• No results found

PDF Caj Morgan Norlén Musikinspelningens ålder och lyssnarens upplevelser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2024

Share "PDF Caj Morgan Norlén Musikinspelningens ålder och lyssnarens upplevelser"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kurs: FG8039 Självständigt arbete 15 hp 2021

Institution för musik, pedagogik och samhälle Handledare: Jan-Olof Gullö

Caj Morgan Norlén

Musikinspelningens ålder

och lyssnarens upplevelser

(2)

Abstract

I denna studie undersöks hur lyssnare beskriver att de upplever skillnader mellan nyare och äldre musikinspelningar. Undersökningen genomfördes i syfte att få en inblick om hur

undersökningsdeltagares ålder och tidigare musikaliska genrepreferenser kan påverka deras beskrivningar av hur de upplever skillnader i ljudkvalité, autenticitet och musikalisk upplevelse.

Empiriskt material samlades in genom en online-baserad lyssningsenkät där 138 deltagare svarade på frågor relaterade till strategiskt valda musikexempel i olika genrer från olika decennier, där samma verk spelades upp i en äldre och nyare version. Resultatet från enkäten visar att de nyare musikinspelningarna överlag gav högre betygsatta lyssnarupplevelser jämfört med de äldre

inspelningarna. Ett annat tydligt resultat är att deltagarnas preferenser i musikgenre påverkade hur de individuellt valde att värdera sin lyssnarupplevelse beroende på musikexemplens olika genrer.

Från ett musikpedagogiskt perspektiv kan undersökningens resultat indikera att elevers genrepreferenser kan ha en stor betydelse för hur de upplever och värdesätter musik.

Sökord:

Musikupplevelse, Autenticitet, Ljudkvalité, Genrepreferens

(3)

Innehållsförteckning

Inledning 1

Syfte 2

Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter 3

Samband mellan ålder och musikaliska preferenser 3

Musikutvecklingens framgång och ökande krav - egen hypotes 4

Metod 5

Enkätstruktur 5

Insamling 6

Resultat 7

Tabell 1 - Översikt 8

Tabell 2 - Korrelationsanalys 9

Tabell 3 - Betygsättning av autenticitet 12

Tabell 4 - Betygsättning av prestation 12

Avslutande diskussion 12

Förväntade resultat 12

Övrigt resultat 13

Förslag till framtida forskning 16

Referenser 17

(4)

Inledning

Att lyssna på inspelad musik är något som många människor över hela världen ägnar sig åt dagligen sedan många decennier tillbaka. Starten för inspelad musik brukar räknas till år 1877 när Thomas Edison och hans assistent Charles Batchelor samt teknikern John Kruesi uppfann en apparat som döptes till Phonograph. Det var den första maskin som både kunde spela in och spela upp ljud (Stross 2010). Sedan dess har många olika tekniker utvecklats för syftet att spela in och spela upp ljud, som musik. Dessutom har många olika verksamheter utvecklats för att göra inspelningar och sprida inspelad musik, som exempelvis skiv- och förlagsbranschen (Crytzer 2019). Även andra verksamheter, som exempelvis massmedier som radio och TV etablerades under 1900-talet och har visat sig vara ett effektivt sätt att sprida inspelad musik till många lyssnare. Sedan början av

Millenieskiftet har allt fler tekniska system tillkommit och utvecklats vilket har resulterat i att vi människor kan lyssna på musik och få musikaliska upplevelser nästan var vi än befinner oss.

Någonstans i denna historiska process inom ljudteknik, tillkom yrkesgrupperna musikproducent och ljudtekniker, alltså de främsta personerna i själva processen till att fånga upp musiken från

musikanterna till lyssnarkonsumentens ljuduppspelningsenhet. Som med mycket i den moderna världen har utvecklingen inom ljudteknik skett framgångsrikt och lett till stora förändringar i hur man lyssnar och kan lyssna på exempelvis musik. Genom en modern högtalare och inspelning kan en musiklyssnare få en väldigt klar och realistisk musikupplevelse.

De senaste decenniernas omfattande teknologiska utveckling har resulterat i nya vägar för att såväl som producera och distribuera musik. Med vår tids möjligheter till att manipulera ljud, så används datorer för att processera musikinspelningarna och få dessa mer matematiskt exakta, många gånger mer exakta än vad som är möjligt i verkligheten för en musiker att spela (Reynolds 2018).

Jämförelsevis med äldre inspelningar före år 1950 då flerspårsinspelningar blev tillgängligt (Les Paul Foundation 2021), behövde man spela in en så bra live-tagning som möjligt då

redigeringsmöjligheterna i efterhand var få eller obefintliga. Således ledde det till att om

musikanterna spelade fel under inspelningen, behövde de börja om. Idag har musikproducenter och musiker däremot helt andra förutsättningar och verktyg för att skapa den perfekta inspelningen med hjälp av den teknologiska utvecklingen (Kramer u.å). Sammanfattningsvis har dessa historiska perspektiv och fakta legat till grund för planeringen av denna undersökning. Avsikten har varit att undersöka skillnader i människors musikaliska upplevelser mellan gammal och nyinspelad musik, där jag använt mig av olika karaktäristiska egenskaper som deltagarnas ålder och tidigare

erfarenheter av musikgenrerna som presenteras vid insamlingen av empiri. Mitt starka intresse för musikproduktion och den historiska utvecklingen är vad som drivit denna undersökning. Det finns också ett pedagogiskt intresse i det hela, då tanken är att eventuellt erhålla perspektiv och idéer ifrån resultatet som går att tillämpa i ett klassrum.

(5)

Autenticitet

Autenticitet är ett begrepp som används kontinuerligt i denna studie och är ett flytande begrepp som kan betyda olika saker beroende på sammanhanget. Begreppet kan exempelvis tillämpas vid

beskrivandet av ett konstverk när det kommer från sin faktiska källa, konstnären själv, vilket då skulle innebära motsatsen till ett förfalskat konstverk som exempelvis en kopierad tavla. Det kan också användas i ett sammanhang som exempelvis ljuduppspelning. Autentisk ljuduppspelning skulle då kunna tolkas som ljuduppspelning från en tidigare utvecklad ljuduppspelningsenhet som exempelvis en grammofon, i motsats till ljuduppspelning från en modern högtalare. Det finns också fler tolkningar av begreppet vid exempelvis användandet i sammanhang vid diskussion av auktoritet vilket är tydligast i engelskan där ”authority” och ”authenticity” är närbesläktade ord.

(Sollerman 2014)

Bland undersökningsdeltagarna fanns det tolkningsutrymme för begreppet autenticitet. Dock var tanken att framförallt sätta begreppet i kontext till ljudkvalité och hur ljudkvalitén vid lyssnandet av musikexemplerna i undersökningen påverkade den angivna uppfattningen av autenticiteten hos lyssnaren. Det finns ingen garanti att varje deltagare tolkade begreppet autenticitet exakt likadant, men vid deltagandet av undersökningen fick varje deltagare en begreppsförklaring där autenticitet beskrevs som ”your perception of how real or original the version feels”.

Syfte

Syftet med undersökningen är att analysera hur deltagarna i undersökningen (N = 138) betygsätter sina individuella upplevelser vid lyssnandet av de olika utvalda musikexemplerna. Målsättningen är att undersöka om det finns skillnader i deltagarnas angivna upplevelser beroende på om

musikstycket är en äldre eller nyare inspelning och om faktorer som deltagarnas ålder och tidigare genrepreferenser påverkar deltagarnas angivna upplevelser av musiken. Det för att undersöka om tidigare erfarenheter av en specifik musikgenre påverkar hur enkätdeltagarna betygsätter, inte bara själv lyssnarupplevelsen, utan också värderingen av hur deltagaren upplever musikexemplens ljudkvalité, autenticitet och spelteknik. Tanken är att det förväntade resultatet kan frambringa perspektiv som är bra att besitta för att exempelvis kunna skapa en högre motivation som lärare i ett musikklassrum. Det främst pedagogiska syftet är att kunna applicera den förväntade kunskapen i en sådan situation, då man med hjälp av resultatet kan tänka ett steg längre kring valet av musik vid lektionsplanering och hur eleverna sannolikt kommer uppleva och värdera den.

Frågeställningar

De frågor som varit till grund i denna undersökning är:

-

Hur påverkas den angivna lyssnarupplevelsen av nyare inspelningar av ett musikstycke jämfört med äldre inspelningar av samma verk?

-

Finns det en korrelation i hur undersökningsdeltagarna betygsätter ljudkvalité och den generella upplevelsen?

-

Påverkar undersökningsdeltagarens ålder hur de svarar i undersökningen?

(6)

-

Har deltagarnas tidigare genrepreferenser någon påverkan på hur de individuellt väljer att svara i enkäten?

-

Hur uppfattas autenticiteten hos en musikinspelning om den är nyare eller äldre inspelad?

(se begreppet autenticitet i syftesbeskrivningen ovan)

-

Kan prestationen av musikerna på en musikinspelning uppfattas annorlunda beroende på inspelningsålder?

Avgränsningar

Ett exempel på en avgränsning i denna undersökning är användandet av endast kvantitativ

insamling av data med hjälp av enkät via Google Forms. Detta på grund av brist på tid och resurser för att genomföra både kvantitativ och kvalitativ insamling och analys. En annan avgränsning är de valda inspelningsperioder som grupperas i två varianter, inspelningar före år 1960 och inspelningar efter år 1990. I en större undersökning skulle man kunna testa mer specifika grupperingar. För att begränsa den tiden deltagarna behöver lägga på enkäten så används endast tre musikstycken och genrer varav totalt sex versioner som består av en gammal och ny inspelning av varje låt.

Tidsbegränsningen är viktig för att säkerställa en hög kvalité bland svaren. Valet av mängden deltagarna och den låga spridning som förekommer bland de olika indelade grupperna som deltagarens ålder och antalet genrer som använts i undersökningen kan påverka signifikansen.

Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter

Här nedan beskrivs tidigare forskning med relevans för den här studien om samband mellan ålder och musikaliska preferenser och om musikutvecklingens framgång och ökande krav samt en egen hypotes om just detta.

Samband mellan ålder och musikaliska preferenser

Det finns tidigare forskning inom området ålder och musikaliska preferenser som använts i denna studie som en utgångspunkt och en del av frågeställningen, där det har utförts kvantitativa och kvalitativa undersökningar med ett stort antal deltagare i olika åldersgrupper. Dessa studier gav intressanta tankar och idéer till hur enkäten och frågorna skulle formas till denna undersökning. I undersökningarna använde forskarna delvis en metod där deltagarna hade som uppgift att lyssna på ett dussintal musikexempel och svara på frågor om genrepreferenser, uppfattade tonhöjd, klang och dynamik som var relaterade till lyssningen. Undersökningsresultatet visade på skillnader mellan deltagarnas ålder och preferenser inom musik (Bonneville-Roussy & Eerola 2018, 395-411). En av deras teoretiska utgångspunkt grundade sig i en annan tidigare studie där slutsatsen var att äldre människors musikaliska förändrade preferenser beror på bland annat naturliga orsaker vid åldrande som försämrad hörsel, svårigheter att höra högre frekvenser och ökad känslighet för snabba

dynamiska skiftningar samt starkare ljud (Gordon-Salant et al. 2010, 1-8). Artikeln refererar också till en undersökning som konstaterar att en utvecklad emotionell reglering genom musik som är lättare att nå genom åldrandet (Charles & Carstensen 2010, 393-409) Det finns också andra faktorer som tydligt påverkar musikaliska preferenser över tid, exempelvis sociala influenser och nostalgiska

(7)

jämförelser (Barrett et al. 2010, 390-403). Med slutsater från dessa tidigare undersökningar tillkom tankar och idéer för denna studie om framförallt musikaliska preferenser och uppfattad ljudkvalité baserat på deltagarens ålder.

Musikutvecklingens framgång och ökande krav - egen hypotes

Ett intressant psykologiskt fenomen kopplat till minne och nostalgi är något som använts som en hypotes i den här studien vid planeringen av frågan om deltagarens ålder och musikupplevelse.

Hypotesen grundar sig i teknologins utveckling och hur människors sätt att tänka anpassar sig till den, där saker som människor tidigare ansett vara modernt plötsligt uppfattas som gammalt eller omodernt. Ett exempel är om du ser en äldre film, spelar ett äldre spel eller lyssnar på en äldre musikinspelning så jämför din hjärna det relativt med modernare filmer, spel eller musik som du är van att lyssna på. Även om man har sett den filmen eller spelat det spelet tidigare så kan man uppleva att det ser sämre ut rent visuellt än vad man minns men att man samtidigt sätter en slags nostalgisk värdering i det. Detta beror på att vi människor enligt tesen vänjer oss fort med

förändringar inom trender och att vi skapar en slags nostalgisk bild av minnen i det förflutna, där ju längre i tid vi kommer ifrån det specifika minnet med tiden, ju mer romantiserar vi det. Ett annat exempel kan vara ett materialistiskt objekt som en mobiltelefon. Nyligen hittade jag en gammal mobiltelefon som ser mycket mindre ut än vad jag minns den, då jag automatiskt jämför den med min nuvarande telefon som är avsevärt större. Sammanfattningsvis kan detta kopplas till det

engelska begreppet ”Nostalgia proneness” som syftar på forskning inom området hur folk uppfattar och värderar autenticitet inom exempelvis musik som också kan ge oss en förklaring till det

klassiska begreppet ”det var bättre förr” som är starkt kopplat till denna hypotes. Människor har en tendens att sätta ett nostalgiskt värde på minnen som ökar ju längre tiden går (Derbaix 2010).

Ett eget exempel på detta är när jag tidigare hört en låt inom en viss trend jag kategoriserat som modern och välproducerad men några år senare låter den utdaterad. Anledningen är då antagligen för att preferenser har ändrats över tid och för att ett nostalgiskt värde har tillkommit på själva låten som inte längre stämmer överens med verkligheten, men låten kan samtidigt uppskattas då den eventuellt kan väcka gamla minnen. Om man utgår ifrån att fler människor upplever något liknande så kan vi även anta att de yngre generationerna som växer upp med merperfekta,auto-tunade

ellerkvantiserademusikinspelningar kommer utveckla ett större krav eller en annan preferens för en viss teknologisk standard än de äldre generationer och eventuellt lägga ett slags nostalgiskt värde i äldre musik som inte låter på samma vis. Detta krav ökar såklart för alla i alla åldrar i samtid med den teknologiska utvecklingen och beror helt på vilka lyssningsvanor man har. Därför utgick jag med en hypotes från denna teori att de äldre deltagarna generellt inte är lika sparsmakade när det kommer till sämre produktionskvalité jämfört med de yngre.

(8)

Metod

I denna undersökning har enkäter använts för att samla in data. Verktyget Google Forms har använts för datainsamling då det är ett välutvecklat verktyg för att skapa enkäter och är ett enkelt och säkert sätt att samla in empirisk data (Google 2021). Ett gott skäl till att använda Google Forms är att många människor är bekanta med designen och typsnittet då det används hela tiden inom olika typer av undersökningar världen över. Google Forms erbjuder också enkla verktyg för att konvertera data från enkäten till excel-ark som sedan analyserats i programmet SPSS Statistics.

Enkätstruktur

Formulärets användarvänlighet med repeterande frågor, har haft en stor betydelse för att genomförandet av undersökningen skulle gå snabbt och smidigt. Då säkrandet av resultatet från varje deltagare var till stor vikt så hölls enkäten kort och koncis med en

upprepande struktur för att förenkla deltagandet. Vid första anblick möts deltagaren av en beskrivning om hur enkäten ska genomföras på ett korrekt sätt. Där finns en förklaring på själva begreppen och vikten av bra lyssningsutrustning vid genomförandet. Första frågan i formuläret handlar om deltagarens ålder som kategoriserades på detta vis:

-

18-25

-

26-40

-

41-64

-

65+

Varje fråga är obligatorisk att svara på så att deltagaren ej kan skicka in sina svar utan att fylla i hela

formuläret. Därefter kommer första lyssningsexemplet där deltagaren möts med titeln ”Blues”.

Motivet bakom detta är att deltagaren inte ska bilda någon uppfattning av exemplets låttitel eller artist utan endast introduceras till inspelningens tillhörande genre.

Lämpligast är om deltagaren aldrig hört musiken tidigare, då det är fördelaktigt för undersökningen om ett så stort fokus är på själva musiken och lyssnandet.

Efter lyssningen introduceras deltagaren till fyra

stycken frågor där hen får gradera musiken med numreringen 1 till 5 (very bad-very good, se figur 1) på de olika faktorerna: Sound Quality, Authenticity, Performance Level and Expressivity och Overall Listening Experience. Därefter får deltagaren höra samma låt igen i samma genre, fast en nyare inspelning av en annan artist, som då benämns som ”Blues Version 2”. Formulärets struktur

Figur 1. Formulärets andra avsnitt

(9)

förblir densamma mellan de olika musikexemplerna. Den sista frågan i enkäten handlar om genrepreferenser, där deltagaren får välja om hen identifierar sig med någon av de genrer som presenterades i musikexemplerna.

Svarsalternativen lyder:

-

No

-

Yes, Blues

-

Yes, Classical,

-

Yes, Bluegrass

Det är endast möjligt att välja en genre och därför uppmanas deltagaren att välja den genre som hen identifierar sig mest med. Motivet bakom detta var att kunna strukturera och konvertera denna data enkelt till SPSS för analys.

Insamling

Population

Den uppskattade populationen bestod av totalt cirka 430 miljoner människor, då enkäten framförallt spreds på Reddit. Reddit har cirka 14 miljoner unika användare dagligen med en användarbas på femtio procent i USA (Statista 2020). 36 procent av Reddit’s användare är mellan 18 och 29 år gamla med väldigt få användare över 65 år (Statista 2020). Även om spridningen av enkäten

skedde på specifika delforum med vissa genreinriktningar som ”klassisk musik” eller ”bluegrass” så har alla registrerade användare och anonyma besökare på Reddit tillgång till alla delforum, vilket gör att man inte vet exakt vem som har deltagit i undersökningen. Dock kan vi anta genom att titta på resultatet om genrepreferenser att de flesta personer som har deltagit är från de utvalda delforum med olika genreinriktningar. I sådant fall är populationen inte är större än cirka 2 miljoner vilket är summan av de totala användarna i forumen som enkäten delats ut i, men det kan inte bekräftas med säkerhet då tillgången av statistiken är begränsad. På grund av Reddit’s sök-algoritmer så går det inte att veta exakt vilka som sett inlägget i varje delforum heller, då tillgången på den informationen är obefintlig.

Urval

Totalt var det 138 deltagare som svarade, vilket resulterade i en låg svarsfrekvens som är svår att beräkna då populationen inte är säkert fastställd. Om man antar att populationsstorleken är 2 miljoner baserat på forumens summerade användartal, med en konfidensnivå på 95 procent så är felmarginalen 8 procent räknat på 138 deltagare. Dock kommer inte alla deltagare från Reddit utan även ett fåtal deltagare, cirka 5 procent av 138, från bekanta som delats ut till personligen via mail.

Egna tankar

Att få svar från många okända människor på en enkät som privatperson utan någon organisation eller ekonomiskt stöd bakom sig är svårt att genomföra. Denna process var väldigt tidskrävande och tog en stor del av arbetets tidsdisposition. För att sprida denna enkät på ett mer vetenskapligt

(10)

korrekt sätt hade planering av den behövt att vara bättre med mer genomtänkta strategier. Min första tanke var att sprida den till studenter på Kungliga Musikhögskolan men detta var inte möjligt på grund av regler för spridning av enkäter internt.

Resultat

Undersökningen omfattades av totalt 138 deltagare varav hälften som deltog var upp till 25 år gamla, en tredjedel i åldern 26 till 40 och resterande över 41 år. Hälften svarade att de identifierade sig med klassisk musik, cirka 15 procent vardera för blues och bluegrass och resterande svarade att de inte var en frekvent lyssnare av någon av de presenterade genrerna. Resultatet presenteras i ordning efter frågorna som introducerades i början av rapporten.

Nedan redovisas undersökningsdeltagarnas betygsättningen i form av medelvärden och

standardavvikelser som svar på den första frågan i frågeställningen: ”Hur påverkas den angivna lyssnarupplevelsen av nyare inspelningar av ett musikstycke jämfört med äldre inspelningar av samma verk?”. Om vi använder oss av ”Lyssningsexempel 1” och sedan ”Sound Quality” för att förklara nedanstående siffror så tyder man de på detta sätt: ”n = 138” står för antalet deltagare som svarade på den specifika frågan, vilket är lika många för alla frågor. Följande värden ”min” och

”max” motsvarar betygsättningen 1 till 5 som deltagarna kunde välja mellan vid gradering av frågorna (se figur. 1 på sidan 5). Sedan betyder ”x̅” medelvärdet för alla svar i den nämnda frågan, alltså hur alla 138 deltagare betygsatte musikexemplet i genomsnitt mellan 1 till 5, ” s” står för standardavvikelse och ”M” för median.

Lyssningsexempel 1. Blues (gammal) - Hard Time Killing Floor Blues, Skip James (1931) Sound Quality - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 2,07, s = 0,99, M = 2)

Authenticity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 4,08, s = 1,06, M = 4)

Performance Level and Expressivity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,88, s = 1,01, M = 4) Overall Listening Experience - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,23, s = 1,09, M = 3) Summering av x̅ - (sum = 13,26, x̅ = 2,65)

Lyssningsexempel 2. Blues (ny) - Hard Time Killing Floor Blues, Chris Thomas King (2000) Sound Quality - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,54, s = 1,05, M = 4)

Authenticity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,75, s = 1,03, M = 4)

Performance Level and Expressivity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,72, s = 0,94, M = 4) Overall Listening Experience - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,5, s = 0,95, M = 3)

Summering av x̅ - (sum = 14,51 , x̅ = 2,90)

Lyssningsexempel 3. Classical (gammal) - Chopin: Nocturne No. 2, Arthur Rubinstein (1928) Sound Quality - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,27, s = 1,06, M = 3)

Authenticity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,96 , s = 0,88 , M = 4)

(11)

Performance Level and Expressivity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 4,05, s = 0,94, M = 4) Overall Listening Experience - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,7, s = 0,95 , M = 4)

Summering av x̅ - (sum = 14,98 , x̅ = 2,99)

Lyssningsexempel 4. Classical (ny) - Chopin: Nocturne No. 2, Alexandre Tharaud (2009) Sound Quality - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 4,6, s = 0,72, M = 5)

Authenticity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 4,0, s = 0,84 , M = 4)

Performance Level and Expressivity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 4,2, s = 0,8, M = 4) Overall Listening Experience - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 4,2, s = 0,87, M = 4) Summering x̅ - (sum = 17, x̅ = 3,4)

Lyssningsexempel 5. Bluegrass (gammal) - How Mountain Girls Can Love, Stanley Brothers (1959)

Sound Quality - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,10 , s = 0,9, M = 3) Authenticity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,99, s = 0,92 , M = 4)

Performance Level and Expressivity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,91, s = 0,90, M = 4) Overall Listening Experience - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,49 , s = 0,94 , M = 4) Summering av x̅ - (sum = 14,49 , x̅ = 2,9)

Lyssningsexempel 6. Bluegrass (ny) - How Mountain Girls Can Love, Tony Rice (1993) Sound Quality - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 4,50, s = 0,75, M = 5)

Authenticity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,62, s = 1,00, M = 4)

Performance Level and Expressivity - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,94, s = 0,94, M = 4) Overall Listening Experience - n = 138 (min 1, max 5, x̅ = 3,90 , s = 0,95 , M = 4) Summering av x̅ - (sum = 15,96, x̅ = 3,2)

Tabell 1 - Översikt

Nedan presenteras en tabell med en sammanställningen av resultatet ovan. ”Blues x̅ sum” är det summerade medelvärdet av svaren från alla frågor från det specifika lyssningsexemplet. Alltså summan av medelvärdena från ”Sound Quality”, ”Authenticity”, ” Performance Level and

Expressivity” och ” Overall Listening Experience”. ”Äldre Inspelning” motsvarar lyssningsexempel 1 och ”Nyare Inspelning” motsvarar lyssningsexempel 2, alltså blues version 1 respektive 2. ”Total x̅ sum” är det totala medelvärdet mellan äldre och nyare inspelningarna, där de nyare inspelningarna i genomsnitt betygsattes högre bland undersökningsdeltagarna. ”Total sum” är den totala poängen från alla deltagare räknat på alla svar mellan de äldre och nyare musikinspelningarna.

Genre Äldre Inspelning Nyare Inspelning

Blues x̅ sum 13,26 14,51

Classical x̅ sum 14,98 17

(12)

För att svara på den andra frågan i frågeställningen: ”Finns det en korrelation i hur

undersökningsdeltagarna betygsätter ljudkvalité och den generella upplevelsen?” summerades alla graderingssvaren till varsin kolumn och sedan utfördes en korrelationsanalys i SPSS.

Tabell 2 - Korrelationsanalys

Analysen visar på varierande samband som är generellt starka mellan de olika korrelationsmålen.

Några intressanta iakttagelser är att ljudkvalitén påverkar svaren på både den uppfattade

autenticiteten (r = 0,585**, p = 0) uppfattade prestationsnivå av musikerna (r = 0,591**, p = 0) och den generella musikupplevelsen (r = 0,636**, p = 0) eller vice versa. Vi kan också se att

prestationsnivån hos musikerna påverkar svaren på både autenticiteten (r = 0,753**, p = 0) och den generella musikupplevelsen (r = 0,759**, p = 0) och har en starkare korrelation än ljudkvalité generellt.

Bluegrass x̅ sum 14,49 15,96

Total x̅ sum 42,73/3 = 14,24 47,47/3 = 15,82

Total sum 5895 6553

Sum_Quality Sum_Authenticity Sum_Performance Sum_Overall

Sum_Quality Pearson Correlation Sig. (2-tailed) N

Sum_Authenticit

y Pearson

Correlation 0,585**

Sig. (2-tailed) 0,000

N 138

Sum_Perf. Pearson

Correlation 0,591** 0,753**

Sig. (2-tailed) 0,000 0,000

N 138 138

Sum_Overall Pearson

Correlation 0,636** 0,730** 0,759**

Sig. (2-tailed) 0,000 0,000 0,000

N 138 138 138

(13)

Resultatet för fråga nummer tre: ”Påverkar undersökningsdeltagarens ålder hur de svarar i

undersökningen?” Här fanns det ingen signifikans mellan åldersgrupperna 18-25, 26-40, 41-64 och 65+ och de summerade graderingsfrågorna, endast små korrelationer med högt p-värde (>0,1). Det fanns heller ingen korrelation mellan tillhörande åldersgrupp och frekvent lyssnare av någon specifik genre. Detta var inte förväntat då den tidigare forskning som presenterades visade på motsatsen i denna fråga. Däremot utfördes inte detta helt korrekt då spridningen inte var stor nog mellan åldersgrupperna och att det finns skäl att ifrågasätta metoden som användes för denna fråga då angivelsen av ålder kunde genomförts på ett annorlunda sätt (se avslutande diskussion).

10 Genre

4,00 3,00

2,00 1,00

Mean

40,00

30,00

20,00

10,00

0,00

Bluegrass_total Classic_total Blues_total

Page 1 Blues Classical Bluegrass

No Genre

Figur 2.

Stapeldiagram som visar betygsättning beroende på genrepreferens

(14)

Fråga nummer 4: ”Har deltagarnas tidigare genrepreferenser någon påverkan på hur de individuellt väljer att svara i enkäten? ” Den sista frågan i enkäten är vad vi behövde använda för att komma fram till ett svar och resultat på denna fråga. Frågan i formuläret lyder:

”Are you a frequent listener of any of the genres presented? Choose the one you identify yourself most with.” med svarsalternativen: No (1,00), Yes, Blues (2,00) Yes, Classical (3,00) Yes, Bluegrass (4,00). Jämförelsen av genre-valen med summeringen av graderingsfrågornas medelvärden i respektive genre presenteras i figur 2 nedanför.

Man kan tolka stapeldiagrammet på följande sätt: x-axeln representerar vilken genre deltagarna angav att de identifierade sig med och sedan hur det betygsatte alla presenterade genrer, där blues representeras av färgen blå, klassiskt av färgen grön och bluegrass av färgen beige. ”1,00” står för gruppen som inte identifierade sig med någon genre, ”2,00” för gruppen som identifierade sig med genren blues och så vidare. Y-axeln är det totala medelvärdet av betygsättandet i alla parametrar i både den gamla och nya inspelningen i vardera genrer.

Analysen visar att de som identifierade sig med Klassisk musik (3,00) och Bluegrass (4,00) betygsatte sin egna genre i genomsnitt högre på alla faktorer än de resterande. Blues entusiasterna (2,00) betygsatte sin genre något lägre än de andra två men fortfarande högst jämfört med

resterande grupperingar. De som inte identifierade sig med någon av de presenterade genrer (1,00) betygsatte Klassisk musik (3,00) högst och Blues (2,00) som lägst. En intressant iakttagelse är korrelationen mellan Bluegrass-gruppen och betygsättandet (4,00). Sammanfattningsvis så påverkade deltagarnas genrepreferens betygsättande signifikant.

(r = x0,266**, p = 0,002).

Fråga nummer 5 i frågeställningen lyder: ”Hur uppfattas autenticiteten hos en musikinspelning om

den är nyare eller äldre inspelad?”

Deltagarna i denna undersökning uppfattade musikinspelningens autenticitet annorlunda beroende på om den var nyare eller äldre inspelad. Nedan kan man jämföra totala poängen och medelvärdena för autenticiteten där man kan se att de äldre verken generellt gav betydligt högre poäng och

medelvärde än de nyare inspelningarna. Detta är något som förväntades då denna studie utgick från den nostalgiska värdesättningen i hypotesen som presenteras tidigare i artikeln.

N = 138 Autencitet - Äldre Autencitet - Nyare

Summa x 1659 1572

x̅ 12,02 11,4

σ 2,22 2,12

(15)

Tabell 3 - Betygsättning av autenticitet

En korrelationsanalys visar ett signifikant samband med hur deltagaren svarade mellan de äldre och nyare inspelade versionerna gällande Authenticity (r = 0,448, p = 0,000)

Den sista frågan i frågeställningen: ”Kan prestationen av musikerna på en musikinspelning uppfattas annorlunda beroende på inspelningsålder? ”

Tabell 4 - Betygsättning av prestation

Det finns ingen riktig signifikant skillnad då medelvärdet är väldigt nära (x̅ = 11,84) jämfört med (x̅ = 11,88) . Standardavvikelsen är något större bland de äldre verkens uppfattade prestation jämfört med de nyare, vilket kan tolkas att deltagarna är något mindre överens. Även här finns en svarskorrelation mellan äldre och nytt (r = 0,538**, p = 0,000).

Avslutande diskussion

Förväntade resultat

Något som jag reflekterade över är att en stor del av resultatet blev som förväntat. Däremot blev inte resultatet kring deltagarnas ålder det, som för övrigt hade ett stort fokus i undersökningen.

Undersökningen utgick ifrån teorier om deltagarens ålder och musikupplevelse då det finns en del tidigare forskning inom det området som presenteras på sidan 3. Resultaten från de studierna var att det fanns en skillnad mellan musikpreferenser och lyssnarens ålder, vilket inte gick att påvisa i denna studie med nuvarande vald metod. Varför det inte gick att påvisa kan det finnas många skäl till. Det första är att majoriteten av deltagarna (N = 138) var i den första åldersgruppen upp till 25 år, medan endast 3 procent var över 65 år. Detta skapar ett kvantitativt problem då de

åldersgrupperingarna med äldre deltagare blir mycket mer individualiserade, vilket vi inte vill i denna typ av undersökning. En annan aspekt som upptäcktes i efterhand var att indelning i strikta åldersgrupper inte kanske var optimalt, utan det kunde ha varit bättre att låta deltagarna skriva in sin faktiska ålder med siffror då åldersgrupperna var breda. Detta kom till insikt när många deltagare

N = 138 Prestation - Äldre Prestation - Nyare

Summa x 1622 1628

x̅ 11,84 11,88

σ 2,15 2

(16)

redan hade svarat på enkäten och det var försent att ändra. Den sista aspekten kan också vara så enkel att det inte finns någon skillnad mellan ålder och uppfattad ljudkvalité, autenticitet eller prestationsnivå, då den tidigare forskningen som användes som utgångspunkt inte testade just dessa parametrar och dessutom använde sig av andra metoder. Med detta framfört, finns det för lite data för att kunna dra någon slutsats i denna rapport angående deltagarens ålder och musikupplevelse, där fler framtida undersökningar med bättre planerad empirisk insamling krävs för att kunna komma närmare ett objektivt resultat.

Övrigt resultat

Summeringen av svarsalternativen gav det resultat som förväntats. Deltagarna (N = 138) betygsatte de nyare inspelade verken ca 1.5 poäng högre i genomsnitt (15,82) kontra de gamla (14,24). Det enda värdet som fick en högre gradering bland de äldre versionerna var ”Authenticity” vilket också var väntat. De värdena som påverkade det summerade medelvärdet mest var framförallt ”Sound Quality” och ”Overall Experience”. Totalt betygsattes de nya inspelningarna 658 poäng högre än de gamla, där skillnaden hade varit ännu större om man exkluderade frågan om autenticitet. Det fanns en minimal differens i undersökningsdeltagarnas angivelser i hur musikerna på inspelningarna presterade. De nyare inspelningarna fick något högre poäng, där min tes var att folk skulle

betygsätta de äldre inspelningarna som sämre prestationer på grund av bland annat ljudkvalitén och avsaknad till möjlighet för post-produktion. Dock var inte den påverkan signifikant, även om det gick att se en liten tendens. Det fanns en lite större spridning i resultatet av deltagarnas uppfattning om prestationsnivå bland de gamla inspelningarna och därför kan det tolkas som att de var mindre överens. Därför står jag fortfarande fast vid tesen att vissa personer kan uppfatta att en musiker spelar sämre på grund av försämrad ljudkvalité, däremot går det också att argumentera för de sämre inspelningsförhållanden som rådde vid de äldre inspelningarna. Slutligen finns det ett annat

perspektiv att beakta, då sämre ljudkvalité i vissa fall också kan maskera fel vid spelandet. Det är också vanligt att äldre inspelningar spelas upp i en högre hastighet än vad de utförda i, vilket också kan göra att inspelningen låter mer ren (Wilde 2010).

Med tanke på att pianisten Alexandre Tharaud fick något högre medelvärde än Arthur Rubinstein på just ”Performance Level and Expressivity” får mig att fundera lite kring varför några av deltagarna även de som identifierade sig med klassisk musik, betygsatte Arthur Rubinsteins inspelning lägre än Alexandre Tharauds. Arthur Rubinstein anses av många erfarna inom klassisk musik som den bästa Chopin-utövaren i historien (ClassicFM 2020). Inspelningen som valdes med Rubinstein är väldigt gammal från sent 20-tal och enligt min subjektiva åsikt kan man tydligt höra i den varför Rubinstein anses ha den titeln jämfört med Tharauds inspelning. Det skulle vara intressant att forska djupare inom ljudkvaliténs påverkan av människors uppfattning kring utföranden och andra aspekter i musiken för att se om det går att hitta en starkare korrelation, då min utgångspunkt var att det skulle vara en betydligt större påverkan. Min fortsatta tes här är att det finns en påverkan men att den är liten och att eventuellt bara vissa personer uppfattar den, däremot finns det för lite data att tillgå i denna undersökning för att dra några slutsatser.

(17)

En annan del av resultatet som är värt att diskutera är korrelationen mellan svarsalternativen. Hur deltagarna svarade i en fråga påverkade de andra svaren. Alltså om en deltagare betygsatte en parameter högt för ett musikexempel så betygsatte de generellt andra parametrar högre. En kritisk aspekt som är värd att nämna till varför korrelationen är så stor kan bero på människors sätt att betygsätta i enkäter. Av egen erfarenhet kan dessa typer av insamlingsformulär påverka hur

människor svarar, där jag har en tes att det finns en tendens att svara liknande svar mellan frågorna bara för man vill göra klart formuläret så snabbt som möjligt. Ett exempel är att deltagaren

betygsätter ljudkvalité med 4 och i farten betygsätter resterande frågor med 4, bara för det går snabbt och är enklast. Detta fanns i åtanke när formuläret kom till och därför bestämdes det att formuläret skulle vara så kort som möjligt med få frågor för varje ljudinspelning. För att motverka detta finns det olika riktlinjer med hur många deltagare man behöver för att få ett så signifikant resultat som möjligt (Fincham & Draugalis 2013). Dessa utgick jag ifrån och tycker personligen att det resulterade i ett bra stickprov av deltagare, men den kunde ha varit bättre med många fler och mer variation i grupperna, gärna över tusen stycken också med tanke på den stora populationen. Det som talar emot detta är exempelvis den högre betygsättandet av autenticitet vid lägre betygsättning av ljudkvalité.

Trots att alla verk i denna studie var skrivna innan år 1940, så betygsatte ändå deltagarna autenticitet högre bland versionerna inspelade före 1960 sannolikt på grund av ljudkvalitén och nostalgisk värdesättning. Det fanns en signifikant skillnad där totalpoängen mellan versionerna skilde med närmare 100 poäng, där de äldre inspelningarna hamnade på totalt 1659 poäng kontra de nya med 1572. Varför tyckte deltagarna i detta fall att de verken som lät äldre hade en högre

autenticitet? Exempelvis är det intressant att fråga sig det när det kommer till det klassiska stycket då båda inspelningarna är inspelade långt efter verket komponerats. Detta påverkade också

resultatet då deltagarna troligen visste om det, eftersom autenticiteten skilde sig mindre mellan versionen med Tharaud och Rubinstein. Däremot skrevs blues stycket av artisten Skip James, som spelade på den äldre versionen, samt Bluegrass stycket av Stanley Brothers som också spelade på den äldre versionen. Detta ger en slags originalitet som troligtvis lyssnaren uppfattade i detta fall.

Men frågan är, uppfattade lyssnaren det på grund av den faktorn eller enbart för att inspelningen hade en lägre ljudkvalité? En intressant tanke här är att de nya inspelningarna hade ett tydligt uppenbart syfte att låta autentiska och replikera de äldre.

Resultatet baserat på deltagarnas tidigare lyssningsvanor är intressant att beakta. Där frågan:

Har deltagarnas tidigare genrepreferenser någon påverkan på hur de individuellt väljer att svara i enkäten?var i fokus. Det fanns en stark indikation på att deltagarna betygsatte genre de

identifierade sig med högre på alla svarsalternativ jämfört med de andra grupperna. De som inte identifierade sig med någon av de presenterade genrerna betygsatte klassisk musik som högst och blues som lägst, medan både de som tillhörde grupperna klassiskt och bluegrass betygsatte i genomsnitt genrerna de identifierade sig med allra högst. En intressant aspekt var att de som

(18)

tillhörde blues generellt gav ett högre värde på alla frågorna än de andra grupperna. De gav sin egna genre högst betyg jämfört med alla grupper men något lägre jämfört med de andra genrerna. Detta kan troligtvis bero på några olika saker. Blues var den genren som fick tydligast lägst poäng i alla grupper, framförallt den gruppen som svarade att de inte identifierade sig med en viss genre.

Anledningen kan vara själva låtvalet och inspelningskvalitén. Det kan också bero på att blues är mindre omtyckt generellt bland genrerna i detta fall, men sannolikt är det en tillfällighet i denna undersökning. Om valet av blues-låt varit en annan som fler deltagare hört tidigare, finns det skäl till förmodan att den fått något högre betyg. Med hänsyn till resultatet så drar jag slutsatsen att folk har svårt att vara objektiva när det kommer till musiklyssning och att de generellt kommer

betygsätta sin egna genre högre på parametrar som ljudkvalité, autenticitet, prestationsnivå och generell upplevelse.

Pedagogiska reflektioner

Att diskutera resultatet ur ett pedagogiskt perspektiv är också av intresse, då en del av syftet med denna undersökning var att alstra kunskap för mig som blivande musikpedagog. Något av stor vikt att diskutera är framförallt deltagarnas subjektiva betygsättning av genrer. Baserat på resultatet finns det skäl att kontinuerligt tänka på att använda musikexempel som elever kan identifiera sig med, då det sannolikt kan främja ökad motivation vid musikundervisning. Då deltagarna i denna

undersökning uppfattade en stor autentisk skillnad mellan äldre och nyare inspelade verk så kanske även elever i ett musikklassrum också kan tänkas göra det. Däremot kan det bli en motsatt effekt där yngre eleverna inte värderar musiken nostalgiskt utan istället placerar allt som låter gammalt i ett fack. Till följd av att ljudkvalité har en påverkan på den generella lyssningsupplevelsen enligt denna undersökning, så finns det skäl att tänka sig att det är sunt att även presentera många nyare låtar för eleverna då tesen är att de kan enklare identifiera sig med nyare musik och modernare produktioner.

Detta beror såklart på vad dessa elever i teorin är vana att lyssna på vilket kan skilja individuellt.

Jag förespråkar inte bara användningen av musik som eleverna själva uppskattar eller identifierar sig med, men min tes som blivande musikpedagog baserat på undersökningens resultat, är att man kan öka motivationen i musikundervisningen i alla åldrar genom att använda musikexempel som elever tycker om. Jag har själv upplevt detta som elev tidigare, då vid många tillfällen har musiklärare ofta valt låtar de själva gillat från ungdomen, som har varit långt ifrån vad jag själv lyssnat på. Under min VFU i höstas fick jag se ett intressant tillvägagångssätt som min handledare i musikproduktion använde, där han nästan enbart lät eleverna göra uppgifter och läxor baserat på låtar och stilar de själva lyssnade på. Då gick det att se en generellt riklig motivation bland eleverna, iallafall jämfört med den motivationen som tidigare upplevts hos mig själv och andra musikelever vid studerandet av äldre musik.

(19)

Förslag till framtida forskning

Då förväntat resultat inte uppnåddes och genomföringen kan förbättras i undersökningen om deltagarnas ålder och dens påverkan på musikupplevelse, så kan det vara något intressant att

undersöka mer om. De tidigare studierna som utgicks ifrån inom detta område, var utformade på ett annorlunda sätt med användandet av andra metoder. Därför finns det skäl att tro att det finns mer intressant att undersöka om här. Man skulle kunna göra en liknande studie fast där deltagarens ålder är i ett större fokus.

En djupare undersökning inom ljudkvaliténs påverkan på deltagares uppfattning om musikers prestationsnivå. Då det går att se små tendenser i resultatet så skulle det vara intressant att undersöka mer om detta fast på ett lite annorlunda sätt. Exempelvis skulle man kunna spela upp samma inspelningar fast man medvetet försämrar ljudkvalitén i den ena. Om man testar detta med många inspelningar och många deltagare kanske man eventuellt kan hitta något intressant.

Subjektiv betygsättning av musik, hur mycket påverkar människors tidigare lyssningsvanor vid liknande fast mer utformat experiment? I det här fallet påverkade det mycket, men hur mycket påverkar det bland andra grupper av människor som identifierar sig med andra genrer? Finns det större subjektiv påverkan om man identifierar sig med en viss genre än en annan? Här går troligtvis att hitta mycket intressant data.

En undersökning som omfattar deltagare endast från högstadier och gymnasium, där syftet är att se om man kan öka elevernas motivation inom musikundervisning baserat på vilka låtar man väljer att arbeta med som musikpedagog. I undersökningen skulle man kunna gruppera eleverna beroende på vilka inriktningar de studerar, exempelvis en grupp elever med inriktning musik och jämföra resultatet med en grupp elever inom en annan inriktning för att se om skillnader uppstår.

(20)

Referenser

Barrett FS, Grimm KJ, Robins RW, Wildschut T, Sedikides C, Janata P. (2010) Music-evoked nostalgia: affect, memory, and personality. Emotion, 10(3), ss. 390-403

Bonneville-Roussy, A. & Eerola, T. (2018). Age trends in musical preferences in adulthood: 3. Perceived musical attributes as intrinsic determinants of preferences. Diss. Roehampton och Cambridge: University of Roehampton och University of Cambridge.

Charles, S. & Carstensen, L. (2010). Social and emotional aging, 61, (ss. 393-409).

Irvine: University of California.

ClassicFM (2020). The 25 best piano players of all time. https://www.classicfm.com/discover-music/instruments/piano/

best-pianists-ever/ [2021-01-26]

Crytzer, G. (2019). A History of the Music Business and Where it’s Headed Now. https://syncopatedtimes.com/a-history- of-the-music-business-and-where-its-headed-now/ [2021-01-04]

Derbaix, M. & Derbaix, C. (2010). Generational Concerts: In Quest of Authenticity?. Diss. Mons: Louvain School of management

Fincham, J. & Draugalis, J. (2013). The Importance of Survey Research Standards, 77(1), ss.1

Google (2021). Google Forms: About. https://www.google.com/forms/about/ [2021-01-14]

Gordon-Salant, S., Frisina, R., Popper, A. & Fay, R. (2010). The Aging Auditory System. (ss. 1-8) New York: Springer.

Kramer, J. (u.å). The Impact of Technology on the Musical Experience. https://www.music.org/index.php?

option=com_content&view=article&id=2675:the-impact-of- [2021-01-05]

Les Paul Foundation (2021). Sound on Sound. https://www.les-paul.com/timeline/sound-on-sound/ [2021-01-05]

Reynolds, S. (2018). How Auto-Tune Revolutionized the Sound of Popular Music. https://pitchfork.com/features/article/

how-auto-tune-revolutionized-the-sound-of-popular-music/ [2021-01-04]

Sollerman, S. (2014). Om det autentiska [Masteruppsats]. Stockholm: Kungliga Musikhögskolan. http://kmh.diva- portal.org/smash/get/diva2:760863/FULLTEXT01.pdf

Statista (2020). Regional distribution of desktop traffic to Reddit.com. https://www.statista.com/statistics/325144/reddit- global-active-user-distribution/ [2021-05-04]

Statista (2020). Percentage of U.S. adults who use Reddit. https://www.statista.com/statistics/261766/share-of-us- internet-users-who-use-reddit-by-age-group/ [2021-05-04]

Stross, R. (2010). The Incredible Talking Machine. http://content.time.com/time/specials/packages/article/

0,28804,1999143_1999210,00.html [2021-01-03]

(21)

Wilde, J. (2010). Robert Johnson revelation tells us to put the brakes on the blues. https://www.theguardian.com/music/

musicblog/2010/may/27/robert-johnson-blues [2021-01-16]

Figure

Figur 1. Formulärets andra avsnitt
Tabell 2 - Korrelationsanalys
Tabell 3 - Betygsättning av autenticitet

References

Related documents