• No results found

PDF forskning om undervisning lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2024

Share "PDF forskning om undervisning lärande"

Copied!
69
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

Författarna visar vikten av noggrant planerad undervisning där eleverna får stöd att utforska sagobokens och karaktärernas budskap och uttrycksformer. Nationell och internationell forskning lyfter fram att klassrumssamtal kring texter är av central betydelse för att skapa goda möjligheter till läs- och skrivutveckling (se t.ex. Utforska integrationen av läsning och skrivning under ett års litterärt arbete språkligt heterogent kan kunskap utvecklas som kan utgöra en startpunkt poäng för att knyta litteratur- och skrivdidaktiska perspektiv närmare varandra i såväl undervisningspraktik som forskning.

Literacypraktiker representerar sociala praktiker där skriftspråket spelar en roll och kan därmed användas för att beskriva samtal om texter i undervisningssammanhang (t.ex. Barton, 2007; Heath, 1983; Street 1984). I den här artikeln används metafunktioner för att beskriva de förutsättningar som skapats för realisering av kommunikativa funktioner och skriftlig bearbetning av den lästa boken av elever som en del av de erbjudna läskunnighetsövningarna.

Metod och material

Som jag antydde i föregående avsnitt ser jag delar av det kusliga som potentiellt viktiga när man diskuterar barnböckers egenskaper. Analysen av meningsbärande och textanalytiska praktiker svarar på forskningsfrågan om vilka möjligheter integrerad läs- och skrivundervisning ger eleverna att förstå barnboken och kritiskt reflektera över dess produktion. Operationaliseringen av de språkliga metafunktionerna gjorde att jag uppmärksammade frågan om, och i så fall hur, bibliotekarien skapade förutsättningar för eleverna att konstruera ett relevant innehåll (ideational metafunktion, jfr.

Underrubrikerna i avsnittet med fokus på skrivuppgiften utgår från två av de språkliga metafunktionerna: att konstruera och utveckla ett relevant innehåll (idéperspektiv) och att konstruera en roll och röst i förhållande till en mottagare (interpersonellt perspektiv) . Analysen utifrån metafunktionssvar, dels i samspel med resursmodellen, forskningsfrågan om vilka möjligheter de efterföljande skrivuppgifterna gav eleverna att bearbeta barnboken och samtidigt förverkliga kommunikativa funktioner, som att konstruera ett relevant innehåll . , bära olika roller och använda en lämplig textstruktur.

Resultat

Föräldrarna måste berätta för moster Mittiprick vilka metoder de har provat som inte fungerar. Bibliotekarien medger att det är "en rolig idé", men ger sedan instruktioner att skriva som föräldrar till moster Mittiprick om barnen "så att alla gör likadant". Och man ser att de börjar brevet med att skriva på ett trevligt sätt till moster Mittiprick.

Du ser den här föräldern smutskasta faster Mittiprick lite för att få henne att känna att hon är riktigt smart. Kim: Moster Mittiprick, det var för att hon vet allt, för att hon är klok.

Diskussion och slutsatser

Och sen när man förstår att det är svårt att lyssna på sina egna rop. Något som sannolikt bidrar till bibliotekariens positiva bedömning av texten ovan, men som inte uttryckligen nämns, är att eleverna, i linje med de lösningar som moster Mittiprick föreslår och medverkar i i boken, kommer med kreativa förslag på vad föräldrar kan aktivt involvera. gör för att ge barn en inblick i beteendet, i det här fallet, spela in barnets skrik och låt dem lyssna på det. Att skriva brev är tydligt förankrat i boken vilket gör att eleverna får både innehållsstöd och möjlighet till skriftlig bearbetning av den lästa texten samtidigt som de uppmuntras att utveckla relevant innehåll (ideala metafunktioner). ).

Bokstävernas struktur (textuell metafunktion) kommer i förgrunden både vid genomgången av exempeltexterna och i återkopplingssamtalen, men det är tydligt relaterat till behovet av att adekvat överväga och motivera de lösningar som presenteras i breven, samt att börja och avsluta bokstäverna på ett trevligt, relationellt sätt. Bibliotekariens recensioner och feedback visar hur språkmetafunktioner samverkar i språkanvändningen för att möta kommunikativa mål, även om mer explicit modellering av användbara språkresurser saknas. Detta kan uppnås genom att mer explicit modellera, med stöd av systemisk-funktionell lingvistik, hur talhandlingar och utvärderande språkanvändningsresurser kan användas för att skapa en relation med mottagaren (Martin & White, 2005; Walldén, 2020b).

För att öka elevernas möjligheter att inkludera fantasifulla och främmande element i de lösningar de föreslagit i sina uppsatser, som en del av ett relevant innehåll som präglas av barnboken, kanske det hade varit användbart att betona dessa egenskaper hos boken för barn i klasssamtal. , både vid högläsning och förberedelse av den skriftliga uppgiften. Detta kan ses som en del av en meningsskapande praktik som följde i skrivuppgiften, där eleverna fick ägna sig åt en praktik av att använda texten (Luke & Freebody, 1999) genom att skriva bokstäver utifrån vad de läst. Det finns dock en möjlighet att korrekt lyfta fram de absurda och fantasifulla inslagen för att objektifiera den aktuella barnboken och göra det möjligt för eleverna att dra paralleller med andra texter som de har erfarenhet av.

För att förverkliga en sådan utbildning krävs en integration av läsning och skrivning, vilket jag hoppas att denna forskning kan ge inspiration till. Detta ökar möjligheterna att tydliggöra komplexiteten i de avvägningar som lärare måste göra när de integrerar läsning och skrivning i undervisningen. En mer utvecklad tillämpning av analysmetoden i denna studie skulle kunna innebära att man introducerar fler perspektiv från barnboksforskningen, operationaliserar SFL-analys på ett mer textuellt sätt och att man utvecklar analysen av literacypraxis genom mer specifika kategorier eller typer av läsare.

We are talking about mobility: “Discourse strategies for promoting disciplinary knowledge and language in educational contexts. A typology for the case study in the social sciences after an overview of definition, discourse and structure.

Sammanfattning

Abstract

Introduktion

Textsamtal är viktigt för utvecklingen av elevers läsförståelse (Schmidt, 2013; Westlund, 2013), men Wilkinson och kollegor (2015) visar att inte alla textsamtal leder till en fördjupning av läsförståelsen. Men för att skapa utbildning som uppfyller dessa krav måste läraren veta vad förmågan innebär, vad som behövs för att utveckla den och vad eleverna behöver lära sig för att utveckla förmågan i fråga (Runesson, 2017). En omfattande interventionsstudie av Rosenbaum (2019) undersökte vad elever i årskurs 4 och 5 behövde lära sig för att utveckla förmågan att dra slutsatser om karaktärsdragen hos en fiktiv huvudperson.

Det övergripande syftet med denna studie var att ta reda på vad som var avgörande för att eleverna skulle utveckla förmågan till inferentiell läsning, det vill säga att tolka textens detaljer, hitta luckor i texten och dra slutsatser av både vad som är explicit och vad som är implicit uttryckt. och kopplar samman dessa slutsatser med deras förkunskaper (jfr Keene & Zimmermann, 2013). Resultaten visade att för att utveckla förmågan att dra slutsatser om karaktärsdragen hos en fiktiv huvudperson är det avgörande att eleverna förstår och särskiljer vissa aspekter i texten. Rosenbaum (2019), i ovanstående studie visade till exempel att för att kunna dra slutsatser om en huvudpersons karaktärsdrag måste de först uppleva skillnaden mellan sådana karaktärsdrag som beskrivs i texten. och de slutsatser om en protagonists karaktärsdrag som kan dras från en text.

För att undersöka vilka möjligheter som gavs att lära sig vad lärarna avsåg, analyserade vi om och hur aspekterna öppnades upp som dimensioner av variation och vilka värden som blev synliga i den dimensionen. I cykel 4 till 6 var texten däremot i fokus och utgjorde därmed utgångspunkten för att hitta karaktärsdrag hos huvudpersonen. För att en aspekt ska vara urskiljbar måste den upplevas som en dimension av variation (se Marton, 2015).

I studien var lärarnas avsikt att utveckla elevernas förmåga att dra slutsatser om huvudpersonens karaktärsdrag och för att uppnå denna förmåga användes samma berättelse i alla cykler. Vi har beskrivit en textnära lektion som ger elever redan på gymnasiet vägledning i hur man kan attackera, bearbeta och analysera en text för att utveckla djup läsförståelse och litterär kompetens. Vår slutsats är att gymnasieelever ska få hjälp att fokusera blicken på texten så att de får möjlighet att utveckla litterär kompetens.

Detta är centralt för att utveckla ett ämnesdidaktiskt språk i ett ämne där kunskaper mestadels uttrycks formativt. Jag använder kunskapsaspekter för att beskriva vad som upplevs och vad som urskiljs.

Material och metod

Därmed kan ett mer kvalificerat sätt att veta något artikuleras (jfr sätt att veta ovan). Resultatet presenteras i fyra kategorier som beskriver elevernas formativa upplevelse att kunna interagera som: peg (själv), leda, lyda och vara (du). Beskrivningskategorin att kunna interagera som stakning (själv) handlar om uttryck som kännetecknas av ett trevande förhållningssätt till att försöka rörelser i spegelövningen.

Att kunna imitera rörelser kan genast verka som en enkel uppgift, men det kräver uppmärksamhet på den andra individen. I kategoribeteckningen staka (syn) ingår uttryck för en grundläggande expertis avseende fenomenet interaktion. Läraren beskrev hur eleverna fick arbeta i långsam takt för att behålla ögonkontakten.

Förmågan att hålla ögonkontakt med en annan individ är en förutsättning för den slutliga utvecklingen av interaktion i spegelövningen. Till skillnad från tecknet för den första stackkategorin (sig) är uttrycken som ingår i bly- och lyssnakategoritecken markerade som att de kan upprätthålla ögonkontakt. Den kategori som karakteriseras som ledare skiljer sig dock från andra undergivna i en aspekt som beskrivs som anpassningsförmåga.

Att släppa kontrollen är en aspekt och förutsättning för att vara lyhörd för den andra individen. Att kunna vara fokuserad (uthållighet) är en annan aspekt av att veta inom kategorin vara (du). Lärargruppen kallade det att den kan rikta både kropp och blick mer medvetet mot den andra personen, det vill säga att stärka uppmärksamheten mot den andres kropp.

Förutsättning att kunna vad som beskrivs i kategorin vara (du) innebär till exempel att eleven kan göra både en fysisk och mental analys av situationen i förhållande till den andre. Det skulle sannolikt vara omöjligt att kommunicera med en annan individ om förutsättningarna för både fysisk och mental "läsning". det vill säga analyseras) den nuvarande situationen förstås.

References

Related documents

Det är viktigt att eleverna undervisas i demokrati för att lära sig att det inte alltid blir som eleven vill bara för att eleven är med och får göra sin röst hörd, vilket är

Enligt lärare 2 betyder formativ bedömning att man som pedagog tydliggör för eleverna vad man ska arbeta med hur detta kommer gå till men också att man under arbetsområdet förklarar

Att eleverna upplevde samma lärande är positivt, då en del av syftet med en modellbaserad undervisning är att lärare ska vara säker på vilket lärande som ska ske, i detta

De menar att man vinner på att inte använda sig av läsläror utan det är bättre att istället använda skönlitteratur, som bidrar till att eleverna får

Ur ett miljöperspektiv leder sannolikt förslaget till flertalet positiva effekter, och som Naturvårdsverket påtalar kommer förslaget leda till bättre förutsättningar att nå de