Patienten och dennes anhöriga har rätt att bli bemött av hälsopersonal på ett professionellt sätt. Anhöriga är genom sin närvaro och delaktighet en viktig och meningsfull del av vården i livets slutskede, liksom för familjemedlemmar (Whitaker, 2009). Hälsopersonalen ansvarar för att tillgodose de anhörigas behov och deras stöd under sjukdomsförloppet och även efteråt.
Sjukvårdspersonal bör sträva efter att ge den vård i livets slutskede som är bäst för patienten. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) (n.o.) innebär palliativ vård att ge vård till patienten och deras nära och kära som förbättrar livskvaliteten när det inte längre finns någon möjlighet till återhämtning. Det är viktigt att sträva efter att alltid möta familjemedlemmarnas behov och kunna skilja familjemedlemmar från patienten.
Det är avgörande att den medicinska personalen är etiskt medveten i sitt arbete och har ett lämpligt förhållningssätt (Alvariza et al., 2019). Det är inte alla patienter som lider, att förstå att även anhöriga kan lida är en del av vården i livets slutskede. 2012) beskrev vidare att god kommunikation med patient och anhöriga också är viktig för att säkerställa individuellt anpassad behandling.
PROBLEMFORMULERING
Efterlevande ska få stöd för att klara situationen under sjukdomen och även livet efter döden. Att lindra smärta hos patienten och hos de drabbade familjemedlemmarna är en av de viktigaste faktorerna. Målet är att patienten dör med värdighet och att anhöriga inte får se sina nära och kära lida av sjukdomsrelaterad smärta. 2012) var nyttan av att ha de kunskaper och färdigheter som behövs för patienter och deras anhöriga i livets slutskede den viktigaste inom vården.
Samverkan mellan olika vårdprofessioner och även med nära och kära säkerställer att du som vårdpersonal får en bättre bild av vad patienten behöver.
SYFTE
TEORETISK REFERENSRAM
Målet med att skapa en omtänksam relation är att tillsammans kunna påverka varandras livshistoria men också att få en grundlig förståelse för omvärlden. Enligt Watson (2008) är det viktigt att sträva efter den vård patienten behöver genom att se sig själv som lik, men samtidigt olik, honom. Humanistiskt-altruistiskt värdesystem är den första processen som syftar till att sjuksköterskan ska ta hand om den andre, agera kärleksfullt och skapa en utgångspunkt för vidareutveckling av en omtänksam läggning (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Watson (2008) föreslår att sjuksköterskan måste utveckla en kompetens genom att vara med i sina handlingar och inte bara göra. Watson (2008) beskriver att sjuksköterskan måste vara autentiskt närvarande i situationen och därigenom visa respekt för medmänniskor. Sjuksköterskan ska sträva efter att involvera patientens vilja, men samtidigt utifrån sin etiska kompetens kunna informera om andra möjliga alternativ.
Watson (2008) beskriver vikten av att vara autentiskt närvarande för att kunna tolka andra känsloyttringar, vilket i sin tur skapar en känsla av vad personen behöver och hur han eller hon mår.
METOD
I Medline med fulltext gjordes sökningen med sökorden familj OCH palliativ vård Författarna använde booleska operatorer vilket innebär att vi kombinerar sökorden AND med utvalda sökord. I Medline med fulltext gav sökningen ett snävare resultat som gjorde det lättare för författarna att hitta tillräckligt med artiklar. Dessa inriktningar gav oss en visshet att hitta relevanta artiklar som har en koppling till sjuksköterskeyrket.
Sökningen gav många resultat och det var därför vi valde att använda olika inklusions- och exkluderingskriterier. Genom att använda olika gränser, såsom tidsintervall och engelska språket, för att producera färre träffar som är mer relevanta för sökfrågan (Friberg, 2017). Tyvärr kunde vi inte söka efter peer-reviewed artiklar i varken PubMed eller fulltext Medline.
I den här litteraturöversikten använde vi tio kvalitativa artiklar för att fördjupa oss i familjemedlemmars erfarenheter, vilket också är vårt syfte (Danielson, 2017). Enligt Danielson (2017) krävs också att forskaren är skicklig i att ställa andra frågor inför intervjun för att fånga och välja ut den mest relevanta informationen för forskningen. Genom att läsa titeln och sammanfattningen kunde författarna välja ut de studier som var mest relevanta för denna litteraturöversikt.
Enligt Friberg (2017) bör sökningen efter artiklar vara grundlig, följt av en ordentlig genomgång för att säkerställa att den valda artikeln är lämplig för ändamålet. I det första steget läste författarna noggrant alla artiklar i sin helhet flera gånger för att gå djupare. I nästa steg observerade vi likheter och skillnader i alla artikelresultat genom färgkodning.
I denna studie beslutade författarna att endast ta med artiklar som var etiskt korrekta, det vill säga godkända av etiska kommittéer. Det är viktigt för författarna att beakta det övergripande resultatet, att se studien som en helhet och inte bara forskarens egen behandling av studien (Forsberg & . Wengström, 2008).
RESULTAT
Släktingar uppgav att kommunikationen bröts under Covid-19-pandemin i slutet av livet, och de kände också en oro för att deras släkting skulle dö ensam (Feder, et al., 2021). Anhöriga trodde att personal på vårdenheter kunde ringa och berätta om sin familjemedlem eller svara när anhöriga ringde för att få en uppdaterad status gällande sin familjemedlem. 2014) anhöriga upplevde att deras deltagande bara märktes när det handlade om att deras familjemedlem inte längre kunde fatta egna beslut.
På så sätt kunde familjemedlemmar "göra något" för sin familjemedlem i sista minuten eller hinna se dem en sista gång. Familjemedlemmar var ofta missnöjda med den vård och behandling som erbjöds på palliativa avdelningar (Chan et al., 2013; Johnsen et al., 2012 ;). Familjemedlemmar uttryckte också oro över den vård, medicinska behandling och behandling som ges till deras familjemedlem.
Anhöriga var minst missnöjda med tillgången på sjuksköterskor och information om olika tester som gjorts på deras anhöriga. Familjemedlemmar beskrev att de hade svårt att acceptera att deras anhörigas sjukdom snabbt hade förvärrats. Familjemedlemmar värdesätter stödgrupper som fokuserade på att förstå och anpassa sig till sina liv när deras familjemedlem fick palliativ vård (Henriksson et al., 2011).
Det var viktigt för familjemedlemmar att få en bättre förståelse för den sjukdom deras anhöriga hade, men också vad palliativ vård innebär. Många anhöriga uttryckte att familjesamtal med vårdpersonalen var viktiga, och gav en djupare förståelse för den situation de och deras anhöriga befann sig i. Mer kunskap ledde till ökad förståelse bland familjemedlemmar som sedan hade mycket lättare att klara av den utmanande tiden (Henriksson et al., 2011).
Familjemedlemmar upplevde att stöd och bra bemötande från vårdpersonalen ledde till en känsla av god hälsa och välbefinnande (Gonella et al., 2020; Røen, et al., 2018). Familjemedlemmar fick för lite stöd av vårdpersonalen i samband med att patienten dog och upplevde att de ibland fick otillräckligt stöd från vårdpersonalen (Røen, et al., 2018).
DISKUSSION
Familjemedlemmar var villiga att lära sig så mycket som möjligt för att familjemedlemmen som fick palliativ vård skulle få en god livskvalitet. För att säkerställa att det finns tillräckligt med aktuell forskning om detta ämne, genomfördes en urvalsundersökning under föregående termin. Författarna har valt att använda ämnesordet hospice i Cinhal Complete för att få en heltäckande sökning.
De sökta artiklarna skulle vara max 10 år gamla för att få en överblick över den senaste informationen om ämnet. Författarna använde PubMed och Medline med fulltext som inte hade peer-reviewed avgränsning och för att säkerställa att artiklarna var. Bra och tydlig kommunikation var den viktigaste delen av samarbetet mellan författarna för att lättare kunna förstå varandras åsikter.
Resultaten visade att god kommunikation ledde till att anhöriga upplevde en trygghet och tillit till vårdpersonal, vilket förbättrade omvårdnaden. Den personcentrerade vården som sköterskorna gav ledde till att anhöriga kände sig sedda och inkluderade i vården. Dessa hörnstenar vägleder vårdpersonal i att skapa den mest fördelaktiga palliativa vården för patienter och deras familjer.
I denna process måste patientens och de närståendes autonomi och integritet beaktas för att skapa personcentrerad vård. Resultaten visade att det var viktigt att ge konkret information om smärtlindring till patienter, men även till anhöriga för att skapa en trygghet. Syftet med denna hörnsten är att skapa interpersonella relationer med alla runt patienten för att bibehålla dennes goda livskvalitet.
Resultatet visade att adekvat stöd från sjuksköterskan ledde till att familjemedlemmar kände sig trygga och kunde lita på vårdpersonalen. Familjemedlemmar skulle då få stöd och uppmuntran att ta hand om sin anhöriga hemma.
KLINISKA IMPLIKATIONER
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
SAMMANFATTNING
Sökmatris
Supportive Care in Cancer: Official Journal of the Multinational Society of Supportive Care in Cancer. Syftet var att beskriva upplevelser och upplevelser av sorgevård av den sörjande familjens men också. Resultaten visade att de upplevelser och upplevelser av sorg som identifierats av de sörjande familjemedlemmarna var mer specifika än de som identifierats av.
Syftet var att fastställa hur konsultationer inom sluten palliativ vård påverkade familjemedlemmars förståelse av patientens tillstånd, kunskap om tillgängliga vårdmöjligheter och beslutsförmåga. Resultaten visade att familjemedlemmar betonade positiva aspekter av palliativ vårdkonsultation, såsom förbättrad smärtkontroll och kommunikation, och ökad tillgång till läkare och tid för att diskutera patientens tillstånd. En kvalitativ studie av anhörigvårdares syn på hur kommunikation i livets slutskede bidrar till palliativ vård på äldreboendet.
Syftet var att undersöka vilka mekanismer i .. kommunikation i livets slutskede som kan bidra till palliativ vård på äldreboenden utifrån sörjande familjemedlemmars perspektiv. Resultaten visade att kommunikation i livets slutskede kan bidra till palliativ vård på äldreboenden. Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av innehåll, struktur och förhållningssätt till en potentiell intervention inklusive en stödgrupp.
Supportive care in cancer: den officiella tidningen för Multinational Society of Supportive Care in Cancer. Syftet var att undersöka strukturen på FAMCARE-skalan samt att undersöka tillfredsställelse med avancerad cancervård ur anhörigas perspektiv och att undersöka om det fanns. Syftet var att identifiera och förstå effekterna av cancerterapi på patienter i palliativ vård till följd av en interaktion mellan vårdpersonal och familj.
Resultaten visade att god kommunikation med nära och kära säkerställer bättre vård för patienten och även bättre livskvalitet. Resultaten visade att familjemedlemmar inte såg någon skillnad mellan en specialiserad sjuksköterska och en grundläggande sjuksköterska.
