• No results found

PDF Språkbarriärer inom hälso- och sjukvård utifrån ett patientperspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2024

Share "PDF Språkbarriärer inom hälso- och sjukvård utifrån ett patientperspektiv"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

Det verbala betyder det språk som talas för att uttrycka bland annat ens tankar, känslor och åsikter. För att få arbeta som kvalificerad tolk krävs en gedigen utbildning och utförande av tilldelade uppgifter utifrån god tolketikett. För att skapa en vårdande relation måste patienten involveras i vården och behandlingsplanen ska utgå från patientens livssyn och situation (Arakelian et al., 2017).

En effektiv kommunikation är nödvändig för att ge en god och säker vård. Patienten ska vara medveten om den information som ges för att främja autonomi och delaktighet i sin egen hälsosituation. Därför är det viktigt att belysa patienters erfarenheter av språkbarriärer inom vården, för att bidra till bättre förståelse och därigenom minimera vårdens risker som uppstår av språkbarriärer. Leiningers omvårdnadsteori utvecklades för att arbeta mot en enhetlig transkulturell vård, eftersom hälsofrämjande bygger på kulturellt relaterad vård.

Kunskap om andra kulturer än den egna är viktig inom omvårdnaden för att kunna ge mer kulturspecifik vård (Leininger & McFarland, 2002). Så det är viktigt att sjuksköterskor förstår upplevelsen av hälsa ur patientens perspektiv för att kunna ge detta. Transkulturell omvårdnad är utmanande och komplex. Detta kräver att sjuksköterskor har kulturell kunskap för att identifiera behov och integrera dem i patientvården.

METOD

För att undvika ett alltför brett resultat med irrelevanta artiklar valde författarna att komponera Mesh-termer med fritextsökord och bildade tre sökblock. Med sökningar på ämnesord är sökningar mer specifika för att utesluta extrema artiklar och få träffar som var relevanta för arbetet. Genom boolesk söklogik kunde utvalda nyckelord och deras relationer bestämmas genom att använda tre operatorer AND, OR eller NOT, detta användes för att kombinera nyckelord (Östlundh, 2017).

Litteratursökningen gav 21 artiklar som författarna läste i sin helhet och uteslöt 12 artiklar eftersom patientens upplevelse av språkbarriärer inte förekom i artiklarna. Friberg (2017) förklarar att manuella sökningar kan utföras på flera sätt för att hitta relevant information som ligger utanför valda nyckelord. I det första steget delades artiklarna upp mellan författarna och lästes för att få en helhetsbild av innehållet.

Eftersom inklusionskriterierna var artiklar på engelska använde författarna google translate för att översätta texten. Under arbetets gång har författarna kontinuerligt strävat efter att hålla en neutral utgångspunkt för att öka trovärdigheten och kvaliteten på litteraturöversikten.

RESULTAT

Patienterna angav att de skämdes över att tala engelska och uttala ord fel eftersom de inte ville verka dumma (Maneze et al., 2016; Nguyen et al., 2007). Patienterna beskrev också att de kände emotionell ångest och stress innan beslutet att söka vård och att det hade varit lättare att förmedla sitt budskap om det inte funnits språksvårigheter (Ngwakongnwi et al., 2012). Patienter beskrev vårdmöten som utmanande när de träffade vårdpersonal från en annan kulturell bakgrund eftersom patienter var rädda att de inte skulle kunna kommunicera med dem på engelska (Doğan et al., 2019; Abdelrahim et al., 2017; Maneze et al. , 2016 ).

En erfarenhet som beskrevs var att de trodde att västerländsk medicin bara behandlar symtom och de skulle åka tillbaka till Kina för att få kinesisk medicin som behandlar roten till sjukdomen (Harari et al., 2008; Butow et al., 2009). Patienterna förklarade att behandlingar genomfördes utan att patienterna förstod och att vårdpersonalen kunde agera okänsligt mot patienterna (Butow et al., 2009; Ikhilor Origlia et al., 2019; Harari et al., 2008) Patienterna beskrev hur de upplevde det. Patienter beskrev att de pratade engelska med asiatisk accent och trots detta hade vårdpersonalen svårt att förstå dem, detta uppfattades som kränkande och rasistiskt (Maneze et al., 2016; Higginbottom et al., 2014).

Språkkommunikationsbarriärer kan påverka deras hälsa när läkemedelshanteringen inte var klarlagd (Butow et al., 2009; Ngwakongnwi et al., 2012). Patienter beskrev att de använde icke-verbal kommunikation för att övervinna språkbarriärer, en upplevelse som beskrev hur läkaren gestikulerade och talade långsamt för att bli förstådd (Plaza del Pino et al., 2020). Andra patienter beskrev hur de använde vårdpersonal eller andra patienter som tolkar (Abdelrahim et al., 2017; Nguyen et al., 2007).

Det fanns patienter som upplevde positiva upplevelser och vikten av att använda en professionell tolk som kan översätta testerna och förklara svaren för dem (Aelbrecht et al., 2016; Butow et al., 2009; Doğan et al., 2019). Patienterna ansåg att en professionell tolk fungerade bättre än att ta hjälp av sin familj och att tolkarna skulle berätta allt för patienten, hur illa det än var (Butow et al., 2009; Aelbrecht et al., 2016). En fördel som patienterna uttryckte var att de genom att använda en professionell tolk kunde skydda sin familj från störande information om sjukdomen (Butow et al., 2009).

Man trodde att nära anhöriga kunde vara ett olämpligt alternativ för översättning, även kommunikation var inte lätt på grund av bristen på medicinsk kunskap (Maneze et al., 2016; Plaza del Pino et al., 2020). Patienterna beskrev också att användning av anhöriga som tolk fungerade som en lösning av ekonomiska skäl (Butow et al., 2009 & Harari et al., 2008).

DISKUSSION

Med detta menar författarna att det finns en risk för misstolkning eller missförstånd av uppgifterna. För att minimera risken för feltolkningar översattes artiklarna från originalet engelska till svenska. Hanssen (2007) menar att kommunikation involverar mer än bara det gemensamma kommunikationssystemet.

Leininger och McFarland (2002) nämner att kultur och språk inte går att särskilja och att kulturell bakgrund är viktig för en persons uppfattning om världen. bristande kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal gör det svårt att göra en helhetsbedömning, vilket kan leda till negativa påföljder. En studie av McCarthy et al. 2013) visade hur sjuksköterskor försökte hantera språkbarriärer genom icke-verbal kommunikation. Det minskar också nivån av ångest, vilket har visat sig ha god effekt på behandlingsföljsamhet (Yiu et al., 2010).

Detta bidrar till att patienten inte behöver uppleva negativa upplevelser utan istället finner mening i vården (Brown et al., 2002; Ngo-Metzger et al., 2007). Autonomi är en etisk angelägenhet som kräver att kommunikationen anpassas så att patienter kan fatta självständiga beslut. Hanssen (2007) menar dock att graden av tolerans som krävs för att följa direktiven beror på om man har en kulturellt relativistisk eller kulturellt etnocentrisk attityd.

Etnocentrisk kulturell attityd innebär att endast ens egna kulturella värderingar och attityder är acceptabla och överlägsna. McFarland (2002) menar att för att förstå utrikesfödda patienters beteende måste man möta dem med öppenhet och respekt utifrån ett helhetsgrepp. Resultaten visar att användningen av tolk är nödvändig för att övervinna språkbarriärer inom hälso- och sjukvården.

En fungerande vårdrelation är viktig för att etablera en personcentrerad vård och användning av tolk kan förbättra detta (Dahlberg & Segersted, 2010; . Garrett et al., 2014). Transkulturell omvårdnad betonar vikten av att beakta patientens språkliga och kulturella bakgrund för att skapa förutsättningar för att uppnå en jämlik och god omvårdnad (Leininger & McFarland, 2002).

KLINISKA IMPLIKATIONER

Användningen av familjemedlemmar eller familjemedlemmar som översätter för patienten beskrevs som både positiva och negativa i resultaten av litteraturöversikten. Inom transkulturell omvårdnad beskriver Leininger och McFarland (2002) hur begreppet människa är en kulturell varelse, täckt av familj och släkt. Familjen är en aspekt som är betydelsefull i vissa kulturer, den måste beaktas eftersom den kan ha stor inverkan på vården och vårdrelationen.

Hanssen (2007) beskriver att det inom vissa etniska grupper finns en slags skyldighet att skona patienterna dåliga nyheter. I vissa fall kan situationen vara den motsatta, att det är patienten som vill skona sina anhöriga för att få veta om sitt verkliga tillstånd. Detta kan också vara problematiskt, eftersom det kan leda till att patienten inte vågar förmedla sina tankar till vårdpersonalen.

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING

SAMMANFATTNING

Sökmatris

Syftet med denna studie var att utforska patienters perspektiv på språkbarriärer och strategier som används för att övervinna språkbarriärer under patientbesök. En patient beskrev att han pratade med läkaren med en bruten tunga och inte visste om läkaren förstod honom eller inte. Patienterna beskrev också hur de försökte övervinna språkbarriärer genom att ta in släktingar för att översätta.

En patient beskrev hur läkarna var förälskade i sitt eget språk, att de talade latin och hur latin och kinesiska var samma sak för patienten. En upplevelse som en patient beskrev var att han upplevde att läkaren kollade om han kunde engelska om han inte ansågs handikappad. Syftet med studien var att undersöka vuxna syriska flyktingars upplevelser av psykiatrisk vård relaterad till psykiska problem.

Några patienter beskrev hur läkarbesök ställdes om och att läkare inte var tillgängliga. Utgångspunkten för studien var att undersöka (a) uppfattningar om latinamerikanska migranter angående tillgång till folkhälsoresurser; b) deras bedömningar av sitt eget hälsotillstånd, sociala och hälsomässiga behov och mönster för användning av hälsotjänster. c) hinder för användningen av hälso- och sjukvårdstjänster. d) de strategier som de har antagit för att närma sig dessa hinder, och (e) hur man bäst kan möta behoven hos växande utlandsfödda grupper. Patienterna beskrev hur språkbarriärer fick dem att söka vård för sent, samt bristande tillit och förvirring.

En patient beskrev rädslan för att inte kunna kommunicera och att han fick vänta med att söka vård eftersom han inte ville gå ensam. Patienterna beskrev också erfarenheter av att ha en tolk närvarande, en patient beskrev att de fick vänta 2-3 timmar på en tolk som verkade kunna minimalt med spanska och hur de inte var hjälpsamma. En patient beskrev hur tankeprocessen avbröts av att använda tolk och att ett sätt att.

Syftet med studien var att undersöka erfarenheterna av utvalda fransktalande som inte är modersmål och utrikes födda som var i kontakt med sjukvården och hur de behandlades med sjukvården i Calgary, Alberta. En patient beskrev hur sjuksköterskan inte visste vad som hände med patienten, men allt han kunde göra var att göra det.

References

Outline

Related documents

Transpersoner som undviker eller fördröjer att söka vård i rädsla för diskriminering hittas i resultatet till detta arbete och i annan litteratur (Folkhälsomyndigheten, 2015;

subventionerad vård skapar oro hos nyanlända kvinnor när de inte har möjlighet att kunna betala för sin egen eller familjens vård vilket beskrivs både av de kvinnor som har faktiska

Enligt Andrews (2011) bygger rädslan ofta på smärtan som patienterna förväntar sig att själva sticket ska leda till. Ett fynd var att långa vänteköer förstärkte rädslan

I resultatet ses att många personer med hiv föredrog hivspecificerade mottagningar framför allmänsjukvård, just för att det inte förekom stigmatisering och rädsla för stigma bland

Bestämmelsen om att det inom offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet får ges vård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om människovärdes-

Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever oro, skam, rädsla för att prata eller en känsla av att inte bli trodd inför mötet med hälso- och sjukvården vilket leder

Då berörd befattningsinnehavare bedömt att samtalet inte gäller vård och behandling inom det kommunala hälso - och sjukvårdsansvaret skall detta antecknas på papper och sparas i

(2017) till att beskriva upplevelser av att söka vård bland kvinnor som lever med hiv och ämnade identifiera nyckelegenskap er som definierar ett kvinnocentrerat