• No results found

Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2024

Share "Barns självkänsla, självbild och tilltro till den egna förmågan"

Copied!
63
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

Vilket gör det möjligt för barn att utveckla färdigheter att våga göra sin röst hörd, delta och få inflytande i utbildningen. Skolverket (2018) menar att barn måste ha förutsättningar att utveckla god självkänsla, självförtroende och en god självbild för att bli trygga individer som kan påverka sitt eget liv.dagligen i förskolan.

B AKGRUND

Barns demokratiska rättigheter

Detta innebär att barn blir beroende av vuxnas goda handlingar och avsikter för chansen att utöva verkligt inflytande och vara delaktiga i utbildning (Emilson, 2008). Varför förskollärarna ska lyssna och anamma barnperspektivet utifrån barnens erfarenheter, känslor och tankar är för att förskollärarna ska kunna främja barnens förståelse för de värderingar som finns i samhället och ge dem förutsättningar att kunna agera och bli accepterad i samhället senare i livet (Williams & Einarsdottir, 2019).

Barns självkänsla och förskollärares förhållningsätt

Barn ges därmed förutsättningar att våga göra sin röst hörd och bli lyssnad på för att få inflytande i sin vardag. Dessutom ska studien undersöka förskollärares erfarenheter och erfarenheter kring barns självkänsla och hur de ger barn förutsättningar att främja den.

S YFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Vi har lyft fram hur förskollärare ska arbeta med barns självkänsla enligt vägledningsdokument och hur förskollärares attityder påverkar självkänslan, vilket kan ses som en bidragande faktor till barns trygghet och tilltro till sin förmåga. I detta kapitel presenteras de tidigare undersökningar som är relevanta för denna studie och som är relaterade till barns självkänsla.

E N FÖRÄNDRAD SYN PÅ BARN

Vuxna måste dela dessa rättigheter med barn och följa dem för att säkerställa att barn får de bästa förutsättningarna att utvecklas till individer som för samhället framåt (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003). Detta syns i läroplanen när läroplanens mål medvetet riktar sig till att förskollärare ska se till att barn ges förutsättningar att utvecklas (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).

B ARNS SJÄLVUPPFATTNING OCH FÖRSKOLLÄRARES PROFESSION

Enligt Furu och Sandvik (2019) kan detta anses relevant utifrån de förutsättningar det ger för lärare att fungera som förebilder för barnen. Så kan goda relationer med barn skapas, så att ett professionellt förhållningssätt kan växa fram som är givande för barnens självuppfattning.

B ARNS SJÄLVKÄNSLA OCH FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSÄTT

I den andra betonas vikten av mer öppna och reflekterande förhållningssätt där gemensamt utforskande står i fokus. Vidare framhåller pedagoger vikten av att barn litar på dem och känner sig bekväma, så att de kan utveckla sin självkänsla och på så sätt våga uttrycka vad de känner (Sükran, 2015).

F ÖRSKOLLÄRARES BARNSYN OCH BARNS PERSPEKTIV

Resultaten visar att förskollärare närmar sig barns livsvärld genom att vara känslomässigt närvarande för att försöka förstå barnet. För att fostra demokratiska medborgare måste förskollärarna möta barnen på en nivå som inte innehåller maktstrukturer, där barn och vuxna kan förstå varandra på samma nivå.

D EMOKRATI OCH DEMOKRATISKA FÖRMÅGOR

Det anses vara avgörande för barns möjligheter till inflytande eftersom när förskollärare låter sig vara närvarande i barns livsvärldar är det förskolläraren som sedan avgör hur barns delaktighet i vardagen kommer till uttryck. Detta för att barn ska kunna utveckla färdigheter som gör att de kan utöva inflytande och delaktighet. Resultaten visar att när det råder brist på personal är påverkan av barn begränsad, eftersom förskollärare bestämmer mer och inte låter barn ta plats i utbildningen som de borde.

S LUTSATS UTIFRÅN TIDIGARE FORSKNINGSRESULTAT

Teorikapitlet presenterar en metodologisk ansats som är induktiv, utifrån ett fenomenologiskt-hermeneutiskt perspektiv för att tolka och förstå de data som uppstår inom det empiriska fältet. Detta för att få en ökad förståelse för förskollärares uppfattning om fenomenet barns självkänsla och det arbete som finns kring fenomenet i förskolan. Längre fram i kapitlet presenteras ett samband mellan självutvecklingsteori och fenomenologi i syfte att förstå hur barns självkänsla kan kopplas samman med deras utveckling och ger här läsaren en förståelse för hur vuxna på så sätt kan tolka barns självutveckling och identitet. skapande som är gynnsamt för barnets självbild och självkänsla.

M ETODANSATS

Analysen använder ett hermeneutiskt perspektiv för att tolka och tydliggöra deltagarnas erfarenheter för att tyda hur förskollärare i sitt professionella förhållningssätt upplever och beskriver sitt arbete med fenomenet (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015;Jensen, 2015). ).

S JÄLVUTVECKLINGSTEORI OCH FENOMENOLOGI

För att förstå och förklara sambandet med hur barn upplever sin miljö utifrån Sterns utvecklingsteori kommer fenomenologin att bidra till hur barn och vuxna upplever och upplever verkligheten. Med hjälp av individers egna uppfattningar ges en bild av verkligheten som uppstår utifrån hur de förstår och tolkar vad som händer i omvärlden (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). För att människor ska kunna förstå hur världen upplevs menar Løkken (2006) att människor först måste uppleva sig själva och förstå sin existens och sedan få en bild av hur de själva uppfattar omvärlden.

D ATAINSAMLINGSMETOD

U RVAL AV INFORMANTER

Ursprungligen valdes en snöbollsmetod för att välja ut deltagare som uppfyllde kriterierna. De flesta av respondenterna var glada över att delta i forskningen, eftersom de tyckte att ämnet var intressant. Personen som vägrade hänvisade en annan deltagare, vilket resulterade i hela urvalet av deltagare.

G ENOMFÖRANDE

Varje intervju tog cirka trettio minuter med undantag för en som tog cirka femtio minuter, där informanten fick fler följdfrågor än de andra för att säkerställa att vi förstod informanten rätt. I sin egen takt fick informanterna i snitt svara på elva förutbestämda intervjufrågor (bilaga 3) samt några följdfrågor för att förtydliga informanternas svar. En av informanterna hörde av sig efter intervjun för att komplettera med mer datamaterial, vilket informanten själv ansåg vara relevant för studien för att få en bättre bild av sina tankar kring arbetet med begreppet barns självkänsla.

D ATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD

I analysens första steg har det empiriska materialet först tydligt bearbetats utifrån bestämningen av den övergripande innebörden, för att få fram det väsentliga i datainnehållet. Att kunna koppla essensen av den gemensamma upplevelsen till olika teman i presentationen av fenomenets allmänna struktur. Vi har valt att göra detta i studien genom att gå tillbaka till den första transkriptionen och ljudfilerna, för att säkerställa att vi har förstått informanterna rätt.

S JÄLVUTVECKLINGSTEORI I ANALYSEN

Detta för att lättare kunna urskilja essensen och skapa en enhetlig text där eventuella upprepningar från flera deltagare som har svarat detsamma har svetsats samman till ett svar för att få fram en enhetlig beskrivning av upplevelsen av fenomenet, presentation av de situerade strukturerna av fenomenet. De erfarenheter som var konstant gav en bild av fenomenets väsen och är det som har ställts mot forskningsfrågorna, för att synliggöra om de empiriska resultaten har gett svar på frågorna i forskningen. För att säkerställa att resultaten är tillförlitliga och överensstämmer med vad deltagarna delat under intervjuerna har en slutlig verifiering av fenomenets väsen genomförts och enligt analysmodellen kan deltagarna intervjuas igen för att verifiera om deltagarnas erfarenheter har presenterats korrekt i resultaten (Szklarski, 2019).

T ILLFÖRLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET

E TISKA ÖVERVÄGANDEN

I det här kapitlet presenteras våra tolkningar av dagislärares syn på barns självkänsla, vad de upplever främjar barns självkänsla och självbild samt de möjligheter och utmaningar som uppstår i barnträdgårdslärarnas arbete med barns självkänsla och självkänsla. lita på barnen på sin egen förmåga. Detta syftar till att öka kunskapen och förståelsen för att arbeta med barns självkänsla, då detta är en del av förskolans demokratiska uppdrag. Kapitlet kommer att innehålla blockcitat från informanterna, oavsett längd, så att citaten framträder tydligare även om det skiljer sig från APA:s refereringssystem.

F ÖRSKOLLÄRARNAS FÖRESTÄLLNINGAR OM BETYDELSEN AV BARNS SJÄLVKÄNSLA

Vi strävar efter att barnen ska ha en god självkänsla och självkänsla och vara stolta över sin identitet, sig själva och sin unika natur. Citatet stärker förskollärarnas syn på att en god självkänsla påverkas av hur man ser sig själv och hur säker man är i sitt agerande och sin person. Förskollärarna anser att barn ska kunna sätta ord på sina känslor för att göra dem synliga för sig själva och.

F ÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BARNS SJÄLVKÄNSLA OCH SJÄLVBILD

Därför anser förskollärarna att det är viktigt att vuxna tror på barn för att barnet ska få självförtroende. Det framkommer dock i analysen att förskollärarna upplever att det saknas resurser och ekonomi för att kunna minska antalet barngrupper. Detta för att säkerställa att barn deltar och har inflytande över sina liv.

S AMMANFATTNING AV RESULTAT OCH ANALYS

Förutsättningar för barns självkänsla och självbild

Utmaningar och möjligheter i arbetet med barns självkänsla och tilltro

De utmaningar som då uppstår i pedagogernas arbete med barns självbild och tilltro till den egna förmågan är dagisarnas ekonomiska förutsättningar för att dela upp barngrupper i mindre sammanhang och utbildning av pedagoger. I uppdraget ingår bland annat att vara en förebild, stödja barns demokratiska rättigheter och barns självkänsla och självbild, både individuellt och som grupp. En metoddiskussion om val av studiemetod och dess genomförande, vad som skulle kunna göras annorlunda för att utveckla studien samt förslag på vidare forskning inom detta område kommer att presenteras.

R ESULTATDISKUSSION

Vad upplever förskollärare främjar barns självkänsla och självbild i

I resultatet framhåller barnträdgårdslärarna att en förutsättning för utveckling av god självkänsla är att barnträdgårdslärarna är delaktiga. Detta genom att fungera som en moralisk kompass, för att hjälpa barn att få ut det bästa av sig själva. Lindahl (2015) menar att pedagogernas sätt att agera påverkar under vilka omständigheter barn kan skapa förtroende för sin egen förmåga. 2020) som en viktig omständighet för att barn ska ha förutsättningar för känslomässig och social utveckling.

Vilka möjligheter och utmaningar framträder i förskollärares upplevelser av

Likaså är Ribaeus (2014) av uppfattningen att förskollärare måste ha kunskap om de förmågor som barn behöver för att kunna vara med och påverka. Gruppens mål, enligt förskollärarna, är att se till att pedagoger på förskolan arbetar för att motverka diskriminering och kränkande behandling, så att barn känner sig trygga att bli sitt bästa jag. Detta för att säkerställa att barn engagerar sig och har inflytande över sin existens i utbildningen.

M ETODDISKUSSION

Val av metodansats

Fördelar och nackdelar med metoden

Barns självkänsla, självbild och tilltro till sin egen förmåga Sara Hagberg och Jennifer Lindroos. 2020) illustrerar detta i sin studie när de illustrerar att när vuxna tar barns livsvärld på allvar skapar det förutsättningar för barn att utveckla empati och sociala färdigheter som kan bidra till att skapa god självkänsla. För att säkerställa resultatens validitet hade undersökningen kunnat kompletteras med ett frågeformulär med givna svarsalternativ utifrån resultaten. Det har också påverkat hur väl vi har kunnat hitta mönster i vår data för att skapa kategorier i analysen, där kritiskt och kreativt tänkande genom hela förfrågningsprocessen är nytt för oss.

S TUDIENS BIDRAG OCH VIDARE FORSKNING

Vidare forskning

Resultatet av studien väcker intresse för att göra en liknande observationsstudie som en metod för att synliggöra hur barn påverkas av vad förskollärare framhåller som gynnsamt för barns självkänsla. Detta för att se om arbetet som lyfts fram i denna studie är lika givande som det lyfts fram av förskollärare eller om det kan behöva utvecklas. Uppgifterna kommer att lagras tills examensarbetet är godkänt och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister och sedan förstörts.

References

Related documents

Eftersom ungefär hälften av studenterna uttrycker ett positivt känslomässigt förhållningssätt till skrivande generellt och nästan hälften har god tilltro till den

Utifrån vårt syfte att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur lärarna gör för att

I avhandlingen av Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2008) framgår det i titeln deras syn på området barns lek och lärande, ”Det lekande lärande barnet” är utgångspunkten

Under studiens gång har jag valt att använda mig utav individuella intervjuer för att ta reda på varje barns kunskap samt uppfattning kring naturen, dess resurser och hur vi