisering och resurskoncentrering/-dränering till Västerås stad. Storleksmässigt fanns det klart uttalade farhågor om att Heby kommun skulle riskera att marginaliseras av den jämförelsevis stora kommunen Västerås Stad när det kom till framtida resursfördelning inom den regionala utvecklingspolitiken och ett RSO. Det fanns således en uttalade farhågor för att Heby kommun skulle bli marginaliserad såväl storleksmässigt som partipolitiskt, inom ramen för ett framtida RSO i Västmanlands län. Därmed kan det konstateras att Heby kommuns ledande kommunala aktörers agerande framstod som rationellt genom att de kalkylerade med relativa förluster om RSO bildades i Västmanlands län. Kommunalrådet (C) intog ett utpräglat rationellt förhållningssätt till den uppvisade motsträvigheten till RSO, där centrum-periferi problematiken var högst närvarande och ett argument som framfördes mot bildande av RSO i Västmanlands län.

Däremot resonerade Heby kommuns ledande företrädare annorlunda när det gällde synen på Uppsala län utifrån ett centrum-periferi perspektiv. Ur detta perspektiv såg de ledande företrädarna i Heby kommun snarare fördelar genom att Uppsala län var beläget i rätt väderstreck, med en stor lockande arbetsmarknad som potential. Närheten till Uppsala, Mälardalen och Stockholm med väl utvecklade kommunikationer och infrastruktur bedömdes vara en bättre framtida geografisk satsningshorisont utifrån kommunens egna horisont. Dock menade oppositionsrådet (S) att även Uppsala Stad kunde utnyttja sin storlek för att marginalisera de mindre kommunerna i länet, men detta var ingen risk som de övriga ledande kommunföreträdarna såg framför sig. Heby kommuns företrädare valde istället att stödja Regionförbundet Uppsala län (RSO), eftersom de såg tydliga fördelar i att vara delaktiga i att påverka infrastrukturella framtida satsningar, vilka även antogs gynna kommunen framgent.

Samtidigt underströks vikten av att Uppsala kommun visade hänsyn till övriga kommuner i länet, om mellankommunal samverkan inom RSO skulle lyckas. Det måste råda ett plussummespel för samtliga deltagande kommunala aktörer, menade de ledande kommunala aktörerna i Heby.

79 Detta tillbakavisades förvisso av det Socialdemokratiska oppositionsrådet som menade att samma problematik kom att uppstå med Uppsala, som blir den stora staden i ett RSO i Uppsala län. Enligt oppositionsrådet kom Heby kommuns borgerliga majoritet att stjälpa bildningsprocessen av RSO i Västmanlands län på grund av de försök som flera kommuner i Västmanlands län gjorde för att förhindra Heby kommun att byta länstillhörighet.

När Heby kommun skulle byta länstillhörighet till Uppsala län stod de inför det faktum att det redan hade bildats ett RSO i Uppsala län: Regionförbundet Uppsala län. I redogörelserna ovan framgår det således att det förelåg rationella skäl för att ansluta sig till Regionförbundet Uppsala län (RSO), eftersom kommunen ansåg sig kunna dra nytta av det infrastrukturella satsningsarbetet som bedrivs i Uppsala län. Däremot fanns åsikter uttryckta av både oppositionsrådet (S) och kommunchefen vilka tydligt indikerade att Heby kommun borde anpassa sig till de färdiga institutionella lösningar som länet hade att erbjuda, och att det fanns en förväntad samverkansnorm om att delta i RSO, i Uppsala län. Utsagorna ovan indikerar att de ledande kommunala företrädarna i Heby hyste större tillit till kommunerna i Uppsala län.

Länsbytet kan betraktas som ett formativt moment som bröt rådande ordning då Heby kommun kom till Uppsala län där det redan existerade ett RSO. I en då nyuppkommen situation med ett länsbyte var det knappast politiskt möjligt att framstå som motsträvig mot att delta i RSO i Uppsala län. Därför blev RSO heller inget föremål för någon mer omfattande lokalpolitisk diskussion i Heby kommun.

Efter ovanstående genomgång står det också klart att Hebys ledande kommunala företrädare kände en viss avoghet mot att tillhöra Västmanlands län. Däremot gav de uttryck för en betydligt starkare identitet till Uppsala län och landskapet Uppland som kommunen tillhör. Det finns tydliga indikationer i redogörelserna ovan om att det föreligger kulturella skillnader mellan de två landskapen, där Hebys kommunalråd (C) framhävde värdet och vikten av att identifiera sig med landskapet Uppland. Heby kommuns näringsstruktur som präglas av jord- och skogsbruk framstår som mer likartad med kommunerna i de angränsande delarna av Uppsala län, jämfört med flertalet av kommunerna i Västmanlands län, som har en näringsstruktur som präglas av industriell produktion. När Hebyborna åker till staden, åker de till Uppsala, enligt respondenternas utsagor. ”Det är klart det är Uppland”, basunerade kommunalrådet (C) ut på frågan om landskapsidentiteten haft någon betydelse. Det blev tydligt att landskapsidentiteten med Uppland som institutionell konstruktion vägde tyngre än en samhörighet med Västmanlands län.

Rationella lokalpolitiska val baserade på ett konsekvenslogiskt handlande:

- Ekonomisk kalkylering baserad på ökad egennytta och vinstmaximering

- Goda relationer med länsstyrelsen, och god utdelning av statliga utvecklingsmedel - Rädsla för partipolitisk marginalisering av framför allt Socialdemokratisk majoritet i

Västerås, som riskerar bli för dominant

- Centrum–periferiproblematik i termer av befarad ökad centralisering och resursdränering till regioncentrum i Västerås Stad på bekostnad av uteblivna satsningar som skulle gynna Heby kommun. Farhågor om förestående marginalisering inom RSO - Misstillitsförhållande till andra kommunala aktörer i länet

- Tillitsförhållande till andra kommunala aktörer i Uppsala län

Lokalpolitiskt agerande utifrån anpassningslogik:

- Status quo eftersträvades genom att bevara länsstyrelsen som fortsatt ansvarig för utvecklingspolitiken i Västmanlands län – stigberoendet kvarstår.

- Landskap som institutionell konstruktion i form av identitetsbärare är starkt förekommande, vilket bidrar till en identitetsproblematik. Två olika regionala landskapsidentiteter ställs mot varandra, med ett starkt uttalad stöd för landskapet Uppland, som tydligt vägde tyngre än samhörighet med Västmanlands län.

- Länsbytet betraktas som ett formativt moment med en stark förväntad samverkansnorm, vilket närmast tvingade Heby kommun att anpassa sig till ett redan existerande RSO i Uppsala län.

- Gemensam regional identitet i Uppsala Län. Landskapsidentiteten i Uppsala län överensstämmer i detta tillfälle med länstillhörigheten.

Sammantaget finns det flera olika faktorer som kan kopplas till de två handlingslogikerna som bidrar till en fördjupad förståelse om varför ledande kommunala aktörer i Heby kommun inte valde att stödja bildande av ett RSO i Västmanlands län. Handlingslogikerna bidrar även till en fördjupad förståelse av varför de ledande kommunala aktörerna i Heby ändrade ståndpunkt och valde att stöda RSO i Uppsala län. Genom länsbytet blev kommunen medlem av RSO i Uppsala län.