• No results found

Moderskapets arena?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2024

Share "Moderskapets arena?"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

Interest in this study was sparked when online communities were discovered to support fathers against social services. Fathers also argue that social services reproduce notions of traditional parental roles and masculinity.

INTRODUKTION

P ROBLEMFORMULERING

Inom socialtjänsten finns en rädsla för att lyfta fram fäders omsorgsfulla egenskaper då dessa är förknippade med kvinnlighet och därmed bryter mot normen. Vi anser att socialsekreterare bör öka medvetenheten om föräldratroen eftersom socialsekreterares bedömningar påverkar både föräldrar och barn.

S YFTE

Det finns anledning att anta att förväntningar och föreställningar om föräldraskap finns i samhället såväl som inom socialtjänsten. Det finns möjligen en bild av män som förövare inom socialtjänsten, vilket kan bero på att socialsekreterare är påverkade av tidigare arbetserfarenheter med pappor, men också påverkat av föreställningar som reproduceras genom samhällets normer kring faderskap och maskulinitet.

B EGREPPSDEFINITIONER

1 § (SoL 2001:453) arbeta utifrån barnets bästa och verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. I studien görs en avgränsning till socialförvaltningens individ- och familjeomsorg, där arbetet med barn- och ungdomsvård samt familjerätt är relevant för studien.

TIDIGARE FORSKNING

  • K ONSTRUKTION AV KÖN INOM SOCIALTJÄNSTEN
  • V AD ÄR EGENTLIGEN FADERSKAP ?
  • F ADERSKAP I FÖRÄNDRING
  • E XKLUDERING AV FÄDER
  • M ÖJLIGHETER TILL FÖRÄNDRING

Utanförskap av pappor bygger på socialarbetares idéer om fäder, mammors beskrivning av pappor och att pappor själva väljer att inte engagera sig (Ewart-Boyle et al. 2013; Skårstad Storhaug 2013). Socialsekreterare uttryckte att socialt arbete i viss mån riktas mer mot kvinnor, vilket leder till att pappor har svårare att få stöd (Ewart-Boyle et al. 2013).

TEORETISK REFERENSRAM

K ÖN SOM KONSTRUKTION – SKAPANDET AV GENUS

H OMOSOCIALITET

Det vanligaste sättet att beskriva homosocialitet är att män går med i sådana gemenskaper för att behålla sin överlägsenhet, vilket enligt Johansson (2000) är en alltför statisk syn på homosocialitet. Johansson (2000) menar att homosocialitet kan förstås utifrån andra skäl, då män också söker sig till homosociala gemenskaper för att hitta vänskap och trygghet med andra män. Gay sociala gemenskaper kan därmed vara ett forum för män att validera känslor de har längtat efter att uttrycka.

Homosociala gemenskaper ska alltså inte vara ett sätt för män att behålla makten, utan kan vara viktiga utifrån mäns känslomässiga behov (a.a.). Johansson (2000) menar att det i vissa situationer är nödvändigt att börja med män och deras erfarenhetsvärld för att driva på förändring, så det finns ingen anledning att se olika på manliga och kvinnliga homosociala gemenskaper. Homosociala gemenskaper bland män har dock en tendens att se maskulinitet som något statiskt, något som inte utmanas utan snarare bidrar till att stärka den manliga hegemonin och göra förändring svår att genomföra.

För att avveckla befintliga idéer om maskulinitet måste strukturer förändras på ett innovativt sätt av män. Vilket kan göras av män i homosociala gemenskaper som vågar uttrycka känslor eller diskutera viktiga gemensamma frågor med varandra (a.a.).

METOD

  • F ORSKNINGSTRADITION
  • I NSAMLING AV EMPIRI
  • U RVAL
  • A NALYSMETOD
  • B EARBETNING OCH ANALYS AV EMPIRI
  • V ALIDITET
  • R ELIABILITET
  • E TISKA ÖVERVÄGANDEN

Ett kriterium för urvalet av texterna har dock varit att de ska ha skrivits av någon som säger sig vara man och far. Texter och kommentarer skrivna av personer som påstår sig vara kvinnor har alltså valts ut som ett första steg i att minska omfattningen av det empiriska arbetet. En kvalitativ innehållsanalys valdes som metod för att analysera empirin, eftersom en innehållsanalys fokuserar på tolkning av texter och även är användbar när intresset ligger i att analysera olika nivåer i en text (Lundman & Hällgren Graneheim 2012).

För att identifiera meningsenheter läser vi noggrant alla empiriska bevis, med hänsyn till varje betydelseenhets relevans för studiens syfte. Detta bör fortfarande vara representativt för den ursprungliga meningsenheten, och kondensering görs för att minska mängden empiriskt arbete. Vid kategorisering av koder är det viktigt att tänka på att alla betydelseenheter som koder har tilldelats ska ingå i kategorin och inte får uteslutas eftersom de tidigare i processen ansetts ha ett värde för ändamålet (Lundman & Hällgren). Graneheim 2012).

Studiens intresse var inte att avgöra vad som är sanning, utan snarare att försöka beskriva vad människor som utger sig för att vara fäder påstod sig vara sant. Medan andra forskare anser att citeringar i text är nödvändiga för att uppnå hög validitet (Skärsäter & Ali 2012).

RESULTAT OCH ANALYS

F ÖRESTÄLLNINGAR KRING SOCIALTJÄNSTEN

  • Socialtjänsten är i maskopi med mödrar
  • Socialtjänsten missbrukar sin makt

Fäderna menar att mammor också ljuger för att framställa dem negativt till socialtjänsten och att socialtjänsten i sin tur inte kan se igenom lögnerna eller väljer att inte göra det. Fäderna tror att detta beror på att de ständigt var tvungna att motbevisa mammornas lögner för socialtjänsten, snarare än att de fick möjlighet att prata om sina föräldrakunskaper. Detta leder till frustration och två av fäderna ger konkreta exempel på hur de har ringt socialtjänsten utifrån oro för sina barn, för att aldrig få ett samtal.

Några av fäderna beskriver att socialförvaltningen använder sin makt som skrämselteknik för att utesluta fäderna, till exempel beskriver en av fäderna att socialmyndigheten ska ha hotat med att göra en dålig utredning om han inte träffat socialmyndighetens krav. Flera av fäderna kritiserar också socialsekreterare för att de bygger sina utredningar på spekulationer, som de menar beror på socialsekreterarnas inkompetens, och att maktutövning är ett sätt för socialsekreterarna att dölja sin inkompetens. Socialvården är en kvinnodominerad arbetsplats, vilket fäderna menar är negativt för män, det beror på att socialsekreterarna mestadels är kvinnor och att kvinnor missbrukar sin makt för att "sätta in" män.

Den maktkamp som fäder uttrycker i nätgemenskapen kan därför förstås som att de söker hävda sin överlägsenhet i mötet med socialarbetare som har makt för att upprätthålla kvinnors underordning. Orden som används för att beskriva socialarbetare är direkt relaterade till idéer om kön.

B EGRIPLIGGÖRANDE AV FÖRESTÄLLNINGAR

  • Traditionella föreställningar om föräldraskap i socialtjänsten
  • Socialtjänsten skapar förövaren och offret
  • Jämställdhetsdebatten har misslyckats

En pappa beskriver också att socialtjänsten ifrågasätter hans bidrag till barnens välfärd och menar att socialtjänsten ser honom som självgod om han utmanar moderns primära roll som vårdare. Pappers önskan att vara primärvårdare kan förstås utifrån Lipman-Blumen (1976), som menar att kriser i samhället leder till möjligheter för individer att anta nya roller. En av fäderna säger att begäran om stöd och behovet av hjälp från socialtjänsten skulle förvandlas till något negativt för honom, han menar att det inte skulle det om stödet begärdes av en kvinna.

Pappor beskriver en intressant aspekt när de tror att fäder utgör ett hot mot mödrars kärlek till familjen. Pappor menar att traditionella föräldraroller upprätthålls genom socialtjänstbedömningar där mamman ses som primärvårdare och därför inte ifrågasätts. Pappor menar att socialtjänsten inte kan se mamman som förövare och att det alltid är pappans fel om det är något problematiskt i familjesituationen.

Fäderna menar att mammor använder offerrollen som en strategi för socialtjänsten, vilket leder till att socialtjänsten skyddar mammorna. Fäderna menar att den verkliga kampen för jämställdhet handlar om deras barns rättigheter snarare än hur mycket pengar som finns i lönekuvertet och pekar på bristen på jämställdhet och bristen på rättigheter för män i kontakt med socialtjänsten.

M OBILISERINGENS ORSAK OCH SYFTE

  • Strategiska råd från fäderna

Fäderna pekar på att gemenskap är viktigt för att kunna fullfölja socialtjänstens utredningsprocess. Fäderna i nätgemenskapen framhåller att de måste arbeta med socialtjänst och rättvisa för att få till en förändring av fäders synsätt och uppmanar varandra att inte tiga. Johansson (2000) beskriver att det ibland är nödvändigt för män i homosociala gemenskaper att samarbeta för att göra en förändring.

Eftersom pappor är medvetna om idéer om maskulinitet rådgör de varandra så att idéerna inte förstärks ytterligare i kontakten med socialtjänsten. Detta kan göras genom att kontakta media för att få dem att uppmärksamma fallet och ifrågasätta socialtjänstens agerande. En av fäderna uppger också att han har meddelat vänner och bekanta om socialtjänstens agerande och en annan av fäderna skriver att han hungerstrejkat för att skapa uppmärksamhet.

Fäderna framhåller att det är viktigt att ha kunskap för att kunna tillhandahålla sociala tjänster och en del pappor anser att kunskap är makt. Ovanstående citat speglar inställningen och tanken att socialtjänsten ska tillrättavisas och att detta ska ske genom att ha tillräckliga kunskaper för att bevisa socialsekreterarens inkompetens.

DISKUSSION

  • S AMMANFATTNING AV RESULTAT OCH ANALYS
  • D ISKUSSION AV RESULTAT OCH ANALYS
  • M ETODDISKUSSION
  • F ÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING
  • A VSLUTANDE DISKUSSION

Att endast se klienter ur ett individuellt perspektiv kan leda till en förlust av förståelse för att individen är en del av andra förtryckande system, till exempel könsstrukturer. Att mammor vänder sig till socialtjänsten oftare än pappor (Bangura Arvidsson 2003) kan säkerligen bidra till att socialsekreterare är mer benägna att lyssna på mammor, vilket kan leda till att mammor ges rätt att bestämma över barnets umgänge med fäderna. Fäderna menar att mammor ljuger och att det bidrar till den ineffektivitet i utredningsprocessen, vilket är tillåtet av socialsekreterarna.

Fäderna ger troligen upp för att de ensamma går igenom en utredningsprocess och inte upplever att de blir lyssnade på av socialtjänsten, vilket gör att fäderna inte heller erbjuds stöd. Att vidmakthålla en föreställning om män som icke-sårbara tror vi kan leda till att mäns känslor fortsätter att bekräftas som icke-existerande. Att män historiskt sett varit kvinnor överlägsna (Lipman-Blumen 1976) tror vi kan leda till att pappor anser sig ha rätt att försöka underordna sig de kvinnliga socialarbetarna.

Fäderna klagar på att det finns förlegade idéer om genus inom socialtjänsten, men reflekterar inte att de själva bidrar till att skapa idéer om kvinnliga socialarbetare som kan vara missvisande. Den maktasymmetri som uppstår i mötet mellan kvinnliga socialarbetare och män kan vara en bidragande orsak till att fäderna beskriver kvinnor som de gör. Vi tror att mäns könsidentitet fostrar dem att inte visa känslor eller sårbarhet, uttryck som kan förknippas med kvinnlighet.

Fädernas mål med webbgemenskapen är dock att deras texter ska ses och läsas av socialtjänsten och genom studien som belyser detta ämne finns möjligheten att studien bidrar till att nå det målet.

References

Related documents

Resultatet i litteraturstudien visar att återhämtningen blir sämre och mer långdragen på grund av stigma då personerna inte söker vård, stigmatiseringen försämrar

Av tabellen framgår att fäder totalt sett är mer närvarande i texterna än mödrar i form av explicita referenter, och det resultatet går på tvärs med påståendet att fäder

Vår utgångspunkt bottnar i variationsteorin som menar att alla kritiska aspekter som visas på hint-korten inte behöver vara avgörande eller ens nödvändiga för varje elevs

(2002) menar även att ledarens roll dels innefattar att främja och stötta sina medarbetare, men att ledaren också behöver skapa en grund för medarbetarnas

För att användare av en webbapplikation ska kunna hitta det som de söker behöver det finnas vissa verktyg för att navigera. Ett flertal studier menar på att benämningar är

Resultatet visar även att kommunen på olika sätt arbetar med att engagera fler invånare samtidigt som invånarinformanterna menar att engagemanget kan öka genom att

Genom att pedagogerna vill lyssna till barns intressen och önskemål menar Nilsson (2012) är ett sätt att skapa möjlighet för barn att utöva demokrati i förskolan. I resultaten

Detta stöds av andra då man menar att kostnaden för företag överstiger företagens genererade nytta man får av dessa rapporter 24 samtidigt som man på annat håll är enig genom